Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp låtelse av fartyg m. m.

1939-05-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1939:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp låtelse av fartyg m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp

låtelse av fartyg m. m.

Genom en den 5 maj 1939 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 286, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

föreslagit riksdagen att antaga följande vid-propositionen fogade förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen

ej är samlad, i den mån så prövas nödigt förordna, att vad i 2—4 §§ stadgas

skall äga tillämpning. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande

riksdag inom trettio dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma

efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,

som i första stycket sägs, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela

förordnande, som där avses.

2 §•

1 mom. Utan tillstånd av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigat

må ej

a) svenskt fartyg eller andel däri överlåtas till utlänning eller till svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller vars aktiekapital

enligt vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;

b) teckning av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri,

verkställas för utlänning eller svenskt aktiebolag, som avses under a), ej hel
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 41—42. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 41.

ler överlåtelse av dylik aktie äga rum till utlänning eller till bolag, som sist

nämnts;

c) svenskt fartyg upplåtas till utlänning genom tidsbefraktning eller till

nyttjande, ej heller rätt till tidsbefraktning av svenskt fartyg eller nyttjanderätt

därtill överlåtas å utlänning.

2 mom. Vad i 1 mom. sagts medför ej inskränkning i:

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget,

som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som, där någon under tiden

för giltigheten av förordnande enligt 1 § annorledes än genom teckning eller

överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför enligt bolagsordningen var förenad

med aktien.

3 §•

Utfärdas teckningslista för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt 2 §

ej må tecknas av eller överlåtas till utlänning eller aktiebolag, som i 2 §

1 mom. a) är nämnt, skall teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där aktiekapitalet i sådant bolag ökas medelst ny aktieteckning

och teckningsrätt därvid tillkommer annan än aktieägare.

4 §■

överlåtelse, aktieteckning eller upplåtelse, som sker i strid mot bestämmelserna

i 2 § 1 morn., vare utan verkan.

Utgives aktiebrev till obehörig aktietecknare, medföre brevet icke rätt i bolaget

så länge brevet innehaves av den obehörige tecknaren eller annan, som

enligt lag icke är behörig innehava detsamma.

5 §•

Har i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 moni. överlåtelse eller upplåtelse

skett, straffes överlåtaren eller upplåtaren med dagsböter eller fängelse i

högst ett år.

Fälles någon, som i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. a) eller b)

överlåtit egendom, till ansvar enligt första stycket, må domstolen, efter ty

skäligt finnes, förklara egendomen förverkad eller, om den ej kan tillrättaskaffas,

förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde. Den

som eljest förbrutit sig som i första stycket sägs må, efter ty skäligt finnes,

dömas att utgiva betingat vederlag.

Har överlåtelse av aktie förmedlats av någon, som yrkesmässigt i kommission

köper och säljer fondpapper, skall vad i denna paragraf är stadgat

om överlåtare äga tillämpning å kommissionären; hava såväl överlåtaren

som förvärvaren anlitat kommissionär, skall vad nu sagts gälla den som

handlat för förvärvarens räkning.

6 §•

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista, varde

stiftare eller, där fråga är örn ökning av aktiekapital, ledamot i bolagets

styrelse dömd till dagsböter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första laqutskottets utlåtande Nr 41.

3

Har på grund av aktieteckning, som skett i strid mot bestämmelserna i

denna lag, aktiebrev utgivits till utlänning eller bolag, som i 2 § 1 mom. a)

är nämnt, varde styrelseledamot, med vars begivande brevet utgivits, straffad

med dagsböter eller fängelse i högst ett år.

7 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, ävensom förverkad egendom samt

ersättning och vederlag, varom i 5 § förmäles, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Vad i denna lag stadgas skall icke gälla med avseende å rätten för utlänning

att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid den tid då

förordnande enligt 1 § träder i tillämpning redan äges av utlänning, eller

sådan rätt till tidsbefraktning av eller nyttjanderätt till fartyg, som vid samma

tid tillkommer utlänning, ej heller å den rätt att teckna eller erhålla nya

aktier, som vid sådan tid enligt bolagsordningen må tillkomma aktieägare.

I fråga om de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda

förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

Översikt över den av världskriget föranledda lagstiftningen om

förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m.

Sedan det under världskriget visat sig nödvändigt att tillgripa åtgärder till

förhindrande av att svenska handelsflottan minskades genom försäljning av

fartyg till utlandet, framlade kommerskollegium i början av år 1916 ett lag

förslag, enligt vilket Kungl. Majit skulle erhålla bemyndigande att utfärda

förbud mot fartygsöverlåtelse till utlandet.

Detta kollegii lagförslag anmäldes av chefen för finansdepartementet i

statsrådet den 28 januari 1916. Departementschefen betonade därvid särskilt

vådorna för landet av de då pågående omfattande fartygsförsäljningarna

och framhöll bland annat, att ur nationalekonomisk synpunkt redan det

förhållandet att sjöfartsnäringen ginge tillbaka i och för sig vöre mindre lyckligt.

Därigenom berövades många svenska sjömän möjlighet att under

svensk flagga utöva sitt yrke och de nödgades i stället söka sin utkomst inom

främmande flottor. En mycket stor del av de för vårt folk nödiga livsmedlen

och av råvaror för vår industri måste importeras och då naturligen i huvudsak

sjövägen. Å andra sidan hade ock vår export starkt behov av fartyg såsom

transportmedel. Vikten och fördelen av att dessa uppgifter för sjöfarten

i största möjliga utsträckning fullgjordes medelst svenska fartyg syn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 41.

tes ligga i öppen dag. Då handelsflottan nu minskades, bleve den än mindre

skickad för nämnda uppgifter, och möjligheterna att omedelbart eller inom

en snar framtid åter täcka den åsamkade bristen syntes vara mycket kringskurna.

Departementschefen framlade därefter ett inom departementet överarbetat

förslag till lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel

däri eller av aktier i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Detta

förslag avvek från kommerskollegii förslag, bland annat därutinnan,

att även försäljning till utlänning av aktier i svenska rederiaktiebolag

förbjudits, varjämte med utlänning likställdes sådana svenska rättssubjekt,

beträffande vilka förelåge särskild fara för ett övervägande utländskt

inflytande. Vidare hade bestämmelserna örn straff och annan påföljd

i anledning av överträdelse av förbudet uteslutits. Till motivering av

sistberörda ändring anförde departementschefen, att det syntes vara tillräckligt

att stadga avtalets ogiltighet. Härigenom förhindrades, att fartyget

eller annan egendom, varom vore fråga, överginge i utländsk ägo.

I anledning av erinringar från lagrådets sida vidtogs i det av Kungl. Maj:t

i proposition nr 43 för riksdagen framlagda lagförslaget den ändring, att förbudet

mot överlåtelse ej utsträcktes till aktier i rederibolag, ej heller till att

avse rättssubjekt, i vilka utländskt inflytande kunde göra sig gällande. Slutligen

infördes i anslutning till kommerskollegii ursprungliga förslag straffbestämmelser

i lagförslaget.

Riksdagen antog förslaget, dock med den ändring att jämväl tidsbefraktning

till utlänning av svenskt fartyg på längre tid än 6 månader blev förbjuden.

Lag i ämnet utfärdades den 6 mars 1916 (nr 47). Redan vid samma

riksdag vidtogs på Kungl. Maj:ts förslag en komplettering i lagen, i det jämväl

upplåtelse till utlänning att nyttja svenskt fartyg till sjöfart för egen

räkning blev förbjuden. Lag i överensstämmelse härmed om utsträckt

tillämpning av lagen den 6 mars 1916 blev utfärdad den 8 juli 1916 (nr 272),

och enligt förordning samma dag (nr 273) sattes förbudet omedelbart i

tillämpning.

På grund av att aktier i svenska rederibolag i avsevärd utsträckning försåldes

till utlandet framhöll statens handelskommission i skrivelse till Kungl.

Majit den 12 oktober 1916, att åtgärder från det allmännas sida borde vidtagas

till förhindrande av att den faktiska äganderätten till fartyg överginge

i utländsk ägo. Sedan kommerskollegium i ärendet avgivit yttrande, utarbetades

inom finansdepartementet ett förslag till lag örn förbud i vissa fall

mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock

mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Den

ifrågasatta nya lagen var avsedd att ersätta de båda lagarna i ämnet den 6

mars och den 8 juli 1916.

Avvikelserna mellan lagförslaget och nyssnämnda lagar bestodo huvudsakligen

däri, att i förslaget upptagits en utsträckning av förbudet att omfatta

även överlåtelse av fartyg eller fartygsandel till svenska rättssubjekt, i avseende

å vilka förefunnes särskild fara för utländskt inflytande. Såsom ur sådan

synpunkt »farliga» betraktades aktiebolag, vars aktiebrev voro ställda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 41. ö

lill innehavaren, ävensom annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt

vad aktieboken utvisade till iner än en tredjedel var i utländsk ägo. Vidare

skulle förbudet mot överlåtelse gälla även i fråga örn aktier i svenska aktiebolag,

som hade till föremål för sin verksamhet att idka rederirörelse eller

som utan att dess verksamhet hade sådant föremål ägde fartyg, vars bruttodräktighet

uppginge till 100 registerton eller därutöver, eller andel i sådant

fartyg. Förbudet gällde ej endast överlåtelse av aktie till utlänning utan även

teckning av aktie för utlännings räkning. Med utlänning skulle vara likställt

svenskt aktiebolag, i fråga om vilket enligt vad nyss angivits fara för utländskt

inflytande förelåge.

Sedan i anledning av anmärkningar av lagrådet vissa jämkningar i lagförslaget

vidtagits, framlades detsamma i proposition nr 99 för 1917 års riksdag.

Förslaget vann med viss jämkning, bland annat i vad angar aktieförvärv

i svenska rederibolag, riksdagens bifall, och den 28 mars 1917 utfärdades

lag (nr 103) om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel

däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som

äger fartyg eller andel däri.

Genom förordning samma dag (nr 104) sattes förbuden i kraft från och

med den 1 april 1917.

1917 års lag skulle enligt sin lydelse äga giltighet till och med den 30 april

1918 men blev successivt årsvis förnyad till och med den 28 februari 1921.

Sistnämnda dag utfärdades ny lag i ämnet (nr 56). Den nya lagen innefattade

en del begränsningar i jämförelse med 1917 års lag. 1921 års lag var

efter prolongation gällande till utgången av februari 1923.

Propositionens förslag.

Det nu framlagda förslaget är utarbetat på grundval av ett inom rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap upprättat och av kommerskollegium

överarbetat förslag, vilket i sak väsentligen överensstämmer med 1917

års lagstiftning.

Vid remissen till lagrådet anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, bland annat:

»Behövligheten av en lagstiftning i syfte att under en krigs- eller krissituation

förhindra, att det svenska fartygsbeståndet ä större eller mindre omfattning

övergår i utländsk ägo, torde enligt vad erfarenheterna under världskriget

givit vid handen vara så påtaglig, att någon närmare motivering härför

ej behöver lämnas. För att bestämmelser i ämnet skola kunna oförtövat

meddelas, i händelse behov därav skulle uppstå vid en tidpunkt, då riksdagen

ej är samlad, synes det önskvärt, att en lag, innefattande erforderligt

bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda ifrågavarande föreskrifter, redan

nu antages. I stort sett torde man . . . kunna anknyta till 1917 års ... lag

i ämnet. Det inom rikskommissionen uppsatta och inom kommerskollegium

överarbetade förslaget synes mig med vissa jämkningar lämpligen kunna

läggas till grund för lagstiftningen. . . .

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Första lagutskottets utlåtande Nr 41.

Den förordade lagstiftningen har sålunda i likhet med 1917 års lag erhållit

en avsevärd räckvidd. Det är emellertid självfallet, att Kungl. Maj:t genom

verkställighetsförordning eller i annan ordning kommer att tillse, att

förbudsbestämmelserna icke erhålla vidare tillämpning än som påkallas av

förhållandena.»

Den föreslagna lagstiftningen har i huvudsak följande innehåll:

1 1 § angivas förutsättningarna för att lagens huvudbestämmelser skola

träda i tillämpning. Paragrafen är avfattad i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande stadgande i det förslag till allmän förfogandelag, som förelagts

årets riksdag (prop. 284). Stadgandena i 2—4 §§ skola äga tillämpning

allenast när vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest

under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden därom förordnats.

Då riksdagen är samlad, meddelas sådant förordnande av Konungen med

riksdagens samtycke. Mellan riksdagarna skall Konungen äga giva dylikt

förordnande, vilket dock i sådant fall icke utan riksdagens gillande må gälla

längre än till dess trettio dagar förflutit från nästkommande riksdags början.

Någon skyldighet för Konungen att före meddelandet av dylikt förordnande

utfärda riksdagskallelse har ej ansetts böra föreskrivas.

2 § 1 mom. upptager de verkliga förbudsbestämmelserna. Utan tillstånd

av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigat får svenskt fartyg eller

andel däri icke överlåtas till utlänning, varmed avses även utländska juridiska

personer, eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren

eller vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar till mer än

en tredjedel är i utländsk ägo. Motsvarande förbud gäller i fråga om teckning

eller överlåtelse av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel

däri.

Vidare får ej utan tillstånd svenskt fartyg upplåtas till utlänning genom

tidsbefraktning eller till nyttjande, ej heller rätt till tidsbefraktning av svenskt

fartyg eller nyttjanderätt därtill överlåtas å utlänning.

Enligt 2 § 2 mom. skall emellertid vad sålunda stadgas icke medföra inskränkning

i aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya

aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

eller i den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som, där någon under tiden

för giltigheten av förordnande enligt 1 § annorledes än genom teckning eller

överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför enligt bolagsordningen var förenad

med aktien.

I övergångsbestämmelserna göras ytterligare tvenne undantag. Vad i lagen

stadgas skall nämligen icke gälla med avseende å rätten för utlänning att

överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid den tid då förordnande

enligt 1 § träder i tillämpning redan äges av utlänning, eller sådan rätt

till tidsbefraktning av eller nyttjanderätt till fartyg, som vid samma tid tillkommer

utlänning, ej heller å den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som

vid sådan tid enligt bolagsordningen må tillkomma aktieägare.

Då teckningslista utfärdas för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 41.

7

lagen ej må tecknas av eller överlåtas till utlänning eller vissa bolag, skall teckningslistan

enligt 3 § innehålla erinran därom. Detsamma gäller, då aktiekapitalet

i sådant bolag ökas medelst ny aktieteckning och teckningsrätt

därvid tillkommer annan än aktieägare.

överlåtelse, aktieteckning eller upplåtelse som skett i strid mot lagen skall

vara ogiltig. Om aktiebrev utgives till obehörig aktietecknare, medför brevet

icke någon rätt i bolaget, så länge brevet innehaves av den obehörige tecknaren

eller annan som enligt lag icke är behörig att innehava detsamma.

Bestämmelser härom finnas i 4 §.

5 och 6 §§ upptaga straffbestämmelser. I 5 § meddelas vidare vissa föreskrifter

örn förverkande m. m.

Utskottet har vid sin granskning av det framlagda lagförslaget icke funnit

anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 maj 1939.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Eskhult, Ewerlöf, Karl

Karlsson, Gärde, Karl Johan Olsson och Brandt;

från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund, Ryberg,

Olsson i Mellerud, Larsson i Hede, Lindberg i Stockholm och Hansson i Vännäsby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m. a1 i texten