Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp låtelse av fartyg m. m.
1939-05-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1939:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp låtelse av fartyg m. m.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1939 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp
låtelse av fartyg m. m.
Genom en den 5 maj 1939 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 286, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga följande vid-propositionen fogade förslag
till
Lag
om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av
fartyg m. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen
ej är samlad, i den mån så prövas nödigt förordna, att vad i 2—4 §§ stadgas
skall äga tillämpning. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande
riksdag inom trettio dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma
efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.
Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,
som i första stycket sägs, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela
förordnande, som där avses.
2 §•
1 mom. Utan tillstånd av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigat
må ej
a) svenskt fartyg eller andel däri överlåtas till utlänning eller till svenskt
aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller vars aktiekapital
enligt vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;
b) teckning av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri,
verkställas för utlänning eller svenskt aktiebolag, som avses under a), ej hel
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 41—42. 1
2 Första lagutskottets utlåtande Nr 41.
ler överlåtelse av dylik aktie äga rum till utlänning eller till bolag, som sist
nämnts;
c) svenskt fartyg upplåtas till utlänning genom tidsbefraktning eller till
nyttjande, ej heller rätt till tidsbefraktning av svenskt fartyg eller nyttjanderätt
därtill överlåtas å utlänning.
2 mom. Vad i 1 mom. sagts medför ej inskränkning i:
aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget,
som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som, där någon under tiden
för giltigheten av förordnande enligt 1 § annorledes än genom teckning eller
överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför enligt bolagsordningen var förenad
med aktien.
3 §•
Utfärdas teckningslista för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt 2 §
ej må tecknas av eller överlåtas till utlänning eller aktiebolag, som i 2 §
1 mom. a) är nämnt, skall teckningslistan innehålla erinran härom.
Lag samma vare, där aktiekapitalet i sådant bolag ökas medelst ny aktieteckning
och teckningsrätt därvid tillkommer annan än aktieägare.
4 §■
överlåtelse, aktieteckning eller upplåtelse, som sker i strid mot bestämmelserna
i 2 § 1 morn., vare utan verkan.
Utgives aktiebrev till obehörig aktietecknare, medföre brevet icke rätt i bolaget
så länge brevet innehaves av den obehörige tecknaren eller annan, som
enligt lag icke är behörig innehava detsamma.
5 §•
Har i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 moni. överlåtelse eller upplåtelse
skett, straffes överlåtaren eller upplåtaren med dagsböter eller fängelse i
högst ett år.
Fälles någon, som i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. a) eller b)
överlåtit egendom, till ansvar enligt första stycket, må domstolen, efter ty
skäligt finnes, förklara egendomen förverkad eller, om den ej kan tillrättaskaffas,
förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde. Den
som eljest förbrutit sig som i första stycket sägs må, efter ty skäligt finnes,
dömas att utgiva betingat vederlag.
Har överlåtelse av aktie förmedlats av någon, som yrkesmässigt i kommission
köper och säljer fondpapper, skall vad i denna paragraf är stadgat
om överlåtare äga tillämpning å kommissionären; hava såväl överlåtaren
som förvärvaren anlitat kommissionär, skall vad nu sagts gälla den som
handlat för förvärvarens räkning.
6 §•
Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista, varde
stiftare eller, där fråga är örn ökning av aktiekapital, ledamot i bolagets
styrelse dömd till dagsböter.
Första laqutskottets utlåtande Nr 41.
3
Har på grund av aktieteckning, som skett i strid mot bestämmelserna i
denna lag, aktiebrev utgivits till utlänning eller bolag, som i 2 § 1 mom. a)
är nämnt, varde styrelseledamot, med vars begivande brevet utgivits, straffad
med dagsböter eller fängelse i högst ett år.
7 §•
Böter, som ådömas enligt denna lag, ävensom förverkad egendom samt
ersättning och vederlag, varom i 5 § förmäles, tillfalla kronan.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Vad i denna lag stadgas skall icke gälla med avseende å rätten för utlänning
att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid den tid då
förordnande enligt 1 § träder i tillämpning redan äges av utlänning, eller
sådan rätt till tidsbefraktning av eller nyttjanderätt till fartyg, som vid samma
tid tillkommer utlänning, ej heller å den rätt att teckna eller erhålla nya
aktier, som vid sådan tid enligt bolagsordningen må tillkomma aktieägare.
I fråga om de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda
förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här
nedan, hänvisa till propositionen.
Översikt över den av världskriget föranledda lagstiftningen om
förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m.
Sedan det under världskriget visat sig nödvändigt att tillgripa åtgärder till
förhindrande av att svenska handelsflottan minskades genom försäljning av
fartyg till utlandet, framlade kommerskollegium i början av år 1916 ett lag
förslag, enligt vilket Kungl. Majit skulle erhålla bemyndigande att utfärda
förbud mot fartygsöverlåtelse till utlandet.
Detta kollegii lagförslag anmäldes av chefen för finansdepartementet i
statsrådet den 28 januari 1916. Departementschefen betonade därvid särskilt
vådorna för landet av de då pågående omfattande fartygsförsäljningarna
och framhöll bland annat, att ur nationalekonomisk synpunkt redan det
förhållandet att sjöfartsnäringen ginge tillbaka i och för sig vöre mindre lyckligt.
Därigenom berövades många svenska sjömän möjlighet att under
svensk flagga utöva sitt yrke och de nödgades i stället söka sin utkomst inom
främmande flottor. En mycket stor del av de för vårt folk nödiga livsmedlen
och av råvaror för vår industri måste importeras och då naturligen i huvudsak
sjövägen. Å andra sidan hade ock vår export starkt behov av fartyg såsom
transportmedel. Vikten och fördelen av att dessa uppgifter för sjöfarten
i största möjliga utsträckning fullgjordes medelst svenska fartyg syn
-
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 41.
tes ligga i öppen dag. Då handelsflottan nu minskades, bleve den än mindre
skickad för nämnda uppgifter, och möjligheterna att omedelbart eller inom
en snar framtid åter täcka den åsamkade bristen syntes vara mycket kringskurna.
Departementschefen framlade därefter ett inom departementet överarbetat
förslag till lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel
däri eller av aktier i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Detta
förslag avvek från kommerskollegii förslag, bland annat därutinnan,
att även försäljning till utlänning av aktier i svenska rederiaktiebolag
förbjudits, varjämte med utlänning likställdes sådana svenska rättssubjekt,
beträffande vilka förelåge särskild fara för ett övervägande utländskt
inflytande. Vidare hade bestämmelserna örn straff och annan påföljd
i anledning av överträdelse av förbudet uteslutits. Till motivering av
sistberörda ändring anförde departementschefen, att det syntes vara tillräckligt
att stadga avtalets ogiltighet. Härigenom förhindrades, att fartyget
eller annan egendom, varom vore fråga, överginge i utländsk ägo.
I anledning av erinringar från lagrådets sida vidtogs i det av Kungl. Maj:t
i proposition nr 43 för riksdagen framlagda lagförslaget den ändring, att förbudet
mot överlåtelse ej utsträcktes till aktier i rederibolag, ej heller till att
avse rättssubjekt, i vilka utländskt inflytande kunde göra sig gällande. Slutligen
infördes i anslutning till kommerskollegii ursprungliga förslag straffbestämmelser
i lagförslaget.
Riksdagen antog förslaget, dock med den ändring att jämväl tidsbefraktning
till utlänning av svenskt fartyg på längre tid än 6 månader blev förbjuden.
Lag i ämnet utfärdades den 6 mars 1916 (nr 47). Redan vid samma
riksdag vidtogs på Kungl. Maj:ts förslag en komplettering i lagen, i det jämväl
upplåtelse till utlänning att nyttja svenskt fartyg till sjöfart för egen
räkning blev förbjuden. Lag i överensstämmelse härmed om utsträckt
tillämpning av lagen den 6 mars 1916 blev utfärdad den 8 juli 1916 (nr 272),
och enligt förordning samma dag (nr 273) sattes förbudet omedelbart i
tillämpning.
På grund av att aktier i svenska rederibolag i avsevärd utsträckning försåldes
till utlandet framhöll statens handelskommission i skrivelse till Kungl.
Majit den 12 oktober 1916, att åtgärder från det allmännas sida borde vidtagas
till förhindrande av att den faktiska äganderätten till fartyg överginge
i utländsk ägo. Sedan kommerskollegium i ärendet avgivit yttrande, utarbetades
inom finansdepartementet ett förslag till lag örn förbud i vissa fall
mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock
mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Den
ifrågasatta nya lagen var avsedd att ersätta de båda lagarna i ämnet den 6
mars och den 8 juli 1916.
Avvikelserna mellan lagförslaget och nyssnämnda lagar bestodo huvudsakligen
däri, att i förslaget upptagits en utsträckning av förbudet att omfatta
även överlåtelse av fartyg eller fartygsandel till svenska rättssubjekt, i avseende
å vilka förefunnes särskild fara för utländskt inflytande. Såsom ur sådan
synpunkt »farliga» betraktades aktiebolag, vars aktiebrev voro ställda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande Nr 41. ö
lill innehavaren, ävensom annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt
vad aktieboken utvisade till iner än en tredjedel var i utländsk ägo. Vidare
skulle förbudet mot överlåtelse gälla även i fråga örn aktier i svenska aktiebolag,
som hade till föremål för sin verksamhet att idka rederirörelse eller
som utan att dess verksamhet hade sådant föremål ägde fartyg, vars bruttodräktighet
uppginge till 100 registerton eller därutöver, eller andel i sådant
fartyg. Förbudet gällde ej endast överlåtelse av aktie till utlänning utan även
teckning av aktie för utlännings räkning. Med utlänning skulle vara likställt
svenskt aktiebolag, i fråga om vilket enligt vad nyss angivits fara för utländskt
inflytande förelåge.
Sedan i anledning av anmärkningar av lagrådet vissa jämkningar i lagförslaget
vidtagits, framlades detsamma i proposition nr 99 för 1917 års riksdag.
Förslaget vann med viss jämkning, bland annat i vad angar aktieförvärv
i svenska rederibolag, riksdagens bifall, och den 28 mars 1917 utfärdades
lag (nr 103) om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel
däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som
äger fartyg eller andel däri.
Genom förordning samma dag (nr 104) sattes förbuden i kraft från och
med den 1 april 1917.
1917 års lag skulle enligt sin lydelse äga giltighet till och med den 30 april
1918 men blev successivt årsvis förnyad till och med den 28 februari 1921.
Sistnämnda dag utfärdades ny lag i ämnet (nr 56). Den nya lagen innefattade
en del begränsningar i jämförelse med 1917 års lag. 1921 års lag var
efter prolongation gällande till utgången av februari 1923.
Propositionens förslag.
Det nu framlagda förslaget är utarbetat på grundval av ett inom rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap upprättat och av kommerskollegium
överarbetat förslag, vilket i sak väsentligen överensstämmer med 1917
års lagstiftning.
Vid remissen till lagrådet anförde föredragande departementschefen, statsrådet
Möller, bland annat:
»Behövligheten av en lagstiftning i syfte att under en krigs- eller krissituation
förhindra, att det svenska fartygsbeståndet ä större eller mindre omfattning
övergår i utländsk ägo, torde enligt vad erfarenheterna under världskriget
givit vid handen vara så påtaglig, att någon närmare motivering härför
ej behöver lämnas. För att bestämmelser i ämnet skola kunna oförtövat
meddelas, i händelse behov därav skulle uppstå vid en tidpunkt, då riksdagen
ej är samlad, synes det önskvärt, att en lag, innefattande erforderligt
bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda ifrågavarande föreskrifter, redan
nu antages. I stort sett torde man . . . kunna anknyta till 1917 års ... lag
i ämnet. Det inom rikskommissionen uppsatta och inom kommerskollegium
överarbetade förslaget synes mig med vissa jämkningar lämpligen kunna
läggas till grund för lagstiftningen. . . .
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Första lagutskottets utlåtande Nr 41.
Den förordade lagstiftningen har sålunda i likhet med 1917 års lag erhållit
en avsevärd räckvidd. Det är emellertid självfallet, att Kungl. Maj:t genom
verkställighetsförordning eller i annan ordning kommer att tillse, att
förbudsbestämmelserna icke erhålla vidare tillämpning än som påkallas av
förhållandena.»
Den föreslagna lagstiftningen har i huvudsak följande innehåll:
1 1 § angivas förutsättningarna för att lagens huvudbestämmelser skola
träda i tillämpning. Paragrafen är avfattad i huvudsaklig överensstämmelse
med motsvarande stadgande i det förslag till allmän förfogandelag, som förelagts
årets riksdag (prop. 284). Stadgandena i 2—4 §§ skola äga tillämpning
allenast när vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest
under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden därom förordnats.
Då riksdagen är samlad, meddelas sådant förordnande av Konungen med
riksdagens samtycke. Mellan riksdagarna skall Konungen äga giva dylikt
förordnande, vilket dock i sådant fall icke utan riksdagens gillande må gälla
längre än till dess trettio dagar förflutit från nästkommande riksdags början.
Någon skyldighet för Konungen att före meddelandet av dylikt förordnande
utfärda riksdagskallelse har ej ansetts böra föreskrivas.
2 § 1 mom. upptager de verkliga förbudsbestämmelserna. Utan tillstånd
av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigat får svenskt fartyg eller
andel däri icke överlåtas till utlänning, varmed avses även utländska juridiska
personer, eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren
eller vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar till mer än
en tredjedel är i utländsk ägo. Motsvarande förbud gäller i fråga om teckning
eller överlåtelse av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel
däri.
Vidare får ej utan tillstånd svenskt fartyg upplåtas till utlänning genom
tidsbefraktning eller till nyttjande, ej heller rätt till tidsbefraktning av svenskt
fartyg eller nyttjanderätt därtill överlåtas å utlänning.
Enligt 2 § 2 mom. skall emellertid vad sålunda stadgas icke medföra inskränkning
i aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya
aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
eller i den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som, där någon under tiden
för giltigheten av förordnande enligt 1 § annorledes än genom teckning eller
överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför enligt bolagsordningen var förenad
med aktien.
I övergångsbestämmelserna göras ytterligare tvenne undantag. Vad i lagen
stadgas skall nämligen icke gälla med avseende å rätten för utlänning att
överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid den tid då förordnande
enligt 1 § träder i tillämpning redan äges av utlänning, eller sådan rätt
till tidsbefraktning av eller nyttjanderätt till fartyg, som vid samma tid tillkommer
utlänning, ej heller å den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som
vid sådan tid enligt bolagsordningen må tillkomma aktieägare.
Då teckningslista utfärdas för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt
Första lagutskottets utlåtande Nr 41.
7
lagen ej må tecknas av eller överlåtas till utlänning eller vissa bolag, skall teckningslistan
enligt 3 § innehålla erinran därom. Detsamma gäller, då aktiekapitalet
i sådant bolag ökas medelst ny aktieteckning och teckningsrätt
därvid tillkommer annan än aktieägare.
överlåtelse, aktieteckning eller upplåtelse som skett i strid mot lagen skall
vara ogiltig. Om aktiebrev utgives till obehörig aktietecknare, medför brevet
icke någon rätt i bolaget, så länge brevet innehaves av den obehörige tecknaren
eller annan som enligt lag icke är behörig att innehava detsamma.
Bestämmelser härom finnas i 4 §.
5 och 6 §§ upptaga straffbestämmelser. I 5 § meddelas vidare vissa föreskrifter
örn förverkande m. m.
Utskottet har vid sin granskning av det framlagda lagförslaget icke funnit
anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 maj 1939.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Eskhult, Ewerlöf, Karl
Karlsson, Gärde, Karl Johan Olsson och Brandt;
från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund, Ryberg,
Olsson i Mellerud, Larsson i Hede, Lindberg i Stockholm och Hansson i Vännäsby*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m. a1 i texten