Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning i syfte att bereda virkesägare rätt till nödiga upplagsplatser för saluvirke vid flottled.
1939-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1939:11, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning i syfte att bereda virkesägare rätt till nödiga upplagsplatser för saluvirke vid flottled.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1939 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning i
syfte att bereda virkesägare rätt till nödiga upplagsplatser
för saluvirke vid flottled.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 164,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Werner i Höjen hemställt,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om förslag till lag i
det syfte, som angivits i motionen.
I motiveringen till motionen har anförts, att det borde vara möjligt att,
utan att träda strandägares rätt för nära, genom lämplig lagstiftning medgiva
virkesägare rätt till nödig upplagsplats för saluvirke vid flottled, där
detta kunde ske utan särskilt förfång för markägaren.
Beträffande de skäl, som motionären i övrigt anfört till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
Gällande bestämmelser örn inrättande av allmän flottled återfinnas i 6 och
10 kapitlen vattenlagen. Ansökan om inrättande av sådan flottled skall ingivas
till länsstyrelsen. Ärendet skall därefter handläggas vid en syneförrättning,
som hålles av utsedda synemän. Deras utlåtande skall underställas
vattendomstolens prövning (6 kap. 3 §). Synemännen åligger det bland annat
att förebringa nödig utredning rörande sättet och villkoren för flottledens
ordnande samt därvid särskilt tillse, huruvida och varest vältplatser böra
anordnas för virkets uppläggande, innan det utföres i flottleden (10 kap. 17 §).
Därest särskild anläggning eller åtgärd såsom avsättande av vältplats befinnes
nödig för flottledens inrättande, är den, som därav beröres, pliktig att mot ersättning
tåla skada och intrång, som därigenom vållas (6 kap. 4 och 5 §§). Örn
till vältplats eller annan anläggning för flottled tarvas utmål av någon betydenhet,
som kan förväntas bliva av stadigvarande behov för flottleden, må förordnas,
att erforderligt område skall lösas för flottledens räkning (6 kap. 6 §).
Därest frivillig överenskommelse i ersättningsfrågan icke träffas mellan sakägarna,
skola synemännen uppskatta skadan eller intrånget eller, örn särskilt
utmål skall lösas, ersättningen för detta (10 kap. 18 och 21 §§).
Utförandet av de för allmän flottleds inrättande erforderliga anläggningar
och åtgärder skall överlämnas åt den, som sökt flottledens inrättande, såvitt
han ej finnes olämplig därtill, eller, örn jämväl annan anmält sig lill arbetets
övertagande, åt den, som prövas kunna säkrast och snabbast utföra det
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 11.
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
samma. Vill kronan utföra arbetet, äger kronan företrädesrätt därtill (6 kap.
10 §).
I vattenlagen givas även vissa bestämmelser örn utvidgande eller förbättrande
av en redan bestående allmän flottled. Örn flottningsförening eller
annan vill vidtaga anläggning eller åtgärd för befintlig allmän flottleds utvidgande
eller förbättrande och sannolika skäl förefinnas, att allmän eller
enskild rätt därav förnärmas, skall före arbetets påbörjande inhämtas vattendomstolens
besked, huruvida och under vilka villkor arbetet må göras
(6 kap. 20 §). Beträffande sådan anläggning eller åtgärd skola de föreskrifter,
som avse inrättande av allmän flottled, i tillämpliga delar lända till
efterrättelse. Om annan än flottningsförening är sökande, skall dock till anläggare
antagas föreningen, om denna så äskar (6 kap. 22 §).
För anläggningskostnad skall anläggaren erhålla ersättning av de flottande
i den ordning, som stadgas i lagen örn flottning i allmän flottled. Till anläggningskostnad
hänföres ej blott kostnaden för utförande av arbete utan även
all annan utgift för företagets genomförande såsom ersättning, i den mån
den blivit till ersättningstagare utbetalad före arbetets fullbordande, nödiga
utgifter för förberedande undersökningar angående företaget, kostnaden för
ärendets behandling vid syneförrättning och hos vattendomstolen och länsstyrelsen
samt kostnaden för tillsyn å arbetet under byggnadstiden jämte
annat dylikt ävensom ränta å förlagskapitalet (6 kap. 11 §).
Enligt stadgande i lagdt den 19 juni 1919 om flottning i allmän flottled
kan anläggningskostnad, som befinnes vara så betydande, att, om den Indes
på allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betungas, gäldas
genom amortering under flera, högst 20 år (30 §).
Till grund för de stadganden, för vilka redogörelse lämnats här ovan,
ligger ett år 1916 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med
förslag till ny flottningslagstiftning. Angående rätten för flottningsförening
eller annan att taga initiativ till anläggning eller åtgärd för förbättrande
eller utvidgande av befintlig allmän flottled yttrade de sakkunniga, efter
att hava framhållit att flottningsförening vore att anse som målsman för
allmän flottled, bland annat följande:
Nämnda förening har att bedöma, huruvida och i vilken omfattning nya
eller ändrade byggnader eller andra anordningar kunna finnas lämpliga
eller behövliga för leden. Emellertid vore det icke riktigt att giva flottningsföreningen
uteslutande makt över dessa frågor. Man bör icke sluta ögonen
för den möjligheten, att en flottningsförening i visst fall kan hysa en oriktig
uppfattning i en viss fråga eller t. o. m. av någon anledning låta tredska
komma sig till last. Det är således nödvändigt att lämna öppet även för
tredje man att taga initiativ i frågor rörande anordningar i allmän flottled.
Beträffande yrkande av virkes- eller skogsägare eller annan om vidtagande
av åtgärd för tillgodoseende av flottningsintresset yttrade de sakkunniga
bland annat:
Andro lagutskottets utlåtande Nr 11.
3
Sådant yrkande berör en inre fråga inom föreningen. Av dennas ställning
som sammanslutning av de flottande torde följa, att den icke gärna bör
kunna tvingas av en minoritet av sina medlemmar eller av utomstående persöner
att ikläda föreningen ekonomiskt och annat ansvar för utförande av
anordningar för flottningens underlättande, vilka majoriteten anser olämpliga.
Det är ju allt för möjligt, att utsikterna till den ifrågasatta anordningens
amorterande äro så tvivelaktiga, att just detta varit anledningen till
föreningens vägran att åtaga sig arbetet. Det är i sådan händelse och väl
även annars riktigare, att den, som påkallar åtgärden, ställer sig själv som
sökande till densamma och därmed ikläder sig risken att antagas till anläggare
och såsom sådan stå äventyret för bristande amorteringsmöjlighet.
Även föreningens åläggande att ulan arbetets övertagande underkasta sig
en anordning, som alltid medför amorteringsutgifter för dess ledamöter eller
vissa av dem, kan tyckas stå i viss mån i strid med föreningens ställning
som de flottandes sammanslutning. Att ett sådant åläggande ändock kan
vara befogat, grundas på föreningens ställning såsom tillika företrädande
ett allmänt intresse. I anslutning till nu uttalade asikter bar förevarande
paragraf erhållit sådan avfattning, att därav framgår, hurusom icke blott
föreningen utan ock annan äger påkalla vidtagande av åtgärder lill båtnad
för flottningsintresset, men att sådant påkallande av tredje man skall ske
icke i form av stämningstalan mot föreningen utan såsom ansökan att själv
få utföra arbetet på sin risk.
Vidare må erinras, att efter bemyndigande av Kungl. Majit chefen för
jordbruksdepartementet den 23 juli och den 23 oktober 1936 tillkallat utredningsmän
för verkställande av utredning rörande skogsbrukets ekonomiska
läge (1836 års skogsutredning). 1 direktiven för utredningen har framhållits,
att denna borde omfatta bland annat transportförhållandena och
deras betydelse för avsättningen av skogens alster. Sålunda borde undersökas,
huruvida genom statens medverkan omkostnaderna vid flottningen
kunde nedbringas. Frågan örn skogsägarnas inflytande vid handhavande av
flottningsföreningarnas angelägenheter borde jämväl upptagas till granskning.
Detsamma skulle gälla övriga med virkestransporternas ändamålsenliga
ordnande sammanhängande spörsmål.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, är den, vars rätt Utskottet.
bcröres av åtgärd för avsättande av vältplats tillhörande allmän flottled,
pliktig att tåla skada och intrång, som därigenom vållas. Sedan ansökan
örn inrättande av allmän fiol lied inkommit till länsstyrelsen, skall denna
utse synemän, vilka hava att förebringa utredning angående sättet och villkoren
för flottledens ordnande. Därvid skola synemännen särskilt tillse,
huruvida och varest vältplatser böra anordnas för uppläggande av virke,
innan det utföres i flottleden. Örn sedermera behov av ytterligare vältplatser
skulle uppkomma, äger flottningsförening eller annan under vissa
förutsättningar rätt alt vidtaga åtgärd för flottledens utvidgande eller förbättrande
i nämnda hänseende.
Redan med nu gällande bestämmelser finnes sålunda möjlighet att vid
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
allmän flottled anordna vältplatser. Något behov av att genom lagstiftning
utvidga denna möjlighet har enligt utskottets mening icke påvisats. Med
hänsyn härtill finner utskottet ej skäl föreslå riksdagen att göra någon
framställning i ämnet till Kungl. Maj:t.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 februari 1939.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Tamm*, Hagman*, Löfvander*,
Knut Petersson*, Nordborg* och Sten;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Sandström,
Hermansson i Norrköping* och Cruse, fröken Andersson samt herrar Holm
och Nyblom*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1939
916247
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.