Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om övergång till högertrafik.

1939-03-28 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:24, Utlåtande i anledning av väckt motion om övergång till högertrafik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om övergång till högertrafik.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 217,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen hemställt, att

riksdagen ville anhålla hos Kungl. Maj:t att överväga och för riksdagen

framlägga förslag snarast möjligt örn landets övergång till högertrafik på

vägarna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

I en annan motion nr 218 har herr Lindhagen yrkat, att riksdagen ville

avsätta 15 miljoner kronor av årets bilskattemedel för täckande av kostnaderna

för landets övergång till högertrafik. Denna motion har remitterats

till statsutskottet.

Enligt nu gällande vägtrafikstadga den 23 oktober 1936 åligger det andra

vägfarande än gående att vid möte sins emellan hålla till vänster å körbanan

(4 § 2 morn.). Beträffande gående är stadgat, att vid möte å gångbana

de mötande böra hålla till vänster (14 § 1 mom. andra stycket). Vad angår

andra vägfarande än gående stadgas vidare, att sådan vägfarande bör, där

så lämpligen kan ske, färdas å körbanans vänstra del. Örn vid färd i kurva,

gatu- eller annan vägkorsning, backe eller annorstädes utsikten över vägen

är skymd, skall vägfarande, som här avses, städse hålla till vänster å körbanan

(4 § lmom.). Omkörning av annan vägfarande än gående skall ske

till höger, varvid det åligger den, som skall omköras, att hålla till vänster.

(4 § 3 mom. första stycket). Möte med eller omkörning av spårvagn skall

emellertid, örn spårens läge det medgiver, ske till vänster (4 § 4 mom. andra

stycket). Till undvikande av sammanstötning, när ett fordons kurs skär

ett annat fordons kurs, skall föraren av det fordon, som har det andra på sin

vänstra sida, låta detta senare köra först; dock att, där fordon framföres å

väg, som av länsstyrelse eller, såvitt angår viss stads område, stadens polismyndighet

förklarats skola anses såsom huvudled, detta fordon skall äga

förkörsrätt framför fordon, som framföres å annan väg. (4 § 5 mom. första

stycket).

I vårt land har sedan gammalt, åtminstone från 1700-talet, vänsterregeln

varit gällande vid ali fordonstrafik. Sålunda innehöll 23 § i gästgivareord
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 24. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

ningen den 12 december 1734 ett stadgande av innehåll, att när resande

eller farande i städer eller på landet möttes, borde de till var sin vänstra

sida således vika, att de hinderlöst kunde komma varann förbi. Nämnda

gästgivareordning ersattes sedermera av stadgan angående skjutsväsendet den

31 maj 1878, vari några allmänna bestämmelser om trafiken icke intogos.

Genom ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 meddelades åtskilliga

stadganden om trafiken å gator och andra allmänna platser i stad.

I ordningsstadgan infördes emellertid icke några bestämmelser om huruvida

vänster- eller högerkörning skulle gälla.

I vårt land utfärdades den första förordningen örn automobillrafik den 21

september 1906. I förordningen fanns icke någon bestämmelse om vänstereller

högertrafik. Nämnda förordning ersattes av förordningen den 30 juni

1916 örn automobiltrafik. I 16 § 4 mom. i sistnämnda förordning stadgades

åläggande för automobilförare att vid möte och när körbanan ej kunde fritt

överskådas hålla till vänster samt att hålla till höger, när annan trafikant

förbikördes.

Det förslag till vägtrafikstadga, som avgavs av 1920 års automobilsakkunniga,

innehöll i 7 § bestämmelser, som inneburo ett stadfästande av regeln

om vänstertrafik. De sakkunniga yttrade angående denna fråga i sitt betänkande

(statens offentliga utredningar 1922:39) bland annat följande:

Vänsterregeln måste — — — anses ur teoretisk och praktisk synpunkt

riktigast, och den gäller hos oss vid spårvägs- och järnvägstrafik. Vid dessa

förhållanden måste det allvarligt varnas för att i vårt land övergå till en ny

regel och därmed bryta mot en flera hundra år gammal, i folkmedvetandet

allmänt inskärpt ordning. Osäkerhet, oreda och våda för trafiksäkerheten

skulle säkerligen följa härav.

Det är högeligen önskvärt, att snarast möjligt få i allmän författning återupplivad

och fastslagen den gamla vänsterregeln och därmed definitivt göra

slut på den agitation till förmån för högerregelns antagande, som sedan någon

tid ägt rum i vårt land. I förevarande paragraf har således givits uttryck för

vänsterregeln.

Sedan frågan varit föremål för behandling vid 1923 års riksdag (proposition

nr 124; andra lagutskottets utlåtande nr 21) utfärdades den 15 juni 1923

en stadga om trafiken å vägar och gator (vägtrafikstadga), som i 6 § innehöll

bestämmelse örn vänstertrafik.

Jämväl 1927 års motorfordonssakkunniga, vilka verkställde utredning rörande

en revision av bland annat vägtrafikstadgan, föreslogo bibehållande av

vänstertrafik (statens offentliga utredningar 1929:16).

De sakkunniga anförde bland annat:

Vilket som är det teoretiskt rätta — vänster- eller högertrafik — torde

kunna lämnas helt å sido. Erfarenheten har visat, att ur trafiksäkerhetssynpunkt

detta spörsmål icke har någon större betydelse. Frågan måste

ses uteslutande ur praktisk synpunkt. Den alltmer starkt ökade motortrafiken

länderna emellan torde förr eller senare komma att nödvändiggöra

att likartade trafikbestämmelser tillämpas över hela världen. För den som

vant sig vid vänstertrafik innebär det en allvarlig fara att vid körning i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

3

sådant land, där högertrafik råder, helt plötsligt nödgas börja tillämpa de

för denna trafik gällande reglerna (och vice versa). Då numera länderna

med vänstertrafik befinna sig i avgjord minoritet, lärer det bliva dessa länder,

som få vidtaga ändring i förevarande hänseende.

Däremot kan det ej förnekas, att övergång till ny trafikriktning kommer

att medföra vissa ekonomiska konsekvenser, framför allt örn förändringen

skulle utsträckas att avse även järnvägstrafiken, något som dock icke torde

vara nödvändigt. I Frankrike t. ex., som städse haft högertrafik, tillämpas

vänstertrafik för järnvägarna. Men även örn förändringen endast skulle

gälla annan trafik, medför densamma givetvis ansenliga utgifter. Den tid

och sakkunskap, som stått de sakkunniga till buds, har emellertid icke

medgivit en utredning av spörsmålets ekonomiska sida. De sakkunniga

hava därför — ehuru själva livliga anhängare av högertrafik — icke föreslagit

någon ändring i de f. n. med avseende å trafikriktningen i vårt land

gällande reglerna. De sakkunniga få inskränka sig till att uttala den förhoppningen,

att detta spörsmåls ekonomiska sida, som torde snarast böra

göras till föremål för utredning, icke skall visa sig behöva hindra övergång

till högertrafik i vårt land.

Av de myndigheter, som yttrade sig över de sakkunnigas förslag, förklarade

sig de flesta förorda en övergång till högertrafik.

I propositionen nr 121 till 1930 års riksdag med förslag till motorfordonsförordning

och vägtrafikstadga förordade föredragande departementschefen,

statsrådet Borell, i anslutning till de motorfordonssakkunnigas förslag, att

systemet med vänstertrafik tills vidare skulle bibehållas i vägtrafikstadgan,

Departementschefen framhöll emellertid, att till följd av den alltmer ökade

internationella motortrafiken det måhända kunde visa sig nödvändigt, att

även vårt land antoge den regel, som tillämpades såväl i våra nordiska grannländer

som i större delen av Europa i övrigt. Departementschefen förklarade

sig därför beredd att tillstyrka motorfordonssakkunnigas hemställan, att

utredning snarast igångsattes angående de kostnader, som kunde bliva förenade

med införande av högertrafik i vårt land.

I anledning av propositionen väcktes av herr Nylander i Borås en motion,

I: 264, vari hemställdes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla

örn skyndsam utredning dels beträffande de kostnader av olika slag,

som äro förenade med övergång till högertrafik, dels beträffande det ur trafiksäkerhetssynpunkt

lämpligaste tillvägagångssättet vid dylik omläggning till

högertrafik.

Andra lagutskottet fann i sitt utlåtande nr 34 erforderligt uttala önskvärdheten

av att en utredning om övergång till högertrafik i vårt land igångsattes.

Vid riksdagens behandling av ärendet godkändes utskottets uttalande av

första men däremot ej av andra kammaren. På grundval av ett i vissa frågor

upprättat sammanjämkningsförslag biträdde första kammaren sedermera

andra kammarens beslut i förevarande del.

Vid 1931 års riksdag väckte herr Nylander i Borås ånyo en motion, I: 138,

med samma yrkande som framställts i den av honom väckta motionen vid 1930

års riksdag. Första kammarens andra tillfälliga utskott tillstyrkte i avgivet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

utlåtande nr 1 bifall till motionen, varefter första kammaren i enlighet härmed

biföll densamma. Sedan detta beslut delgivits andra kammaren, remitterades

.ärendet till dess tredje tillfälliga utskott, som i utlåtande nr 5 hemställde,

att andra kammaren måtte biträda det av första kammaren fattade

beslutet. Andra kammaren avslog emellertid sistnämnda hemställan, varför

motionen förföll.

Vid 1935 års riksdag väckte herr Lindhagen en motion, I: 21, om återställande

av vägfreden i landet. I motionen förordades bland annat övergång till

högertrafik. Första lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande,

nr 36, att frågan om högertrafik senast år 1931 varit föremål för

riksdagens prövning utan att föranleda någon åtgärd. Det vore likväl bekant,

att den vore föremål för synnerlig uppmärksamhet. Att för närvarande i riksdagen

ånyo upptaga detta invecklade spörsmål till behandling torde icke

vara erforderligt.

På förslag av första lagutskottet avslogs motionen i förevarande del.

Genom proposition nr 213 till 1936 års riksdag anhöll Kungl. Majit om

riksdagens yttrande över upprättade förslag till ny motorfordonsförordning

och vägtrafikstadga. Till grund för dessa författningsförslag låg ett av 1934

års vägtrafiksakkunniga avgivet betänkande (statens offentliga utredningar

1935: 23). I nämnda betänkande hade de sakkunniga till behandling upptagit

frågan, huruvida övergång till högertrafik borde genomföras i vårt land.

De sakkunniga yttrade därom bland annat följande:

Då yrkanden framställts örn övergång till högertrafik har såsom skäl härför

främst åberopats, att nästan alla europeiska länder tillämpa nämnda trafiksystem.

Även enligt de sakkunnigas uppfattning utgör denna omständighet

ett synnerligen starkt skäl för att vårt land bör övergå från vänster- till

högertrafik.

De sakkunniga skulle icke hava anledning att förorda en övergång till högertrafik

för Sveriges del, om det förefunnes något hopp om att andra länder

skulle komma att lämna högerregeln för att i stället välja den i vårt land

tillämpade vänsterregeln. Detta lärer emellertid få anses uteslutet. Med hänsyn

härtill och till de fördelar, som ur olika synpunkter måste anses vid en

alltjämt stegrad förbindelse mellan länderna vara förenade med internationellt

enhetliga regler på förevarande område, förorda de sakkunniga för sin

del, att även vårt land övergår till högertrafik. Om en dylik övergång skall

ske, kan det icke vara till annat än fördel, att densamma nu bringas till genomförande

utan ytterligare uppskov.

Enär emellertid den nya vägtrafikstadgan borde träda i kraft, innan omläggningen

till högertrafik kunde tänkas bliva genomförd, upptogo de sakkunniga

i sitt förslag till vägtrafikstadga regler om vänsterkörning. De sakkunniga

utarbetade emellertid förslag till de ändringar i vägtrafikstadgan,

som skulle erfordras vid en övergång till högertrafik.

Föredragande departementschefen, statsrådet Leo, gjorde i propositionen

intet uttalande i ämnet.

Andra lagutskottet yttrade i sitt i denna del av riksdagen godkända utlåtande

nr 55, att, då frågan om införande av högertrafik i anledning av de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

5

sakkunnigas förslag vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning, utskottet icke

ville föreslå riksdagen att göra något ytterligare uttalande i ämnet.

Beträffande utskottets utlåtande i förevarande del anfördes reservation av

herr Lindhagen.

Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 11 december 1936 tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet särskilda sakkunniga för att inom

departementet verkställa utredning rörande trafikolyckornas orsaker samt

avgiva de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning (1937 års sakkunniga

rörande trafiksäkerheten). I direktiven för utredningen yttrade departementschefen,

bland annat, att resultatet av undersökningen i fråga om

olycksorsakerna borde läggas till grund för ett bedömande av frågan om de

fortsatta åtgärder till trafiksäkerhetens främjande, som från statsmakternas

sida kunde vara lämpliga och möjliga. Sådana åtgärder kunde tänkas avse

bland annat nya eller ändrade bestämmelser rörande trafiken och densamma

tjänande tekniska anordningar. Jämlikt av Kungl. Majit den 22 september

1938 lämnat bemyndigande hava de sakkunniga under åtta dagar i början

av oktober månad 1938 företagit en resa till förutvarande Österrike för att

därstädes studera aktuella trafiksäkerhetsfrågor och därvid särskilt taga del

av de erfarenheter, som gjorts i samband med övergång från vänster- till

högertrafik. Rapport angående denna studieresa har avgivits den 16 november

1938. Utskottet återkommer i det följande till innehållet i vissa

delar av rapporten. I skrivelse till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

den 21 februari 1939 hava de sakkunniga begärt entledigande

från sitt uppdrag för att därigenom bereda statsrådet tillfälle att

pröva, i vilken form arbetet lämpligen borde fortsättas. Departementschefen

har bifallit de sakkunnigas begäran och samtidigt beslutat tillkalla sekreteraren

hos de sakkunniga, sekreteraren i arbetsdomstolen A. D. H. Wistrand,

att inom kommunikationsdepartementet biträda med fortsatt beredning

av de med utredningen sammanhängande frågorna. I sin ovannämnda

skrivelse framlägga de sakkunniga ett arbetsprogram, innefattande de frågor,

som vid den fortsatta behandlingen av trafiksäkerhetsproblemet böra i första

hand bliva föremål för utredning. Nämnda arbetsprogram är uppdelat i tio

punkter. I en av dessa punkter föreslås en revision av vägtrafikstadgan.

Därvid nämna de sakkunniga emellertid intet om övergång till högertrafik

i vårt land.

Vid 1938 års riksdag framställde herr Hagberg i Malmö en interpellation

till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet angående övergång

till högertrafik. I en annan interpellation hemställde herr Lilhander

att vid besvarande av förstnämnda interpellation måtte beaktas vissa av herr

Lithander anförda synpunkter. I sitt svar på interpellationerna yttrade departementschefen,

statsrådet Forslund, bland annat, att även om en övergång

till högertrafik icke vöre av någon avgörande betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt,

frågan dock borde ägnas fortsatt uppmärksamhet. Den

borde sålunda skänkas vederbörligt beaktande ur olika synpunkter vid be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

dömande av de förslag rörande åtgärder för trafiksäkerhetens höjande, som

1937 års sakkunniga kunde komma att framlägga.

I skrivelse den 2 mars 1935, vilken överlämnades till 1934 års vägtrafiksakkunniga,

meddelade svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete,

att vid gemensamt möte med motsvarande danska, finska och norska

delegationer jämte representant för Islands regering bland annat frågan örn

införande av enhetliga körregler i de nordiska länderna varit föremål för

överläggning samt att den svenska delegationen efter prövning av olika på

saken inverkande omständigheter funnit, att en övergång till högertrafik i

Sverige skulle vara av stor betydelse för utvecklingen av automobiltrafiken

mellan de nordiska länderna.

Vid de nordiska automobil- och motorcykelklubbarnas permanenta kommittés

sammanträde i Helsingfors den 6 och 7 september 1937 uttalades

bland annat följande:

Från de till Sverige angränsande länderna hade framförts allvarliga betänkligheter

mot den i Sverige tillämpade vänstertrafiken, som anses utgöra

en hämsko på bilismens sunda utveckling länderna emellan. Ehuru ingen

statistik förelåge, vilken kunde i siffror belysa antalet olycksfall, som inträffat

på grund av svenska bilisters färder i högertrafikerande länder och

vice versa, stöde det enligt många samstämmiga vittnesbörd tydligt i medvetandet,

att trafikolyckorna i gränstrakterna äro oproportionerligt många,

vilket torde giva belägg för åsikten, att de olika trafikreglerna utgöra ett förfång

för den allmänna säkerheten.

Från norskt, danskt och finskt håll hade ofta framhållits, att automobilresor

till Sverige ej företagas i den utsträckning, som skulle vara fallet, därest

icke rädslan för där rådande vänsterkörning förelåge, ett förhållande, som

i viss mån verkar hämmande på det svenska turistväsendets utveckling samt

på samhörighetskänslan i Norden.

Vänstertrafiken torde utgöra ett faromoment ej endast för bilisterna utan

måhända i ändå högre grad för fotgängare. I länder med högertrafik äro

dessa vana vid att vid korsandet av väg eller gata först se åt vänster och

därefter åt höger, under det att vänstertrafiken fordrar omvänd uppmärksamhet.

Då instinkten visat sig vara avgörande för varåt uppmärksamheten

riktas och åt vilket håll väjning sker, vore det med hänsyn till den

allt mera internationaliserade vägtrafiken av vikt, att lika bestämmelser råda

i de länder, som upprätthålla regelbunden trafik med varandra, önskemålet

vore därför införandet av ensartade trafikbestämmelser på den europeiska

kontinenten, eller med andra ord, vad Norden beträffar, övergång till högertrafik

i Sverige.

Liknande synpunkter anfördes även vid kommitténs sammanträde i Stockholm

den 12 september 1938.

Vidare må omnämnas, att en tysk-nordisk trafikkonferens hållits i Berlin

den 3—5 mars 1938 med representanter för automobilklubbarna i Sverige,

Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Holland. Vid denna konferens antogs

beträffande vänstertrafiken i Sverige följande resolution:

Vänstertrafiken i Sverige utgör ej blott för till Sverige kommande främmande

bilister och för den utomlands resande svenske bilisten en omedelbar

svårighet; fastmer äventyra alla svenskar, som resa i utlandet med tåg,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

7

båt, flyg eller motorfordon, gatutrafiken i utlandet, emedan de i hela sitt

beteende i gatutrafiken äro inriktade på vänstertrafik. Den allmänna trafiksäkerhetens

i de övriga länderna intresse kräver därför en omläggning i

Sverige. I Berlin närvarande representanter för hela det nordiska motorväsendet

ävensom för Tyskland och Holland uttala sig därför för en omläggning

i Sverige snarast möjligt.

I skrivelse den 29 april 1938 har Forenede Danske Motorejere, Kgl. Dansk

Automobil Klub och Turistföreningen for Danmark anmodat danska utrikesministeriet

att söka erfara, huruvida icke den svenska regeringen

åter skulle kunna överväga möjligheten att införa högertrafik i Sverige.

I anledning av framställningen har från danska justitieministeriets sida uttalats,

att det skulle vara till gagn för trafiksäkerheten i Danmark, om högertrafik

bleve införd i Sverige. Framställningen har därefter den 4 juli

1938 av danska beskickningen i Stockholm överlämnats till utrikesdepartementet

med anhållan, att framställningen och de danska myndigheternas

syn på frågan måtte bringas till de svenska myndigheternas kännedom.

Jämväl Norges Automobil-Forbund har i skrivelse den 13 augusti 1938 till

norska arbetsdepartementet hemställt, att departementet genom utrikesdepartementets

förmedling med de svenska myndigheterna ville upptaga till

behandling frågan om införande av högertrafik i Sverige. Framställningen

har den 9 november 1938 av norska legationen i Stockholm överlämnats till

svenska utrikesdepartementet. I skrivelse den 10 december 1938 har Kungl.

Automobil Klubben hemställt, att Kungl. Majit till innevarande års riksdag

ville avgiva proposition i sådan riktning, att högertrafik snarast komme att

införas i Sverige, eller, därest detta på sakens nuvarande ståndpunkt icke

skulle prövas lämpligt, att en allsidig utredning igångsattes för att fastställa

ändamålsenligheten av högertrafiks införande. Samtliga framställningar hava

överlämnats till 1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten för att tagas

i övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag.

Vid sammanträde med Kungl. Automobil Klubbens styrelse den 9 mars

1939 har styrelsen beslutat tillsätta en kommitté med uppdrag att förbereda

en allsidig utredning beträffande såväl organisationen som kostnaderna för

högertrafikens införande i Sverige. Kommittén skall dock tråda i verksamhet

allenast under förutsättning att beslut angående en statlig utredning

av frågan icke kommer att fattas under den närmaste tiden.

I detta sammanhang må slutligen omnämnas, att Motormännens Riksförbund

år 1936 anordnat en omröstning bland bilägare om vänstertrafik eller

högertrafik. Vid omröstningen avgåvos 27,592 röster och av dessa voro

19,715 för bibehållande av vänstertrafik.

Omfattningen av den internationella motorfordonstrafiken mellan Sverige

och utlandet framgår i huvudsak av omstående två tabeller, som båda återgiva

de sammanlagda siffrorna för såväl in- som utgående trafik. Den första

tabellen, som avser motorfordonstrafiken över Sveriges landgräns, är grundad

på vissa hos generaltullstyrelsen förvarade rapporter angående gräns
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

bevakningens arbetsförhållanden, vilka rapporter varit för utskottet tillgängliga.

Den andra tabellen, som avser motorfordonstrafiken över vissa

svenska hamnar, grundar sig på en av Kungl. Automobil Klubben förd statistik.

Tabell I.

Omfattningen av motorfordonstrafiken över Sveriges landgräns.

Gränsdistrikt

Antalet motorfordon, som passerat över

Sveriges landgräns

1930

1935

1937

1938

l:a gränsdistriktet, Haparanda.................

2,253

10

418

■

25

2:dra gränsdistriktet, Kiruna ..................

—

—

—

2

3:dje gränsdistriktet, Skellefteå ................

—

—

—

—

4:de gränsdistriktet, Östersund.................

2,486

2,364

6,643

8,612

öde gränsdistriktet, Storlien....................

5,472

6,160

8,321

8,737

6:te gränsdistriktet, Dalsland, Värmland och

Dalarna....................................

77,676

98,987

137,735

148,981

7:de gränsdistriktet, Strömstad.................

15,765

17,461

24,932

32,854

Summa

103,652

124,982

178,049

199,211

Tabell II.

Omfattningen av motorfordonstrafiken över vissa svenska hamnar.

1930

1935

1937

1938

Hälsingborg ..........................

11,111

28,079

40,459

45,226

Malmö................................

1,049

1,641

2,409

3,734

Göteborg.............................

352

1,340

3,478

3,734

Trelleborg............................

—

1,041

1,734

1,662

Simrishamn ..........................

—

180

231

235

Ystad................................

—

85

147

159

Summa

12,512

32,366

48,458

54,750

Anmärkning: Under år 1930 fördes icke någon statistik beträffande Trelleborg, Simrishamn

och Ystad.

Spörsmålet i vad män den i Sverige tillämpade vänstertrafiken kan anses

utöva inflytande på olycksfallsfrekvensen har behandlats av 1934 års vägtrafiksakkunniga.

De sakkunniga anförde därom bland annat följande:

Det är obestridligt, att automobiltrafiken mer och mer internationaliseras,

vilket för vårt lands vidkommande innebär såväl att svenskar i ökad

omfattning utsträcka sina färder till utlandet som att utlänningar alltmer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24. y

förlägga automobilresor till Sverige. Det nu sagda gäller särskilt med avseende

å trafiken mellan vårt land och övriga nordiska länder. Visserligen

torde den allmänna erfarenheten vara, att en automobilförare vid färd från

ett land med den ena trafikregeln till ett land med den andra regeln förvånansvärt

lätt kan anpassa sig efter den nya ordningen. Emellertid mäste

det i trots härav befaras, att om en förare vid sådan färd råkar i en kritisk

situation, som kräver ögonblicklig handling och vars avvärjande ofta

blir beroende av en reflexrörelse hos föraren, denne automatiskt kommer

att förfara efter de trafikregler, efter vilka han varit van att färdas. I själva

verket torde icke så få trafikolyckor vara att tillskriva nu berörda förhållande.

Olägenheterna med skilda trafikregler olika länder emellan göra sig för

övrigt icke allenast gällande med avseende a automobiltiafiken. Andra trafikanter

och framför allt fotgängare hava vid resor till länder med för dem

främmande trafikregler ofta ganska svårt att vänja sig vid dessa och kunna

på grund härav lätt nog bliva utsatta för trafikrisker. En svensk behöver

blott resa till något av våra grannländer för att märka olägenheterna med

skiljaktiga regler på förevarande område.

I sitt svar på herr Hagbergs i Malmö och herr Lithanders ovannämnda

interpellationer vid 1938 års riksdag angående högertrafik berörde dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, frågan

i vad mån vänstertrafiken i landet kunde anses påverka antalet trafikolyckor.

Statsrådet yttrade bland annat:

Herr Hagberg har i sin interpellation behandlat den föreliggande frågan

huvudsakligen ur trafiksäkerhetens synpunkt. I detta hänseende har interpellanten

dels erinrat om den ökade risk för trafikolyckor, som till följd av

de olika körreglerna uppstår vid utlänningars resor i Sverige liksom även

vid svenskars resor i utlandet, och dels framhållit den särskilda fara, som

vöre förenad med användningen av vänsterstyrda bilar i ett land med vänstertrafik
I

vilken grad de anförda omständigheterna verkligen medverka till en stegring

av olycksfallsrisken, synes mig emellertid icke så klart som interpellanten

förutsatt. Jag vill erinra om att på mitt föranstaltande för närvarande

pågår en utredning genom särskilda sakkunniga rörande trafikolyckornas

orsaker. Det är min förhoppning, att resultatet av de sakkunnigas arbete

skall vara ägnat att giva säkrare hållpunkter för bedömande även av den

av herr Hagberg framförda frågan. Redan på utredningens nuvarande stadium

synes emellertid ur det material, som är föremål för de sakkunnigas

bearbetning, kunna hämtas vissa preliminära uppgifter, vilka äro av betydelse

för frågans bedömande. Enligt den statistik, som upprättats pa

grundval av vederbörande polischefers rapporter, utgjorde antalet motortrafikolyckor

i vårt land 10,820 under år 1935, 12,382 under år 1930 och

omkring 14,000 under år 1937. Under nämnda tre år dödades vid dylika

olyckor respektive 331, 420 och 440 personer, medan antalet svårt skadade

utgjorde respektive 1,084, 1,314 och 1,450 samt antalet lindrigt skadade respektive

3,643, 4,178 och 4,450. Antalet olyckor, vid vilka utländsk förares

ovana vid vänstertrafik kan antagas hava medverkat, utgjorde högt räknat

under alla lie åren tillsammantagna 56, oell vid dessa olyckor dödades en

person, medan 17 personer blevo svårt skadade och 23 personer lindrigt skadade.

Av samtliga vid motortrafikolyckor dödade eller skadade personer

hade sålunda under dessa tre år knappt 1U procent fallit offer för olyckor,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

föranledda av utländsk förares ovana vid vänstertrafik, medan drygt 99 7''4

procent varit utsatta för olyckor, som sammanhängt med andra orsaker.

Av föreningen för gemensamt lagenligt trafikförsäkringsansvar har uppgjorts

en sammanställning rörande antalet under tiden 1h 1930—15/R 1938

till föreningen anmälda skador i följd av trafik inom landet med utländska

motorfordon. I sammanställningen, som finnes intagen å nästföljande sida,

har angivits i vad mån ovana vid vänstertrafik kan anses hava helt eller

delvis medverkat till olyckshändelserna.

I de europeiska staterna förekommer för närvarande vänstertrafik, förutom

i Sverige, allenast i Storbritannien och Irländska fristaten, Island och

Ungern. Vidare har intill senaste tid vänstertrafik tillämpats i Tjeckoslovakien.

Beträffande de utomeuropeiska staterna må blott nämnas, att Amerikas

Förenta Stater tillämpa högertrafik samt att Canada i början av 1920- talet övergått till samma system. Inom Europa har Portugal infört högertrafik

den 1 juni 1928. Österrike har tidigare tillämpat vänstertrafik. Inom

vissa mindre delar av förutvarande Österrike, vilka förmedla en betydande

genomgångstrafik mellan länder med högerkörning, infördes i olika omgångar

högertrafik åren 1921, 1930 och 1935. Sedan Österrike i mars 1938

införlivats med Tyska riket trädde högertrafik i tillämpning den 1 juli 1938

i vissa delar av landet och den 19 september 1938 i landet i övrigt. I de

delar av den tjeckoslovakiska republiken, som i början av oktober 1938 införlivades

med Tyska riket, infördes omedelbart högertrafik. Enligt en författning

den 10 november 1938 skulle högertrafik hava införts i Tjeckoslovakien

från och med den 1 maj 1939. Den isländska regeringen lär för närvarande

hava under övervägande att i en reviderad trafiklag, som möjligen

kommer att föreläggas det nu sittande alltinget, föreslå införande av högertrafik

på Island. Enligt utskottet tillhandakommen uppgift har vidare i

Ungern under hösten 1938 genom inrikesministeriets försorg en utredning

verkställts för utrönande av kostnaden för en övergång till högertrafik.

Den risk för ökning av olycksfallsfrekvensen, som kan befinnas vara förenad

med en omläggning från vänster- till högertrafik, berördes i det av

1934 års vägtrafiksakkunniga avgivna betänkandet. De sakkunniga anförde,

att de från Canada, vilket land i början av 1920-talet övergått från vänstertill

högertrafik, inhämtat vissa uppgifter i förevarande hänseende. Dessa

syntes närmast giva vid handen, att den i Canada vidtagna omläggningen

icke föranlett någon ökning i antalet trafikolyckor.

Den rapport, som 1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten avgivit

angående sin ovannämnda studieresa till förutvarande Österrike, innehåller

vissa statistiska uppgifter angående antalet trafikolyckor vid tiden för den

därstädes genomförda trafikomläggningen. Dessa uppgifter äro grundade på

det hos vederbörande myndigheter förvarade materialet.

Enligt uppgift i rapporten infördes den 1 juli 1938 högertrafik i övre

Österrike (numera kallat Oberdonau), östra Salzburg, den övervägande delen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

Tab. lil.

Under tiden ‘/i 1930—15/s 1938 till föreningen för gemensamt lagenligt

traflkförsäkringsansyar anmälda skador i följd av trafik med utländska

motorfordon.

Ovana vid vänstertrafik har varit

Summa

Nationalitet

a) enda

orsak

b) med- verkande

orsak

Summa

a + b

c) utan

med- verkan

antal

skador

A.) Motorfordon från länder med hö- gertrafik.

Belgien ........................

1

1

6

7

Danmark ......................

29

19

48

73

121

Finland ........................

3

2

5

11

16

Frankrike ......................

5

10

15

11

26

Grekland ......................

—

—

—

2

2

Italien..........................

1

1

2

4

6

Kanada ........................

1

1

2

—

2

Lettland........................

—

—

—

1

1

Luxemburg ....................

—

1

1

—

1

Nederländerna..................

7

10

17

12

29

Norge..........................

23

18

41

33

74

Palestina ......................

—

—

—

1

1

Schweiz ........................

2

1

3

3

6

Spanien........................

—

—

—

1

1

Turkiet ........................

—

—

—

1

1

Tyskland ......................

18

16

34

48

82

U. S. A.........................

6

7

13

29

42

Summa

95

87

182

236

418

B.) Motorfordon från länder med vänstertrafik.

Argentina .................................................................... 4

Australien .................................................................... 1

England ......................................................................

Kina.......................................................................... *

Tjeckoslovakien................................................................ "

Österrike............................................................. _

Summa 43 ,

Anm. 1. Endast skador som föranleda skadeutbetalning^hava medtagits.

Anm. 2. Föreningen är beträffande alla utländska motorfordon ansvarig för fullgörandet av

skadeståndsskyldighet, som under fordonens brukande i Sverige kan uppkomma

för deras förare eller ägare. Alla skador, som inträffa i Sverige i följd av trafik

med utländskt motorfordon, anmälas dock ej till föreningen. Flera fall torde

förekomma, i första hand rörande skador av mindre omfattning, där försäkringstagaren

ej anlitar sin försäkring och således ej heller föreningens garanti utan

själv ersätter den skadade. Vidare torde fall förekomma, där den skadade vänder

sig direkt till den utländska försäkringsanstalten och därifrån får skadan reglerad

utan att föreningen erhåller kännedom därom.

Anm. 3. Skador av utländska motorfordon, vid skadetillfället förda av i Sverige bosatta

personer, hava ej medtagits. Vidare hava icke redovisats vissa skadefall, i vilka

händelseförloppet är obekant exempelvis emedan samtliga handlingar expedierats

till utlandet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

av Steiermark och södra delen av Burgenland. Omläggningen till högertrafik

i staden Wien samt i Nedre Österrike (Niederdonau), norra delen av

Burgenland och ett litet område av norra Steiermark ägde rum den 19 september

1938.

Till ledning för bedömandet av de i rapporten lämnade uppgifterna anförde

de sakkunniga följande:

Vid bedömandet av all statistik rörande trafikolyckor är det nödvändigt att

taga hänsyn till att antalet olyckor inom varje land företer en stark och i

stort; sett regelbunden variation under olika delar av året. Enligt den svenska

statistiken plägar exempelvis antalet motortrafikolyckor på landsbygden stiga

från ett minimum på senvintern till ett maximum på sensommaren för att

därefter åter sjunka.

En annan tämligen regelbunden variation föreligger med avseende på antalet

olyckor under olika veckodagar. Enligt den svenska statistiken inträffar

sålunda på landsbygden under sommarhalvåret enbart på lördagar

och söndagar ett betydligt större antal motortrafikolyckor per dag än under

veckans övriga dagar. Med hänsyn till denna veckovariation, som i växlande

former och mer eller mindre utpräglad torde återfinnas i alla länders olycksstatistik,

är det tydligen nödvändigt att vid en undersökning av olycksfrekvensen

under kortare tidsperioder tillse, att de jämförda perioderna omfatta

en eller flera hela veckor eller i varje fall lika många lördagar, söndagar,

måndagar o. s. v.

Vad först angår trafikolyckorna i staden Wien hänvisas i rapporten till

vidstående tabell, här benämnd tabell IV.

I anslutning till denna tabell anförde de sakkunniga bland annat:

Av de lämnade uppgifterna framgår, att antalet trafikolyckor i Wien under

våren 1937 steg från 320 i januari till 538 i april samt sedermera under

månaderna maj—oktober höll sig tämligen konstant vid i genomsnitt 722

för att därefter sjunka till 518 i november och 515 i december. För år 1938

visar olyckskurvan under första halvåret — frånsett en stegring under mars

månad, då Österrikes anslutning till Tyskland genomfördes — i stort sett

samma förlopp som under 1937; dock äro olyckorna i allmänhet något flera

till antalet. Med juli månad inträder en plötslig stegring med närmare 350

olyckor. En granskning visar emellertid, att denna ökning väsentligen hänför

sig till sådana olyckor, som endast medfört sakskada; ifrågavarande

olyckor hava nämligen ökats från 145 i juni 1938 till 434 i juli samma år

eller till det tredubbla. Det ligger i sakens natur, att den sålunda redovisade

ökningen icke kan motsvaras av en verklig ökning av antalet olyckor, helst

som antalet olyckor med personskada endast obetydligt ökats. I själva

verket torde den starka ökningen av sakskadorna och därmed av hela antalet

registrerade olyckor finna sin förklaring i det förhållandet, att från och

med den 1 juli även smärre trafikolyckor rapporterats i vida större utsträckning

än vad tidigare varit fallet, vilket i sin tur sammanhänger dels med de

nämnda dag införda nya anmälningsblanketterna och dels med en samma

dag genomförd omorganisation av skyddspolisen, innefattande upprättande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

Tabell IY.

Antal trafikolyckor i Wien under varje månad under tiden

januari 1937—september 1938.

Månad

Olyckor med

personskada

Olyckor med

allenast

sakskada

Hela

antalet

olyckor

Jan. 1937 ................

187

133

320

Febr. > ................

229

114

343

Mars > ................

333

124

457

April > ................

420

118

538

Maj > ................

634

127

761

Juni j ................

558

99

657

Juli > ................

622

114

736

Aug. » ................

553

125

678

Sept. > ................

592

156

748

Okt. » ................

570

182

752

Nov. » ................

387

131

518

Dec. > ................

348

167

515

Jan. 1938 ................

231

127

358

Febr. > ................

280

135

415

Mars > ................

541

133

674

April > ................

541

109

650

Maj > ................

559

120

679

Juni > ................

613

145

758

Juli > ...............:

670

434

1,104

Aug. > ................

657

562

1,219

Sept. > ................

757

628

1,385

av särskilda beredskapspatruller (Verkehrsunfallsbereitschaften) för omhänderhavande

av utredningen i mål rörande trafikolyckor.

Med hänsyn tagen till vad nu anförts angående rapportsystemets omläggning

torde man kunna påstå, att olycksstatistiken för Wien under innevarande

år till och med augusti månad visat i stort sett samma förlopp som under

år 1937, dock med något högre siffror.

För september månad 1938 föreligger däremot en tydlig stegring såväl av

antalet olyckor med personskada som av antalet olyckor, som medfört allenast

sakskada.

För närmare undersökning av frågan, i vad mån den omläggning till högertrafik,

som genomfördes från och med den 19 september 1938, inverkat

på olycksfrekvensen, hänvisade de sakkunniga till den tabell, som återfinnes

å nästa sida. Tabellen har här benämnts tabell V.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

Tabell Y.

Antal trafikolyckor i Wien för varje dag under tiden

1 september—8 oktober 1938.

Dag och datum

Antal olyckor

varje dag

månd.—

lord.

mand.—

sond.

Tored. 1 sept...................

51

Fred. 2 > ..................

45

Lord. 3 » ..................

50

Sond. 4 > ..................

27

Månd. 5 sept...................

31

1

Tisd. 6 > ..................

25

Onsd. 7 » ..................

38

Tored. 8 » ..................

40

iyy

230

Fred. 9 » ..................

31

Lord. 10 > ..................

34

Sond. 11 > ..................

31

Månd. 12 sept...................

41

Tisd. 13 » ..................

43

Onsd. 14 » ..................

50

Tored. 15 » ..................

61

> ^yu

316

Fred. 16 » ..................

46

Lord. 17 s ..................

49

1

Sond. 18 j ..................

26

Månd. 19 sept...................

72

Tisd. 20 » ..................

54

Onsd. 21 » ..................

39

Tored. 22 » ..................

93

/ doy

406

Fred. 23 » ..................

61

Lord. 24 n ..................

50

1

Sond. 25 » ..................

37

Månd. 26 sept...................

59

i

Tisd. 27 > ..................

65

Onsd. 28 » ..................

37

Torsd. 29 » ..................

56

350

Fred. 30 » ..................

43

Lord. 1 okt...................

65

Sond. 2 » ..................

25

Månd. 3 okt...................

47

Tisd. 4 » ..................

71

Onsd. 5 * ..................

50

Torsd. 6 » ..................

41

?

Fred. 7 » ..................

49

Lord. 8 » ..................

60

Sond. 9 j ..................

?

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

15

Beträffande förestående tabell anförde de sakkunniga, efter att hava framhållit,

att tabellen utvisade antalet olyckshändelser i Wien för varje dag under

tiden 1 september—9 oktober, bland annat följande:

Av skäl som ovan anförts — trafikolyckornas normala variation under

olika dagar i veckan — lämna de---- meddelade siffrorna icke någon

tydlig bild av förhållandena. Med anledning härav har i de följande kolumnerna

gjorts en sammanställning av antalet olyckor under de två veckorna

(måndag—söndag) närmast före omläggningen och de två veckorna närmast

efter densamma. För den tredje veckan efter omläggningen finnas uppgifter

tillgängliga endast för måndag—lördag men icke för den följande söndagen.

För att erhålla jämförliga siffror har i den mellersta kolumnen upptagits en

sammanställning av antalet olyckor under måndag—lördag jämväl under de

fyra föregående veckorna. Tabellen visar, att antalet olyckor per vecka,

som tidigare uppgått till i medeltal 250 under juli och 275 under augusti,

utgjorde 230 under den första av de i tabellen upptagna veckorna, 316 under

den andra veckan, 406 under den tredje veckan — då högertrafiken

tog sin början — och 350 under den fjärde veckan. Under de sex första

dagarna i förevarande veckoperioder utgjörde antalet olyckor respektive

199, 290, 369, 325 och 318.

De sakkunniga anförde vidare, att av tabellen framginge, hur antalet

olyckor, som redan under den andra septemberveckan (12—18 september)

varit ovanligt högt, under påföljande vecka, då högertrafiken infördes, undergått

en ytterligare stegring med 28 procent för att sedermera åter sjunka.

De sakkunniga anförde ytterligare:

Den toppsiffra, som trafikolyckorna i Wien uppnådde under högertrafikens

första vecka, har av vissa av stadens myndigheter förklarats delvis

bero på andra omständigheter än trafikomläggningen, nämligen dels på

vissa trupptransporter, som vid denna tid pågingo, och dels på en mörkläggningsövning,

som ägde rum under tiden kl. 19—24 den 22 september

samt under natten mellan den 23 och den 24 i samma månad. Ä andra sidan

har dock av skyddspolisen uppgivits, att ifrågavarande trupptransporter under

nämnda vecka allenast i ringa mån berörde staden Wien. I varje fall är

det uppenbart, att åtskilliga av de under veckan inträffade trafikolyckorna

sammanhängde med mörkläggningsövningarna. Av skyddspolisen gjordes

omedelbart efter utgången av sagda vecka en undersökning, som avsåg

att utröna, i vad mån högertrafiken respektive mörkläggningen bidragit till

trafikolyckornas stegring. Enligt denna undersökning — — — som omfattar

295 under tiden 18—24 september inträffade olyckor, skulle 105 av

dessa olyckor, därav 48 med personskada och 57 med allenast sakskada,

hava varit beroende på högertrafikens införande.

Beträffande olycksfallsfrekvensen på landsbygden hänvisade de sakkunniga

till den å nästa sida införda tabellen, här benämnd tabell VI.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

Tabell VI.

Antal trafikolyckor i Oberdonau och Niederdonau för varje dag under

september 1938.

Dag och datum

Oberdonau

(högertrafik 1 juli 1938)

Niederdonau

(högertrafik 19 september 1938)

Antal olyckor

Antal dödade

och skadade

Antal olyckor

Antal dödade

och skadade

per

dag

månd.-

sönd.

per

dag

månd.-

sönd.

per

dag

månd.-

sönd.

per

dag

månd.-

sönd.

Torsd.

1

sept. ..

7

4

7

6

Fred.

2

12

7

11

14

Lord.

3

T»

15

15

25

35

Sond.

4

7

8

26

28

Månd.

5 sept. ..

10

9

16

22

Tisd.

6

t>

8

10

17

14

Onsd.

7

D

15

8

23

19

Torsd.

8

»

11

83

11

75

20

138

16

149

Fred.

9

» .

15

10

18

20

Lord.

10

9

14

21

32

Sond.

11

»

15

13

23

26

Månd.

12 sept. .

7

6

)

16

21

Tisd.

13

7»

12

11

17

17

Onsd.

14

»

9

9

14

13

Torsd.

15

»

6

100

3

99

11

153

6

152

Fred.

16

7>

19

19

18

15

Lord.

17

7>

20

17

34

31

Sond.

18

3>

27

34

43

49

Månd.

19 sept. .

13

14

25

26

Tisd.

20

T>

8

8

27

33

Onsd.

21

T>

8

7

26

24

Torsd.

22

y>

14

97

15

lii

29

242

25

249

Fred.

23

T>

13

16

40

36

Lord.

24

T>

17

12

45

44

Sond.

25

T>

24

39

50

■

61

Månd.

26 sept. .

14

13

24

15

Tisd.

27

t>

14

11

24

31

Onsd.

28

T)

14

14

28

34

Torsd.

29

15

17

15

14

Fred.

30

6

7

18

14

Summa

384

381

711

741

Beträffande nämnda tabell yttrade de sakkunniga, att densamma för varje

dag under september månad 1938 upptoge antalet trafikolyckor samt antalet

vid sådana olyckor skadade personer (inberäknat dödade) dels beträffande

Oberdonau, där högertrafik infördes den 1 juli 1938, och dels beträffande

Niederdonau, där omläggningen skedde först den 19 september 1938.

I särskilda kolumner hade dessutom gjorts ett sammandrag av antalet olyckor

och antalet skadade personer för de två veckorna närmast före den 19

september och veckan närmast efter sagda dag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

17

De sakkunniga anförde vidare:

Ifrågavarande siffror---torde vara av stort intresse. Antalet olyckor

visar i såväl Oberdonau som Niederdonau en obetydlig ökning från den första

veckan till den andra. Under den tredje veckan (19—25 september) minskades

antalet olyckor i Oberdonau med 3 procent (från 100 till 97), medan

samtidigt antalet olyckor i Niederdonau ökades med icke mindre än 58 procent

(från 153 till 242). Antalet skadade personer uppvisade under samma

vecka i Oberdonau en stegring med 12 procent (från 99 till lil personer) men

i Niederdonau en stegring nied 64 procent (från 152 till 249 personer). I vad

mån denna ökning enbart är beroende på omläggningen till högertrafik eller

jämväl sammanhänger med andra omständigheter såsom trupptransporter

m. m. undandrar sig givetvis de sakkunnigas bedömande, då det föreliggande

materialet icke gjort det möjligt att verkställa utredning härutinnan. Det

torde dock böra beaktas, att de trupptransporter som förekommit självfallet

icke varit inskränkta till Niederdonau utan måste hava berört även Oberdonau.

1 detta sammanhang må omnämnas, att vid trafikomläggningen vissa svårigheter

uppkommo med avseende å de med dragare anspända fordonen.

I de sakkunnigas rapport finnes intaget följande uttalande av regeringsrådet

F. A. Schifferer, ledare för den s. k. trafikuppfostringstjänsten inom den

frivilliga nationalsocialistiska motorkåren:

En viss svårighet framträdde med avseende på de med hästar eller oxar

förspända fordonen. Djuren äro så vana vid vänstertrafiken, att de vid ljudet

från ett signalhorn alldeles av sig själva gå över till vänstra sidan av vägen.

Körkarlarna, vilka — enligt vad som är vanligt på landsbygden — ofta

gingo bakom sitt fordon eller sutto och sovo på detta, måste gång på gång erinras

örn nödvändigheten att hålla sina dragare hårt i tygeln. Inarbetandet

av nya vanor hos dragdjuren torde komma att kräva ännu någon tid.

Den kostnad, som för vårt land skulle uppkomma vid en övergång till högertrafik,

var föremål för uppskattning av 1934 års vägtrafiksakkunniga.

De sakkunniga anförde därom följande:

De sakkunniga hava rörande de med omläggningen förenade kostnaderna

införskaffat vissa uppgifter av visserligen begränsad räckvidd, men vilka dock,

såsom framgår av det följande, torde kunna tjäna till ledning för bedömandet

av de ungefärliga proportionerna å ifrågavarande kostnader.

Till en början vilja de sakkunniga som sin mening framhålla, att en övergång

till högertrafik i stort sett icke torde behöva föranleda några ombyggnadsåtgärder

med avseende å person- och lastautomobiler.

Däremot lärer det icke kunna undvikas, att en omläggning av trafikregeln

måste nödvändiggöra mer eller mindre omfattande ändringsarbeten

å omnibussar. Dessa äro i regel byggda på sådant sätt, att in- och utgångsdörrar

för passagerarna äro placerade å den sida, som är vänd mot gångbanan

eller vägkanten, alltså för närvarande å vänstra sidan. Då det icke

bör komma i fråga, att passagerarnas på- och avstigning sker på den mot

trafiken riktade sidan av en omnibuss, lärer det bliva nödvändigt, att vid en

övergång till högertrafik in- och utgångsdörrar överflyttas från vänstra tili

hågra sidan. De sakkunniga hava bland annat införskaffat vissa uppgifter

från svenska spårvägsföreningen angående beräknade kostnader för sådana

ändringsarbeten å omnibussar, som skulle kunna väntas Uliva föranledda

Bihang till riksdagens protokoll !) sami. 2 ant. Sr 21. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

av nu ifrågasatt trafikomläggning. Dessa uppgifter avse endast omnibusslinjerna

i städer med spårvägstrafik. De från olika håll uppgivna kostnaderna

variera betydligt, nämligen mellan något mer än 1,000 kronor och omkring

10,000 kronor per fordon. I de högst beräknade beloppen synas ingå samtliga

kostnader för en fullständig ombyggnad av vederbörande uppgiftslämnares

hela vagnpark på sådant sätt, att varje omnibuss skulle sättas i samma

skick, som örn densamma från början blivit byggd för högertrafik. Sålunda

har härvid bland annat räknats med ombyggnad av motor samt flyttning

och ombyggnad av styranordningar och andra manöverinrättningar m. m.

Såvitt de sakkunniga kunna finna, är det icke erforderligt att uppskatta kostnaderna

så högt som här skett.

Vid övervägande av olika på kostnadsfrågan inverkande omständigheter

hava de sakkunniga för sin del ansett sig kunna utgå från att kostnaderna för

de ändringar, som kunna föranledas av en eventuell övergång till högertrafik,

skola kunna hållas vid i genomsnitt ett tusen kronor per omnibuss. Då emellertid

antalet sådana fordon är betydande, vid 1933 års utgång 3,504 stycken,

komma de sammanlagda kostnaderna likväl att uppgå till ett ganska avsevärt

belopp.

Förut omförmälda uppgifter avse icke endast kostnader för ändringsarbeten

å omnibussar utan även de utgifter, som en omläggning av trafikriktningen

skulle medföra med avseende å spårvägstrafiken, där sådan finnes.

Uppgifterna avse Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Hälsingborg, Jönköping,

Karlskrona, Norrköping, Sundsvall och Uppsala samt innefatta i regel

kostnader för vagnparken, flyttning av växlar och omläggningsanordningar

och signal- och säkerhetsanläggningar ävensom flyttning av hållplatsskyltar,

refuger och plattformar m. m. Sammanlagt sluta ifrågavarande uppgifter på

ett belopp av närmare 3 milj. kronor.

Utom nu berörda kostnader torde böra räknas med utgifter för vägmärken

o. dyl. ävensom för särskilda av en ny trafikordning betingade omläggningar

av väg- och gatutrafiken.

Om man sammanräknar alla nu antydda kostnader för en övergång till

högertrafik kommer man till något sådant som 8—10 milj. kronor.

Angående ökningen av antalet motorfordon och omnibusar i riket får ut

skottet hänvisa till nedanstående tabell.

Tabell VII.

Antalet motorfordon i riket.

1930

1935

1937

1938

201,936

2,837

205,033

3,914

236,111

4,558

264,267

4,894

därav: Omnibusar................

Under det besök, som 1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten avlade

i förutvarande Österrike, inhämtade de sakkunniga vissa uppgifter rörande

kostnaden för staden Wiens övergång till högertrafik. De sakkunniga

uppgiva i sin rapport, att ifrågavarande kostnad vid en år 1937 gjord utredning

beräknats till 15 miljoner riksmark, därav 10.6 miljoner för omlägg
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

19

ning vid spårvägarna av skenor och växlar samt ombyggnad av ställverk.

Vid tiden för de sakkunnigas vistelse i Wien hade de arbeten, som erfordrades

för trafikomläggningen, icke slutförts. De utförda arbetena hade dragit

en kostnad av 5.5 miljoner riksmark. — Enligt en i rapporten förefintlig

uppgift har Wiens spårvägsnät en sammanlagd spårlängd av 500 kilometer.

Spårvägsförvaltningen driver därjämte omnibustrafik. Antalet omnibusar

uppgår till halvtannat hundratal. Kostnaden för ombyggnad oell utbyte av

omnibusar beräknades vid 1937 års utredning till 500,000 riksmark.

Utskottet har från Aktiebolaget Stockholms spårvägar samt från Göteborgs

spårvägar inhämtat vissa uppgifter angående den beräknade kostnaden

för nämnda företags vidkommande vid en övergång till högertrafik.

Den sammanlagda längden av Stockholms spårvägsnät uppgick vid 1938

år slut till 182 kilometer enkelspår, varav trafikspår enbart för innerstadslinjer

78.5 kilometer. De med spårvägstrafikens omläggning från vänstertill

högertrafik sammanhängande kostnaderna för vagnpark och bana uppgå

till i runt tal 1.2 miljoner kronor. Inom spårvägsbolaget är emellertid

under utarbetande en avvecklingsplan, som syftar till att under loppet av

ett fåtal år avveckla praktiskt taget hela den inre stadens spårvägsnät och

ersätta detta med omnibustrafik. Sådan trafik drives av bolaget redan för

närvarande i stor omfattning. Med gjorda nybeställningar kommer bolagets

omnibuspark att vid årsskiftet 1939—1940 uppgå till 450 omnibusar. Ombyggnadskostnaden

per buss kan beräknas till cirka 5,000 kronor eller för

hela omnibusparken vid nämnda tidpunkt till i runt tal 2lU miljoner kronor.

Omnibusbeståndet kan under de närmaste åren beräknas öka med

omkring 100 omnibusar per år. Hittills vidtagna åtgärder vid nybeställning

av omnibusar för att underlätta en övergång till högertrafik hava begränsats

till att i karosstommarna i möjligaste mån placera stolparna med hänsyn

till dörrarnas eventuella överflyttande från vänster till höger sida. Emellertid

pågå för närvarande utredningar inom bolaget angående lämpliga åtgärder

vid fortsatta omnibusbeställningar i syfte att förenkla ombyggnaden.

I detta sammanhang må omnämnas, att spårvägsbolaget i skrivelse till

Kungl. Majit den 9 mars 1939 anhållit om tillstånd till anläggande av en trådbusslinje,

avsedd att ersätta en av de nuvarande spårvägslinjerna i Stockholm.

Enligt upplysning från Göteborgs spårvägar verkställdes första gången år

1926 inom nämnda företag en uppskattning av de kostnader, som kunde

beräknas uppkomma vid en eventuell övergång till högertrafik. Kostnaderna

uppskattades därvid till mellan 0.5 och 1 miljon kronor (och sannolikt

närmare den halva än den hela miljonen), varav huvuddelen beräknades

komma på spårvägens del, enär omnibustrafiken vid denna lid var av ringa

omfattning. I början av år 1936 beräknades samma kostnad till omkring

1.2 miljoner kronor, vilket belopp med ungefär lika delar var fördelat på

spårvägen och omnibustrafiken. Någon senare beräkning har icke verkställts.

För närvarande uppgår i Göteborg spårvägsnätets längd till 39.63

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

Utskottet.

kilometer och kostnaden för spårvägens del torde numera kunna uppskattas

till 0.7 å 0.8 miljon kronor. Antalet omnibusar uppgick vid slutet av år

1934 till 55, vid slutet av år 1937 till 121 och vid slutet av år 1938 till 145.

Vid slutet av år 1939 kan antalet beräknas uppgå till omkring 165. Kostnaden

för omnibusdriftens del vid en omläggning till högertrafik torde för

närvarande kunna uppskattas till omkring 1 miljon kronor.

Frågan om övergång till högertrafik i vårt land är sedan åtskilliga år

tillbaka föremål för uppmärksamhet. I detta hänseende må erinras, att

andra lagutskottet redan vid 1930 års riksdag uttalat önskvärdheten av att

en utredning i förevarande ämne igångsattes. Vidare hava 1934 års vägtrafiksakkunniga

i sitt betänkande förordat införande av högertrafik.

Såsom framgar av den i detta utlåtande lämnade redogörelsen, har högertrafiken

på senare tid vunnit allt vidsträcktare tillämpning. I Europa torde

inom en nära framtid allenast Sverige samt Storbritannien och Irländska

fristaten komma att fortfarande tillämpa vänstertrafik. Den stora anslutning,

som regeln om högertrafik sålunda erhållit, innebär otvivelaktigt för

Sveriges vidkommande vissa olägenheter. Frågan om införande av ändrade

trafikregler i förevarande hänseende synes på grund därav förr eller senare

böra även i vårt land bliva föremål för allvarligt övervägande från statsmakternas

sida. En omläggning till högertrafik måste emellertid under alla

förhållanden under övergångstiden vara förenad med vissa svårigheter och

kostnaden för en sådan omläggning kommer uppenbarligen att belöpa sig till

betydande belopp. Spörsmålet örn vårt lands övergång till högertrafik bör

följaktligen undersökas ur olika synpunkter. Enligt utskottets mening är

det angeläget, att ett ställningstagande till denna fråga icke uppskjutes till

en tidpunkt, då kostnaderna för en omläggning och de olägenheter, som äro

förenade därmed, måhända kunna visa sig vara större än vad för närvarande

är fallet.

1 den diskussion, som under senare tid förts i vårt land angående övergång

till högertrafik, har såsom en av de mera betydande olägenheterna av

vänstertrafik framhållits den risk för olycksfall, som vore en följd av att

olika körregler tillämpades i Sverige i förhållande till flertalet andra länder.

En i ämnet verkställd utredning, vilken finnes omnämnd i utskottets ovan

lämnade redogörelse, har emellertid visat, att antalet av de olyckor, som

kunna tillskrivas utländska förares ovana vid vänstertrafik, är relativt ringa.

Antalet olyckshändelser, som i utlandet vållas av svenska motorförares ovana

vid högertrafik, torde icke heller vara av någon mera betydande storleksordning.

Av de skador, som uppstått i följd av trafik med utländska fordon,

stå emellertid anmärkningsvärt många i samband med utländska förares

ovana vid vänstertrafik. De av utskottet inhämtade uppgifterna rörande motorfordonstrafiken

mellan Sverige och utlandet giva dessutom vid handen,

att denna trafik sedan åtskilliga år tillbaka befinner sig i snabb ökning. Skäl

synas icke föreligga för annat antagande än att denna ökning av trafiken

även framdeles kommer att fortsätta. Med hänsyn härtill kan det icke anses

uteslutet, att den olycksfallsrisk, som är förbunden med ett bibehållande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

vänstertrafiken, med tiden kan komma att framstå såsom mera allvarlig än

för närvarande.

Den alltmer stegrade trafiken mellan vårt land oell utlandet torde medföra,

att en övergång till högertrafik jämväl ur annan synpunkt kan befinnas

önskvärd. Förefintligheten av olika trafikregler i skilda länder förorsakar

uppenbarligen alltid vissa svårigheter för den resande allmänheten.

Den försiktighet och omtanke, som måste åligga förare av motorfordon under

färd i ett land med för honom främmande trafikregler, kan ofta vara

ägnad att i viss mån verka avhållande från en sådan färd. Ett hämmande

på detta sätt av den internationella motorfordonstrafikens utveckling står

uppenbarligen icke i överensstämmelse med tidens krav. Enligt utskottets

mening måste det framstå såsom en angelägenhet av vikt, att hindren för

denna trafik i görligaste mån undanröjas. I detta sammanhang vill utskottet

framhålla, att högertrafiken vunnit internationell tillämpning vid samfärdsel

såväl till sjöss som i luften. Det synes utskottet uppenbart, att en

fortsatt ökning av motorfordonstrafiken länderna emellan kommer att medföra

allt starkare krav på enhetliga regler även såvitt angår trafiken till

lands.

De av utskottet berörda olägenheterna av vänstertrafikens bibehållande

göra sig för övrigt gällande icke allenast med avseende å trafiken med motorfordon.

Jämväl andra trafikanter och framförallt fotgängare hava vid resor

till länder med för dem främmande trafikregler ofta svårt att vänja sig vid

dessa och kunna även på grund därav lätt bliva utsatta för olycksfall. Genom

den år 1938 antagna semesterlagen hava stora grupper av vårt folk kommit

i åtnjutande av en förlängd semesterledighet. Till följd därav synes en

ökning av persontrafiken till våra närmaste grannländer kunna förväntas.

Därvid torde förutom automobiler och omnibusar jämväl cyklar komma

till användning i större utsträckning än för närvarande. Åstadkommande

av enhetliga trafikregler i olika länder synes till följd härav vara ett intresse,

som med tiden kommer att omfattas av allt bredare folklager i vårt land.

Enligt utskottets mening bör vid övervägande av frågan, huruvida högertrafik

bör genomföras i vårt land, jämväl beaktas, att den utländska turisttrafiken

för Sveriges vidkommande utgör en icke obetydlig inkomstkälla.

Det torde sålunda vara ett ekonomiskt intresse för oss att tillse, att trafikreglerna

i landet icke äro ägnade att verka hämmande på turisttrafikens

omfattning.

Varje genomgripande förändring av trafikreglerna i ett land är otvivelaktigt

förenad med vissa olycksfallsrisker. Erfarenheterna från det förutvarande

Österrike giva sålunda vid handen, alt den därstädes under föregående

år genomförda övergången från vänster- till högertrafik varit förenad

med en icke obetydlig ökning av trafikolyckornas antal. Även för vårt

lands vidkommande torde en liknande omläggning av trafiken medföra

stegrad olycksfallsfrekvens. Denna stegring kan emellertid förväntas bliva

av övergående natur. Den olycksfallsrisk, som äger samband med olikheten

i trafikregler länderna emellan, är däremot av mera stadigvarande beskaffenhet.

I detta sammanhang hör vidare beaktas, att motorfordonstrafiken

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

i landet för närvarande befinner sig i oavbruten ökning. Även om samtidigt

trafikanordningarna förbättras och trafiksäkerheten därigenom höjes, kan

till följd av trafikens fortgående stegring antalet olyckshändelser i samband

med en övergång till högerkörning i vårt land förväntas bliva större ju

längre tid som förflyter, innan trafikomläggningen genomföres.

En övergång till högertrafik kommer uppenbarligen att medföra icke oväsentliga

kostnader. Sålunda måste i de städer, där spårvägstrafik förekommer,

åtskilliga ändringsarbeten verkställas med avseende å vagnpark samt

banor och anläggningar. Vidare måste vägmärken och andra till tjänst för

väg- och gatutrafiken uppsatta signaler flyttas, varjämte vissa ändringsarbeten

i övrigt å gator och vägar torde bliva erforderliga. En av de största

utgiftsposterna vid en övergång till högertrafik torde föranledas av den ombyggnad

av omnibusbeståndet, sorn- därvid måste vidtagas. Av utskottets

ovan lämnade redogörelse framgår, att antalet omnibusar i riket under senare

år undergått en väsentlig ökning. Skäl synas föreligga för antagandet,

alt denna ökning under de närmaste åren kommer att fortsätta och att till

följd därav kostnaden för en eventuell ombyggnad av omnibusar kommer

att växa. Emellertid torde spårvägstrafiken i de inre delarna av vissa städer

framdeles komma att nedläggas. Därigenom skulle uppenbarligen en

minskning av kostnaderna för spårvägstrafikens omläggning inträda. Denna

minskning kommer dock sannolikt att uppvägas av ökade utgifter för ombyggnad

av det större antal omnibusar, som vid en sådan tidpunkt kan finnas

i landet. Jämväl övriga utgifter, som äro förbundna med en övergång

till högertrafik, torde till följd av de anordningar, som betingas av den

alltmer växande trafiken, visa en tendens till ökning.

På grund av vad sålunda anförts vill utskottet förorda, att utredning angående

lämpligheten av en övergång till högertrafik i vårt land nu kommer

till stånd. Vid en sådan utredning torde — förutom övriga på frågan inverkande

omständigheter — särskilt böra beaktas de möjligheter, som kunna

förefinnas, att begränsa den ökning av olycksfallsrisken som måste befaras

vid tiden för omläggningens genomförande. En sådan ökning lärer

åtminstone delvis kunna motverkas, om övergången genomföres vid därför

lämpad tidpunkt och om densamma föregås av en omfattande upplysningsverksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion måtte

hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa

en allsidig utredning rörande lämpligheten av att i

vårt land genomföra högertrafik samt för riksdagen framlägga

de förslag, till vilka utredningen kan föranleda.

Stockholm den 28 mars 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

23

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Knut Petersson, Lindhagen,

Olof Carlsson, John Gustavson och Ekströmer;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås*, Skoglund*, Pettersson i Hällbacken*,

Hallagård, Sandström, Hermansson i Norrköping* och Barnekov).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Regervationer:

1) av herrar John Gustavson, Olovson i Västerås och Hallagård, vilka

hemställt, att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

2) av herr Barnekow beträffande utskottets motivering.

Särskilt yttrande

av herr Lindhagen, som anfört:

Jag önskar ej framställa något särskilt yrkande men vill framhålla, att

motionens slutliga hemställan är ett klarare uttryck för min och, så vitt jag

förstod, flertalets inom utskottets majoritet inställning och beslutsamhet än

formuleringen av utskottets slutliga hemställan.

Beträffande motiveringen anser jag utskottets framställning lämpligen böra

omedelbart kompletteras med motionens koncentrerade, överskådliga och

lättfattliga motivering, helst den även innehåller sakliga upplysningar, som ej

återfinnas i utskottets betänkande. Motionens motivering lyder:

»I min första motion om återställande av vägfreden i landet (I: 21 år 1934)

förordade jag även internationell samverkan och särskilt en övergång i Sverige

även till högerkörning (sid. 29—30). Det borde tämligen ostridigt vara

ett önskemål, sade jag. Ju längre vi dröja desto dyrare blir det. Pengarna

komma i varje fall välgörande ut i rörelsen.

Med fullföljande av denna tankegång synes reformen nu böra framföras

som ett ganska allmänt petitum och en naturlig framsynthet även i riksdagen.

Österrike har natten mellan den 18 och 19 september 1938 genomfört högertrafik.

Tjeckoslovakien har gjort sig redo därtill 1 maj 1939 och Ungern i

september samma år. Sverige står då ensamt kvar i Europa med sin vänstertrafik.

England på sin avskilda ö utan genomgångstrafik och avståndstagande

hitintills även från införande av decimalsystemet, kan lämnas ur räkningen.

Är en sådan isolering av Sverige rimlig och är det nyttigt ens för Sverige?

I det långa loppet komma vi även att förlora ekonomiskt på att många und
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr M.

vika bilturer i vårt land. Norska regeringen har även gjort hemställan örn

övergång i Sverige till högertrafik. Om kostnaderna är redan ordat. De böra,

synes mig, lämpligen tagas ur bilskattemedlen exempelvis med 15 miljoner

kronor ur de 150 miljoner som beräknas inflyta under året. Det bör vara en

lovlig utgift för detta viktiga trafikändamål. När förenämnda tre länder kunnat

gå i Iand med en omläggning av trafiken på antytt sätt, bör väl även

Sverige kunna ekonomiskt inlåta sig på företaget.

Inga materialier för ändamålet lära behöva tas från utlandet.»

Tillika må omnämnas, att min motion 218 örn avsättande av anslag ur årets

bilskattemedel för kostnaderna i följd av övergång till högertrafik har av

statsutskottet förklarats vilande i avbidan på andra lagutskottets utlåtande.

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

3»123B

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:170 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om övergång till högertrafik. a1 i texten