Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 16 maj 1930

1939-04-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:29, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 16 maj 1930

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i vissa delar av lagen

den 16 maj 1930 (nr 139) örn vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 10 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 146, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll dels föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat

förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 16 maj 1930 (nr

139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch

konditoriarbete, dels ock inhämtat riksdagens yttrande beträffande ett

å den internationella arbetsorganisationens konferens år 1925 antaget förslag

till konvention angående nattarbete i bagerier.

Förenämnda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 16 maj 1930 (nr 139)

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 6, 7 och 8 §§ lagen den 16 maj 1930 om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i

samma lag skall införas en ny paragraf, betecknad såsom 9 §, av den lydelse

som av det följande framgår:

1 §•

Arbete för tillverkning av bageri- eller konditorivaror må icke bedrivas å

sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och klockan 6

förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning

å tillverkning för eget hushåll, vilken bedrives utan biträde av annan än

medlem av hushållet.

Örn arbete---jämförligt bakverk.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 29.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

2 §•

Utan hinder--—---------------

—---— 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan 4 och

klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras ----må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra

följande sön- och helgdagar, uppeldning eller deggörning utföras jämväl

mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

6 §•

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot

stadgande i lagen eller mot föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant

stadgande, straffes med dagsböter. Har till arbetet använts person under

aderton år vare den, som har vårdnaden örn sådan person, där användandet

skett med hans vetskap och vilja, förfallen till böter från och med fem till

och med femtio kronor.

7 §•

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,

som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med dagsböter.

8 §.

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där sådan

är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid allmän

domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

9 §•

Beträffande verksamhet, som bedrives av staten eller kommun, skall vad

i denna lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1940.

Beträffande lydelsen av det i propositionen omförmälda konventionsförslaget

får utskottet hänvisa till den vid propositionen såsom bilaga B fogade

svenska översättningen av förslaget.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fem

i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen motionerna i första

kammaren nr 266 av herr öman och nr 275 av herr Ekströmer samt i andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

3

kammaren nr 407 av herr Arnemark m. fl., nr 408 av herr Henriksson m. fl.

och nr 409 av herrar Fredberg och De Geer i Lesjöfors.

I motionerna I: 266 och II: 408, vilka äro likalydande, hemställes, att propositionen

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I motionen II: 409 yrkas, att propositionen måtte avslås.

1 motionerna I: 275 och II: 407, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen

i samband med behandlingen av propositionen ville besluta sådan

ändring av förevarande lag, att den medgivna arbetstiden vid konditorier

å sön- och helgdagar utsträcktes från tre till sex timmar, samtidigt som vederbörande

arbetare i lag tillförsäkrades sammanhängande ledighet varannan

sön- och helgdag. I sistnämnda båda motioner har tillika anhållits, att

om motionerna tillstyrktes, utskottet måtte utarbeta vederbörlig lagtext.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det vid propositionen fogade

lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Gällande bestämmelser. Enligt 1 § första stycket i lagen om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

— i det följande benämnd bagerilagen — må arbete för tillverkning

till avsalu av bageri- eller konditorivaror icke bedrivas å sön- eller helgdag

eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och klockan 5 förmiddagen å

söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning å rörelse, som

bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande barn.

2 § innehåller, uppräknade under a)—f), vissa undantagsbestämmelser.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat får sålunda, enligt stadgande under a),

i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas

framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre

timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen. Vidare

får, enligt föreskrift under d), uppeldning eller deggöming utföras å söckendag

mellan klockan 3.30 och klockan 5 förmiddagen samt, enligt stadgande

under fj, under natten till söckendag, som närmast föregår två eller

flera på varandra följande sön- och helgdagar, uppeldning eller deggöming

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 3.30 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.

Härutöver må nämnas, att även i 3 g vissa undantag medgivas från bestämmelserna

i 1 § såvitt angår arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd.

Jämlikt 4 § kunna i vissa fall ytterligare avvikelser från reglerna

i 1 § medgivas av vederbörande yrkesinspektör samt av yrkesinspektionens

chefsmyndighet (riksförsäkringsanstalten). Tillsyn å efterlevnaden av lagen

utövas jämlikt 5 § av yrkesinspektionens befattningshavare, överträdelse

av stadgande i lagen eller av föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant

stadgande, är enligt 6 § belagd med bötesstraff.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

Frågan örn inskränkning beträffande tiden för förläggande av bagerioch

konditoriarbete Ilar vid åtskilliga tillfällen varit föremål för statsmakternas

prövning. En utförlig redogörelse för vad sålunda förekommit, lämnas

å sid. 6—11 i propositionen. Till denna redogörelse, såvitt angår tiden före

år 1937, får utskottet hänvisa. I en vid 1937 års riksdag av herr Frankenberg

m. fl. väckt motion, II: 113, hemställdes, att riksdagen måtte besluta

dels ändring av 1 § bagerilagen på det sätt, att bageriarbete icke skulle få

utföras å söckendagar mellan klockan 8 eftermiddagen och 6 förmiddagen

samt att undantagsstadgandet beträffande familjebagerier skulle utgå, dels

ock ändring av 2 § d) därhän, att uppeldning och deggöming skulle få utföras

å söckendag mellan klockan 4 och 6 förmiddagen.

Andra lagutskottet lämnade i utlåtande (nr 45) över motionen redogörelse

för vissa till utskottet vid 1935 års riksdag avgivna yttranden ävensom för

innehållet i gällande kollektivavtal inom bagerifacket samt anförde därjämte,

bland annat:

Vid sin behandling av ifrågavarande ärende hade utskottet kommit till den

uppfattningen, att tiden nu vore inne att verkställa en allsidig och grundlig

undersökning av bagerilagens verkningar i olika hänseenden, varefter en förutsättningslös

översyn av de olika bestämmelserna i bagerilagen borde komma

till stånd. Vid en sådan utredning komme givetvis de synpunkter, som framförts

i de ovan omförmälda yttrandena till andra lagutskottet vid 1935 års

riksdag, att bliva föremål för ingående överväganden. I anledning av vissa

uttalanden i de av kommerskollegium och ovannämnda arbetsgivareorganisationer

avgivna yttrandena ville utskottet framhålla, att det torde finnas

anledning antaga, att avskaffandet av bagerilagen skulle kunna leda till att de

större bageriföretagen genom sina möjligheter att anordna skiftarbete och

sina överlägsna resurser i fråga örn maskinell utrustning i avsevärd utsträckning

konkurrerade ut de mindre företagen från marknaden.

Vid ifrågavarande undersökning måste synnerlig uppmärksamhet ägnas

familjebagerierna, vilkas förekomst, arbetstider, hygieniska förhållanden och

betydelse i olika hänseenden i görligaste mån borde klarläggas.

I fråga örn de i bagerilagen stadgade tiderna för bageriarbetets början å

morgnarna borde vid den av utskottet förordade utredningen uppmärksamhet

ägnas frågan, huruvida en framflyttning av dessa begynnelsetider kunde

äga rum. Det vore otvivelaktigt förenat med olägenheter i åtskilliga avseenden

för arbetarna att börja dagens arbete, så tidigt som klockan 5 förmiddagen.

Den av utskottet lämnade redogörelsen för innehållet av gällande kollektivavtal

inom bagerifacket samt tillämpningen av dessa avtal syntes giva

vid handen, att den möjlighet att påbörja det egentliga bageriarbetet klockan

5 förmiddagen, som gällande lag erbjuder, i praktiken icke blivit till fullo

utnyttjad. Utskottet ville framhålla, att, därest begynnelsetiderna för bageriarbetet

framflyttades utan att undantaget för familjebagerier slopades, dessas

konkurrenskraft skulle ytterligare ökas.

På hemställan av utskottet beslöt riksdagen (skrivelse nr 344) hos Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta om en allsidig och förutsättningslös

utredning angående bagerilagens verkningar samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Sedan Kungl. Majit den 11 juni 1937 anbefallt socialstyrelsen att verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

5

ställa den av riksdagen begärda utredningen, har socialstyrelsen efter fullgjort

uppdrag med skrivelse den 9 november 1937 framlagt förslag i ämnet.

I samband med ifrågavarande utredning har socialstyrelsen, efter samråd

med representanter för vederbörande arbetsgivare- och arbetareorganisationer,

verkställt en statistisk undersökning rörande arbetsförhållandena inom

bagerinäringen. En utförlig redogörelse för ifrågavarande undersökning har

i januari 1938 publicerats i »Sveriges officiella statistik», avdelningen »socialstatistik»

under titeln »Undersökningar rörande vissa arbetstidsförhållanden

inom bagerinäringen samt hotell- och restaurangnäringen».

över socialstyrelsens skrivelse hava, efter remiss, yttranden avgivits av

kommerskollegium, Sveriges bageriidkareförening, Stockholms bageriindustriförening,

kooperativa förbundet och svenska livsmedelsarbetareförbundet.

Ett yttrande av Sveriges hantverksorganisation har fogats till kommerskollegiums

yttrande.

I socialstyrelsens skiävelse hava till besvarande upptagits tre huvudspörsmål,

nämligen frågorna huruvida

a) särskild arbetstidslagstiftning för bagerinäringen skall bibehållas,

b) tidpunkterna för arbetets början skola framflyttas, samt

c) undantaget för familjebagerierna skall upphävas.

En redogörelse för vad socialstyrelsen anfört beträffande förstnämnda

fråga samt för yttrandena över socialstyrelsens skrivelse i denna del

lämnas å sid. 12—15 i propositionen.

Beträffande frågan örn framflyttning av tiden för bageriarbetets

påbörjande anförde socialstyrelsen efter att hava lämnat vissa

uppgifter rörande morgonarbetets faktiska förläggning bland annat följande:
Vid

vägande av skälen för och emot ändring av nu gällande bestämmelser

rörande arbetets början om morgnarna i bagerierna kunde styrelsen ej finna

de förra vara av sådan styrka, att de motiverade en ändring av nuvarande lagstiftning.

Huvudbestämmelsen i förevarande avseende, vilken förbjöde bedrivande

av egentligt bageri- eller konditoriarbete före kl. 5 f. m., torde kunna

anses såsom en skälig kompromiss mellan de motsatta intressena och hade

även vunnit internationellt godkännande genom att upptagas i den av internationella

arbetskonferensen 1925 antaga konventionen angående nattarbete

i bagerier.

För yttrandena över socialstyrelsens skrivelse i denna del redogöres å sid.

16—17 i propositionen.

Beträffande spörsmålet om upphävande av undantaget för

familjebagerierna erinrade socialstyrelsen örn att här förelåge det

för en tvistefråga på det sociala området säregna förhållandet, att arbetsgivare

och arbetare stöde sida vid sida i kampen mot gällande bestämmelser.

I själva verket gällde det en konkurrensstrid mellan olika typer av

bageriföretag.

I ändamål att belysa i vad mån familjebagerierna utnyttjat sin frihet att

börja arbetet tidigare än vad som enligt lagen är tillåtet för övriga bageri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

företag har socialstyrelsen i sin skrivelse åberopat vissa uppgifter ur den av

styrelsen verkställda statistiska undersökningen samt därefter anfört följande:
I

betraktande av vad den statistiska undersökningen givit vid handen i

fråga om familjebageriernas faktiska utnyttjande av sin genom bagerilagen

tillskapade undantagsställning, ville det synas, som om denna ställning praktiskt

taget

ningens undanröjande kunde alltså förefalla mindre motiverat. Å andra sidan

skulle det emellertid, med hänsyn till den obetydliga utsträckning, vari

familjebagerierna faktiskt begagnade sin frihet att börja morgonarbetet tidigare

kunna sägas, att det för dessa bagerier ej skulle medföra någon egentlig

förlust, om deras ifrågavarande undantagsställning avskaffades. En sådan

åtgärd skulle dock även få den följden, att deras nu obeskurna möjlighet

att bedriva arbete på sön- och helgdagar bortfölle. Socialstyrelsens statistiska

undersökning syntes emellertid utvisa, att regelmässigt söndagsarbete hade

väsentligt mindre omfattning bland familje- och hembagerier än bland särskilt

vissa större yrkesbagerier och konditorier. Det kunde även påpekas,

att ett upphävande av undantagsbestämmelsen säkerligen skulle bidraga att

underlätta kontrollen över bagerilagens iakttagande. Ävenledes finge framhållas,

att begreppet »familjebageri» i praktiken tenderat att i strid mot lagens

anda och mening utsträckas till sådana företag, vari sysselsattes även

andra släktingar, hembiträden samt s. k. elever och annan oorganiserad arbetskraft.

På grund av vad sålunda anförts, ansåge sig socialstyrelsen kunna

förorda, att ur bagerilagens 1 §, första stycket, borttoges undantaget för

»rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn».

En redogörelse för yttrandena över socialstyrelsens skrivelse i denna del

har lämnats å sid. 18—20 i propositionen.

I skrivelse den 24 januari 1938 har Sveriges konditorförening hemställt

om ändring av ovan omförmälda stadgande i 2 § a) bagerilagen rörande

arbete å sön- och helgdagar i bageri- och konditorirörelse. Föreningen har

anfört, att de förhållanden, som föranlett bestämmelsen, med åren fått ökad

vikt. Då flertalet konditorier hade sin största inkomst på sön- och helgdagshandeln

och för sin existens vore beroende av denna, vore rätten till allenast

tre timmars arbete på sön- och helgdagar alltför knappt tillmätt. Tillverkningen

av t. ex. bakelser måste givetvis förläggas till en tidigare del av

dagen. Av naturliga skäl borde emellertid driften under den förhållandevis

korta tiden av tre timmar fortgå utan avbrott. Följden bleve den, att konditorierna

icke kunde utföra sådana beställningar på efterrätter för middagar

och dylikt, som inkomme vid en senare timme, och överhuvud taget

ställde det sig ofta svårt att tillgodose en större efterfrågan. Olägenheterna

ökades ock därav, att konsumtionen av konditorivaror till skillnad från livsmedel

i allmänhet icke planlades på förhand, utan beställningarna i mycket

stor utsträckning hade karaktären av tillfällighetsköp, som påfordrade omedelbar

tillverkning och leverans. Föreningen hemställde därför, att den i

2 § a) angivna tiden av tre timmar måtte utsträckas till sex timmar. Det

vore emellertid icke föreningens avsikt, att den föreslagna ändringen skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

7

vålla ökning i de anställdas arbetstid och sålunda minskning i deras söndagsledighet.

I sådant syfte torde böra föreskrivas, att ingen vid ifrågavarande

tillverkning sysselsatt arbetare finge utföra arbete å sön- eller helgdag

mera än högst tre timmar. Därest tillverkningen påginge längre tid än tre

timmar, skulle en indelning i skift företagas.

Över konditorföreningens framställning har, efter remiss, yttranden avgivits

av vissa myndigheter och sammanslutningar. En redogörelse för innehållet

i yttrandena lämnas å sid. 21—24 i propositionen. I detta sammanhang

må emellertid omnämnas, att kooperativa förbundet i sitt yttrande uttalat,

att det för närvarande ofta vore så, att konditoriarbetare året runt

finge tjänstgöra 3 timmar varje söndag, örn lagen gåve möjlighet till längre

arbete på söndagarna än vad nu vöre fallet, kunde man tänka sig en sådan

förläggning av arbetet, att 6 arbetstimmar toges ut t. ex. varannan söndag

i konditorier med mer än en anställd. Därigenom kunde de anställda

få varannan söndag helt fri. Riksförsäkringsanstalten har i likhet med kooperativa

förbundet erinrat örn att bageriarbetarna möjligen kunde arbeta sex

timmar varannan söndag samt anfört, att om en tillämpningsföreskrift av

angivna innehåll befunnes lämpligen kunna meddelas, anstalten ansåge sig

för sin del icke böra motsätta sig den föreslagna lagändringen.

Det av kooperativa förbundet och riksförsäkringsanstalten sålunda framlagda

förslaget har upptagits i motionerna I: 275 av herr Ekströmer och

II: 407 av herr Arnemark m. fl.

Föredragande departementschefen har anfört bland annat följande:

Vad beträffar det hinder för verkligt rationell drift, som nattarbetsförbudet

skulle utgöra, må anföras, att bagerinäringen under de nitton år, som förflutit

efter bagerilagens tillkomst, synes på ett relativt tillfredsställande sätt

hava anpassat sig efter den ordning, som förbud mot nattarbete innebär.

Allmänhetens krav på färskt morgonbröd synes, i den mån det icke helt

kan tillgodoses, ej vara av den vikt, att det bör tillmötesgås på bekostnad

av de brödproducerande arbetstagarnas rättmätiga fordringar på arbetsvillkor,

vilka ur social synpunkt kunna anses tillfredsställande.

Av vad jag tidigare anfört torde hava framgått, att det alltsedan lagens

tillkomst varit i huvudsak två spörsmål rörande dess utformning, vilka vid

skilda tillfällen varit föremål för olika meningar, nämligen dels frågan huruvida

de s. k. familjebagerierna skola vara undantagna från lagens tillämpning

och dels frågan om tidpunkten för bageriarbetets påbörjande på morgonen.

Jag ämnar i det följande föreslå ändringar i båda nu nämnda hänseenden.

I förevarande sammanhang kommer jag därjämte att framlägga

förslag till två andra ändringar i lagen, vilka emellertid äro av allenast

mindre omfattning. Slutligen ämnar jag till behandling upptaga den av

Sveriges konditorförening ifrågasatta lagändringen.

Vad först angår det för närvarande i lagen inskrivna undantaget

från lagens tillämpning beträffande familjebagerierna, synes

det mig ovedersägligt, att statsmakterna, när de i fråga örn verksamhet inom

en näringsgren fastställa vissa restriktiva bestämmelser, måste låta sig angeläget

vara att tillse, att en viss grupp företagare inom näringsgrenen därvid

icke obehörigt missgynnas till förmån för en annan grupp. Ett dylikt miss
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

förhållande synes mig emellertid för närvarande råda inom bagerinäringen,

enär det för familjebagerierna gällande undantaget nr konkurrenssynpunkt

kan vara till skada för övriga bageriföretag. Det må erinras om att arbetstidskonnnittén

på sin tid förklarade, att den ansett sig böra föreslå familjebageriernas

inbegripande under lagen för att förebygga illojal konkurrens

från dessa bageriers sida gentemot de större bagerierna, oaktat en så vidsträckt

tillämplighet strede mot en inom arbetarskyddslagstiftningen i regel

gällande princip. Visserligen har socialstyrelsen på grundval av den verkställda

statistiska utredningen förklarat, att det ville synas, som om familjebageriernas

undantagsställning praktiskt taget saknade betydelse i konkurrensavseende.

Familjebagerierna syntes nämligen i mycket ringa utsträckning

utnyttja sin undantagsställning. Å andra sidan vidhållas av större företagare

inom bageriyrket tidigare uppgifter örn att avsevärd konkurrens föreligger.

Nämnda inställning torde, åtminstone i viss utsträckning, föranledas

därav, att ett betydande antal mindre bagerier, som icke äro familjebagerier

i lagens mening, oriktigt ansett sig och även allmänt, till och nied av inspektionsmyndigheter,

ansetts jämställda med de egentliga familjebagerierna. Örn

hela bagerinäringen folie under lagen skulle dylika missbruk icke längre

vara möjliga. En vinst därav vore också, att förbudet för arbete å sönoch

helgdagar bleve gällande även för familjebagerierna. Med hänsyn till

den obetydliga utsträckning, vari familjebagerierna enligt utredningen för

närvarande faktiskt begagna sin frihet att börja morgonarbetet tidigare än

de bagerier, som falla under lagen, synes det mig vidare med fog kunna sägas,

att det icke skulle innebära någon förlust av betydenhet för familjebagerierna,

örn deras undantagsställning avskaffades. Vid den i anledning

av framställning från 1937 års riksdag verkställda utredningen hava även

myndigheter och sammanslutningar förklarat sig i princip tillstyrka upphävandet

av undantaget för familjebagerierna; en motsatt ställning intager

endast kooperativa förbundet, som ansett en sådan åtgärd onödig, då övriga

bagerier dock kunnat viii hävda sin ställning. Slutligen må tilläggas, att internationella

arbetsorganisationen framhållit, att det icke lämpligen låter

sig göra att från nattarbetsförbudet undantaga någon arbetande, ej ens arbetsgivaren

själv. 1925 års internationella konvention har såsom enda undantag

från lagens tillämpning medgivit tillverkning för hushållsbruk, vilken

bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet. Sistnämnda

ståndpunkt synes mig böra accepteras. Genom att bagerilagens innehåll anpassas

efter denna ståndpunkt skapas likställighet för alla bagerier. Någon

orättvisa begås således icke mot familjebagerierna. Vissa svårigheter kunna

visserligen komma att föreligga beträffande kontrollen över lagens tillämpning,

särskilt i fråga örn arbetsställen, vilka äro förbundna med hemmen,

men dylika svårigheter synas mig icke böra få förhindra en ur andra synpunkter

erforderlig lagändring.

I förevarande sammanhang vill jag behandla de två förut omnämnda förslagen

till mindre omfattande ändringar av lagen. Det är därutinnan först

fråga örn uteslutande av orden »till avsalu» i 1 § första stycket.

Denna ändring erfordras för att ratifikation av konventionen skall

kunna äga rum. Ett uteslutande av betingelsen »till avsalu» skulle väsentligen

endast få den verkan, att ett antal offentliga institutioner, bland annat

inom försvars- och sjukvårdsväsendet, och måhända också en del enskilda

sådana, vilka tillverka bröd för kostnadsfri utspisning, skulle komma att inbegripas

under lagen. Något bärande skäl att i fråga om förbuden mot nattocli

söndagsarbete för brödtillverkning ställa dylika institutioners personal

sämre än bageriernas arbetare synes mig icke föreligga. Dispens för tillgodoseende

av tillfälliga behov av natt- och söndagsarbete kan medgivas en
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

9

ligt 4 §. Med hänsyn till det sålunda anförda tillstyrker jag, att orden »till

avsalu» utgå ur 1 § första stycket.

Genom ändringar av 1 § på sätt i det föregående föreslagits skulle hindren

för Sveriges ratificering av 1925 års konvention angående nattarbete i

bagerier bliva undanröjda. Jag ämnar med hänsyn härtill föreslå, att riksdagens

yttrande ånyo inhämtas beträffande nämnda konvention.

Den andra mindre omfattande ändringen avser införande i lagen

av en ny paragraf. Genom uteslutande av orden »till avsalu» i 1 §

kommer lagens tillämpning, såsom nyss berörts, att utsträckas till, bland

annat, en del militära etablissement och allmänna anstalter. I anledning

härav torde ett stadgande vara erforderligt, vari föreskrives, att beträffande

verksamhet, som bedrives av staten eller kommun, vad i lagen är stadgat om

arbetsgivare skall gälla arbetsföreståndaren. Detta stadgande, vartill motsvarighet

återfinnes i 53 § första stycket arbetarskyddslagen, synes lämpligen

kunna fogas till bagerilagen som en ny 9 §.

Av de ändringar i bagerilagen, som jag nu ämnar föreslå, återstår att behandla

frågan örn framflyttning av tiden för det ordinarie

bageriarbetets början från klockan 5 till klockan 6 förmiddagen

och därmed sammanhängande ändringar i2§ under d) och

f). Den av socialstyrelsen verkställda utredningen visar, att den möjlighet

gällande lag erbjuder arbetsgivarna att få arbetet påbörjat så tidigt som

klockan 5 förmiddagen i stor utsträckning icke utnyttjas. Socialstyrelsen,

som framhållit, att ett stort antal, ehuru icke flertalet, bagerier och särskilt

de större bland dem dock utnyttjade berörda möjlighet, har icke funnit

skälen för framflyttning av den allmänna begynnelsetiden för bageriarbetet

med en timme tillräckligt starka. Kommerskollegium och de hörda arbetsgivarorganisationerna

hava även avstyrkt lagändring i nu förevarande hänseende.

Det må härvid erinras om alt 1925 års konvention icke uppställer

fordran på att arbetet skall börja senare än klockan 5 förmiddagen. För egen

del kan jag icke finna annat än att ett arbete, som börjar så tidigt som klockan

5 förmiddagen, i åtskilliga hänseenden innebär verkligt betydande olägenhet

för arbetarna och jämväl synes kunna innefatta avsevärda hygieniska

lisker. Arbetarna mäste ofta stiga upp en timme eller mera före arbetets

början, de torde hava svårt att vid nämnda tidpunkt få en ordnad måltid

och de synas merendels icke kunna använda spårvagnar och andra därmed

jämförliga kommunikationsmedel för att komma till arbetsplatsen. För de

arbetaie, som skola verkställa uppeldning och deggörning med början redan

klockan 3.30 förmiddagen, äro levnadsförhållandena ännu mera otillfredsställande.

Såsom livsmedelsarbetareförbundet, vilket tillstyrkt nu ifrågavarande

lagändring, anfört, skulle den föreslagna framflyttningen av tiden

för arbetets påbörjande icke — örn undantaget för familjebagerierna borttages

— försvåra yrkesbageriernas ställning i konkurrensen med familjebagerierna.

Att icke allmänhetens krav på färskt morgonbröd under alla

förhallanden skall tillfredsställas, utan att detsamma enligt min mening

bör få stå tillbaka för sociala krav av större vikt, har jag redan tidigare

framhållit. Med hänsyn till det anförda har jag ansett mig böra föreslå, att

i 1 § ändring vidtages jämväl därutinnan, att föreskrift meddelas, att bageriarbete

i allmänhet icke får börja tidigare än klockan 6 förmiddagen å

sockendagar. Fn lagändring av sådant innehåll möjliggör en förändring

av den i 2 § under d) angivna tiden för uppeldning och deggörning lill melan

klockan 4 och klockan 6 förmiddagen. Vidare torde formella ändringar

bola vidtagas beträffande de i 2 t; under I) angivna tiderna på det sätt, att

i dar avsett fall uppeldning och deggörning skall få äga rum mellan klockan

2 och klockan 4 förmiddagen samt annai arbete mellan klockan 3 och

Bihang till riksdagens protokoll 1939. !) sami. 2 avd. Nr 29. •>

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

klockan 6 förmiddagen. — Vad sålunda föreslagits rörande ändrade tider

för bageriarbetets påbörjande utgör intet hinder för ratificering av 1925 års

konvention.

_ • _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___

Till sist har jag att angiva min ståndpunkt till den av Sveriges konditorförening

gjorda framställningen om utsträckt tid för sådant sönoch

helgdagsarbete, som i bageri- eller konditorirörelse utföres för

tillverkning av varor, vid vilkas framställning jäst icke användes. Väl måste

det anses vara av vikt, att produktionen av konditorivaror smidigt kan anpassas

efter allmänhetens efterfrågan under sön- och helgdagar, men av

större betydelse synes det mig vara, att de för utförande av ifrågavarande

arbete sysselsattas ledighet icke över hövan inskränkes. Socialstyrelsen

och livsmedelsarbetarförbundet hava påvisat, hurusom det av konditorföreningen

ifrågasatta skiftarbetet skulle föranleda därtill, att möjligheterna

för bageriarbetare att få hellediga sön- och helgdagar avsevärt skulle försämras.

Bageriarbetarna skulle bliva upptagna det stora flertalet sön- och

helgdagar, låt vara att arbetstiden varje dag icke skulle komma att överstiga

tre timmar. En anordning i överensstämmelse med de förslag, som

framlagts av riksförsäkringsanstalten och kooperativa förbundet, skulle visserligen

göra varannan sön- och helgdag arbetsfri, men den skulle å andra

sidan fördubbla arbetstiden å sådana sön- och helgdagar, då arbete utföres.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes mig skäl icke föreligga att vidtaga

ändring av bagerilagen i anledning av konditorföreningens framställning.

Utskottet. Det vid propositionen fogade lagförslaget innefattar ändringar av bagerilagen

i huvudsakligen två hänseenden. Sålunda föreslås, att tiden för morgonarbetets

början skall framflyttas samt att den för familjebagerierna hittills

gällande bestämmelsen om undantag från lagens tillämpning skall upphävas.

Vad först angår förslaget om framflyttning av tiden för morgonarbetets

början har föredragande departementschefen uttalat, att ett arbete, som började

så tidigt som klockan 5 förmiddagen, i åtskilliga hänseenden innebure

verkligt betydande olägenheter för arbetarna och jämväl syntes kunna innefatta

avsevärda risker i hygieniskt avseende. För de arbetare, som skulle

verkställa uppeldning och deggörning, vore levnadsförhållandena ännu mera

otillfredsställande. Utskottet finner sig kunna biträda den av departementschefen

sålunda uttalade meningen. Enligt utskottets åsikt kunna några

större olägenheter icke vara att förvänta, om till följd av morgonarbetets

framflyttande det färska brödet skulle komma att saluföras något senare på

dagen än vad för närvarande är fallet. Stora grupper av invånare i städer

, och andra samhällen börja dagens arbete vid en sådan tidpunkt, att de icke

ens med nu gällande bestämmelser kunna komma i åtnjutande av färskt

morgonbröd. För befolkningen å den egentliga landsbygden synes möjligheten

att inköpa färskt bröd icke komma att påverkas av den framflyttning

av morgonarbetet i bagerierna, varom nu är fråga. Utskottet finner

sig sålunda kunna tillstyrka, att tiderna för morgonarbetets början framflyttas

i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

Beträffande familjebagerierna vill utskottet erinra, att den kommitté, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

11

utarbetade förslaget till 1919 års bagerilag, icke fann sig böra föreslå något

undantag från lagens tillämpning för nämnda bageriers vidkommande. Vid

riksdagsbehandlingen nämnda år insattes emellertid i lagen en bestämmelse

i detta hänseende. Det nu föreliggande förslaget om upphävande av familjebageriernas

undantagsställning har biträtts av såväl arbetsgivare- som arbetareorganisationerna

inom bagerinäringen. Utskottet har vid sin behandling

av lagförslaget funnit övervägande skäl tala för att de i bagerilagen

stadgade restriktiva bestämmelserna erhålla giltighet för samtliga inom denna

näringsgren arbetande företag. Av den utav socialstyrelsen verkställda

undersökningen rörande arbetsförhållandena inom bageriyrket synes visserligen

framgå, att familjebagerierna icke i större utsträckning begagna sig

av rätten att regelmässigt börja morgonarbetet tidigare än vad som enligt

lagen är tillåtet. Familjebagerierna hava emellertid till följd av sin undantagsställning

möjlighet att vid sådana tillfällen, då en avsevärt stegrad efterfrågan

kan förväntas, börja arbetet tidigare än övriga bagerier. Nu angivna

fördel i konkurrenshänseende kan förväntas bliva större, om tiden för morgonarbetets

början i de s. k. yrkesbagerierna kommer att framflyttas. I den

mån nattarbete eller alltför tidigt morgonarbete förekommer i familjebagerierna

torde vidare i huvudsak samma skäl av hygienisk art kunna anföras

däremot som vad fallet är beträffande övriga bagerier. Några mera avsevärda

olägenheter för familjebageriernas vidkommande synas icke vara

att befara, örn den för dessa bagerier gällande undantagsbestämmelsen upphäves.

Familjebageriernas möjlighet att konkurrera med yrkesbagerierna

torde icke huvudsakligen grunda sig på familjebageriernas möjlighet att bedriva

arbete på andra tider än övriga bageriföretag. Den huvudsakliga grunden

för familjebageriernas konkurrenskraft torde fastmera vara att söka i

deras större möjligheter att framställa kvalitetsprodukter samt att anpassa

tillverkningen efter enskilda konsumentgruppers olika smak. Utskottet finner

sig följaktligen kunna förorda, att bestämmelserna i bagerilagen göras

tillämpliga även å familjebagerierna.

Utskottet har icke heller beträffande övriga i propositionen föreslagna lagändringar

funnit anledning till erinran.

Utskottet får sålunda tillstyrka, att det vid propositionen fogade lagförslaget

antages av riksdagen, samt avstyrker förty de i motionerna I: 266,

II: 408 och II: 409 framställda avslagsyrkandena.

Vad härefter angår det i motionerna I: 275 och II: 407 framställda yrkandet

kunna onekligen vissa skäl anföras till stöd för detsamma. Enligt utskottets

mening skulle det givetvis vara önskvärt, att personalen vid de företag

inom bageriyrket, varest arbete bedrives å sön- och helgdagar, oftare än

för närvarande kunde erhålla hel ledighet å sådana dagar. Ett bifall till

det i motionerna framställda yrkandet skulle emellertid medföra en utvidgning

av (leii tid, varunder arbete får bedrivas å sön- och helgdagar. Detta

förhållande synes vara ägnat att ingiva vissa betänkligheter. Enligt utskottets

mening kan vidare en sådan reglering av arbetsförhållandena, som föreslås

i motionerna, icke lämpligen åstadkommas allenast genom vidtagande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

ändringar i bagerilagen. Med hänsyn härtill får utskottet ansluta sig till den

av departementschefen uttalade meningen, att någon ändring i förevarande

hänseende av nu gällande bestämmelser icke bör vidtagas. Utskottet får

sålunda avstyrka de ifrågavarande motionerna.

Genom föreliggande proposition har Kungl. Maj:t vidare begärt riksdagens

yttrande över ett vid propositionen fogat, å internationella arbetsorganisationens

konferens i Genéve år 1925 antaget förslag till konvention angående

nattarbete i bagerier. Genom att vissa av de av utskottet i det föregående

tillstyrkta ändringarna av bagerilagen antagas, komma hittills föreliggande

hinder för Sveriges ratificering av nämnda konventionsförslag att bliva undanröjda.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna tillstyrka, att ifrågavarande

konventionsförslag nu ratificeras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1. att riksdagen måtte

a) antaga det genom förevarande proposition framlagda

lagförslaget;

b) förklara, att riksdagen icke har något att erinra mot

ratificering av det vid propositionen fogade konventionsförslaget;
2.

a) att motionerna I: 266, II: 408 och II: 409 måtte anses

besvarade genom utskottets hemställan under 1. a ); samt

b) att motionerna I: 275 och II: 407 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Löfvander, Knut Petersson,

Olof Carlsson, Ekströmer och Wahlberg;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Sandström, Hermansson i

Norrköping och Hansson i örebro*, fröken Andersson, fru Johansson och herr Nyblom*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

13

Reservation

av herrar Tamm, Knut Petersson och Ekströmer, fröken Hesselgren, herr

Sandström samt fröken Andersson, vilka anfört:

Enligt vår uppfattning hava tillräckliga skäl icke förebragts för vidtagande

av de lagändringar, som föreslås i propositionen.

Vad först angår förslaget örn framflyttning av tiden för morgonarbetets

början har socialstyrelsen, som verkställt den till grund för propositionen

liggande utredningen, icke funnit sig böra föreslå någon ändring i bagerilagen

i detta hänseende. Styrelsen har i stället framhållit, att den nu gällande

bestämmelsen om förbud mot egentligt bageriarbete före klockan 5

förmiddagen vore att anse såsom en skälig kompromiss mellan motsatta intressen.

Det är inom svenskt arbetsliv icke ovanligt, att arbetet börjar så tidigt

som kl. 5 förmiddagen. Sådant förekommer inom lantbruket, kommunikationsväsendet,

renhållningsverken m. fl. arbetsområden. Gällande arbetarskyddslagstiftning

tillåter för övrigt, att minderåriga, som fyllt 16 år, ävensom

kvinnor börja arbetet klockan 5 förmiddagen. En framflyttning av tiden

för morgonarbetets början i bagerierna kommer att medföra olägenheter av

skilda slag. Allmänhetens krav på färskt morgonbröd kan icke tillgodoses

i samma omfattning som för närvarande. Brödets kvalitet liksom arbetsförhållandena

i bagerierna komma att försämras till följd av den ökade brådska,

som uppstår vid tillverkningen. Den minskning av brödkonsumtionen,

som av dessa orsaker kan förväntas, blir till förfång icke allenast för bagerinäringen

utan även för jordbruket.

Familjebageriernas inordnande under bagerilagens bestämmelser innebär

ett avsteg från den i svensk arbetslagstiftning hittills gällande regeln, att den

enskilde företagaren och hans familjemedlemmar skola äga frihet att disponera

över sin egen arbetskraft. Detta avsteg kan enligt vår mening icke

motiveras därmed, att familjebageriernas ställning i förhållande till övriga

bageriföretag skulle vara särskilt gynnsam. Av socialstyrelsens utredning

framgår fastmera, att familjebageriema procentuellt sett befinna sig på

tillbakagång. Några fördelar äro icke att vinna av ett bifall till propositionen

i denna del. Däremot bli svårigheterna vid kontrollen av bagerilagens efterlevnad

avsevärt större, om undantagsbestämmelsen för familjebagerierna

upphäves. Dessa företags arbetsplatser äro nämligen i flertalet fall belägna

i nära förbindelse med familjemedlemmarnas bostad.

På grund av vad sålunda anförts anse vi, att utskottet bort hemställa,

1. att riksdagen måtte

a) i anledning av motionerna 1:266, 11:408 och 11:409

avslå det genom förevarande proposition framlagda lagförslaget;
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 29.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

b) förklara, att riksdagen icke för närvarande anser sig

kunna tillstyrka ratificering av det vid propositionen fogade

konventionsförslaget; samt

2. att motionerna I: 275 och II: 407 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

391715

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:254 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 16 maj 1930 a1 i texten