Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936

1939-05-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:30, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen

den 30 juni 1936 (nr 443), dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 24 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 233, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslagit riksdagen att dels antaga

vid propositionen fogat förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen

den 30 juni 1936 (nr 443), dels och bifalla det förslag i övrigt, örn vars avlåtande

till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår lagförslaget, hänvisats till behandling av

lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänvisats till statsutskottet.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fyra

inom riksdagen väckta motioner, nämligen de i anledning av förevarande proposition

samt likaledes den 24 mars 1939 dagtecknade propositionerna nr 232

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen

och nr 234 angående extra materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet

väckta likalydande motionerna I: 292 av herrar Ohlin och Gärde samt II: 453

av herr Bergvall m. fl., i vad dessa avse nyssnämnda lagförslag, ävensom de i

anledning av nu ifrågavarande proposition väckta likalydande motionerna

I: 294 av herr Domö m. fl. och II: 449 av herr Bagge m. fl.

I motionerna 1:292 och 11:453 har hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga

Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna

anförts dels under budgetåret 1939/40 till extra repetitions- och beredskapsövning

om 30 dagar inkalla de hären tilldelade värnpliktiga av årsklasserna

(samt av årsgrupperna motsvarande årsklasserna) 1934, 1933 och

1932 jämte härför erforderligt reservbefäl och värnpliktigt befäl, dels att härutöver

ålägga nämnda reservbefäl och värnpliktiga befäl skyldighet att i anslutning

till och omedelbart före sagda övning tjänstgöra ytterligare tio, respektive

fem dagar, och att de höjningar av anslag under vederbörliga titlar, som

betingades av vad ovan föreslagits, måtte företagas, varjämte hemställts, att

de ändringar i värnpliktslagen, som kunde erfordras vid ett bifall till motionerna,

måtte utarbetas av vederbörande utskott.

I motionerna 1:294 och II: 453 har hemställts, att riksdagen måtte besluta

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 30. ian 39 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Kr 30.

sådana ändringar i gällande värnpliktslag, som erfordrades för genomförandet

av vissa i motionerna angivna åtgärder, och att vederbörande utskott måtte

föreslå riksdagen dessa ändringar.

De i motionerna åsyftade åtgärderna äro följande:

1. ökning av utbildningstiden för värnpliktiga* i allmänhet tillhörande

armén och kustartilleriet till 210 dagar samt för studenter och likställda till

270 dagar;

2. upphävande av den s. k. kategoriklyvningen;

3. inkallelse under 1939—1940 av sju äldre årsklasser för efterutbildning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen nr 233 och

motionerna framlagda förslagen, får utskottet hänvisa till propositionerna nr

232 och 233 samt motionerna.

Enligt § 7 i värnpliktslagen den 30 juni 1936 uttages vapenför värnpliktig

till linjetjänst eller till ersättningsreserven. Icke vapenför värnpliktig, som

icke är till krigstjänst oduglig, uttages till handräckningstjänst.

Enligt § 27 mom. 1 A utgör utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet,

som uttagits till linjetjänst, vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna

sammanlagt 175 dagar samt vid kavalleriet, artilleriet, ingen]örtrupperna,

signaltrupperna, flottan och kustartilleriet sammanlagt 200 dagar. Härtill

kommer enligt § 36 mom. 1 en landstormsrepetitionsövning örn 5 dagar

eller i vissa fall en landstormsbefälsövning örn 12 dagar.

För studenter och likställda utgör värnpliktstiden vid hären och kustartilleriet

enligt § 27 mom. 1 B och C sammanlagt 260 dagar, vartill för värnpliktig,

som varit uttagen till linjetjänst och undergått befälsutbildning, kommer en

landstormsbefälsövning örn 12 dagar.

I § 27 mom. 2 föreskrives en tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till

ersättningsreserven eller till handräckningstjänst, om sammanlagt 180 dagar.

Dessa värnpliktiga äro icke ålagda någon landstormsövning.

Till linjetjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen enligt § 24

mom. 1 a) studenter och likställda, enligt mom. 1 b) å sjömanshus inskrivna

maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,

som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, ävensom enligt

mom. 1 c) bland övriga värnpliktiga samtliga inom Gotlands militärområde inskrivna

och i övrigt ett i lagen bestämt antal värnpliktiga för varje försvarsgren,

vad hären angår 25,574 man. Övriga vapenföra värnpliktiga uttagas till

ersättningsreserven.

Beträffande värnpliktigas inkallande till tjänstgöring för annat ändamål än

utbildning gäller enligt § 28, att då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det

kräver, Konungen må efter statsrådets hörande till tjänstgöring inkalla beväringen

eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.

I § 36 mom. 2 värnpliktslagen angivas förutsättningarna för landstormens

inkallande. Sålunda stadgas i första stycket, att Konungen, efter statsrådets

hörande, må för hemortens försvar till tjänstgöring inkalla landstormen eller

de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga. Enligt andra stycket

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 80.

äger Konungen, likaledes efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla

sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av

beväringen eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,

som inkallats i enlighet med sist anförda bestämmelser, må likväl ej hållas

samlad längre än högst femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids

utgång. Slutligen må Konungen enligt tredje stycket i samma ordning till

tjänstgöring inkalla sådan landstormen tillhörande värnpliktig, som är anställd

å för krigsbruk i anspråk taget fartyg. Värnpliktig, som sålunda inkallas,

må dock ej kvarhållas i tjänstgöring längre tid än som erfordras för

hans ersättande med beväringen tillhörig värnpliktig, såvida krig ej dessförinnan

utbrutit.

I § 37 värnpliktslagen stadgas, att landstormen icke må användas utom

rikets gränser, dock att till landstormen hörande värnpliktig, som ingår i

besättningen å för krigsbruk uttaget fartyg, må användas för tjänst å sådant

fartyg jämväl utom riket.

Enligt i kommandoväg utfärdade bestämmelser skola vid inskrivningsförrättningama

vid sjömanshus värnpliktiga i allmänhet, uttagna till linjetjänst,

tilldelas marinen i allmän tjänst, såvida icke förut innehavd fast anställning

vid krigsmakten eller annat skäl föranleder annan tilldelning.

I den ovannämnda propositionen nr 232 har framlagts förslag om vissa åtgärder

i syfte att höja den personella beredskapen vid krigsmakten. Såvitt dessa

beröra linjekontingenternas storlek och tjänstgöringstidens

längd hava de av föredragande departementschefen, statsrådet

Sköld, sammanfattats på följande sätt:

1) utökning av arméns linjekontingent med 750 man ävensom — såsom en

övergångsåtgärd — överförande av 1,000 redan inskrivna ersättningsreservister

till linjetjänst, därav 750 man till hären och 250 man till marinen (kustartilleriet)

;

2) utökning av den nuvarande tjänstgöringstiden, 200 dagar, för de av

flottans värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus (de värnpliktiga i »allmän

tjänst»), till 340 dagar för de under 1939 eller senare inskrivna och —

såsom en övergångsåtgärd — till 260 dagar för dem, som omkring den 1

februari 1939 inryckt till tjänstgöring; i stället skola dessa flottans värnpliktiga

befrias från landstormsövning; samt

3) införande av skyldighet för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst vid

hären eller tillhörande ersättningsreserven, att under fredstid, om och i den

mån Konungen så förordnade, före utgången av fjärde året efter inskrivningsåret

fullgöra en beredskapsövning örn högst 30 dagar.

För genomförande av nämnda ändringar i de värnpliktigas tjänstgöring har

inom försvarsdepartementet utarbetats förslag till ändringar i § 24 mom. 1,

§ 27 och § 36 mom. 1 värnpliktslagen. Med avseende å ikraftträdandet av dessa

ändringar stadgas i förslaget, att bestämmelsen örn ökad uttagning till linjetjänst

vid armén skall första gången tillämpas vid inskrivning av värnpliktiga

år 1940, varjämte meddelas en bestämmelse örn förut omnämnda överföring av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

redan inskrivna ersättningsreservister. Den ökade övningstiden för flottans

värnpliktiga i allmän tjänst göres tillämplig å dem, som den 1 juli 1939 eller

senare påbörja sin tjänstgöring, under det att den övergångsvis stadgade tjänstgöringstiden

av 260 dagar göres tillämplig å dem, som börja sin tjänstgöring

under första halvåret 1939. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning ålägges

dem, som inskrivits 1936 eller senare. Från bestämmelsen örn befrielse från

landsf ormsövning för flottans värnpliktiga i allmän tjänst göres undantag för

dem, vilkas tjänstgöring påbörjats före den 1 januari 1939. Med nu angivna

undantag stadgas, att lagen träder i kraft omedelbart efter utfärdandet. Sistnämnda

bestämmelse får emellertid huvudsakligen giltighet för de i propositionen

föreslagna ändringarna i § 36 mom. 2 och § 37. Dessa innebära, att

förutsättningen för landstormens inkallande skall vara densamma som för inkallande

av beväringen, nämligen att rikets försvar eller säkerhet kräver åtgärden.

Beträffande kvarhållande av landstormspersonalen i tjänstgöring har

föreslagits, att de nu i lagen uppställda restriktionerna skola ersättas med en

bestämmelse, att örn det erfordras, att landstorm är inkallad under längre tid,

inkallad personal skall efter lämplig tidrymd såvitt möjligt avlösas. Slutligen

har föreslagits en jämkning av förbudet att använda landstormen utom riket,

innebärande dels undantag från nämnda förbud jämväl för det fall att landstormsman

tjänstgör å luftfartyg, dels rätt att icke blott kvarhålla utan även

inkalla besättningsman till utrikes tjänst.

Statsutskottet har såsom ovan nämnts haft att behandla propositionen

nr 232 jämte sexton i samband därmed stående motioner, bland dem motionerna

I: 292 och II: 453 i de delar, som icke hänvisats till lagutskott. I sitt

utlåtande nr 162 har statsutskottet till behandling upptagit de mera allmänna

spörsmål, som direkt beröra förstärkt personell försvarsberedskap, ävensom

därmed i visst samband stående motioner, samtliga dessa frågor i den mån

de innefatta åtgärder i organisatoriskt hänseende eller av huvudsakligen

ekonomisk art. Utskottet ämnar sedermera framlägga de förslag beträffande

anslagen under fjärde huvudtiteln, som beröras av riksdagens ställningstagande

till nu behandlade spörsmål.

Statsutskottet har givit sin anslutning till det i propositionen nr 232 framlagda

förslaget. Beträffande det i fyra motioner framställda yrkandet, att

vissa äldre årsklasser måtte inkallas till särskild beredskapsövning under år

1939, har utskottet framhållit, att Kungl. Majit ägde möjlighet att med stöd

av §§ 28 och 36 i värnpliktslagen föranstalta örn dylika inkallelser. Sedan

propositionen nr 232 avlämnades, hade Kungl. Majit jämlikt förstnämnda lagrum

inkallat 1935 års klass för tjänstgöring under innevarande budgetår, och

inkallelse av 1936 års klass hade förutsatts skola äga rum under första halvåret

1940. Därest den utrikespolitiska situationen skulle komma att påkalla

vidtagande av särskilda åtgärder av motsvarande slag jämväl under nästkommande

budgetår å tid, då de föreslagna beredskapsförbanden ännu icke organiserats,

ansåg utskottet lämpligt att jämväl ett inkallande av 1934 års klass

till beredskapstjänstgöring komme att ske. Därigenom skulle nämligen ytter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30. 5

ligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning. Utskottet ansåg sig nied

detta uttalande hava besvarat motionerna i fråga.

Vidkommande det i två motioner framställda yrkandet örn utökning av

nuvarande utbildningstid för värnpliktiga erinrade utskottet därom, att

departementschefens förslag i vissa avseenden innebure en förlängning av

övningstiden. En ytterligare ökning i generell mening av övningstiden syntes

utskottet icke nu böra beslutas, allrahelst som frågan härom torde få anses

vara av sådan natur, att den icke kunde anses stå i omedelbart samband med

de åtgärder för snabbt vinnande av nödvändig beredskap, varom här närmast

är fråga. Utskottet avstyrkte alltså motionerna i nu berörda del.

Vad härefter beträffar det i nu senast åsyftade båda motioner jämväl väckta

förslaget örn den s. k. kategoriklyvningens upphävande har av utskottet framhållits,

att en uppmjukning härutinnan i själva verket bleve en följd av

departementschefens förslag att för övning under utbildningsåret 1939—1940

en stor del av ersättningsreserven skulle antingen överföras till linjetjänst

eller inkallas till vapentjänst, ett förhållande som torde komma att föreligga,

så länge särskild försvarsberedskap påfordrades. Ett definitivt upphävande

av kategoriklyvningen, såsom motionärerna åsyftade, har utskottet däremot

ansett vara en fråga, till vilken ställning icke borde tagas i nu förevarande

sammanhang, varför utskottet ansett sig böra avstyrka motionerna jämväl i

denna del.

Av det anförda har utskottet vidare ansett framgå, att utskottet icke funnit

sig böra tillstyrka riksdagen att i enlighet med yrkande i vissa motioner hos

Kungl. Majit hemställa om utredning rörande kategoriklyvningens upphävande.

Utskottets utlåtande utmynnar i en hemställan, innefattande att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24 mars 1939 anförts och

med iakttagande därjämte av vad utskottet påyrkat, vidtaga erforderliga åtgärder

av organisatorisk art till förstärkande av den personella försvarsberedskapen

samt medgiva, att de kostnader, som kunde uppkomma för genomförandet

i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll och av utskottet

anförts av en förstärkning av den personella försvarsberedskapen under innevarande

och beträffande 1934 års klass nästkommande budgetår, finge i den

mån de vore av natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag, bestridas

från å riksstaten för nämnda budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt

belasta anslaget till oförutsedda utgifter. Vidare har hemställts, bland annat,

att vissa motioner, i vad de avsåge hemställan om utredning rörande ändring

av värnpliktsbestämmelserna, icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Kiksdagen har den 13 maj 1939 bifallit vad statsutskottet i sitt nämnda utlåtande

hemställt.

I förevarande sammanhang må erinras, att Kungl. Majit genom en den

5 maj 1939 dagtecknad proposition, nr 283, framlagt förslag till lag örn ändrad

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

lydelse av § 28 mom. 2 värnpliktslagen, syftande till att användande av härens

beväring utom rikets gränser må ske jämväl till fullföljande av överenskommelse,

vartill riksdagen lämnat samtycke, örn skydd av Ålandsöarnas neutralitet.

Propositionen har hänvisats till behandling av utrikesutskottet.

Såsom av den här ovan lämnade redogörelsen framgår har riksdagen vid

behandlingen av statsutskottets utlåtande nr 162 tagit ställning till de mera

allmänna spörsmålen i samband med frågan om förstärkt personell försvarsberedskap,

i den mån fråga är örn åtgärder i organisatoriskt hänseende eller

av huvudsakligen ekonomisk art.

Statsutskottet har i sitt nyssnämnda utlåtande uttalat som sin uppfattning,

att Kungl. Maj:ts i propositionen nr 232 framlagda förslag i ämnet vore

av beskaffenhet att böra kunna tillgodose den personella försvarsberedskapen

i ändamålsenlig omfattning och därför givit sin anslutning till detsamma.

Statsutskottet har vidare i sitt nämnda utlåtande avstyrkt vissa motioner

med yrkanden örn upphävande av den s. k. kategoriklyvningen, örn hemställan

till Kungl. Majit att låta verkställa utredning av frågan härom samt örn

ökning av den nuvarande utbildningstiden för värnpliktiga.

I anledning av motionsvis framställda yrkanden, att vissa äldre årsklasser

måtte inkallas till särskild beredskapsövning, har statsutskottet uttalat, att det

enligt utskottets mening vore lämpligt att under givna förutsättningar —

liksom skett i fråga örn 1935 års klass — jämväl 1934 års klass inkallades till

tjänstgöring. Därigenom skulle ytterligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning.

Statsutskottet har ansett sig med detta uttalande hava besvarat

motionerna i fråga.

Riksdagen har godkänt statsutskottets uttalanden.

Andra lagutskottet finner ej skäl att, såvitt angår de lagfrågor, som i förevarande

sammanhang komma under bedömande, intaga annan ståndpunkt till

berörda spörsmål. Därest det utrikespolitiska läget skulle kräva, att 1934 års

klass inkallas till beredskapstjänstgöring, torde en sådan inkallelse, på sätt

skett i fråga örn 1935 års klass, kunna ske nied stöd av § 28 i värnpliktslagen.

Någon lagändring lärer sålunda icke för detta ändamål vara påkallad.

Beträffande det genom propositionen nr 233 framlagda lagförslagets

detaljer får utskottet anföra följande. Genom propositionen har föreslagits

bland annat sådan ändring i värnpliktslagen § 27 mom. 1 A c), att utbildningstiden

vid flottan för de i § 24 mom. 1 b) omförmälda värnpliktiga — d. v. s.

å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart —- skulle ökas från 200 till 340 dagar. Såsom

av motiveringen till propositionen framgår, har avsikten härmed varit, att

av de i § 27 mom. 1A omförmälda värnpliktiga samtliga flottans värnpliktiga

i »allmän tjänst» skulle erhålla den längre utbildningstiden.

Med den föreslagna formuleringen skulle emellertid vissa sådana värnpliktiga,

som tilldelas flottan i allmän tjänst, komma att ställas utanför

den föreslagna förlängningen av värnpliktstiden, nämligen de å sjömanshus

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

inskrivna värnpliktiga, vilka icke varit inmönstrade till sjöfart i sex månader.

Med hänsyn härtill torde lagtexten böra jämkas på det sättet, att i det föreslagna

stadgandet i § 27 mom. 1 A c) uttrycket »de i § 24 mom. 1 b) omförmälda

värnpliktiga» utbytes mot termen »de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga».

I anslutning härtill torde den genom propositionen föreslagna lagtexten

böra ytterligare jämkas sålunda, att dels i § 36 mom. 1 tredje stycket

uttrycket »I § 24 mom. 1 b) omförmäld värnpliktig» ändras till »Å sjömanshus

inskriven värnpliktig» och dels i promulgationsbestämmelserna tredje

stycket andra punkten uttrycket »För de i samma lagrum avsedda värnpliktiga»

utbytes mot »För de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga».

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att riksdagen funnit vissa

jämkningar böra vidtagas i Kungl. Maj:ts förslag, måtte för sin

del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 julli 1936 (nr 443).

Härigenom förordnas, dels att § 24 mom. 1, § 27 mom. 1 A, § 36 mom. 1

och 2 samt § 37 värnpliktslagen den 30 juni 1936 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels ock att i § 27 samma lag skall efter mom. 2 införas

ett nytt moment, betecknat 2 a, av nedan angivna lydelse:

§ 24.

1. Till linjetjänst---värnpliktiga, nämligen:

a) värnpliktiga, vilka —--andra klass;

b) å sjömanshus---till sjöfart; samt

c) bland övriga---- skall uppgå:

vid hären till 26,324 man, däri ej inräknade vare sig de under a) omförmälda

eller de inom Gotlands militärområde inskrivna värnpliktiga;

vid mannen----omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet---omförmälda värnpliktiga.

§ 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

A. Till linjetjänst----angives, nämligen:

a) vid infanteriet----efter inskrivningsåret;

b) vid kavalleriet —--efter inskrivningsåret;

c) vid flottan, de i § 2 4 m o m. 1 b) c) vid flottan, de å sjömanshus

omförmälda värnpliktiga i sam- inskrivna värnpliktiga i sammanmanlagt

trehundrafyrtio dagar och lagt trehundrafyrtio dagar och övriga

övriga värnpliktiga i sammanlagt två- värnpliktiga i sammanlagt tvåhundra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

hundra dagar, vilken tjänstgöring skall dagar, vilken tjänstgöring skall full
-

fullgöras antingen i en följd med

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år eller ock, där Konungen

till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, i två omgångar, av vilka

den ena tager sin början under inskrivningsåret

eller nästföljande år och den

andra fullgöres före utgången av tredje

året efter inskrivningsåret;

göras antingen i en följd med början

under inskrivningsåret eller nästföljande

år eller ock, där Konungen till

följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, i två omgångar, av vilka

den ena tager sin början under inskrivningsåret

eller nästföljande år och

den andra fullgöres före utgången av

tredje året efter inskrivningsåret;

d) vid kustartilleriet---efter inskrivningsåret; samt

e) vid flygvapnet---efter inskrivningsåret.

2 a. Beredskapstjänstgöring.

Värnpliktig, som uttagits till linjetjänst vid hären eller till ersättningsreserven,

är skyldig att under fredstid, där Konungen med hänsyn till krigsberedskapen

så prövar nödigt och i den ordning Konungen bestämmer, fullgöra

en beredskapsövning örn högst trettio dagar före utgången av fjärde året

efter inskrivningsåret.

§ 36.

1. Landstormen tillhörande--- — fem dagar.

Landstormen tillhörande---tolv dagar.

I §24 mom. 1 b) omförmäld Å sjömanshus in sk riven

värnpliktig, som fullgjort jämlikt be- värnpliktig, som fullgjort jämlikt bestämmelsen

i § 27 mom. 1 A c) honom stämmelsen i § 27 mom. 1 A c) honom

åliggande tjänstgöring, är befriad från åliggande tjänstgöring, är befriad från

deltagande i landstormsövning. Sådan deltagande i landstormsövning. Sådan

befrielse må ock kunna meddelas annan befrielse må ock kunna meddelas annan

värnpliktig, som, på sätt Konungen värnpliktig, som, på sätt Konungen

närmare förordnar, styrker sig vara i närmare förordnar, styrker sig vara i

besittning av viss befäls- eller special- besittning av viss befäls- eller specialutbildning.

utbildning.

2. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må Konungen,

efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större

eller mindre delar därav, som finnas behövliga. Erfordras att landstorm är

inkallad under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tidrymd såvitt

möjligt avlösas.

§ 37.

Landstormen tillhörande värnpliktiga må icke användas utom riket, där ej

fråga är örn tjänstgöring å fartyg eller luftfartyg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra Lagutskottets utlåtande Nr 80.

9

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Denna lag träder i tillämpning omedelbart efter utfärdandet, där ej annat

följer av nedanstående bestämmelser.

Den nya lydelsen av § 24 mom. 1 skall första gången tillämpas vid inskrivning

av värnpliktiga år 1940. Emellertid skola 1,000 man av de år 1939 inskrivna,

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga i den ordning Konungen

närmare bestämmer överföras till linjetjänst; skolande av sistnämnda värnpliktiga

750 man tilldelas hären och 250 man marinen.

Den nya lydelsen av § 27 mom. 1A c) Den nya lydelsen av § 27 mom. 1A c)

skall första gången tillämpas å de i skall första gången tillämpas å de i

nämnda lagrum avsedda värnpliktiga, nämnda lagrum avsedda värnpliktiga,

vilkas tjänstgöring påbörjas den 1 vilkas tjänstgöring påbörjas den 1

juli 1939 eller senare. För de i juli 1939 eller senare. För de å s j ösamma

lagrum avsedda värn- manshus inskrivna värnplikpliktiga,

vilkas tjänstgöring påbörjats tiga, vilkas tjänstgöring påbörjats malinder

första halvåret 1939, skall tjänst- der första halvåret 1939, skall tjänstgöringstiden

utgöra 260 dagar. göringstiden utgöra 260 dagar.

Bestämmelsen i § 27 mom. 2 a skall äga tillämpning å värnpliktiga, som

inskrivits år 1936 eller senare.

Bestämmelsen i § 36 mom. 1 tredje stycket första punkten skall icke äga

tillämpning å värnpliktiga, vilkas tjänstgöring påbörjats före den 1 januari

1939.

B. att motionerna I: 292 och II: 453, båda såvitt de hänvisats

till lagutskott, samt I: 294 och II: 449, samtliga i den mån de

icke blivit besvarade genom vad utskottet ovan under A. hemställt,

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NOEMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Hagman, Löfvander,

Sten, Wistrand och Näslund;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Skoglund, Hallagård,

Molander, Sandström celi Hermansson samt fru Johansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. Nr 30.

iso 3» 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

Reservation

av herrar Tamm, Wistrand, Skoglund och Sandström, vilka anfört:

Motionerna nr 294 i första kammaren och 449 i andra kammaren avse

bland annat att skapa de lagliga förutsättningarna för ökning av utbildningstiden

samt upphävande av den s. k. kategoriklyvningen. Med hänsyn till det

utrikespolitiska läget anse vi dessa av arméchefen föreslagna åtgärder liksom

efterutbildningen av sju äldre årsklasser i hög grad angelägna.

Riksdagen har emellertid genom sitt beslut den 13 maj i av statsutskottet

behandlade frågor intagit en i sak motsatt ståndpunkt. Vid sådant förhållande

anse vi oss förhindrade att nu vidtaga annan åtgärd än att erinra om vår

principiella uppfattning.

Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 a1 i texten