Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936
1939-05-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1939:30, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen
den 30 juni 1936 (nr 443), dels ock i
ämnet väckta motioner.
Genom en den 24 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 233, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslagit riksdagen att dels antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen
den 30 juni 1936 (nr 443), dels och bifalla det förslag i övrigt, örn vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Propositionen har, såvitt angår lagförslaget, hänvisats till behandling av
lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen
hänvisats till statsutskottet.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fyra
inom riksdagen väckta motioner, nämligen de i anledning av förevarande proposition
samt likaledes den 24 mars 1939 dagtecknade propositionerna nr 232
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen
och nr 234 angående extra materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet
väckta likalydande motionerna I: 292 av herrar Ohlin och Gärde samt II: 453
av herr Bergvall m. fl., i vad dessa avse nyssnämnda lagförslag, ävensom de i
anledning av nu ifrågavarande proposition väckta likalydande motionerna
I: 294 av herr Domö m. fl. och II: 449 av herr Bagge m. fl.
I motionerna 1:292 och 11:453 har hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga
Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna
anförts dels under budgetåret 1939/40 till extra repetitions- och beredskapsövning
om 30 dagar inkalla de hären tilldelade värnpliktiga av årsklasserna
(samt av årsgrupperna motsvarande årsklasserna) 1934, 1933 och
1932 jämte härför erforderligt reservbefäl och värnpliktigt befäl, dels att härutöver
ålägga nämnda reservbefäl och värnpliktiga befäl skyldighet att i anslutning
till och omedelbart före sagda övning tjänstgöra ytterligare tio, respektive
fem dagar, och att de höjningar av anslag under vederbörliga titlar, som
betingades av vad ovan föreslagits, måtte företagas, varjämte hemställts, att
de ändringar i värnpliktslagen, som kunde erfordras vid ett bifall till motionerna,
måtte utarbetas av vederbörande utskott.
I motionerna 1:294 och II: 453 har hemställts, att riksdagen måtte besluta
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 30. ian 39 1
2 Andra lagutskottets utlåtande Kr 30.
sådana ändringar i gällande värnpliktslag, som erfordrades för genomförandet
av vissa i motionerna angivna åtgärder, och att vederbörande utskott måtte
föreslå riksdagen dessa ändringar.
De i motionerna åsyftade åtgärderna äro följande:
1. ökning av utbildningstiden för värnpliktiga* i allmänhet tillhörande
armén och kustartilleriet till 210 dagar samt för studenter och likställda till
270 dagar;
2. upphävande av den s. k. kategoriklyvningen;
3. inkallelse under 1939—1940 av sju äldre årsklasser för efterutbildning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen nr 233 och
motionerna framlagda förslagen, får utskottet hänvisa till propositionerna nr
232 och 233 samt motionerna.
Enligt § 7 i värnpliktslagen den 30 juni 1936 uttages vapenför värnpliktig
till linjetjänst eller till ersättningsreserven. Icke vapenför värnpliktig, som
icke är till krigstjänst oduglig, uttages till handräckningstjänst.
Enligt § 27 mom. 1 A utgör utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet,
som uttagits till linjetjänst, vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna
sammanlagt 175 dagar samt vid kavalleriet, artilleriet, ingen]örtrupperna,
signaltrupperna, flottan och kustartilleriet sammanlagt 200 dagar. Härtill
kommer enligt § 36 mom. 1 en landstormsrepetitionsövning örn 5 dagar
eller i vissa fall en landstormsbefälsövning örn 12 dagar.
För studenter och likställda utgör värnpliktstiden vid hären och kustartilleriet
enligt § 27 mom. 1 B och C sammanlagt 260 dagar, vartill för värnpliktig,
som varit uttagen till linjetjänst och undergått befälsutbildning, kommer en
landstormsbefälsövning örn 12 dagar.
I § 27 mom. 2 föreskrives en tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till
ersättningsreserven eller till handräckningstjänst, om sammanlagt 180 dagar.
Dessa värnpliktiga äro icke ålagda någon landstormsövning.
Till linjetjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen enligt § 24
mom. 1 a) studenter och likställda, enligt mom. 1 b) å sjömanshus inskrivna
maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, ävensom enligt
mom. 1 c) bland övriga värnpliktiga samtliga inom Gotlands militärområde inskrivna
och i övrigt ett i lagen bestämt antal värnpliktiga för varje försvarsgren,
vad hären angår 25,574 man. Övriga vapenföra värnpliktiga uttagas till
ersättningsreserven.
Beträffande värnpliktigas inkallande till tjänstgöring för annat ändamål än
utbildning gäller enligt § 28, att då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det
kräver, Konungen må efter statsrådets hörande till tjänstgöring inkalla beväringen
eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.
I § 36 mom. 2 värnpliktslagen angivas förutsättningarna för landstormens
inkallande. Sålunda stadgas i första stycket, att Konungen, efter statsrådets
hörande, må för hemortens försvar till tjänstgöring inkalla landstormen eller
de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga. Enligt andra stycket
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 80.
äger Konungen, likaledes efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla
sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av
beväringen eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som inkallats i enlighet med sist anförda bestämmelser, må likväl ej hållas
samlad längre än högst femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids
utgång. Slutligen må Konungen enligt tredje stycket i samma ordning till
tjänstgöring inkalla sådan landstormen tillhörande värnpliktig, som är anställd
å för krigsbruk i anspråk taget fartyg. Värnpliktig, som sålunda inkallas,
må dock ej kvarhållas i tjänstgöring längre tid än som erfordras för
hans ersättande med beväringen tillhörig värnpliktig, såvida krig ej dessförinnan
utbrutit.
I § 37 värnpliktslagen stadgas, att landstormen icke må användas utom
rikets gränser, dock att till landstormen hörande värnpliktig, som ingår i
besättningen å för krigsbruk uttaget fartyg, må användas för tjänst å sådant
fartyg jämväl utom riket.
Enligt i kommandoväg utfärdade bestämmelser skola vid inskrivningsförrättningama
vid sjömanshus värnpliktiga i allmänhet, uttagna till linjetjänst,
tilldelas marinen i allmän tjänst, såvida icke förut innehavd fast anställning
vid krigsmakten eller annat skäl föranleder annan tilldelning.
I den ovannämnda propositionen nr 232 har framlagts förslag om vissa åtgärder
i syfte att höja den personella beredskapen vid krigsmakten. Såvitt dessa
beröra linjekontingenternas storlek och tjänstgöringstidens
längd hava de av föredragande departementschefen, statsrådet
Sköld, sammanfattats på följande sätt:
1) utökning av arméns linjekontingent med 750 man ävensom — såsom en
övergångsåtgärd — överförande av 1,000 redan inskrivna ersättningsreservister
till linjetjänst, därav 750 man till hären och 250 man till marinen (kustartilleriet)
;
2) utökning av den nuvarande tjänstgöringstiden, 200 dagar, för de av
flottans värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus (de värnpliktiga i »allmän
tjänst»), till 340 dagar för de under 1939 eller senare inskrivna och —
såsom en övergångsåtgärd — till 260 dagar för dem, som omkring den 1
februari 1939 inryckt till tjänstgöring; i stället skola dessa flottans värnpliktiga
befrias från landstormsövning; samt
3) införande av skyldighet för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst vid
hären eller tillhörande ersättningsreserven, att under fredstid, om och i den
mån Konungen så förordnade, före utgången av fjärde året efter inskrivningsåret
fullgöra en beredskapsövning örn högst 30 dagar.
För genomförande av nämnda ändringar i de värnpliktigas tjänstgöring har
inom försvarsdepartementet utarbetats förslag till ändringar i § 24 mom. 1,
§ 27 och § 36 mom. 1 värnpliktslagen. Med avseende å ikraftträdandet av dessa
ändringar stadgas i förslaget, att bestämmelsen örn ökad uttagning till linjetjänst
vid armén skall första gången tillämpas vid inskrivning av värnpliktiga
år 1940, varjämte meddelas en bestämmelse örn förut omnämnda överföring av
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.
redan inskrivna ersättningsreservister. Den ökade övningstiden för flottans
värnpliktiga i allmän tjänst göres tillämplig å dem, som den 1 juli 1939 eller
senare påbörja sin tjänstgöring, under det att den övergångsvis stadgade tjänstgöringstiden
av 260 dagar göres tillämplig å dem, som börja sin tjänstgöring
under första halvåret 1939. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning ålägges
dem, som inskrivits 1936 eller senare. Från bestämmelsen örn befrielse från
landsf ormsövning för flottans värnpliktiga i allmän tjänst göres undantag för
dem, vilkas tjänstgöring påbörjats före den 1 januari 1939. Med nu angivna
undantag stadgas, att lagen träder i kraft omedelbart efter utfärdandet. Sistnämnda
bestämmelse får emellertid huvudsakligen giltighet för de i propositionen
föreslagna ändringarna i § 36 mom. 2 och § 37. Dessa innebära, att
förutsättningen för landstormens inkallande skall vara densamma som för inkallande
av beväringen, nämligen att rikets försvar eller säkerhet kräver åtgärden.
Beträffande kvarhållande av landstormspersonalen i tjänstgöring har
föreslagits, att de nu i lagen uppställda restriktionerna skola ersättas med en
bestämmelse, att örn det erfordras, att landstorm är inkallad under längre tid,
inkallad personal skall efter lämplig tidrymd såvitt möjligt avlösas. Slutligen
har föreslagits en jämkning av förbudet att använda landstormen utom riket,
innebärande dels undantag från nämnda förbud jämväl för det fall att landstormsman
tjänstgör å luftfartyg, dels rätt att icke blott kvarhålla utan även
inkalla besättningsman till utrikes tjänst.
Statsutskottet har såsom ovan nämnts haft att behandla propositionen
nr 232 jämte sexton i samband därmed stående motioner, bland dem motionerna
I: 292 och II: 453 i de delar, som icke hänvisats till lagutskott. I sitt
utlåtande nr 162 har statsutskottet till behandling upptagit de mera allmänna
spörsmål, som direkt beröra förstärkt personell försvarsberedskap, ävensom
därmed i visst samband stående motioner, samtliga dessa frågor i den mån
de innefatta åtgärder i organisatoriskt hänseende eller av huvudsakligen
ekonomisk art. Utskottet ämnar sedermera framlägga de förslag beträffande
anslagen under fjärde huvudtiteln, som beröras av riksdagens ställningstagande
till nu behandlade spörsmål.
Statsutskottet har givit sin anslutning till det i propositionen nr 232 framlagda
förslaget. Beträffande det i fyra motioner framställda yrkandet, att
vissa äldre årsklasser måtte inkallas till särskild beredskapsövning under år
1939, har utskottet framhållit, att Kungl. Majit ägde möjlighet att med stöd
av §§ 28 och 36 i värnpliktslagen föranstalta örn dylika inkallelser. Sedan
propositionen nr 232 avlämnades, hade Kungl. Majit jämlikt förstnämnda lagrum
inkallat 1935 års klass för tjänstgöring under innevarande budgetår, och
inkallelse av 1936 års klass hade förutsatts skola äga rum under första halvåret
1940. Därest den utrikespolitiska situationen skulle komma att påkalla
vidtagande av särskilda åtgärder av motsvarande slag jämväl under nästkommande
budgetår å tid, då de föreslagna beredskapsförbanden ännu icke organiserats,
ansåg utskottet lämpligt att jämväl ett inkallande av 1934 års klass
till beredskapstjänstgöring komme att ske. Därigenom skulle nämligen ytter
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 30. 5
ligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning. Utskottet ansåg sig nied
detta uttalande hava besvarat motionerna i fråga.
Vidkommande det i två motioner framställda yrkandet örn utökning av
nuvarande utbildningstid för värnpliktiga erinrade utskottet därom, att
departementschefens förslag i vissa avseenden innebure en förlängning av
övningstiden. En ytterligare ökning i generell mening av övningstiden syntes
utskottet icke nu böra beslutas, allrahelst som frågan härom torde få anses
vara av sådan natur, att den icke kunde anses stå i omedelbart samband med
de åtgärder för snabbt vinnande av nödvändig beredskap, varom här närmast
är fråga. Utskottet avstyrkte alltså motionerna i nu berörda del.
Vad härefter beträffar det i nu senast åsyftade båda motioner jämväl väckta
förslaget örn den s. k. kategoriklyvningens upphävande har av utskottet framhållits,
att en uppmjukning härutinnan i själva verket bleve en följd av
departementschefens förslag att för övning under utbildningsåret 1939—1940
en stor del av ersättningsreserven skulle antingen överföras till linjetjänst
eller inkallas till vapentjänst, ett förhållande som torde komma att föreligga,
så länge särskild försvarsberedskap påfordrades. Ett definitivt upphävande
av kategoriklyvningen, såsom motionärerna åsyftade, har utskottet däremot
ansett vara en fråga, till vilken ställning icke borde tagas i nu förevarande
sammanhang, varför utskottet ansett sig böra avstyrka motionerna jämväl i
denna del.
Av det anförda har utskottet vidare ansett framgå, att utskottet icke funnit
sig böra tillstyrka riksdagen att i enlighet med yrkande i vissa motioner hos
Kungl. Majit hemställa om utredning rörande kategoriklyvningens upphävande.
Utskottets utlåtande utmynnar i en hemställan, innefattande att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24 mars 1939 anförts och
med iakttagande därjämte av vad utskottet påyrkat, vidtaga erforderliga åtgärder
av organisatorisk art till förstärkande av den personella försvarsberedskapen
samt medgiva, att de kostnader, som kunde uppkomma för genomförandet
i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll och av utskottet
anförts av en förstärkning av den personella försvarsberedskapen under innevarande
och beträffande 1934 års klass nästkommande budgetår, finge i den
mån de vore av natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag, bestridas
från å riksstaten för nämnda budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt
belasta anslaget till oförutsedda utgifter. Vidare har hemställts, bland annat,
att vissa motioner, i vad de avsåge hemställan om utredning rörande ändring
av värnpliktsbestämmelserna, icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Kiksdagen har den 13 maj 1939 bifallit vad statsutskottet i sitt nämnda utlåtande
hemställt.
I förevarande sammanhang må erinras, att Kungl. Majit genom en den
5 maj 1939 dagtecknad proposition, nr 283, framlagt förslag till lag örn ändrad
Utskottet.
6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.
lydelse av § 28 mom. 2 värnpliktslagen, syftande till att användande av härens
beväring utom rikets gränser må ske jämväl till fullföljande av överenskommelse,
vartill riksdagen lämnat samtycke, örn skydd av Ålandsöarnas neutralitet.
Propositionen har hänvisats till behandling av utrikesutskottet.
Såsom av den här ovan lämnade redogörelsen framgår har riksdagen vid
behandlingen av statsutskottets utlåtande nr 162 tagit ställning till de mera
allmänna spörsmålen i samband med frågan om förstärkt personell försvarsberedskap,
i den mån fråga är örn åtgärder i organisatoriskt hänseende eller
av huvudsakligen ekonomisk art.
Statsutskottet har i sitt nyssnämnda utlåtande uttalat som sin uppfattning,
att Kungl. Maj:ts i propositionen nr 232 framlagda förslag i ämnet vore
av beskaffenhet att böra kunna tillgodose den personella försvarsberedskapen
i ändamålsenlig omfattning och därför givit sin anslutning till detsamma.
Statsutskottet har vidare i sitt nämnda utlåtande avstyrkt vissa motioner
med yrkanden örn upphävande av den s. k. kategoriklyvningen, örn hemställan
till Kungl. Majit att låta verkställa utredning av frågan härom samt örn
ökning av den nuvarande utbildningstiden för värnpliktiga.
I anledning av motionsvis framställda yrkanden, att vissa äldre årsklasser
måtte inkallas till särskild beredskapsövning, har statsutskottet uttalat, att det
enligt utskottets mening vore lämpligt att under givna förutsättningar —
liksom skett i fråga örn 1935 års klass — jämväl 1934 års klass inkallades till
tjänstgöring. Därigenom skulle ytterligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning.
Statsutskottet har ansett sig med detta uttalande hava besvarat
motionerna i fråga.
Riksdagen har godkänt statsutskottets uttalanden.
Andra lagutskottet finner ej skäl att, såvitt angår de lagfrågor, som i förevarande
sammanhang komma under bedömande, intaga annan ståndpunkt till
berörda spörsmål. Därest det utrikespolitiska läget skulle kräva, att 1934 års
klass inkallas till beredskapstjänstgöring, torde en sådan inkallelse, på sätt
skett i fråga örn 1935 års klass, kunna ske nied stöd av § 28 i värnpliktslagen.
Någon lagändring lärer sålunda icke för detta ändamål vara påkallad.
Beträffande det genom propositionen nr 233 framlagda lagförslagets
detaljer får utskottet anföra följande. Genom propositionen har föreslagits
bland annat sådan ändring i värnpliktslagen § 27 mom. 1 A c), att utbildningstiden
vid flottan för de i § 24 mom. 1 b) omförmälda värnpliktiga — d. v. s.
å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart —- skulle ökas från 200 till 340 dagar. Såsom
av motiveringen till propositionen framgår, har avsikten härmed varit, att
av de i § 27 mom. 1A omförmälda värnpliktiga samtliga flottans värnpliktiga
i »allmän tjänst» skulle erhålla den längre utbildningstiden.
Med den föreslagna formuleringen skulle emellertid vissa sådana värnpliktiga,
som tilldelas flottan i allmän tjänst, komma att ställas utanför
den föreslagna förlängningen av värnpliktstiden, nämligen de å sjömanshus
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.
inskrivna värnpliktiga, vilka icke varit inmönstrade till sjöfart i sex månader.
Med hänsyn härtill torde lagtexten böra jämkas på det sättet, att i det föreslagna
stadgandet i § 27 mom. 1 A c) uttrycket »de i § 24 mom. 1 b) omförmälda
värnpliktiga» utbytes mot termen »de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga».
I anslutning härtill torde den genom propositionen föreslagna lagtexten
böra ytterligare jämkas sålunda, att dels i § 36 mom. 1 tredje stycket
uttrycket »I § 24 mom. 1 b) omförmäld värnpliktig» ändras till »Å sjömanshus
inskriven värnpliktig» och dels i promulgationsbestämmelserna tredje
stycket andra punkten uttrycket »För de i samma lagrum avsedda värnpliktiga»
utbytes mot »För de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga».
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen, med förklarande att riksdagen funnit vissa
jämkningar böra vidtagas i Kungl. Maj:ts förslag, måtte för sin
del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 julli 1936 (nr 443).
Härigenom förordnas, dels att § 24 mom. 1, § 27 mom. 1 A, § 36 mom. 1
och 2 samt § 37 värnpliktslagen den 30 juni 1936 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives, dels ock att i § 27 samma lag skall efter mom. 2 införas
ett nytt moment, betecknat 2 a, av nedan angivna lydelse:
§ 24.
1. Till linjetjänst---värnpliktiga, nämligen:
a) värnpliktiga, vilka —--andra klass;
b) å sjömanshus---till sjöfart; samt
c) bland övriga---- skall uppgå:
vid hären till 26,324 man, däri ej inräknade vare sig de under a) omförmälda
eller de inom Gotlands militärområde inskrivna värnpliktiga;
vid mannen----omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet---omförmälda värnpliktiga.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst----angives, nämligen:
a) vid infanteriet----efter inskrivningsåret;
b) vid kavalleriet —--efter inskrivningsåret;
c) vid flottan, de i § 2 4 m o m. 1 b) c) vid flottan, de å sjömanshus
omförmälda värnpliktiga i sam- inskrivna värnpliktiga i sammanmanlagt
trehundrafyrtio dagar och lagt trehundrafyrtio dagar och övriga
övriga värnpliktiga i sammanlagt två- värnpliktiga i sammanlagt tvåhundra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
hundra dagar, vilken tjänstgöring skall dagar, vilken tjänstgöring skall full
-
fullgöras antingen i en följd med
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år eller ock, där Konungen
till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar, av vilka
den ena tager sin början under inskrivningsåret
eller nästföljande år och den
andra fullgöres före utgången av tredje
året efter inskrivningsåret;
göras antingen i en följd med början
under inskrivningsåret eller nästföljande
år eller ock, där Konungen till
följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar, av vilka
den ena tager sin början under inskrivningsåret
eller nästföljande år och
den andra fullgöres före utgången av
tredje året efter inskrivningsåret;
d) vid kustartilleriet---efter inskrivningsåret; samt
e) vid flygvapnet---efter inskrivningsåret.
2 a. Beredskapstjänstgöring.
Värnpliktig, som uttagits till linjetjänst vid hären eller till ersättningsreserven,
är skyldig att under fredstid, där Konungen med hänsyn till krigsberedskapen
så prövar nödigt och i den ordning Konungen bestämmer, fullgöra
en beredskapsövning örn högst trettio dagar före utgången av fjärde året
efter inskrivningsåret.
§ 36.
1. Landstormen tillhörande--- — fem dagar.
Landstormen tillhörande---tolv dagar.
I §24 mom. 1 b) omförmäld Å sjömanshus in sk riven
värnpliktig, som fullgjort jämlikt be- värnpliktig, som fullgjort jämlikt bestämmelsen
i § 27 mom. 1 A c) honom stämmelsen i § 27 mom. 1 A c) honom
åliggande tjänstgöring, är befriad från åliggande tjänstgöring, är befriad från
deltagande i landstormsövning. Sådan deltagande i landstormsövning. Sådan
befrielse må ock kunna meddelas annan befrielse må ock kunna meddelas annan
värnpliktig, som, på sätt Konungen värnpliktig, som, på sätt Konungen
närmare förordnar, styrker sig vara i närmare förordnar, styrker sig vara i
besittning av viss befäls- eller special- besittning av viss befäls- eller specialutbildning.
utbildning.
2. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må Konungen,
efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större
eller mindre delar därav, som finnas behövliga. Erfordras att landstorm är
inkallad under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tidrymd såvitt
möjligt avlösas.
§ 37.
Landstormen tillhörande värnpliktiga må icke användas utom riket, där ej
fråga är örn tjänstgöring å fartyg eller luftfartyg.
Andra Lagutskottets utlåtande Nr 80.
9
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Denna lag träder i tillämpning omedelbart efter utfärdandet, där ej annat
följer av nedanstående bestämmelser.
Den nya lydelsen av § 24 mom. 1 skall första gången tillämpas vid inskrivning
av värnpliktiga år 1940. Emellertid skola 1,000 man av de år 1939 inskrivna,
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga i den ordning Konungen
närmare bestämmer överföras till linjetjänst; skolande av sistnämnda värnpliktiga
750 man tilldelas hären och 250 man marinen.
Den nya lydelsen av § 27 mom. 1A c) Den nya lydelsen av § 27 mom. 1A c)
skall första gången tillämpas å de i skall första gången tillämpas å de i
nämnda lagrum avsedda värnpliktiga, nämnda lagrum avsedda värnpliktiga,
vilkas tjänstgöring påbörjas den 1 vilkas tjänstgöring påbörjas den 1
juli 1939 eller senare. För de i juli 1939 eller senare. För de å s j ösamma
lagrum avsedda värn- manshus inskrivna värnplikpliktiga,
vilkas tjänstgöring påbörjats tiga, vilkas tjänstgöring påbörjats malinder
första halvåret 1939, skall tjänst- der första halvåret 1939, skall tjänstgöringstiden
utgöra 260 dagar. göringstiden utgöra 260 dagar.
Bestämmelsen i § 27 mom. 2 a skall äga tillämpning å värnpliktiga, som
inskrivits år 1936 eller senare.
Bestämmelsen i § 36 mom. 1 tredje stycket första punkten skall icke äga
tillämpning å värnpliktiga, vilkas tjänstgöring påbörjats före den 1 januari
1939.
B. att motionerna I: 292 och II: 453, båda såvitt de hänvisats
till lagutskott, samt I: 294 och II: 449, samtliga i den mån de
icke blivit besvarade genom vad utskottet ovan under A. hemställt,
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1939.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NOEMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Hagman, Löfvander,
Sten, Wistrand och Näslund;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Skoglund, Hallagård,
Molander, Sandström celi Hermansson samt fru Johansson.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. Nr 30.
iso 3» 2
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.
Reservation
av herrar Tamm, Wistrand, Skoglund och Sandström, vilka anfört:
Motionerna nr 294 i första kammaren och 449 i andra kammaren avse
bland annat att skapa de lagliga förutsättningarna för ökning av utbildningstiden
samt upphävande av den s. k. kategoriklyvningen. Med hänsyn till det
utrikespolitiska läget anse vi dessa av arméchefen föreslagna åtgärder liksom
efterutbildningen av sju äldre årsklasser i hög grad angelägna.
Riksdagen har emellertid genom sitt beslut den 13 maj i av statsutskottet
behandlade frågor intagit en i sak motsatt ståndpunkt. Vid sådant förhållande
anse vi oss förhindrade att nu vidtaga annan åtgärd än att erinra om vår
principiella uppfattning.
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 a1 i texten