Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit hemställa om utredning av sådan ändring i gällande lag om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, att i ifrågavarande lag dess mom. 2 i § 8 sista stycket måtte utgå».

1939-05-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:34, Skrivelse till Kungl. Majit hemställa om utredning av sådan ändring i gällande lag om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, att i ifrågavarande lag dess mom. 2 i § 8 sista stycket måtte utgå».

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

7

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av 8 §

lagen den 23 juni 1928 örn vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft tre

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 170

i första kammaren av herr Theodor Magnusson och herr Heuman samt nr

163 i andra kammaren av fru Rönn-Christiansson m. fl. och nr 247 i samma

kammare av herr Nilsson i Göteborg och fru Nordgren.

I motionerna I: 170 och 11:247 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om utredning av sådan ändring i

gällande lag om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, att i

ifrågavarande lag dess mom. 2 i § 8 sista stycket måtte utgå».

I motionen II: 163 har, under hänvisning till bestämmelsen i 8 § 2. sista

stycket lagen den 22 juni 1928 om vissa av landsting eller kommun drivna

sjukhus, hemställts, att riksdagen måtte besluta att nämnda stadgande

måtte utgå.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 8 § 2. sista stycket lagen den 22 juni 1928 örn vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus — i det följande benämnd sjukhuslagen —

må befattningshavare vid sådant sjukhus ej vara ledamot av sjukhusets

direktion eller suppleant för ledamot.

Enligt 1 § sjukhuslagen åligger det landsting och stad, som ej deltager

i landsting, att för dem, som hava sin vistelseort eller hemort inom landstingsområdet

eller staden, ombesörja anstaltsvård för sjukdom, skada och

kroppsfel, i den mån icke annan drager försorg om sådan vård. I enahanda

ordning bör anstaltsvård vid barnsbörd ombesörjas. Lagens bestämmelser

gälla däremot icke anstaltsvård, varom föreskrifter finnas meddelade i epidemilagen,

samt ej heller anstaltsvård för sinnessjuka, sinnesslöa, fallandesjuka,

kroniskt kroppssjuka eller konvalescenter. Sjukhus anses enligt 2 §

sjukhuslagen drivet av landsting eller kommun, därest landstinget eller

kommunen eller sammanslutning, vari landsting eller kommun deltager,

helt eller till viss kvotdel i sista hand ansvarar för driftkostnaden. Med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

sjukhus förstås i lagen sjukvårdsanstalt, som drives av landsting eller kommun

och som ej är anordnad vid fattigvårdsanstalt eller lyder under militär

myndighet. Sjukhus, som ej är inrättat uteslutande för vård av tuberkulossjuka,

benämnes i lagen lasarett, om det är avsett för vårdbehövande oberoende

av fallets svårare eller lindrigare art, och eljest sjukstuga. Sjukhus,

som inrättats uteslutande för vård av tuberkulossjuka, benämnes sanatorium,

om det är avsett för sådana sjuka oberoende av vårdens art, och eljest

tuberkulossjukstuga.

Sjukhus skall enligt 8 § 1. förvaltas av en direktion, vilken utses av den,

som driver sjukhuset. Direktionen skall enligt 8 § 2. bestå av minst fem

eller, vad angår sjukstuga eller tuberkulossjukstuga, minst fyra för en tid

av fyra kalenderår valda ledamöter, av vilka en bör vara läkare. För ledamöterna

skall finnas lämpligt antal suppleanter, vilka utses i enahanda

ordning och för samma tid som ledamöterna. Enligt 8 § 6. skall mellan

direktionens sammanträden viss läkare vara sjukhusets inför direktionen

ansvarige styresman.

I sjukhusstadgan den 22 juni 1928 (nr 303) ha meddelats vissa närmare

bestämmelser för de olika slagen av ifrågavarande sjukhus. Beträffande

lasarett föreskrives sålunda i 6 §, att direktionen skall handhava lasarettets

förvaltning samt för sådant ändamål meddela de särskilda föreskrifter, som

må finnas nödiga för tryggande av god ordning vid lasarettet samt för dettas

ändamålsenliga skötsel. Enligt 3 § (senaste lydelse se Sv. förf.-saml. 1937: 981)

skall jämte direktion och läkare vid varje lasarett finnas syssloman, prästman

samt sjukvårds- och ekonomipersonal, varjämte husmoder och särskild

kontorspersonal kunna anställas. Syssloman tillsättes och entledigas enligt

30 § av direktionen och är enligt 37 § pliktig att ställa sig till efterrättelse

vad direktionen jämlikt stadgan anbefaller honom i tjänsten. Enligt 39 §

(senaste lydelse se Sv. förf.-saml. 1938: 692) antages och entledigas ordinarie

sjukvårdspersonal av direktionen, sedan vederbörande lasarettsläkare

erhållit tillfälle att yttra sig. Extra sjukvårdspersonal antages och entledigas

av styresmannen efter samråd med vederbörande lasarettsläkare. Enligt 41 §

antages och entledigas kontors- och ekonomipersonal av direktionen med

rätt för direktionen att åt annan överlämna befogenhet att antaga och att

på egen begäran entlediga till nämnda personal hörande befattningshavare.

Husmoder antages och entledigas enligt 42 a § (se Sv. förf.-saml. 1937:981)

av direktionen. I 40—42 §§ samt 42 a § föreskrives skyldighet för all personal

att ställa sig till efterrättelse de instruktioner, direktionen jämlikt stadgan

finner skäl utfärda. I fråga om sjukstugor, sanatorier och tuberkulossjukstugor

gälla i stort sett likartade bestämmelser.

Det förslag till allmän sjukhusstadga, som framlades av 1920 års lascirettsstadgekommitté

(statens off. utredn. 1922:43), innehöll i 19 § bestämmelser

om sammansättningen av direktionen för kommunalt sjukhus. Med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

9

sådant sjukhus förstods enligt förslaget ett av landsting, kommun eller förening

av kommuner drivet offentligt sjukhus. Enligt förslaget skulle styresmannen

för sjukhuset vara ledamot av direktionen. Något förbud för övriga

befattningshavare vid sjukhuset att vara ledamot eller suppleant för ledamot

i direktionen fanns icke intaget i förslaget.

1926 års lasarettsstadgesakkunniga, som verkställde en omarbetning av

lasarettsstadgekommitténs förslag, framlade i sitt betänkande med förslag

till lag om vissa av landsting eller kommuner drivna sjukhus m. m. (statens

off. utredn. 1927:3) bland annat ett förslag till stadga angående lasarett,

sjukstugor och tuberkulossjukvårdsanstalter. I nämnda förslag fanns i 7 §

1 mom. sista stycket intaget ett stadgande av innehåll att befattningshavare

vid lasarett ej finge vara ledamot av lasarettets direktion eller suppleant för

ledamot därav. Beträffande frågan, huruvida styresman för lasarett borde

vara ledamot av lasaretts direktion, anförde de sakkunniga bland annat

följande:

De sakkunniga fästa större avseende än kommittén vid den principiella

synpunkten, att befattningshavare överhuvud icke bör tillhöra den för vederbörande

inrättning tillsatta styrelsen, vilken uppenbarligen i ett flertal

fall måste hava att fatta beslut i frågor, som röra befattningshavaren. Det

må vara att befattningshavares ledamotskap i vissa fall kan avlöpa utan

att praktiska olägenheter yppas. Men det torde vara befogat att räkna med

dylika olägenheter, därest det skulle bliva brukligt att låta befattningshavare

erhålla sådant medlemskap. På denna grund föreslå de sakkunniga generellt

förbud för befattningshavare att vara ledamot av direktionen eller

suppleant för direktionsledamot, och de sakkunniga finna då rättvisan kräva,

att även läkare inordnas i denna allmänna regel.

I proposition nr 101 vid 1928 års riksdag med förslag till lag om vissa

av landsting eller kommun drivna sjukhus uttalade föredragande departementschefen,

statsrådet Pettersson, beträffande stadgandet i 8 §, att han

funnit det naturligt, att man från ledamotskap i direktion uteslutit ej blott

de underordnade befattningshavarna — örn lämpligheten därav syntes alla

vara ense — utan även styresmannen.

I en vid samma riksdag i andra kammaren av herr Hage väckt motion

nr 449, hemställdes bland annat, att ett tillägg skulle göras i stadgandet i

8 § 2. sista stycket av innehåll, att representant för befattningshavarna,

i den utsträckning och på det sätt som landsting eller kommun, som dreve

sjukhus, kunde besluta, finge närvara vid sammanträde med direktionen

och deltaga i förhandlingarna men ej i besluten, då frågor behandlades,

vilka rörde avlöning och anställningsvillkor eller eljest spörsmål, som berörde

personalen.

Andra lagutskottet avstyrkte i utlåtande nr 35 ovannämnda yrkande i

motionen samt tillstyrkte propositionen beträffande 8 § 2. sista stycket.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

liiliang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 aud. Nr 33—34. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

I skrivelse den 8 april 1937 till chefen för socialdepartementet har svenska

kommunalarbetareförbundet hemställt om medverkan till sådan ändring av

sjukhuslagen, att förbudet för befattningshavare vid sjukhus att vara ledamot

av sjukhusdirektionen eller suppleant undanröjes.

Då spörsmålet, huruvida förbudet för befattningshavare vid sjukhus att

vara ledamot av sjukhusets direktion bör bibehållas eller icke, kan anses

äga visst samband med frågan örn förhandlingsrätt för dessa befattningshavare,

må erinras, att från tillämpningen av lagen den 11 september 1936

(nr 506) om förenings- och förhandlingsrätt äro undantagna sådana arbetstagare

i statens eller kommunernas tjänst, som äro underkastade ämbetsmannaansvar.

Sedan den 4 juni 1937 utfärdats en kungörelse (nr 292) angående

förhandlingsrätt för statens tjänstemän, har chefen för socialdepartementet

den 3 januari 1938 efter bemyndigande av Kungl. Majit tillkallat tre

personer för att biträda med utredning rörande frågan om tillskapandet av

en förhandlingsordning för sådana arbetstagare i kommunernas tjänst, som

äro underkastade ämbetsmannaansvar. Såsom resultat av denna utredning

föreligger numera ett den 20 december 1938 avgivet betänkande med förslag

till lag om förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän (statens off. utredn.

1938:56). Detta lagförslag äger tillämpning å kommunala tjänstemän, som

äro underkastade ämbetsmannaansvar eller innehava befattningar, upptagna

i kommunal lönestat eller tjänsteförteckning. Såsom följd av denna förslagets

omfattning föreslås i betänkandet tillika sådan ändring i lagen om

förenings- och förhandlingsrätt, att från dess tillämpning jämväl skola undantagas

sådana kommunala tjänstemän, som innehava befattningar, upptagna

i kommunal lönestat eller tjänsteförteckning. Ett genomförande av

dessa förslag skulle alltså innebära, att samtliga arbetstagare i kommunernas

tjänst tillförsäkrades förhandlingsrätt, antingen enligt lagen örn föreningsoch

förhandlingsrätt eller enligt lagen om förhandlingsrätt för kommunala

tjänstemän. Betänkandet har för yttrande remitterats till åtskilliga myndigheter

och sammanslutningar.

Beträffande frågan, vilka arbetstagare vid sjukhusen, som äro underkastade

ämbetsmannaansvar, tillåter sig utskottet hänvisa till den redogörelse

för detta spörsmål, som lämnats i utskottets utlåtande nr 25/1938 i anledning

av väckta motioner angående visst tillägg till sjukhuslagen (sid. 7—9).

Gällande lagstiftning innehåller icke något generellt förbud för befattningshavare

i allmän tjänst att vara ledamot av styrelsen eller direktionen

för det företag befattningshavaren tillhör. Med hänsyn härtill kan det visserligen

framstå som anmärkningsvärt, att ett förbud i sådant hänseende ansetts

böra stadgas för sjukhuspersonalens vidkommande.

Oavsett huruvida för visst verksamhetsområde sådant förbud förefinnes

eller icke, anser utskottet, att starka skäl kunna anföras till stöd för grund
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

11

satsen, att befattningshavare vid allmänt företag icke bör vara ledamot av

företagets styrelse eller direktion. Denna har ofta att taga ställning till befordringsfrågor

och andra ärenden av ömtålig natur, vid vilkas avgörande

en ledamot, som tillika är anställd vid företaget, mången gång kan komma

alt befinna sig i en svår belägenhet. Utskottet finner det visserligen vara

i hög grad önskvärt, att styrelsen eller direktionen för ett allmänt företag

vid behov kan erhålla tillgång till den särskilda erfarenhet, som personalen

under sin tjänstgöring förvärvat. Denna erfarenhet kan dock i allmänhet

icke i önskvärd omfattning göras tillgänglig allenast därigenom, att en befattningshavare

inträder som ledamot av styrelsen eller direktionen. I detta

hänseende synas större fördelar vara att vinna genom rådplägning med representanter

för just de personalgrupper, som kunna besitta särskild sakkunskap

i en viss till behandling föreliggande fråga.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att ett av särskilt tillkallade

sakkunniga avgivet förslag till lag örn förhandlingsrätt för kommunala

tjänstemän för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Därest

nämnda förslag upphöjes till lag, kommer möjlighet att förefinnas för samtliga

vid sjukhusen anställda personalgrupper att deltaga i förhandlingar om

ett flertal ärenden, vilka äro av stor betydelse för sjukhusens drift. I sådant

hänseende må omnämnas frågor, som beröra befattningshavares allmänna

anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor ävensom tillämpningen av sådana

villkor. Enligt utskottets mening bör, innan slutlig ställning tages till det i

motionerna berörda spörsmålet, avvaktas, huruvida det sålunda framlagda

förslaget kommer att läggas till grund för lagstiftning i ämnet och i så fall

vilka erfarenheter, som kunna vinnas av förhandlingsrättens genomförande.

Utskottet får därför hemställa,

1) att motionerna I: 170 och II: 247 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd; samt

2) att motionen II: 163 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 3A.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Hagman, Löfvander, Linnér, Sten,

Wistrand, Näslund* och Nils Svensson* ;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Olovson i Västerås,

Skoglund*, Pettersson i Hällbacken*, Hallagård*, fru Nordgren och herr von Seth*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sten, Hage och Olovson i Västerås samt fru Nordgren, vilka ansett,

att utskottet bort föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning beträffande frågan,

under vilka förutsättningar 8 § 2. sista stycket i lagen om vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus må kunna upphävas.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1939

942619

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.