Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 1-i juni 1907

1939-05-26 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:38, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 1-i juni 1907

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i vissa delar av lagen

den 1-i juni 1907 (nr 36 s. 1) om ngttjanderått till

fast egendom, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 10 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 166, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

i) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)

om nyttjanderätt till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 3 §, 2 kap. 38 § och 3 kap. lagen den 14

juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives:

1 KAP.

3 §■

Sker överlåtelse av fastighet, vartill nyttjanderätt upplåtits, vare nyttjanderätten

ej gällande mot nye ägaren, med mindre vid överlåtelsen skett förbehåll

om nyttjanderättens bestånd eller på grund av inteckning eller inskrivning,

enligt vad därom är stadgat, nyttjanderätten skall fortfarande gälla;

dock att i fråga örn rätt för arrendator eller hyresgäst att i visst fall njuta

sin nyttjanderätt till godo gäller vad i 2 kap. 28 § och 3 kap. 28 § därom

stadgas.

Varder fastigheten---nyttjanderättens bestånd.

Återköpes fastigheten enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom, vare

nyttjanderätten ej beståndande mot återköparen, med mindre denne sådant

utfäst eller han själv är upplåtare eller tidigare förvärvat fastigheten med

förbehåll örn nyttjanderättens bestånd eller nyttjanderätten jämlikt 2 kap.

28 § eller 3 kap. 28 § tidigare gällt mot honom eller på grund av inteckning

eller inskrivning, enligt vad därom är stadgat, nyttjanderätten skall fortfarande

gälla. Är nyttjanderätt, enligt vad nu sagts, gällande mot återköparen

1 Senaste lydelse av 1 kap. 3 § se SFS 1924: 389.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 38.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

på grund av dennes utfästelse eller till följd av att han själv är upplåtare

eller tidigare förvärvat fastigheten med förbehåll om nyttjanderättens bestånd,

vare så ansett som hade återköpet skett med sådant förbehåll.

2 KAP.

38 §.

Uppsägning av---uppsägningen lämnas.

Vad i — — — jordägaren själv.

Träffas ej den, vilken för uppsägning sökes, i sitt hemvist, varde uppsägningen

i rekommenderat brev under hans vanliga adress avlämnad å posten

samt skriftlig underrättelse om uppsägningen meddelad hans husfolk, örn sådant

finnes; skolande uppsägningen anses hava skett, när vad sålunda föreskrivits

blivit fullgjort.

Har jordägare---allmänna tidningarna.

Stämning, däri---icke iakttagits.

3 KAP.

Om hyra.

Om hyresavtals ingående.

1 §•

Avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till nyttjande mot lega, skall

upprättas skriftligen, där ej lägenheten upplåtes för tid understigande ett år

eller, vid upplåtelse för längre tid, hyresvärden och hyresgästen annorlunda

åsämjas. Sker ändring eller tillägg i avtal som upprättats skriftligen, skall

anteckning härom göras å handlingen, örn endera det begär.

2 §•

Innefattar avtal, som avses i 1 §, tillika upplåtelse av jord att i förening

med lägenheten nyttjas, skall ändock å avtalet tillämpas vad om hyra är

stadgat.

Om upplåtelse av lägenhet under nyttjanderätt för obegränsad tid är stadgat

i lagen örn bostadsrättsföreningar.

Om hyrestiden.

3 §•

Är hyrestiden så bestämd, att den i 1 kap. 1 § stadgade längsta tid för

nyttjanderätts bestånd överskrides, och vill hyresvärden eller hyresgästen

förty frånträda avtalet när sagda tid är ute, skall uppsägning ske i den ordning

36 § bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

3

4 §■

Fardagar för tillträde och avträde av förhyrd lägenhet äro den 1 april och

den 1 oktober. Infaller fardag å söndag eller annan allmän helgdag, skall

tillträde eller avträde ske nästa söckendag.

Sist klockan 12 å avträdesdagen skall den som har att avträda lägenheten

hålla denna tillgänglig för den som kommer efter. Omfattar lägenhet, som

helt eller delvis är uthyrd till bostad, minst två rum, som äro avsedda för

sådant ändamål, skall hälften av bostadsrummen hållas tillgänglig klockan 12

föregående dag eller, örn denna är söndag eller annan allmän helgdag, klockan

8 förmiddagen å avträdesdagen.

5 §•

Är ej hyrestiden bestämd, skall avtalet upphöra att gälla efter det uppsägning

å någondera sidan skett. Har ej viss uppsägningstid avtalats, skall

lägenheten avträdas:

där hyran beräknas för fjärdedels år eller längre tid, å den fardag som inträffar

näst efter tre månader från uppsägningen;

där hyran beräknas för månad, fjorton dagar efter uppsägningen, dock ej

förr än å den dag som genom sitt tal i månaden motsvarar den för lägenhetens

tillträde bestämda dagen, eller, om motsvarande dag i månaden ej finnes, å

månadens sista dag;

där hyran beräknas för vecka, tre dagar efter uppsägningen, dock ej förr

än å den veckodag som motsvarar den för tillträdet bestämda dagen;

där hyran beräknas för kortare tid än vecka, dagen efter det uppsägningen

skedde; och

där dagen för lägenhetens avträdande ej kan fastställas med ledning av vad

nu är sagt, fjorton dagar efter uppsägningen.

Vad sålunda stadgats angående uppsägningstid skall jämväl äga tillämpning

å hyresavtal som är ingånget för bestämd tid, där förbehåll skett om

uppsägning men viss uppsägningstid ej är avtalad.

6 §•

Har vid hyra gällande för viss tid hyresgästen suttit kvar i lägenheten efter

hyrestidens utgång, och har ej inom en månad därefter hyresvärden anmana!

honom att avflytta, skall avtalet anses förlängt på obestämd tid.

Om överlåtelse av lägenheten och om verkan av hyresgästens död.

7 §•

Vill hyresgästen överlåta lägenheten till annan, skall hyresvärdens samtycke

inhämtas före överlåtelsen. Vägras samtycke utan skälig anledning,

eller lämnas ej besked inom en vecka efter det framställningen gjordes, åge

hyresgästen uppsäga avtalet, ändå att annat förbehåll skett. Samtycker hy
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

resvärden till överlåtelsen, skall hyresgästen vara fri från de skyldigheter

avtalet ålägger honom, såvida ej hyresvärden till samtycket fogat annat

villkor.

8 §.

Dör hyresgästen före hyrestidens utgång, vare dödsboet berättigat att i sitt

ställe sätta annan, vilken hyresvärden skäligen kan taga för god såsom hyresgäst;

äge ock, i fråga om lägenhet som helt eller till väsentlig del är uthyrd

till bostad, inom en månad efter dödsfallet uppsäga avtalet att upphöra

å tid som i 5 § är stadgad för varje särskilt fall. Har lägenhet förhyrts

av makar och dör endera, tillkomme rätt som nu sagts dödsboet och

efterlevande maken gemensamt.

Är lägenhet upplåten för hyresgästens livstid, skall vad i 2 kap. 9 § andra

stycket är stadgat angående livstidsarrende äga motsvarande tillämpning;

och skall, när på grund av hyresgästens eller hans änkas död avtalet upphör

att gälla, lägenheten avträdas å den fardag som infaller näst efter en

månad från dödsfallet.

Förbehåll om upphävande eller inskränkning av rätt, som avses i första

stycket, vare utan verkan.

Om lägenhetens skick och om hinder för hyresrättens utövning.

9 §•

Hyresvärden skall å tillträdesdagen tillhandahålla lägenheten i sådant

skick att den enligt allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för

det med förhyrningen avsedda ändamålet.

Angående rätt för hyresgästen att tala å förefintlig brist, ändå att lägenheten

uthyrts i befintligt skick, stadgas i 11 §.

10 §.

Varder lägenheten, innan tid för tillträde är inne, genom vådeld eller annorledes

förstörd, vare avtalet förfallet. Ligger vållande hyresvärden till last

eller giver han ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om händelsen, åge

denne rätt till ersättning för skada som genom hyresvärdens vållande eller

underlåtenhet åsamkas honom.

Utfärdar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet

förbud mot dess användande för det ändamål som vid upplåtelsen

förutsattes, vare ock avtalet förfallet, ändå att beslutet ej vunnit laga kraft.

Beror det förhållande, som föranlett myndighetens beslut, av försummelse

från hyresvärdens sida eller giver ej hyresvärden utan dröjsmål hyresgästen

meddelande örn beslutet, äge denne rätt till ersättning för skada som genom

hyresvärdens försummelse eller underlåtenhet åsamkas honom.

11 §•

Timar före hyrestidens början å lägenheten skada, som är ringare än i

10 § första stycket sägs, och är ej skadan botad när lägenheten skall tillträ
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

5

das, eller finnes lägenheten eljest, i annat fall än 13 § avser, å tillträdesdagen

icke vara i det skick, hyresgästen äger fordra, vare hyresgästen berättigad

att avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, där hyresvärden underlåter

att på tillsägelse så snart ske kan därom besörja. Kan ej bristen utan

uppehåll avhjälpas, eller underlåter hyresvärden att, efter tillsägelse, så

snart ske kan därom besörja, åge hyresgästen uppsäga avtalet; dock må

uppsägning ej ske med mindre bristen är av väsentlig betydelse och ej

heller efter det bristen blivit av hyresvärden avhjälpt. För den tid lägenheten

är i bristfälligt skick njute hyresgästen skälig nedsättning i hyran.

I fall som nu sagts åge hyresgästen ock rätt till ersättning för skada, såframt

ej hyresvärden visar att förefintlig brist icke beror på hans försummelse.

Ändå att lägenheten uthyrts i befintligt skick, åge hyresgästen, där lägenheten

icke är som i 9 § första stycket sägs, göra gällande de i denna paragraf

stadgade rättigheter, såframt bristen ej vid avtalets ingående var hyresgästen

veterlig eller kunnat med vanlig uppmärksamhet upptäckas.

12 §.

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet

beslut, varigenom del av lägenheten kommer att frångå hyresgästen

eller denne eljest lider intrång i sin nyttjanderätt, njute han skälig

nedsättning i hyran. Innebär beslutet väsentlig inskränkning i nyttjanderätten,

åge hyresgästen uppsäga avtalet, ändå att beslutet ej vunnit laga kraft.

I fråga örn skadestånd skall vad i 10 § andra stycket är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

13 §.

Avser hyresavtalet hus eller del av hus, som vid avtalets ingående ej färdigställts,

och är lägenheten ännu ej i färdigt skick, då tillträde skall ske,

åge hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran ävensom rätt, som i 11 §

sägs, att uppsäga avtalet. Uppsägning må jämväl ske innan tid för tillträde

är inne, om det är uppenbart att lägenheten å tillträdesdagen ej kan

användas för det med förhyrningen avsedda ändamålet.

Hyresgästen äge ock rätt till skadestånd, såframt ej hyresvärden visar

att dröjsmålet icke kan tillräknas honom såsom försummelse.

14 §.

Är lägenheten ej i rätt tid utrymd av den som skall avflytta, njute hyresgästen

för den tid han är i mistning av lägenheten eller del därav skälig nedsättning

i hyran. Varder ej efter det hyresvärden underrättats om förhållandet

hindret genast undanröjt, skall vad i 11 § är stadgat örn rätt för hyresgästen

att på grund av brist i lägenheten uppsäga avtalet äga motsvarande

tillämpning och njute hyresgästen skadestånd, där icke hyresvärden visar

att uppehållet ej kan tillräknas honom såsom försummelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

15 §.

Det åligger hyresvärden att under hyrestiden hålla lägenheten i sådant

skick som hyresgästen enligt 9 § äger fordra.

16 §.

Timar under hyrestiden å lägenheten skada, för vilken hyresgästen ej är

ansvarig, eller meddelar myndighet, utan att hyresgästen givit anledning därtill,

beslut som ovan i detta kapitel sägs eller uppstår eljest, utan hyresgästens

vållande, för honom hinder eller men i nyttjanderätten, skall vad i

10—12 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning, i fråga örn myndighets

beslut dock ej förr än beslutet skall lända till efterrättelse.

17 §.

Vad ovan är stadgat om skada eller brist å lägenheten skall ock gälla, där

denna till men för hyresgästen finnes behäftad med ohyra.

I fråga om lägenhet, som utgör del av hus och helt eller delvis är uthyrd

till bostad, vare hyresvärden, ändå att hyresgästen må vara ansvarig för

förekomsten av ohyra i lägenheten, pliktig att vidtaga tjänliga åtgärder för

dess utrotande; är hyresgästen utan ansvar för ohyran, åge han städse rätt

till ersättning för oundgänglig kostnad som genom åtgärd för ohyrans utrotande

åsamkas honom.

18 §.

Kommer av anledning, som avses i 1 kap. 3, 5 eller 6 §, någon del av lägenheten

att frångå hyresgästen, njute han skälig nedsättning i hyran ävensom

skadestånd efter ty i 1 kap. stadgas; åge ock rätt, som i 11 § sägs, att

uppsäga avtalet, där han var i god tro när avtalet slöts.

19 §.

Förbehåll, varigenom inskränkning göres i de rättigheter som enligt 10—

14 och 16—18 §§ tillkomma hyresgästen, vare utan verkan. Vad nu sagts

skall dock ej gälla avtal om inskränkning i rätten att enligt 16 § erhålla nedsättning

i hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden

under därför erforderlig tid låter verkställa arbete för lägenhetens

försättande i avtalat skick eller för sedvanligt underhåll av lägenheten eller

fastigheten i övrigt eller ock låter utföra visst annat arbete som särskilt

angivits i avtalet.

20 §.

Finnes lägenhet, som helt eller till väsentlig del är uthyrd till bostad, vara

så beskaffad, att bostadens användande är förenat med uppenbar våda för

inneboendes hälsa, och varder ej på tillsägelse bristen genast avhjälpt av

hyresvärden, åge hyresgästen utan hinder av annat förbehåll uppsäga avtalet,

ändå att sådan rätt icke enligt vad förut stadgats tillkommer honom.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

7

Om hyrans erläggande.

21 §.

Har avtal ej träffats om tiden för erläggande av hyra som skall utgå i

penningar, skall hyran betalas, där den beräknas för helt, halvt eller fjärdedels

år, senast å sista söckendagen före början av vart fjärdedels år och eljest

senast å sista söckendagen före början av den tid, för vilken hyran beräknas.

Beträffande lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är uthyrd till bostad, gäde, ändå att annat avtalats eller

följer av vad i första stycket är sagt, såsom förfallodag för den på varje

kalendermånad belöpande hyran sista söckendagen i nästföregående månad,

dock att därigenom icke någon del av hyran skall anses förfallen tidigare

än i avtalet bestämts samt att hyran för första kalendermånaden under

hyrestiden skall erläggas å avtalad förfallodag.

Hyran skall erläggas i hyresvärdens hemvist eller å annan plats som av

honom anvisas; dock må betalning städse ske genom postanvisning eller

postgiro. Skall hyran erläggas å annan ort än den där lägenheten finnes,

vare hyresvärden pliktig vidkännas kostnaden därför.

Har från postanstalt inom riket hyra avsänts till hyresvärden genom postanvisning

eller genom inbetalningskort till hans postgirokonto, eller har innehavare

av sådant konto erlagt hyra till hyresvärden medelst giro- eller utbetalningskort,

skall, ändå att annat förbehåll skett, med avseende å fragan,

huruvida hyresgästen bevarat eller, i fall som avses i 34 §, återvunnit sin

rätt till lägenheten, så anses som om hyran kommit hyresvärden tillhanda

den dag, då postanvisningen eller inbetalningskortet avlämnades å postanstalten

eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokontoret.

Vad i 2 kap. 7 § stadgas om arrendeavtal skall äga motsvarande tillämpning

beträffande hyresavtal.

22 §.

Förmenar hyresgästen sig vara jämlikt 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18 eller 26 §

berättigad till skadestånd, nedsättning i hyra eller ersättning för avhjälpande

av brist eller anser hyresgästen sig eljest hava genfordran hos hyresvärden,

och vill hyresgästen avdraga motsvarande belopp å hyra som utgår

i penningar, åge han nedsätta beloppet hos överexekutor. Därvid skall

skriftlig uppgift i två exemplar lämnas angående hyresförhållandet, förfallodagen

och grunden för avdraget samt pant eller borgen, som överexekutor

skäligen kan godkänna, ställas för den kostnad för beloppets utfående som

kan tillskyndas hyresvärden samt ränta.

Har hyresgästen verkställt nedsättning efter vad i första stycket sägs,

åge hyresvärden, ändå att annat förbehåll skett, icke göra gällande, att nyttjanderätten

blivit förverkad på den grund att det nedsatta beloppet ej erlagts

till honom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

överexekutor skall ofördröjligen medelst rekommenderat brev giva hyresvärden

meddelande om verkställd nedsättning.

Visar ej hyresvärden inom tre månader från det beloppet förfallit till betalning

och meddelande om nedsättningen avsänts till honom, att han träffat

överenskommelse med hyresgästen om beloppets utfående eller anhängiggjort

talan därom mot hyresgästen, äge denne återfå beloppet. Har hyresvärden

anhängiggjort talan inom angiven tid, må nedsatt belopp ej lyftas

förr än hyresvärdens talan genom dom, som vunnit laga kraft, eller förlikning

eller annorledes bragts till slut.

Nedsatt belopp skall av överexekutor göras räntebärande genom insättande

i bankinrättning; upplupen ränta skall utbetalas till den som finnes berättigad

till det nedsatta beloppet.

Om hyresgästens skyldigheter vid lägenhetens nyttjande.

23 §.

Lägenheten må icke av hyresgästen nyttjas till annat ändamål än vid

upplåtelsen förutsattes; dock äge hyresvärden, ändå att annat avtalats, ej

åberopa avvikelse som för honom är utan betydelse.

Hyresgästen må ej i lägenheten inrymma främmande personer under sådana

omständigheter att därav kan uppkomma men för hyresvärden.

24 §.

Hyresgästen skall under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill

hör och ersätte all skada som genom hans vållande därå kommer. Uppkommer

därå skada genom vårdslöshet eller försummelse av någon som

hör till hans husfolk eller gäster eller eljest av honom inrymts i lägenheten

eller där utför arbete för hans räkning, vare han ock pliktig att ersätta skadan;

dock vare han utan ansvar för brandskada, som sålunda uppstått, där

han icke brustit i den omsorg och tillsyn som vederbort.

Timar skada eller yppas brist, med vars avhjälpande ej kan anstå utan

äventyr, vare hyresgästen pliktig att genast giva hyresvärden meddelande

därom. Är hyresgästen och hans folk borta när sådan skada timar eller

brist yppas i lägenheten, och har hyresgästen berett hyresvärden tillfälle att

under bortovaron vid behov komma in i denna, vare dock, såframt lägenheten

utgör del av hus, tillfyllest, att hyresgästen giver hyresvärden meddelande

omedelbart efter återkomsten. Örn annan skada eller brist än förut

i detta stycke sagts skall meddelande givas hyresvärden utan oskäligt dröjsmål.

Försummar hyresgästen att underrätta hyresvärden enligt vad nu är

stadgat, vare han ansvarig för skada som därav kommer.

Vad ovan stadgats om skada eller brist skall äga motsvarande tillämpning,

där lägenheten finnes behäftad med ohyra.

Har hyresgästen utan hyresvärdens samtycke överlåtit lägenheten till annan,

vare hyresgästen ansvarig för skada som nye innehavaren, därest lägenheten

varit av denne förhyrd, skolat ersätta efter vad i denna paragraf stad
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

9

gats. Har hyresvärden samtyckt till överlåtelsen, vare hyresgästen ansvarig

för skada som nu sagts allenast såframt hyresvärden till samtycket fogat sådant

villkor.

Förbehåll, varigenom hyresgästens ansvarighet för lägenhet, som är uthyrd

allenast till bostad, utsträckes utöver vad i denna paragraf är stadgat,

vare utan verkan.

25 §.

Hyresgästen vare pliktig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt som

erfordras för bevarande av sundhet, ordning och skick inom fastigheten.

Hyresgästen hålle ock noggrann vårdnad över att vad sålunda åligger honom

själv iakttages jämväl av dem, för vilka han enligt 24 § första stycket

svarar.

Gods, som är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat med ohyra,

må icke införas i lägenheten.

26 §.

Hyresvärden äge utan uppskov erhålla tillträde till lägenheten för utövande

av nödig tillsyn eller för utförande av förbättringsarbete som ej utan

skada kan uppskjutas. Då lägenheten är ledig till uthyrning, vare hyresgästen

pliktig att låta den förevisas å därför lämpliga tider.

Efter tillsägelse minst en månad i förväg må hyresvärden låta i lägenheten

utföra mindre brådskande förbättringsarbete som icke vållar väsentligt hinder

eller men i nyttjanderätten. Sådant arbete må dock ej utföras under

sista månaden av hyrestiden. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten,

äge hyresgästen inom en vecka från det han erhöll meddelande därom,

utan hinder av att längre hyrestid må hava avtalats, uppsäga avtalet till

upphörande å den fardag som inträffar näst efter sex månader från uppsägningen;

och må sådant arbete ej påbörjas förr än avtalet enligt vad nu

sagts kunnat bringas att upphöra. Vad i detta stycke stadgats gäller ej

arbete som hyresvärden utfäst sig att utföra åt hyresgästen.

Hyresvärden skall tillse, att i fall, varom ovan sägs, ej större olägenhet

än nödigt tillskyndas hyresgästen. Ändå att hyresvärden enligt vad i 11 §

är stadgat visar, att han ej gjort sig skyldig till försummelse, vare han pliktig

ersätta skada, vilken åsamkas hyresgästen genom arbete som avses i andra

stycket. Förbehåll, varigenom hyresgästen ålägges att efter kortare frist

än som följer av bestämmelserna i sagda stycke tåla där avsedda åtgärder

eller inskränkning göres i hyresgästen enligt samma stycke tillkommande

rätt att uppsäga avtalet, vare utan verkan.

Är fråga om utrotande av ohyra i fastigheten, vare hyresgästen, ändå att

den av honom förhyrda lägenheten ej besväras därav, pliktig tåla de inskränkningar

i nyttjanderätten som föranledas av erforderliga åtgärder för

ändamålet. I fall som nu sagts skall vad i 17 och 19 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

27 §.

Underlåter hyresgästen att i fall, som avses i 26 §, bereda hyresvärden tillträde

till lägenheten, äge överexekutor förordna om erforderlig handräckning.

I fråga om handräckning som nu sagts gäde enahanda bestämmelser som

äro stadgade för de i 191 § utsökningslagen avsedda fall.

Om verkan av fastighetens överlåtelse samt av utmätning eller konkurs m. m.

28 §.

Sker överlåtelse av fastigheten efter det hyresgästen tillträtt den förhyrda

lägenheten, vare angående hyresgästens rätt att kvarsitta lag som i 2 kap.

28 § sägs. Förbehåll, varigenom inskränkning göres i den rätt som sålunda

tillkommer hyresgästen, vare utan verkan.

I övrigt skall beträffande hyresavtal vad i 2 kap. 29—31 §§ stadgas om

arrendeavtal äga motsvarande tillämpning; dock att hyresgäst icke äger att å

hyresbelopp, som förfaller till betalning mer än sex månder efter det han

fick kunskap om överlåtelsen, avräkna fordran hos förre ägaren eller att i

fråga om sådant belopp åberopa uppgörelse som träffats med denne, med

mindre nye ägaren hade kunskap örn uppgörelsen när överlåtelsen skedde.

29 §.

Varder, innan tid för tillträde av förhyrd lägenhet är inne, fastigheten utmätt

eller hyresvärden försatt i konkurs eller talan instämd om återköp av

fastigheten enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom, skall vad i 2 kap.

32 § stadgas äga motsvarande tillämpning.

30 §.

Försättes hyresgästen i konkurs, äge konkursboet uppsäga avtalet; skolande

i fråga om konkursboets ansvarighet för avtalets fullgörande tillämpas

vad i 2 kap. 33 § sägs.

Har ej tillträde av lägenheten skett, när konkursen inträffar, vare hyresgästen

pliktig att, där hyresvärden fordrar det, för avtalets fullgörande ställa

säkerhet, med vilken denne skäligen kan nöjas. Sker det ej inom utgången

av nästa dag efter det säkerhet fordrades, äge hyresvärden uppsäga avtalet.

Uppsäges avtalet av anledning som nu sagts, äge hyresvärden rätt till skadestånd.

31 §.

Är pant eller borgen ställd för avtalets fullgörande, och försämras sedan

säkerheten, vare hyresgästen pliktig att på anfordran ställa ny säkerhet, med

vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom en månad,

vare hyresvärden berättigad att uppsäga avtalet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Om hyresrättens förverkande.

11

32 §.

Hyresrätten vare förverkad och hyresvärden förty berättigad att uppsäga

avtalet:

1. om hyresgästen dröjer med erläggande av hyra, som utgår i penningar,

utöver två söckendagar efter förfallodagen eller, där han på grund av avtalet

skall utgöra arbete eller annan tjänstbarhet, undandrager sig att fullgöra

vad sålunda åligger honom eller vid arbetets utförande visar tredska;

2. om hyresgästen utan hyresvärdens medgivande överlåter lägenheten till

annan, eller i fall, som 8 § första stycket avser, i hyresgästens ställe sättes

någon, vilken hyresvärden ej är pliktig att taga för god;

3. om lägenheten nyttjas i strid mot vad i 23 § är stadgat, och hyresgästen

icke på tillsägelse vidtager rättelse;

4. örn hyresgästen eller, där lägenheten överlåtits till annan, denne genom

vårdslöshet är vållande till förekomsten av ohyra i lägenheten eller genom

underlåtenhet att underrätta hyresvärden om förekomsten därav bidrager

till att ohyran sprides i fastigheten;

5. örn eljest lägenheten vanvårdas, eller om hyresgästen eller, där lägenheten

överlåtits till annan, denne åsidosätter något av vad jämlikt 25 § skall

iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn, samma paragraf

ålägger hyresgäst, och icke på tillsägelse rättelse sker;

6. om i fall, där jämlikt 26 § hyresgästen är pliktig att lämna hyresvärden

eller annan tillträde till lägenheten, sådant vägras, och hyresgästen ej kan

visa giltig ursäkt; eller

7. örn hyresgästen, där avtalet utöver vad i detta kapitel är stadgat ålägger

honom förpliktelse, vars fullgörande måste anses vara för hyresvärden

av synnerlig vikt, åsidosätter vad sålunda åligger honom.

Finnes i fall, som denna paragraf avser, vad som lägges hyresgästen till

last vara av ringa betydenhet, må ej hyresgästen skiljas från lägenheten.

Uppsäges avtalet, åge hyresvärden rätt till skadestånd.

33 §.

Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som i 32 § 1, 3, 5 eller

6 sägs, men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av sin rätt att uppsäga

avtalet, åge han ej sedan åberopa förhållandet såsom grund för hyresgästens

skiljande från lägenheten. Samma lag vare, om hyresvärden icke

uppsagt avtalet inom en månad från det han fick kunskap örn förhållande

som i 32 § 2, 4 eller 7 sägs.

34 §.

Är hyresrätten efter ty i 32 § 1 sägs förverkad på grund av dröjsmål med

erläggande av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt avtalet,

må hyresgästen likväl ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten,

där senast å tolvte söckendagen från uppsägningen rättelse sker genom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

att hyran erlägges till hyresvärden eller nedsättes hos överexekutor enligt

vad i 22 § är stadgat. Har hyresvärden hos laga myndighet yrkat vräkning

av hyresgästen, skall dock vad nu sagts ej gälla, med mindre hyresgästen

inom sagda tid tillika gottgjort hyresvärden vad denne visar sig hava

utgivit för stämpel, lösen och delgivningskostnad eller, örn nedsättning

jämlikt 22 § ägt rum, hyresgästen ställt pant eller borgen jämväl för nu

nämnda kostnader.

I avvaktan att hyresgästen visar sig hava fullgjort vad sålunda erfordras

för hyresrättens återvinnande må beslut om vräkning av hyresgästen icke

meddelas förr än fjorton söckendagar förflutit efter uppsägningen.

Vad i denna paragraf är stadgat skall ej gälla där av hyrestiden återstod

mindre än en månad, när hyresrätten förverkades.

35 §.

Förbehåll, varigenom stadgas annan grund för hyresrättens förverkande

än som följer av 32—34 §§, vare utan verkan.

Om uppsägning.

36 §.

Angående uppsägning av hyresavtal gälle vad i 2 kap. 38 § är stadgat

i fråga om arrendeavtal; dock att, där hyrestiden ej är bestämd och hyran

beräknas för tid understigande ett fjärdedels år, uppsägning är gill, ändå att

den ej skett skriftligen eller med vittnen.

37 §.

Uppsäges hyresavtal av anledning, som i 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18 eller

20 § sägs, skall avtalet genast upphöra att gälla. Samma lag vare i fall som

avses i 32 §, där ej annat följer av vad i 34 § är stadgat.

Om avtalets upphörande i fall, som avses i 8 § första stycket och 26 §

andra stycket, stadgas i samma lagrum.

Sker eljest uppsägning av anledning, som enligt vad här ovan sagts medför

rätt för hyresvärd eller hyresgäst att frånträda avtalet, skall lägenheten

avträdas å tid, som i 5 § är stadgad för varje särskilt fall; hade hyresgästen

ej tillträtt lägenheten när uppsägningen skedde, skall avtalet genast

upphöra att gälla.

Om verkan av hyresförhållandets upphörande i vissa fall.

38 §.

Varder hyresavtal, som slutits för minst sex månader, av hyresvärden uppsagt

utan att hyresrätten är förverkad och giver hyresgästen inom en vecka

hyresvärden meddelande att han önskar behålla lägenheten, åligger det hyresvärden

att utan dröjsmål uppgiva på vilka villkor han är villig att för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

13

länga hyresförhållandet eller ock av vilken orsak han vägrar att medgiva

förlängning. Underlåter hyresvärden det eller uppställer han för hyresförhållandets

förlängning villkor, som är otillbörligt, eller vägrar han att medgiva

förlängning av sådan anledning att hans förfarande måste anses strida

mot god sed i hyresförhållanden, åge hyresgästen, där han lämnat meddelande

som nyss sagts, erhålla skälig gottgörelse för de kostnader som äro

förenade med flyttningen från lägenheten. Försummar hyresgästen efter

uppsägningen sina skyldigheter, vare han förlustig denna rätt.

1 fråga örn lägenhet, som av hyresgästen brukats för handel, hantverk,

industriell rörelse eller annan förvärvsverksamhet, vare denne i fall och

under villkor som i första stycket sägs tillika berättigad att, där efter hans

avflyttning hyresvärden eller annan i lägenheten utövar förvärvsverksamhet

av samma eller liknande art, av hyresvärden erhålla skälig ersättning

för den ökning av lägenhetens värde på hyresmarknaden som verksamheten

må hava medfört.

Hade hyresgästen övertagit av föregående hyresgäst bedriven verksamhet,

skall vid tillämpning av vad i andra stycket är stadgat skälig hänsyn

tagas jämväl till den ökning av lägenhetens värde på hyresmarknaden som

den föregående hyresgästen må hava åstadkommit.

39 §.

Vad i 38 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i det fall att avtal

slutits för en tid av minst sex månader utan förbehåll om uppsägning

och hyresgästen minst tre månader eller, där avtalet slutits för ett år eller

längre tid, minst sex månader före hyrestidens utgång giver hyresvärden

tillkänna att han önskar behålla lägenheten.

40 §.

Förbehåll, varigenom hyresgästen enligt 38 eller 39 § tillkommande rätt

upphäves eller inskränkes, vare utan verkan.

Om bevarande av rätt till talan in. m.

41 §.

Hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund

av hyresavtal, skall anhängiggöra sin talan inom två år från det avtalet

upphörde att gälla. Försittes den tid, vare rätt till talan förlorad. Har

endera anhängiggjort talan i rätt tid, åge den andre dock rätt till kvittning

för fordran som ej blivit sålunda bevakad.

42 §.

Är sådant meddelande från hyresvärdens sida, som avses i 7, 10, 38 eller

39 §, i rekommenderat brev för befordran till mottagarens vanliga adress

avlämnat å postanstalt inom riket, skall avsändaren anses hava fullgjort vad

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

på honom ankommer. Samma lag vare i fråga om meddelande från hyresgästens

sida, som avses i 11, 14, 20, 24 eller 38 §; dock att i fall, varom i 24 §

sägs, det är tillfyllest, om meddelandet är avsänt på annat ändamålsenligt

sätt.

Vad i första stycket är stadgat gäller ej uppsägning.

Särskilda bestämmelser.

43 §.

Är tillämpning av villkor, som upptagits i hyresavtal, uppenbarligen stridande

mot god sed i hyresförhållanden eller eljest otillbörlig, må villkoret

jämkas eller lämnas utan avseende.

44 §.

Vad i 2 kap. 40 § stadgas angående förordnande om verkställighet av

domstols beslut, varigenom arrendator ålägges att avflytta, gäde ock i fråga

örn beslut, varigenom hyresgäst berättigas att tillträda förhyrd lägenhet eller

förpliktas att avträda sådan.

45 §.

För hyra, som är förfallen till betalning eller skall erläggas inom de närmaste

sex månaderna, åge hyresvärden att av hyresgästen tillhöriga lösören

som finnas inom fastigheten kvarhålla så mycket som svarar mot hans fordran,

till dess hyresgästen gör rätt för sig eller ställer säkerhet. Ej må dock

sålunda kvarhållas egendom som jämlikt 65 § utsökningslagen skall undantagas

från utmätning.

46 §.

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst enligt vilket framtida tvist med anledning

av hyresförhållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän,

utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, må ej göras

gällande i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla

lägenheten.

Skiljeavtal, som i första stycket sagts, vare ej heller gällande såvitt därigenom

skiljemän utsetts i avtalet eller bestämmelser meddelats om skiljemännens

antal eller örn sättet för deras utseende eller beträffande förfarandet

vid skiljenämnden; och skall förty i berörda hänseenden lagen örn skiljemän

tillämpas. Vad nu sagts utgöre dock ej hinder för att bestämma den tid,

inom vilken skiljemannaåtgärden skall vara avslutad, kortare än den i nämnda

lag angivna tiden av sex månader.

47 §.

Konungen äger förordna, att inom ort, där flyttningar till och från lägenheter,

som uthyras allenast till bostad, årligen förekomma till betydande an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

15

tal och huvudsakligen äga rum den 1 oktober, hyresavtal om sådana lägenheter

må, utan hinder av vad avtalet innehåller om tidpunkten för avtalets

upphörande, uppsägas till den 1 april, såframt ej därigenom den avtalade

hyrestiden förkortas med mer än sex månader eller den sammanlagda tid,

hyresgästen sistnämnda dag innehaft lägenheten, kommer att understiga

ett år.

Förbehåll, varigenom för uppsägning, som avses i första stycket, föreskrives

längre uppsägningstid än eljest eller stadgas särskild påföljd av uppsägningen,

vare utan verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1940.

Vad i 2 kap. 38 § samt 3 kap. 38—40 och 43 §§ är stadgat skall jämväl äga

tillämpning, där avtalet slutits före nya lagens ikraftträdande. I övrigt skall,

med de undantag här nedan sägs, nya lagen ej äga tillämpning i fråga örn avtal

som slutits före lagens ikraftträdande.

År hyresavtal ingånget för obestämd tid eller med förbehåll örn rätt för

såväl hyresvärden som hyresgästen att uppsäga avtalet och sker ej, efter det

nya lagen trätt i kraft, uppsägning till den tid, då på grund av sådan uppsägning

avtalet tidigast kunnat frånträdas, skall från nämnda tid nya lagen

till alla delar tillämpas å avtalet.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser

rörande hyra.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum som

ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall denna i stället tillämpas.

2) Lag

om ändrad lydelse av 14 § lagsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 14 § lagsökningslagen skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

14 §.

Gör gäldenären---till rätten.

Grundas kravet å fordringsbevis, vari gäldenären betingat sig vederlag för

den utfästa betalningen, och gör gäldenären invändning, som har avseende

å vederlaget, skall lagsökningsdomaren hänskjuta målet till rätten, om gäldenären

förebragt sannolika skäl för invändningen eller borgenärens rätt till

betalning eljest finnes stridig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1940.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

3) Lag

om medling i hyrestvister.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Konungen äger på framställning av kommun förordna, att i kommunen

skall finnas en nämnd med uppgift att i enlighet med vad här nedan sägs

medverka till biläggande av hyrestvister.

2 §.

Nämnden skall bestå av ordförande och två ledamöter jämte suppleant

för envar av dem.

Ordföranden och hans suppleant, vilka skola vara lagfarna, förordnas av

socialstyrelsen för två år i sänder.

De båda ledamöterna och deras suppleanter utses av kommunens beslutande

myndighet likaledes för två år i sänder. En ledamot och hans suppleant

skola äga eller förvalta till uthyrning avsedd fastighet; den andre

ledamoten och hans suppleant, vilka ej må äga eller förvalta sådan fastighet,

skola hava kännedom om ortens hyresförhållanden.

Ordförande, ledamot eller suppleant må ej den vara som icke uppnått

tjugufem års ålder, ej heller den som icke råder över sig och sitt gods. Den

som blivit vald till ledamot eller suppleant i nämnden må kunna avsäga sig

uppdraget, om han icke är boende inom kommunen; om han är ämbetseller

tjänsteman och av sin befattning hindras att fullgöra uppdraget; om

han efter två års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur att avgå

samt om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder som av

den väljande myndigheten godkännes.

Örn förhållandena därtill föranleda, må för ordföranden och var ledamot

i nämnden utses två eller flera suppleanter.

3 §.

Tvist, som avses i 1 §, må av part hänskjutas till nämnden, såframt tvisten

ej dragits inför domstol, lagsökningsdomare, överexekutor eller skiljemän.

Därvid skall parten meddela, vari tvisten består, samt förete hyreskontrakt

och andra för honom tillgängliga handlingar, vilka kunna tjäna till upplysning

i saken.

Är tvisten anhängig vid domstol, åge domstolen på begäran av endera parten

förordna, att tvisten före målets avgörande skall, i sin helhet eller i viss

del, handläggas av nämnden.

4 §.

Då tvist hänskjutits till nämnden, skall nämndens ordförande utan uppskov

utsätta dag för ärendets handläggning samt genom rekommenderade

brev kalla parterna att inställa sig inför nämnden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

5 §•

Underlåter part, som påkallat medling, att på kallelse inställa sig inför

nämnden, avskrives ärendet. Kommer ej motparten tillstädes, äge nämnden

förelägga honom vid vite att inställa sig inför nämnden. Kommer parten

likväl ej tillstädes och finner nämnden icke antagligt, att förlikning kan

komma till stånd, skall ärendet avskrivas.

6 §•

Komma parterna tillstädes inför nämnden, skall denna, sedan tvistefrågan

klarlagts, söka åvägabringa förlikning mellan parterna. Örn anledning därtill

förekommer, skall nämnden verkställa besiktning av den lägenhet som

tvisten rör. Vid sådan besiktning skall tillfälle beredas båda parterna att

närvara.

Enas ej parterna om förslag till förlikning som under förhandlingarna

må hava framkommit från någon av dem, skall nämnden framlägga förslag

till lösning av tvisten.

Det bör vara parterna angeläget att, i den mån sådant erfordras för att

bereda nämnden tillförlitlig grund för tvistefrågans bedömande, tillhandahålla

de handlingar och meddela de uppgifter, varöver parterna förfoga,

ävensom bereda nämnden tillträde till den lägenhet tvisten rör.

7 §•

Nämnden må endast när den är fulltalig handlägga tvistefråga.

Beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter skall i tillämpliga

delar gälla vad om domarejäv är stadgat.

8 §•

Vid .sammanträde med nämnden skall genom ordförandens försorg föras

protokoll. I protokollet skall upptagas en kortfattad redogörelse för tvisten

jämte parternas yrkanden och medgivanden under förhandlingarna samt

för vad i övrigt förekommit hos nämnden.

Kommer förlikning till stånd, skall den avfattas i skrift och underskrivas

av parterna. Förlikningen skall i sin helhet intagas i protokollet.

9 §•

Kan ej förlikning åvägabringas, skall i tvist, som av domstol hänskjutits

lill nämnden, nämndens ordförande, med överlämnande av handlingarna i

ärendet, genom utdrag av protokollet delgiva domstolen vad hos nämnden

förekommit.

Ilar eljest tvist, som är anhängig vid domstol, handlagts av nämnden,

vare ock nämndens ordförande pliktig att, på begäran av part eller efter

anmodan av domstolens ordförande, enligt vad i första stycket sägs delgiva

domstolen vad hos nämnden förekommit.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 38.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38,

10 §.

Nämndens ordförande skall på lämpligt sätt göra kunnigt när och varest

han för allmänheten är att träffa i nämndens ärenden. Han skall föra dagbok

upptagande till nämnden gjorda framställningar och därav föranledda

åtgärder ävensom ansvara för erforderliga expeditioner i nämndens ärenden.

Utdrag av protokollet i ärende, som slutligt handlagts av nämnden, skall

avgiftsfritt tillhandahållas part inom en vecka från därom framställd begäran.

11 §.

Nämndens ordförande skall åtnjuta arvode av kommunen med skäligt belopp.

Kommunen äger ock besluta, att nämndens ledamöter skola åtnjuta

skäliga arvoden av kommunen.

Kommunen skall anvisa för nämndens verksamhet i övrigt erforderliga

medel.

Vid framställning som i 1 § sägs skall fogas av kommunen antagen utgiftsstat

för nämnden.

12 §.

Erhåller nämndens ordförande kunskap om att inom kommunen uppkommit

hyrestvist, som kan äventyra freden på hyresmarknaden, skall han,

utan avvaktan att framställning om medling inkommer till nämnden, omedelbart

söka förbindelse med de tvistande, göra sig noga underrättad örn

vari tvisten består, hemställa till de tvistande att i avbidan på tvistens lösning

icke vidtaga, vidhålla eller skärpa stridsåtgärder samt kalla de tvistande

att, själva eller genom utsedda ombud, jämte, där så erfordras, representanter

för de fastighetsägare- eller hyresgästorganisationer som de tvistande må

tillhöra, sammanträda inför nämnden.

Vid sammanträde med de tvistande skall nämnden, efter utredning av

föreliggande tvistefrågor, söka bilägga tvisten. Kommer part ej tillstädes inför

nämnden, skall vad i 5 § är stadgat om vite äga motsvarande tillämpning.

13 §.

Där hyrestvist innebär synnerlig fara för freden på hyresmarknaden eller

det eljest finnes påkallat, äger Konungen uppdraga åt sakkunniga och erfarna

personer att i egenskap av förlikningskommission medla i tvisten.

Sådant uppdrag må ock lämnas särskild person. Har förlikningskommission

eller förlikningsman inlett medling i tvist, som är beroende på medlingsnämnds

handläggning, skall handläggningen hos nämnden vila så länge

kommissionen eller förlikningsmannen har befattning med tvisten. Angående

ersättning till ledamot av förlikningskommission eller förlikningsman

som nu sagts gäde vad Konungen därom stadgat.

Kommission eller förlikningsman, varom i första stycket förmäles, äge

enahanda befogenhet som medlingsnämnd att förelägga vite.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

14 §.

Vitesföreläggande som i denna lag sägs skall, utan kostnad för parterna,

genom polismyndighetens försorg delgivas på sätt om stämning är stadgat.

Talan om utdömande av försuttet vite anhängiggöres av allmän åklagare

hos allmän domstol i orten. Utdömt vite tillfaller kronan.

15 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1940.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom ifrågavarande

proposition framlagda lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I sammanhang med propositionen har utskottet till behandling förehaft

fem i anledning av densamma väckta motioner, nämligen motionerna i första

kammaren nr 285 av herrar Wistrand och Holmström och nr 286 av

herrar Ewerlöf och Wistrand samt i andra kammaren nr 438 av herrar Gezelius

och Hagberg i Malmö, nr 439 av herr Sandström och nr 440 av herr Senander

m. fl.

I motionen II: 440 ha vissa erinringar framställts med avseende å förslaget

till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 örn nyttjanderätt

till fast egendom samt hemställts, att riksdagen måtte besluta godkänna

propositionen med de ändringar som i motionen angivits och att utskottet

måtte utarbeta den härför erforderliga lagtexten.

I motionerna I: 286 och 11:438, vilka äro likalydande, har framställts erinran

beträffande bestämmelserna i 3 kap. 26 § av nyssnämnda förslag samt

hemställts, att riksdagen måtte besluta däremot svarande ändring i lagförslaget.

I motionerna I: 285 och II: 439, vilka jämväl äro likalydande, ha anförts

erinringar gentemot vissa bestämmelser i förslaget till lag örn medling i hyrestvister

samt hemställts, att riksdagen måtte antaga detta förslag med det

förtydligande och de ändringar, som i motionerna antytts, och att den därav

betingade omredigeringen av lagtexten måtte verkställas inom vederbörande

utskott.

Gällande lagstiftning och begäran om utredning.

Rättsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst regleras för närvarande

i lag väsentligen genom 3 kap. lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till

fast egendom (i det följande benämnd 1907 års lag) samt lagen den 10 mars

1923 med vissa bestämmelser rörande hyra (i det följande benämnd 1923 års

lag). Lagbestämmelser som lia avseende å hyresförhållandet äro emellertid i

åtskilliga andra sammanhang meddelade. Sålunda äro flertalet av de all
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

manna bestämmelserna i 1 kap. av 1907 års lag direkt tillämpliga å hyresavtal.

Vidare är tydligt, att de i lagen den 11 juni 1915 om avtal och andra

rättshandlingar på förmögenhetsrättens område givna stadgandena ha betydelse

jämväl för hyresavtalet; icke minst komma i betraktande denna lags

bestämmelser örn rättshandlingars ogiltighet. Regler angående förmånsrätt

för hyresfordran återfinnas i 17 kap. 5 § handelsbaden, angående avhysning

av hyresgäst i utsökningslagen, särskilt dess 8 kap., samt för vissa fall i lagen

den 26 juni 1936 om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter. Ytterligare

må erinras särskilt om den betydelse som bestämmelserna i hälsovårdsstadgan

den 19 juni 1919 örn bostäder och samlingslokaler m. m. kunna

erhålla för hyresförhållandets gestaltning.

Efter antagandet av 1923 års lag ha framförts upprepade krav på en mer

eller mindre genomgripande reformering av hyreslagstiftningen men endast

vissa smärre jämkningar av huvudsakligen redaktionell natur ha genomförts

beträffande 6 och 20 §§ i 3 kap. i 1907 års lag, varjämte i kapitlet införts

en ny paragraf i samband med tillkomsten av lagen den 25 april 1930

om bostadsrättsföreningar. Vidare har i 8 § i 1923 års lag skett en mindre

ändring, avseende betalning av hyra genom postgiro. Utanför den egentliga

hyreslagstiftningens ram märkas under tiden efter 1923, utom förut omnämnda

1930 års lag om bostadsrättsföreningar och 1936 års lag om skydd

mot vräkning vid arbetskonflikter, dels vissa år 1925 genomförda ändringar

i 193, 194, 195 och 212 §§ utsökningslagen i syfte att mildra vräkningsförfarandet

så till vida, att vräkning icke må äga rum med mindre den som skall

vräkas genom utmätningsmannen viss tid i förväg erhållit meddelande örn

den förestående verkställigheten, dels ock den revision av hälsovårdsstadgans

föreskrifter örn bostäder och samlingslokaler m. m. som skett år 1936.

Inom riksdagen har bl. a. år 1936 framförts yrkande om ändringar i hyreslagstiftningen.

Nämnda år yrkades sålunda i motionen II: 11, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att Kungl. Majit ville låta

utreda frågan om sammanförande av nu gällande bestämmelser angående

hyra i en modern hyreslag, utformad med hänsynstagande till nutida förhållanden

på detta område i en social och humanitär anda.

Andru lagutskottet, som behandlade motionen, erinrade i avgivet utlåtande,

nr 45, att utskottet, då förevarande spörsmål tidigare varit föremål för behandling,

visserligen hänvisat till, att åtgärder av olika slag vidtagits såväl

av enskilda som av staten för att åstadkomma förbättringar beträffande bostadsfrågan,

men att utskottet tillika vitsordat, att allt dock icke vore väl

beställt på förevarande område. I fråga om hyreslagstiftningen hade utskottet

bland annat vid flera tillfällen uttalat tvekan rörande lämpligheten

av full avtalsfrihet i enlighet med gällande stadganden i 3 kap. 10 och 12 §§

nyttjanderättslagen, vari regler gåves beträffande hyresgästens rättigheter

i vissa fall då den förhyrda lägenheten skadats eller eljest icke vöre i sådant

skick som hyresvärden utfäst eller hyresgästen skäligen ägde fordra. När

utskottet gjort detta uttalande rörande inskränkning av avtalsfriheten i de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

21

fall som avsåges i nämnda paragrafer, hade utskottet emellertid samtidigt

betonat, att det enligt utskottets mening vore betänkligt att genom regler av

tvingande natur alltför mycket inskränka avtalsfriheten. Nu gällande hyreslagstiftning

hade i stort sett gällt sedan år 1907. Det syntes icke kunna ifrågakomma,

att den i oförändrat skick skulle inordnas i en ny jordabalk, utan det

syntes erforderligt att underkasta densamma omarbetning i syfte att giva

den en sådan utformning, att den kunde infogas i en tillämnad ny lagbok.

Därvid borde enligt utskottets mening särskilt undersökas, i vad mån bestämmelserna

i 3 kap. 10 och 12 §§ nyttjanderättslagen borde givas tvingande

karaktär. Utskottet ansåge det vidare kunna ifrågasättas, huruvida icke bestämmelserna

örn hyra borde göras lättare tillgängliga för allmänheten genom

att de skildes från bestämmelserna om arrende. Hyresbestämmelserna

kunde därefter såsom en särskild enhet infogas i den nya lagboken.

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville taga under övervägande

lämpligheten av att, utan att avvakta slutförandet av arbetet med

revisionen av övriga lagbestämmelser, avsedda att ingå i den nya jordabalken,

företaga arbetet med den omarbetning av hyreslagstiftningen som vöre

erforderlig för att göra densamma färdig att infogas i den tillämnade nya

lagboken, därvid särskilt borde undersökas i vad mån bestämmelserna i

3 kap. 10 och 12 §§ nyttjanderättslagen borde givas tvingande natur.

I särskilt yttrande till utskottets utlåtande yrkade en ledamot av utskottet,

att riksdagen i anledning av motionen ville hos Kungl. Majit hemställa

om övervägande av en revision av hyreslagstiftningen i syfte att bereda

hyresgäst större trygghet och hemtrevnad än med nuvarande lagstiftning

tillförsäkrats honom.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen, som härom avlät skrivelse (nr

258) till Kungl. Majit.

Med anledning av riksdagens skrivelse tillkallades den 22 maj 1936 en utredningsman

för verkställande av förberedande undersökning i ämnet, varpå

enligt Kungl. Majits bemyndigande den 13 november 1936 för fortsatt utredning

tillkallades fem sakkunniga, den s. k. liyreslagstiftningskommittén.

De sakkunniga utgjordes av borgmästaren Th. Bergquist, tillika ordförande,

ledamöterna av riksdagens andra kammare direktören N. V. Sandström i

Härnösand och ombudsmannen J. A. Hermansson i Norrköping samt förste

ombudsmannen i Sveriges fastighetsägareförbund advokaten S. Ahlmark i

Stockholm och ledamoten av styrelsen för Hyresgästernas riksförbund hovrättsassessorn

Sven Larsson.

Hyreslagstiftningskommitténs förslag.

Hyreslagstiftningskommittén har nied skrivelse den 31 juli 1938 avlämnat

betänkande med förslag till reformerad hyreslagstiftning (statens offentl. utredn.

1938: 22).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Kommittén har erinrat därom att man före nyttjanderättslagens tillkomst,

då endast torftiga föreskrifter i lag funnos angående hyra, haft erfarenhet

av kontraktsformulär, som ensidigt beaktade hyresvärdens intresse, stundom

till den grad att hyresgästen kunde sägas bliva på nåd och onåd underkastad

sin medkontrahent. Att ändock bestämmelserna i 3 kap. av 1907

års lag endast på vissa punkter erhöllo tvingande natur motiverades huvudsakligen

med att, om i lagen upptoges bestämmelser, som i nödiga hänseenden

reglerade förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst, för kontrahenterna

icke vidare skulle finnas något behov att i dittillsvarande utsträckning

själva genom avtal ordna förhållandet sig emellan.

De förväntningar, som sålunda hystes angående lagreglernas auktoritativa

kraft, ha enligt vad kommittén framhåller icke blivit infriade. Regeln

hade i stället blivit att kontraktsformulären på nära nog alla de punkter av

någon ekonomisk betydelse, där icke tvingande bestämmelser utgjort hinder,

kommit att innefatta modifikationer, mer eller mindre vittgående, till hyresvärdens

favör. Kritiken mot gällande hyreslagstiftning hade vid sådant

förhållande mindre drabbat lagens särskilda bestämmelser i och för sig än

den av lagen medgivna ordning som tillåtit lagbestämmelsernas åsidosättande

samt det rättstillstånd som i följd därav kommit att föreligga.

Kommittén anför å andra sidan, att en viss förskjutning till hyresgästernas

favör på senare tid inträtt eller varit på väg. Otvivelaktigt hade sålunda

från ansvarskännande fastighetsägarhåll förmärkts en tendens att borttaga

ur kontraktsformulären eller mildra mera utmanande klausuler. Och troligt

vore att den med vart år allt starkare hyresgäströrelsen småningom skulle

ha förmått genomdriva användande av mindre ensidiga kontraktsformulär.

Till den antydda förskjutningen syntes i viss mån ha medverkat

det allmännas åtgärder för främjande av bostadsproduktionen.

Även om hyresgästernas ställning på senare tid blivit i viss mån starkare

förelåge dock enligt kommitténs mening alltjämt behov av en lagstiftning

på hyresområdet som genom tvingande bestämmelser beredde tillbörligt

skydd för den i regel ekonomiskt svagare hyresgästen. Bortsett från denna

synpunkt måste det anses vara av vikt, att klara och tydliga lagregler, motsvarande

det allmänna rättsmedvetandets krav, finge i stället för mer eller

mindre svårtolkade kontraktsklausuler bliva avgörande beträffande rättsförhållandet

mellan parterna åtminstone i frågor av större betydelse. Härigenom

minskades risken för uppkomsten av tvistigheter mellan parterna

samt deras organisationer, och även om de tvingande reglerna måhända

till en början kunde för den ena parten kännas som ett obehörigt tvång,

syntes de därför i längden komma att visa sig vara till fördel även för

denne.

Utgående från att bestämmelserna i en reviderad hyreslag sålunda borde

vara tvingande på alla de punkter, där i annat fall en mera allmän önskan

från hyresvärdarnas sida att sätta bestämmelserna ur kraft kunde förväntas

göra sig gällande, har kommittén undersökt, vilka ändringar av materiell

innebörd som kunde anses påkallade beträffande den gällande hyreslag
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

23

stiftningen med hänsyn till den kritik och de önskemål som framkommit

samt de erfarenheter vilka eljest förelåge från de nuvarande bestämmelsernas

tillämpning. Kommittén har framhållit, att den vid fullgörande av sitt

uppdrag ständigt haft för ögonen att tillmötesgåendet av önskemål från

hyresgästsidan ej finge innefatta så starka ingrepp i hyresvärdarnas berättigade

intressen, att därigenom motverkades den under nuvarande samhällsförhållanden

önskvärda och nödvändiga bostadsproduktion genom

enskilda företagare utan vilken varje rättslig omreglering av det interna

förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst bleve av endast ringa värde.

Det borde nämligen alltid ihågkommas att den första och viktigaste förutsättningen

för att goda förhållanden skulle råda på hyresmarknaden vöre

att det funnes tillgång till ett tillräckligt antal lägenheter av tillfredsställande

beskaffenhet.

De resultat, till vilka kommittén nått, innefattas i fråga om den egentliga

hyreslagstiftningen uti förslag till lag örn ändrad lydelse

av 3 kap. i 1907 års lag.

I detta lagförslag, vars bestämmelser i vidsträckt omfattning avsetts skola

vara tvingande och sålunda icke kunna genom förbehåll i hyresavtalet sättas

ur kraft, ha reglerna i 1923 års lag med vissa bestämmelser rörande

hyra inarbetats i den mån kommittén ansett dem böra bibehållas. Beträffande

de grundläggande principerna och utformningen av dessa avveke förslaget

enligt vad kommittén anfört ej i högre grad från gällande lag. De nuvarande

bestämmelserna hade ansetts i stort sett representera en reglering av hithörande

förhållanden, vilken även för nutida betraktelsesätt syntes väl avvägd

och därför ej heller rönt kritik.

Vissa för den svenska hyreslagstiftningen helt nya frågor ha emellertid

behandlats i lagförslaget. Sålunda har till säkerställande av hyresgästens

rätt att göra avdrag å hyran upptagits ett depositionsförfarande, vars iakttagande

skulle ha samma verkan som hyresbetalning. Vidare har kommittén

genom uppställandet av viss skadeståndsskyldighet för hyresvärden

sökt bereda det skydd för innehavet av bostadslägenhet, som synts möjligt

att genomföra, medan till skydd för affärsdrivande hyresgäst stadgats viss

skyldighet för hyresvärden att vid hyresgästens avflyttning utgiva ersättning

för s. k. good-will som genom hyresgästens verksamhet tillförts lägenheten

och efter avflyttningen komme att tillgodogöras av hyresvärden. Slutligen

har efter förebilder i försäkringsavtalslagen och skuldebrevslagen ansetts

böra meddelas ett stadgande, som — i såväl hyresvärdens som hyresgästens

intresse — medgåve jämkning eller helt åsidosättande av hyresvillkor,

vars tillämpning uppenbarligen skulle strida mot god sed på hyresmarknaden

eller eljest vara otillbörlig.

Även i övrigt har kommittén upptagit vissa nya stadganden och föreslagit

ett antal modifikationer i nu gällande bestämmelser. Särskilt bör

uppmärksammas, att förslaget innebär vissa ändringar av stor praktisk betydelse

beträffande de centrala frågorna örn lägenhetens skick — i samband

varmed ohyrespörsmålet uppmärksammats -—- och hinder för hyresrättens

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

utövning, om hyrans erläggande och om hyresgästens skyldigheter vid lägenhetens

begagnande.

Kommittén har anmärkt, att det icke ansetts kunna komma i fråga, alt

lagen skulle innehålla bestämmelser som reglerade hyrans storlek. För hyrans

bestämmande måste de allmänna ekonomiska faktorerna, läget på

fastighetsmarknaden m. m. vara avgörande. Förut nämnda bestämmelse i

förslaget, enligt vilken jämkning kunde ske även av en otillbörligt hög eller

låg hyra, innebure icke någon avvikelse från den fria hyresbildningens

princip.

Av kommittén har även framlagts förslag till lag om ändrad

lydelse av 14 § lagsökningslagen. Detta förslag innebär, att,

där i mål angående hyresfordran gäldenären gör sannolikt att han hos borgenären

äger på hyresförhållandet grundad till betalning förfallen motfordran,

skall målet hänskjutas till domstol.

Kommittén har vidare framlagt förslag till lag om medling

i hyrestvister.

I denna del har kommittén anfört, att uppkomsten av organisationer utav

hyresvärdar och hyresgäster haft till följd att tvister mellan enskilda hyresvärdar

och hyresgäster i allt större utsträckning blivit föremål för underhandlingar

mellan deras organisationer. En viss praxis i fråga örn dylika

frågors behandling av organisationerna hade utbildats, men denna kunde ännu

ej anses ha nått större stadga. Inom organisationerna hade dock önskemål

försports om fastare utformning av förhandlingsväsendet. Ehuru organisationsväsendets

utveckling skapat ökade förutsättningar för biläggande av

hyrestvister genom fredliga förhandlingar, har densamma å andra sidan enligt

vad kommittén framhållit kommit att i vissa fall leda till skärpning

och utvidgning av förefintliga motsättningar. Från hyresgästorganisationernas

sida hade nämligen börjat komma till användning ekonomiska stridsåtgärder

i form av blockad, kollektiv uppsägning av hyresavtal samt —

i mindre omfattning — s. k. hyresstrejk, vilka åtgärder i sin tur föranlett

vissa motåtgärder från fastighetsägareorganisationerna.

I kommitténs betänkande har vidare redogjorts för en i november 1935

till Kungl. Majit ingiven framställning från landshövdingen Malte Jacobsson,

däri under åberopande bland annat av erfarenheterna från hyreskonflikten

i Göteborg samma år hemställts om inrättande av skiljedomstol,

som skulle äga att fastställa hyrespriser, där förhandlingar mellan hyresgäster

och fastighetsägare icke lett till resultat.

Beträffande detta förslag Ilar kommittén anfört, att det mött bestämd

opposition från hyresgästhåll och att man även på fastighetsägarhåll hade

ställt sig tveksam till detsamma. För egen del har kommittén uttalat, att

större strider dock förekommit endast i Göteborg, där deras uppkomst syntes

ha möjliggjorts utav psykologiska och andra faktorer, som annorstädes ej

i lika mån vöre för handen, och man syntes därför ej böra överskatta betydelsen

av dessa visserligen beklagliga strider. Det funnes grundad an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

25

ledning till förhoppning, att i den mån fastare former utbildades för förbindelsen

mellan parternas organisationer en avspänning motsvarande den

som ägt rum i förhållandet mellan arbetsgivar- och arbetarorganisationerna

skulle komma till stånd. Att vid sådant förhållande tillgripa en tvångslagstiftning

långt mera vittgående än de lagstiftningsåtgärder som haft avseende

å arbetsmarknaden syntes icke välbetänkt. En särskild invändning

mot sådan lagstiftning grundades därå, att densamma kunde befaras leda

till mera allmän tvångsreglering av hyrorna och därmed övergivande av

den fria hyresprisbildning som enligt kommitténs mening under nuvarande

förhållanden med hänsyn särskilt till bostadsproduktionen måste anses

önskvärd.

Vid angivna förhållanden har kommittén ansett sig böra stanna vid att

föreslå sådana åtgärder för främjande av hyresfreden, vilka vore ägnade

att underlätta biläggande av tvister genom fredlig förhandling, vare sig

dessa tvister rörde endast parterna i ett särskilt hyresförhållande eller utvecklats

till strid mellan deras organisationer.

Nämnden skall av eget initiativ ingripa om hyrestvist som kan äventyra

freden på hyresmarknaden uppkommit eller hotar. Kan ej tvisten genom

nämndens förmedling biläggas, har nämnden enligt förslaget att anmäla

förhållandet hos socialstyrelsen som skall äga att förordna lämplig person

eller särskild kommission att fullfölja medlingsarbetet.

Vid kommitténs betänkande ha fogats flera reservationer. I denna

del får utskottet hänvisa till betänkandet.

Över hyreslagstiftningskommitténs betänkande ha yttranden infordrats från

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, kommerskollegium, Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna ävensom, beträffande förslaget till lag örn ändring av lagsökningslagen,

från överexekutor i Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg.

Kommerskollegium har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från

handelskamrarna. Härjämte ha yttranden inkommit från svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund, Sveriges fastighetsägareförbund,

hyresgästernas riksförbund och Sveriges köpmannaförbund, vilka bereus

tillfälle att yttra sig i ärendet. Yttranden ha även inkommit från magistraten

och stadsfullmäktige i vissa städer.

Beträffande innehållet i yttrandena får utskottet hänvisa till propositionen.

Propositionen.

Föredragande departementschefen har uttalat, att han i huvudsak funnit

kommitténs förslag ägnat att läggas till grund för lagstiftning i ämnet samt

därvid anfört bland annat:

»Sedan lång tid tillbaka ha framställts krav å en reformering av hyreslagstiftningen

i syfte att bättre tillgodose hyresgästernas intressen. Dessa yrkanden

lia i huvudsak inneburit, att gällande bestämmelser angående det skick,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

vari en förhyrd lägenhet skall tillhandahållas, måtte skärpas samt att åt

hyresgästen borde inrymmas en mer eller mindre vittgående rätt att få hyrestiden

förlängd utöver den ursprungligen avtalade. Å andra sidan har från

hyresvärdarnas sida gjorts gällande, att den nuvarande lagstiftningen i vissa

hänseenden i alltför hög grad gynnade hyresgästernas intressen.

Det är tydligt att vid bedömande av de frågor, till vilka kommittén sålunda

haft att taga ståndpunkt, vitt skilda synpunkter göra sig gällande.

Kommitténs uppgift har med hänsyn härtill varit av synnerligen ömtålig

natur. Av kommittén har ock särskilt framhållits, att vid avgörande i vad

mån de yrkanden som framställts ur hyresgästernas synpunkt kunde tillgodoses

bland annat måste uppmärksammas den indirekta verkan därav som

kunde inträda i fråga örn byggnadsverksamheten. Alltför ingripande åtgärder

till hyresgästens skydd kunde befaras förorsaka, att byggnadsverksamheten

hämmas och brist på lägenheter inträder, och en sådan följd är i

sin tur uppenbarligen ägnad att framkalla höjning av hyresbeloppen. Under

iakttagande härav har kommittén sökt att i görligaste mån tillmötesgå berättigade

reformkrav på förevarande område. Att tillgodose alla framkomna

önskemål bär helt naturligt icke varit möjligt. Med hänsyn till förefintliga

intressemotsättningar ha även inom kommittén på flera punkter framförts

avvikande meningar angående det sätt på vilket olika intressen borde avvägas

mot varandra. I vissa hänseenden har jag funnit avgörande vikt böra tillmätas

de sålunda anförda reservationerna men i stort sett torde majoritetens

förslag få anses på ett tillfredsställande sätt beakta intressena å ömse sidor

liksom de synpunkter som av det allmänna böra läggas på frågan.»

Vad härefter angår de särskilda lagförslagen har departementschefen med

avseende å förslaget till ä n d r i n g av 1907 års 1 a g anfört bland annat:

»I fråga örn den egentliga hyreslagstiftningen har kommittén efter vad

det vill synas med rätta funnit, att de anmärkningar som kunna framställas

mot nu gällande lagstiftning till väsentlig del hänföra sig till den omständigheten,

att lagens bestämmelser som regel kunna åsidosättas genom

parternas avtal. Kommittén har fördenskull föreslagit, att ett flertal stadganden

skulle erhålla tvingande natur. Vad sålunda föreslagits har i allmänhet

vunnit anslutning i de avgivna yttrandena och synes i huvudsak vara

välbetänkt.

Vad härefter angår frågan om införande av rätt för hyresgästen att få

den ursprungligen avtalade hyrestiden förlängd har kommittén sökt att tillgodose

det berättigade i därom framställda krav genom att i stället föreslå

vissa bestämmelser angående rätt till skadestånd. Såvitt gäller affärslägenheter

har kommitténs förslag i denna del i princip så gott som enhälligt tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Av kommittén föreslagna bestämmelser

om bostadslägenheter ha däremot i ett stort antal yttranden avstyrkts. Med

hänsyn till de betänkligheter som härutinnan framförts torde böra undersökas,

huruvida bestämmelserna i fråga kunna utan åsidosättande av hyresgästernas

berättigade intressen jämkas så, att de olägenheter undvikas

som i yttrandena befarats. Å andra sidan synes i samband därmed böra

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

27

tagas under övervägande att i vissa hänseenden göra skadeståndsreglerna

något mera omfattande än kommittén föreslagit.---

Såsom i yttrandena vitsordats innehåller förslaget även i andra hänseenden

betydelsefulla nyheter. Sålunda har kommittén upptagit vissa särskilda bestämmelser

rörande de rättsliga följderna av att ohyra förekommer i lägenheten.

I övrigt må framhållas den i förslaget intagna bestämmelsen örn rätt

för hyresgästen att i vissa fall deponera hyran hos överexekutor.

Enligt kommitténs förslag skall 1923 års särskilda hyreslag upphävas och

de bestämmelser i densamma, som alltjämt äro av betydelse, med vissa

jämkningar överflyttas till 1907 års lag. Detta torde vara ägnat att medföra

större reda och bättre översikt.»

I fråga örn kommitténs förslag till ändring av lagsökningslagen

har departementschefen framhållit, att syftet härmed syntes beaktansvärt.

Den föreslagna lagändringen, som allenast avsåge genfordringsanspråk vid

krav å hyra, borde dock med erforderliga jämkningar utsträckas till att gälla

invändningar vid krav å ömsesidigt förpliktande avtal överhuvud och sålunda

erhålla en mera principiell innebörd.

Beträffande slutligen förslaget till lag om medling i hyrestvister

har departementschefen erinrat, att i vissa yttranden uttalats, att detta förslag

ej vore tillräckligt motiverat, då något mera allmänt behov av lagstiftning

i ämnet ej yppats. Departementschefen har emellertid för egen del uttalat,

att de erfarenheter om hyrestvister som redan förefunnes dock gjorde

det synnerligen önskvärt, att förebyggande åtgärder av ifrågavarande

natur vidtoges. Såsom kommittén uttalat syntes sagda erfarenheter däremot

ej giva anledning till införande av obligatoriskt skiljedomsförfarande i hyrestvister.

I fråga om de särskilda bestämmelserna i kommitténs olika lagförslag har

departementschefen förordat ett flertal mindre ändringar eller tillägg. I

detta sammanhang må erinras, att i propositionen även upptagits till behandling

ett av de s. k. 1934 års byggnadsindustrisakkunniga väckt förslag

angående ändring av hyreslagstiftningen i syfte att bidraga till en jämnare

fördelning av flyttningarna till och från bostadslägenheter å båda fardagarna,

den 1 april och den 1 oktober, samt en utjämning av byggnadsindustriens

säsongbetonade karaktär.

De genom propositionen framlagda lagförslagen synas utskottet väl ägnade

att läggas till grund för lagstiftning. Den ömtåliga avvägningen av rättsförhållandet

mellan hyresvärd och hyresgäst har sålunda skett under hänsynstagande

till berättigade intressen å ömse sidor. Härvid har, såsom 1 öredragande

departementschefen yttrat, helt naturligt icke varit möjligt att tillgodose

alla framkomna önskemål. Vad särskilt angår de krav som framförts

från hyresgästernas sida har det sålunda bland annat varit nödvändigt

att taga i beräkning den inverkan som alltför långtgående ingripanden

inom hyreslagstiftningen kunna utöva å bostadsproduktionen. Propositionen

måste emellertid det oaktat anses innebära beaktansvärda förbättringar av

hyresgästens ställning i jämförelse med gällande lag. I främsta rummet

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andia lagutskottets utlåtande Nr 38.

Uialcottet.

bör framhållas, att ett flertal bestämmelser i 3 kap. i 1907 års lag förlänats

tvingande natur. De nya bestämmelser som föreslagits för det fall, att ohyra

förekommer i en förhyrd lägenhet, förtjäna även att särskilt nämnas. Härjämte

böra uppmärksammas vissa i förslaget upptagna stadganden angående

verkan av myndighets beslut, varigenom en förhyrd lägenhets användande

helt eller delvis förbjudes, samt angående påföljden av uppsägning från

hyresvärdens sida i vissa fall m. m. En ny föreskrift om rätt att deponera

hyran samt den föreslagna ändringen av lagsökningslagen innebära vidare

ökade möjligheter för hyresgästen att göra gällande rätt till nedsättning i

hyran eller till skadestånd som må tillkomma honom. Å andra sidan innehåller

propositionen även flera jämkningar i gällande lag i avsikt att undanröja

för hyresvärden obilliga verkningar.

Vad särskilt angår förslaget till lag om medling i hyrestvister kan måhända

sättas i fråga huruvida något mera allmänt behov av en sådan lagstiftning

föreligger. Då medlingsnämnd, som i förslaget avses, må tillsättas allenast

sedan Kungl. Maj:t efter framställning av vederbörande kommun lämnat

medgivande därtill, kan emellertid förutsättas, att medlingsnämnd kommer

att inrättas allenast i den mån det visar sig behövligt. Och, även örn

vissa teoretiska betänkligheter möjligen kunna anföras mot inrättande av

medlingsnämnder av den natur och med den uppgift som avses med förslaget,

lärer det icke kunna bestridas, att sådana nämnder böra kunna verksamt

bidraga till biläggande av hyrestvister inom vederbörande kommun.

Utskottet, som i enlighet med det anförda vill giva sin anslutning till de

framlagda förslagen, kommer i det följande att närmare behandla vissa

av de särskilda bestämmelserna i desamma och i samband därmed de yrkanden,

som framställts i förutnämnda motioner.

Förslaget till lag angående ändring av 1907 års lag om

nyttjanderätt till fast egendom.

1 och 2 kap.

Beträffande 1 kap. 3 § har föreslagits en ändring av redaktionell innebörd.

I fråga örn 2 kap. 38 § innebär propositionen en mindre ändring av gällande

bestämmelser om uppsägning av arrendeavtal, vilka jämväl äro tillämpliga

med avseende å hyresavtal.

Utskottet finner ej anledning till erinran beträffande ifrågavarande paragrafer

i förslaget.

3 kap.

1 och 2 §§.

Under dessa paragrafer i förslaget meddelas bestämmelser örn hyresavtals

ingående.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

29

I reservation till motsvarande bestämmelser i hyreslagstiftningskommitténs

förslag yrkades av herr Larsson, att — enär det borde för hyresgästen vara

av värde att veta, huruvida avtalet ålade honom större förpliktelser eller tilldelade

honom färre rättigheter än som angåves i lagen — i denna måtte intagas

ett stadgande att, där hyresavtal inginges med användande av tryckt

eller på annat mekaniskt sätt framställd blankett, däri skulle uttryckligen

angivas på vilka punkter avtalet avveke från lagens bestämmelser.

Föredragande departementschefen har i propositionen uttalat, att ett sådant

tillägg otvivelaktigt skulle vålla svårigheter i tillämpningen och därför

ej borde upptagas i lagen. I samband därmed har departementschefen anmärkt,

att formulär till normalkontrakt, såsom kommittén ifrågasatt, syntes

böra tillhandahållas genom det allmännas försorg.

I motionen II: 440 av herr Senander m. fl. yrkas, att det av herr Larsson

förordade tillägget borde intagas i lagen.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet icke lämpligt,

att i lagen intages någon bestämmelse av den innebörd som föreslagits i

förenämnda motion. Utskottet utgår härvid från att formulär till normalkontrakt,

såsom departementschefen ställt i utsikt, upprättas genom det allmännas

försorg.

3—6 §§.

I 3—6 §§ ha upptagits bestämmelser om hyrestiden.

Det torde böra påpekas, att innebörden av 4 § andra stycket i förslaget är

beroende av vad som skall hänföras till »rum». Enligt utskottets mening

bör vid tillämpning av stadgandet även kök räknas till rum, oaktat beträffande

21 § i förslaget, i anslutning till 6 § i 1923 års lag, funnits önskvärt

att uttryckligen angiva, att kök inräknas i antalet rum.

7—8 §§.

Under dessa paragrafer i förslaget meddelas bestämmelser örn överlåtelse

av lägenheten och örn verkan av hyresgästens död. Enligt 8 § skall i fråga

om lägenhet, som helt eller till väsentlig del är uthyrd till bostad, gälla,

bland annat, att, om hyresgästen dör före hyrestidens utgång, dödsboet

må uppsäga avtalet inom en månad från dödsfallet.

Den ömtåliga frågan i vad mån hyresgästens död bör inverka på ett hyresavtals

bestånd har genom förenämnda bestämmelse i förslaget vunnit en

lösning, som enligt utskottets mening bör godtagas. Då det befarats, att

bestämmelsen skulle kunna föranleda obenägenhet hos hyresvärdarna att

i en förhyrd lägenhet verkställa omändringsarbeten som, därest hyresgästen

dör, skulle kunna bliva onyttiga, vill utskottet erinra, att lagrummet

icke utesluter, att särskild uppgörelse sker örn kostnaderna för dylika

arbeten.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38,

9 §.

I förevarande paragraf stadgas, att hyresvärden å tillträdesdagen skall

tillhandahålla lägenheten i sådant skick, att den enligt allmänna uppfattningen

i orten är fullt brukbar för det med förhyrningen avsedda ändamålet.

Bestämmelsen är icke tvingande men i lagrummet erinras, att hyresgästen

enligt 11 § kan äga rätt att tala å förefintlig brist ändå att lägenheten

uthyrts i befintligt skick.

I motionen 11:440 av herr Senander m. fl. yrkas, att stadgandet i 9 §

skall erhålla tvingande karaktär och upptaga strikta föreskrifter örn en

minimistandard för på hyresmarknaden utbjudna bostadslägenheter.

Utskottet. Det torde vara obestridligt, att å hyresmarknaden emellanåt utbjudas bostadslägenheter,

vilka ej uppfylla de minimikrav som skäligen böra uppställas.

Utskottet finner emellertid icke nödvändigt, att i förevarande lag

införas tvingande bestämmelser angående lägenhetens skick i vidare omfattning

än som kan anses ha skett genom propositionen. I den mån ur

hälsovårdssynpunkt ingripande är påkallat bör frågan regleras i hälsovårdsstadgan.

Denna ger ock i nu gällande lydelse hälsovårdsmyndighet

vidsträckt befogenhet att ingripa i fråga om lägenheter som ur sanitär synpunkt

äro mindervärdiga.

10 §.

I denna paragraf har utom annat införts bestämmelse att, om myndighet

på grund av en förhyrd lägenhets beskaffenhet utfärdar förbud mot dess

användande för det ändamål, som vid upplåtelsen förutsattes, avtalet skall

vara förfallet. I anslutning härtill stadgas, att hyresgästen, därest det förhållande,

som föranlett myndighetens beslut, beror av försummelse från

hyresvärdens sida, skall äga rätt till ersättning för skada som genom försummelsen

åsamkas honom.

Utskottet. Med avseende å frågan, när försummelse från hyresvärdens sida uti ifrågavarande

fall skall anses föreligga, vill utskottet erinra, att därtill lärer

vara att hänföra allenast sådan underlåtenhet eller annat förhållande från

hyresvärdens sida som medför att hyresgästen ej kommer i åtnjutande av

den rätt, vilken bör anses tillkomma honom på grund av hyresavtalet. Dylik

försummelse föreligger tydligen, bland annat, därest hyresvärden underlåter

att försätta lägenheten i det skick hyresgästen äger fordra eller,

efter avtalets ingående, underlåter att underhålla huset i fråga eller örn

hyresvärden åsidosatt gällande föreskrifter för byggnadsverksamheten å

platsen eller för uppförande eller ombyggnad av huset. Om däremot t. ex.

en mindre väl underhållen lägenhet uthyrts i befintligt skick och hyresgästen

vid avtalets ingående ägt eller bort äga vetskap om dess brister, kan

han icke å förenämnda bestämmelse grunda något skadeståndsanspråk för

den händelse att sedermera med anledning av samma brister meddelas förbud

mot lägenhetens användande för det ändamål som vid upplåtelsen

förutsattes.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

31

11—14 §§.

För det fall att hyresavtalet avser hus eller del av hus, som vid avtalets

ingående ej färdigställts, stadgas i 13 § av förslaget, att om lägenheten ännu

ej är i färdigt skick, då tillträde skall ske, hyresgästen äger rätt till

nedsättning av hyran ävensom rätt att uppsäga avtalet enligt bestämmelser

som meddelats i 11 §. Uppsägning må jämväl ske innan tiden för tillträde

är inne, om det är uppenbart att lägenheten å tillträdesdagen ej kan

användas för det med förhyrningen avsedda ändamålet. Vidare stadgas

rätt till skadestånd.

I reservation till hyreslagstiftningskommitténs betänkande yrkades av

herr Larsson beträffade motsvarande paragraf i kommitténs förslag, att

däri borde intagas bestämmelse om rätt för hyresgästen att på hyresvärdens

bekostnad själv ombesörja avhjälpande av brist som vore av ringa

betydelse ävensom stadgas att, där ej i hyresavtalet vore angiven viss dag

för tillträde av lägenheten, hyresgästen skulle äga att å envar tid intill

dess lägenhetens inredning slutförts uppsäga avtalet till omedelbart upphörande

och att bekomma skadestånd.

Föredragande departementschefen har icke funnit något sådant tillägg

påkallat.

I motionen II: 440 av herr Senander m. fl. har yrkats, att en föreskrift i

huvudsaklig anslutning till herr Larssons reservation borde intagas i förevarande

paragraf.

Med bestämmelserna i 13 § av förslaget åsyftas att framtvinga färdigställandet

av nya hyreshus eller av väsentligt omändrade hyreslägenheter i behörig

ordning till den dag, då tillträde av lägenheterna skall äga rum. Paragrafen

torde ock vara ägnad att verksamt befrämja detta syfte.

Såsom nämnts yrkas i förenämnda motion, att i paragrafen skall införas

en bestämmelse för det fall, att vid förhyrande av lägenhet, som avses i

paragrafen, särskild tillträdesdag ej avtalats. Utskottet anser dock icke

erforderligt, att lagen skall särskilt beakta en sådan möjlighet. Det torde

sålunda kunna förutsättas, att hyresgästen i hyresavtalet betingar sig viss

tillträdesdag, där ej alldeles särskilda förhållanden föranleda att han anser

sig böra avstå däiäfrån.

Beträffande den i motionen jämväl berörda frågan om rätt för hyresgästen

att i fall, som i paragrafen avses, själv avhjälpa mindre brister,

vilka må förefinnas vid tillträdet, torde ur hyresgästens synpunkt vissa skäl

kunna anföras för en sådan rätt. Det lärer emellertid å andra sidan icke

kunna bestridas, att utövningen av en dylik befogenhet i fråga om nybyggda

hus skulle vara ägnad att medföra avsevärda olägenheter. Utskottet anser

fördenskull övervägande skäl tala för den ståndpunkt som i propositionen

intagits till sagda spörsmål.

15 §.

I denna paragraf har intagits stadgande, att hyresvärden under hyrestiden

skall hålla lägenheten i sådant skick som hyresgästen enligt 9 § äger

fordra.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet har uppmärksammat, att paragrafen icke reglerar hyresvärdens

skyldigheter i fråga om underhåll för det fall, att genom avtalet meddelats

bestämmelser om lägenhetens skick som avvika från vad i 9 § stadgas. I

detta hänseende skall sålunda gälla vad som kan anses följa av avtalet.

16—18 §§.

I fråga om dessa paragrafer torde böra uppmärksammas bestämmelserna

i 17 § om verkan av att ohyra förekommer i en förhyrd lägenhet. Såsom

allmän regel skall härvid gälla, att vad förut är stadgat örn skada eller brist

å lägenheten skall tillämpas. Härutöver lia emellertid meddelats vissa särskilda

bestämmelser. Sålunda skall i fråga örn lägenhet, som utgör del

av hus och helt eller delvis är uthyrd till bostad, hyresvärden -— ändå att

hyresgästen må vara ansvarig för förekomsten av ohyra i lägenheten — vara

pliktig att vidtaga tjänliga åtgärder för dess utrotande. Är hyresgästen utan

ansvar för ohyran, skall hån ock i fråga örn sådan lägenhet städse äga

rätt till ersättning för oundgänglig kostnad som genom åtgärd för ohyrans

utrotande åsamkas honom.

Genom 17 § ha såsom nämnts vissa särskilda förpliktelser ålagts hyresvärden

för det fall att ohyra förekommer i förhyrd lägenhet, som utgör

del av hus och helt eller delvis är uthyrd till bostad. De allmänna reglerna

om verkan av brist i en förhyrd lägenhet ha sålunda ej ansetts tillfyllest

för nu berörda fall. Utskottet vill med avseende å den i lagrummet stadgade

skyldigheten för hyresvärden att under angivna förutsättningar ersätta

hyresgästen »oundgänglig kostnad» framhålla, att med sistnämnda uttryck

avses att erinra örn nödvändigheten av att de extra kostnader, som bliva

förenade med utrotande av ohyra, såvitt möjligt begränsas. Uppenbart

är, att stadgandet icke må tillämpas så snävt, att det kommer att verka

obilligt mot hyresgästen.

19 och 20 §§.

Av dessa paragrafer är 19 § utav stor betydelse, enär därigenom ett flertal

bestämmelser i det föregående förlänas tvingande karaktär. I sagda paragraf

stadgas sålunda, att förbehåll, varigenom inskränkning göres i de rättigheter,

som enligt 10—14 och 16—18 §§ tillkomma hyresgästen, skall vara

utan verkan. Vad nu sagts skall dock ej gälla avtal om inskränkning i rätten

att enligt 16 § erhålla nedsättning i hyran för hinder eller men i nyttjanderätten

till följd av att hyresvärden under därför erforderlig tid låter

verkställa arbete för lägenhetens försättande i avtalat skick eller för sedvanligt

underhåll av lägenheten eller fastigheten i övrigt eller ock låter utföra

visst annat arbete som särskilt angivits i avtalet.

Utskottet vill i fråga örn första punkten i 19 § framhålla, att den däri

intagna regeln icke lärer innebära att avtal, varigenom parternas rättsförhållande

med anledning av en viss förestående åtgärd regleras, skall äga

laga verkan allenast i den mån detta kan anses följa av andra punkten.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

33

21 och 22 §§.

Nu nämnda paragrafer i förslaget innehålla bestämmelser om erläggande

av hyran.

Enligt 22 § äger hyresgästen, örn han anser sig berättigad till avdrag å

hyran, deponera motsvarande belopp hos överexekutor med verkan att,

även örn avdraget sedermera finnes oberättigat, hyresrätten likväl ej på den

grund kan anses förverkad. Vid depositionen skall bland annat ställas pant

eller borgen för den kostnad för beloppets utfående som kan tillskyndas

hyresvärden samt ränta.

Beträffande frågan om skyldighet att i förevarande fall ställa pant eller

borgen anförde hyreslagstiftningskommittén i sitt betänkande att, då det ålades

hyresvärden att taga initiativet till ett avgörande beträffande rätten till

beloppet, borde rättvisligen hyresgästens deposition för att anses vara i behörig

ordning verkställd innefatta säkerställande jämväl av hyresvärdens

kostnad för beloppets utfående. En föreskrift i detta hänseende vore av betydelse

även därutinnan att den effektivt syntes förhindra missbruk av den

hyresgästen tillerkända rätten till deposition.

Med anledning av att i två yttranden framställdes erinringar mot kommitténs

förslag i nu berörda del anförde föredragande departementschefen, liksom

kommittén, att bestämmelsen i fråga syntes erforderlig för att förhindra

missbruk av rätten att deponera hyran, samt erinrade, att hyresgästen —

ehuru det i tveksamma fall kunde vara förenat med risken att hyresrätten

förverkades — vore oförhindrad att utan deposition innehålla förfallet hyresbelopp

i den mån han ansåge sig berättigad att erhålla nedsättning i hyran

eller äga motfordran.

Med anledning av erinran i lagrådet har sedermera skyldigheten att ställa

pant eller borgen i propositionen förklarats skola avse jämväl ränta.

I motionen II: 440 av herr Senander m. fl. yrkas, att ur förslaget måtte

uteslutas bestämmelsen om skyldighet för hyresgästen att vid deposition ställa

pant eller borgen.

Enligt utskottets mening kräver skälig hänsyn till hyresvärdens berättigade

intressen, att hyresgästen förklaras skyldig att vid deposition ställa

pant eller borgen. I annat fall lärer, såsom departementschefen uttalat,

fara föreligga för missbruk av rätten att verkställa deposition av hyran.

23—27 §§.

I dessa paragrafer meddelas bestämmelser örn hyresgästens skyldigheter

vid lägenhetens nyttjande.

Enligt 26 § första stycket äger hyresvärden utan uppskov erhålla tillträde

till lägenheten bland annat för utförande av förbättringsarbete, som ej utan

skada kan uppskjutas. Vidare må hyresvärden enligt andra stycket i paragrafen

efter tillsägelse minst en månad i förväg låta i lägenheten utföra

mindre brådskande förbättringsarbete som icke vållar väsentligt hinder eller

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 38.

Utskottet.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

men i nyttjanderätten. Sådant arbete må dock ej utföras under sista månaden

av hyrestiden. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, äger

hyresgästen inom en vecka från det han erhöll meddelande därom, utan hinder

av att längre hyrestid må hava avtalats, uppsäga avtalet till upphörande

å den fardag som inträffar näst efter sex månader från uppsägningen; och

må sådant arbete som sist nämnts ej påbörjas förrän avtalet enligt vad nyss

sagts kunnat bringas att upphöra. I paragrafen stadgas vidare bland annat,

att vad i andra stycket är stadgat ej gäller arbete som hyresvärden utfäst sig

att utföra åt hyresgästen. Förbehåll, varigenom hyresgästen ålägges att efter

kortare frist än som följer av bestämmelserna i sagda stycke tåla där avsedda

åtgärder eller inskränkning göres i hyresgästen enligt samma stycke tillkommande

rätt att uppsäga avtalet, skall vara utan verkan.

Motsvarande bestämmelser i kommitténs förslag innehöllo bland annat,

att hyresvärden ägde att efter tillsägelse minst en månad i förväg genom lägenheten

draga stamledningar för avlopp samt för fastighetens förseende

med värme, gas, elektricitet och vatten — dock ej under sista månaden av

hyrestiden.

Emot detta stadgande i kommittéförslaget framställdes reservation av herrar

Hermansson och Larsson, vilken reservation biträtts i några av de över

förslaget avgivna yttrandena.

Föredragande departementschefen har anfört, att de betänkligheter som

sålunda anförts beträffande rätten för hyresvärden att framdraga vissa

stamledningar icke syntes kunna frånkännas berättigande. I propositionen

har därför stadgandet i fråga uteslutits.

I motionerna 1:286 av herrar Ewerlöf och Wistrand och 11:438 av herrar

Gezelius och Hagberg i Malmö har yrkats, att genomdragande av stam

ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten likställes med mindre

brådskande förbättringsarbete, som ej förorsakar väsentligt hinder eller

men i nyttjanderätten.

Vid ståndpunktstagande till frågan om rätten att framdraga stamledningar

torde böra vägas mot varandra å ena sidan betydelsen ur allmän

synpunkt av önskemålet, att erforderliga moderniseringsarbeten inom äldre

fastigheter ej fördröjas, samt å andra sidan de olägenheter som åsamkas

hyresgästen. Utskottet underskattar icke förstnämnda synpunkt men finner

likväl mindre lämpligt, att — såsom i nämnda motioner yrkats -—

framdragandet av stamledningar förklaras städse vara jämställt med mindre

brådskande förbättringsarbete som ej vållar väsentligt hinder eller men

i nyttjanderätten.

I fråga om vissa slag av stamledningar torde de olägenheter som åsamkas

hyresgästen genom deras framdragande kunna vara jämförelsevis

obetydliga. Beträffande andra stamledningar synes däremot intrånget

för hyresgästen genom arbetet för deras framdragande kunna vara betydande.

Härjämte är i varje särskilt fall beskaffenheten och storleken av den

förhyrda lägenheten av betydelse för frågan, huruvida mera väsentligt intrång

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

35

kan anses föreligga eller ej. Det genom propositionen framlagda förslaget är

så utformat, att olika regler torde bliva tillämpliga i olika fall. Örn det

sålunda finnes, att framdragandet av stamledningar med hänsyn till omständigheterna

icke kan antagas medföra något väsentligt hinder eller men

för hyresgästen i fråga, må arbetet utföras efter tillsägelse en månad i förväg.

Skulle däremot befinnas, att genom arbetet väsentligt intrång vållas,

skall enligt förslaget gälla, att tillsägelse måste ske sex månader i förväg,

därvid hyresgästen ock berättigats att uppsäga avtalet. Den reglering, som

sålunda skett i förslaget, bör enligt utskottets mening godtagas. Det må

anmärkas, att i de fall, då hyresgästen ej begagnar sig av nämnda rätt

att uppsäga avtalet, oaktat väsentligt intrång åsamkas honom, hyresgästen

i allmänhet kan antagas vara villig att träffa överenskommelse om att arbetet

må utföras tidigare än efter utgången av sex månader. Något hinder för en

sådan överenskommelse lärer ej föreligga enligt förslaget.

28—37 §§.

I dessa paragrafer i förslaget meddelas bestämmelser örn verkan av fastighetens

överlåtelse samt av utmätning eller konkurs m. m., örn hyresrättens

förverkande och om uppsägning.

Enligt 34 § må hyresgästen, oaktat hyresrätten är förverkad genom dröjsmål

med erläggande av hyran, likväl ej på den grund skiljas från lägenheten,

där senast å tolvte söckendagen från uppsägningen rättelse sker genom

att hyran erlägges till hyresvärden eller nedsättes hos överexekutor

enligt vad i 22 § i förslaget är stadgat. Har hyresvärden hos laga myndighet

yrkat vräkning av hyresgästen, skall dock vad nu sagts ej gälla med

mindre hyresgästen inom sagda tid gottgjort hyresvärden vad denne visar

sig hava utgivit för stämpel, lösen och delgivningskostnad eller, om nedsättning

jämlikt 22 § ägt rum, hyresgästen ställt pant eller borgen jämväl

för nu nämnda kostnader. Härjämte föreskrives bland annat, att vad

i paragrafen är stadgat ej skall gälla där av hyrestiden återstod mindre än

en månad när hyresrätten förverkades.

I motionen 11:440 av herr Senander m. fl. yrkas, att bestämmelsen om

skyldighet för hyresgästen att i ovan angivet fall ersätta hyresvärden stämpel-,

lösen- och delgivningskostnad måtte avlägsnas ur förslaget.

Utskottet finner icke, att någon befogad erinran kan riktas mot den föreslagna

skyldigheten för hyresgäst, som vill återvinna förverkad hyresrätt,

att ersätta hyresvärden vad denne visar sig lia utgivit för stämpel, lösen

och delgivningskostnad i anledning av vräkningsansökan mot hyresgästen.

38—40 §§.

I dessa paragrafer lia intagits bestämmelser i syfte att under vissa förutsättningar

tillförsäkra hyresgästen rätt till skadestånd örn han, utan att

hyresrätten förverkats, till följd av uppsägning från hyresvärdens sida nödgas

avflytta från den förhyrda lägenheten.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

I 38 § första stycket stadgas i detta hänseende att, om hyresavtal, som slutits

för minst sex månader, uppsäges av hyresvärden utan att hyresrätten är

förverkad och hyresgästen inom en vecka giver hyresvärden meddelande att

han önskar behålla lägenheten, skall det åligga hyresvärden att utan dröjsmål

uppgiva på vilka villkor han är villig att förlänga hyresförhållandet eller

ock av vilken orsak han vägrar att medgiva förlängning. Underlåter

hyresvärden det eller uppställer han för hyresförhållandets förlängning villkor,

som är otillbörligt, eller vägrar han att medgiva förlängning av sådan

anledning att hans förfarande måste anses strida mot god sed i hyresförhållanden,

skall hyresgästen, där han lämnat meddelande som nyss sagts, äga

rätt till skälig gottgörelse för de kostnader som äro förenade med flyttningen

från lägenheten. Försummar hyregästen efter uppsägningen sina skyldigheter,

skall han vara förlustig sin rätt till ersättning.

Härefter stadgas i andra stycket i fråga om lägenhet, som av hyresgästen

brukats för handel, hantverk, industriell rörelse eller annan förvärvsverksamhet,

att hyresgästen i fall och under villkor som i första stycket sägs tillika

skall vara berättigad att av hyresvärden erhålla skälig ersättning för den

ökning av lägenhetens värde på hyresmarknaden som verksamheten må

hava medfört, såframt efter hyresgästens avflyttning hyresvärden eller annan

i lägenheten utövar förvärvsverksamhet av samma eller liknande art. Hade

hyresgästen övertagit av föregående hyresgäst bedriven verksamhet, skall

vid tillämpning av vad nu sagts skälig hänsyn tagas jämväl till den ökning

av lägenhetens värde på hyresmarknaden som den föregående hyresgästen

må hava åstadkommit.

Enligt 39 § skall vad i 38 § är stadgat äga motsvarande tillämpning i det

fall att avtal slutits för en tid av minst sex månader, utan förbehåll om uppsägning,

och hyresgästen minst tre månader eller, där avtalet slutits för ett

år eller längre tid, minst sex månader före hyrestidens utgång giver hyresvärden

tillkänna att han önskar behålla lägenheten. — Förbehåll, varigenom

hyresgästen enligt 38 eller 39 § tillkommande rätt upphäves eller inskränkes,

skall enligt 40 § vara utan verkan.

Med nu ifrågavarande bestämmelser avses att genom införande av skadeståndsrätt

för hyresgästen motverka obefogade uppsägningar från hyresvärdarnas

sida. Propositionen anknyter härutinnan till den tankegång som uppbar

hyreslagstiftningskommitténs förslag i förevarande del. Beträffande de

modifikationer, vilka vidtagits i förhållande till kommitténs förslag, får utskottet

hänvisa till propositionen.

Inom kommittén anfördes i förevarande avseende reservation bland annat

av herrar Hermansson och Larsson, som därvid uttalat bland annat:

Reservanterna kunde icke finna annat än att det enda sätt, varpå man

kunde vinna den sociala tillgång, som känslan av trygghet och trivsel hos

hyresgästerna otvivelaktigt ansåges innebära, vore att i någon form inskränka

hyresvärdens uppsägningsrätt. Man behövde icke gå långt för att finna

förebilder till en lagstiftning, där tyngdpunkten av hemskyddet läge

i en begränsning av hyresvärdens uppsägningsrätt eller med andra ord i en

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

37

verklig kvarboenderätt för hyresgästen, nämligen till nya danska hyreslagen.

Denna byggde på principen att en hyresgäst, vars hyresavtal icke

upphört efter utgången av ett prövoår, skulle äga rätt kvarbo i lägenheten

under viss tidsperiod, under vilken de avtalade hyresvillkoren skulle gälla,

med rätt dock för hyresvärden att under denna period bringa avtalet till

upphörande under bestämda förutsättningar. Det syntes dock lämpligare att

göra optionsrättens inträde beroende av anmälan från hyresgästen. Såsom

utgångspunkt för optionsrättens inträde borde väljas att hyresgästen

faktiskt innehaft lägenheten viss tidrymd. Att det för inträde av optionsrätt

borde krävas att hyresgästen bebott lägenheten under en icke alltför

kort tid läge i sakens natur. Reservanterna hyste inga betänkligheter mot

att uppställa kravet på ett två-årigt innehav. Beträffande optionsperioderna

funne reservanterna den danska lagens princip med tre-årsperioder vara

att förorda. Att hyresvärden måste tillerkännas rätt att bringa avtalet

till upphörande även under en optionsperiod, nämligen då särskilt betydelsefulla

omständigheter nödvändiggjorde detta, vore uppenbart. I rättssäkerhetens

intresse borde dylika frågor avgöras av domstol. Ehuru den danska

hyreslagens bestämmelser i huvudsak syntes kunna läggas till grund för

en reglering av optionsrätten jämväl i vårt land, syntes en viss utbyggnad

av reglerna vara nödvändig i syfte att hindra otillbörliga uppsägningar

från hyresvärds sida, då optionsrätt ännu icke inträtt, eller för tid mellan

tvenne optionsperioder. Som ett komplement till övriga regler borde stadgande^

enligt vilka hyresvärden i vissa fall bleve skadeståndsskyldig, ha

en viss funktion att fylla.

Enligt reservanternas uppfattning kunde vidare en optionsrätt beträffande

affärslokaler anordnas i enlighet med samma principer som i fråga om

bostadslägenheter. Med hänsyn till de större ekonomiska värden som stöde

på spel, då det gällde affärslägenheter, syntes optionsperioderna för deras

vidkommande böra vara något längre, exempelvis fem år. Detta borde i

sin tur föranleda att såsom villkor för optionsrätts inträde krävdes längre

tids innehav av lägenheten än såvitt anginge bostadslägenheter. Reservanterna

förordade härutinnan en tid av fem år.

Föredragande departementschefen har uttalat, att det syntes lämpligt att

på sätt kommitténs majoritet förordat söka ernå avsett skydd för hyresgästen

genom införande av en skadeståndsrätt. Upptagande i lagen av bestämmelser

om en verklig optionsrätt för hyresgäst syntes däremot med hänsyn till

de menliga verkningar å fastighetsmarknaden, som tillskapandet av en dylik

rätt måste befaras medföra, icke kunna förordas.

I motionen II: 440 av herr Senander m. fl. yrkas, att i lagen måtte införas

bestämmelser lill motverkande av omotiverade hyreshöjningar. Vidare har

yrkats, att de linjer, som förenämnda reservanter inom hyreslagstiftningskommittén

i förevarande avseende förordat och som avsåge införande av optionsrätt,

borde läggas till grund för bestämmelser i ämnet.

Utskottet finner välgrundat, att vid genomförande av en ny hyreslagstiftning

meddelas bestämmelser i syfte att bereda hyresgästen skydd mot obefogade

uppsägningar från hyresvärdens sida. I fråga örn utformningen av detta

skydd har i propositionen valts den av hyreslagstiftningskommitténs majoritet

förordade vägen att införa en skadeståndsrätt för hyresgästen. I lörenämnda

motion har däremot i anslutning till den ståndpunkt, som intagits

ine teotia.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

av två reservanter i kommittén, yrkats, att i lagen måtte intagas mera vittgående

bestämmelser, varigenom hyresgästen tillförsäkrades en närmare utformad

optionsrätt.

I valet mellan ifrågavarande alternativ synes företräde böra tillerkännas

den föreslagna skadeståndsrätten. Det är väl sant, att hyresgästens intresse

att även mot hyresvärdens vilja få bo kvar i en förhyrd lägenhet icke därmed

kunnat i full utsträckning tillgodoses. Å andra sidan synes emellertid farhågan,

att införandet av optionsrätt i enlighet med vad i motionen yrkats

skulle medföra ogynnsamma verkningar å bostadsproduktionen och hyresmarknaden,

icke kunna avvisas. Och utskottet vill understryka, att en riklig

bostadsförsörjning är av största betydelse ur hyresgästernas synpunkt. Det

kan även anföras, att införandet av sådan optionsrätt som nyss sagts torde

förutsätta en hyresreglering och överlämnande av därmed sammanhängande

frågor till specialdomstolar för hyresmål. Utskottet kan för sin del icke

förorda en så vittutseende ändring av liyreslagstiftningen.

Beträffande utformningen av det genom propositionen framlagda förslaget

i förevarande del har utskottet ej funnit anledning till anmärkning. De ändringar,

som vidtagits i förhållande till kommitténs förslag, finner utskottet

sålunda vara sakligt motiverade.

41—47 §§.

Av dessa paragrafer torde särskilt böra uppmärksammas 47 §, under vilken

såsom förut nämnts upptagits till behandling av de s. k. 1934 års byggnadsindustrisakkunniga

väckt förslag i avsikt att åstadkomma en utjämning

av flyttningarna till och från bostadslägenheter å båda fardagarna, den 1

april och den 1 oktober, samt därmed en utjämning av byggnadsindustriens

säsongbetonade karaktär.

Enligt det genom propositionen framlagda förslaget äger Kungl. Majit förordna,

att inom ort, där flyttningar till och från lägenheter, som uthyras allenast

till bostad, årligen förekomma till betydande antal och huvudsakligen

äga rum den 1 oktober, hyresavtal om sådana lägenheter må, utan hinder

av vad avtalet innehåller örn tidpunkten för avtalets upphörande, uppsägas

till den 1 april, såframt ej därigenom den avtalade hyrestiden förkortas med

mer än sex månader eller den sammanlagda tid, hyresgästen sistnämnda dag

innehaft lägenheten, kommer att understiga ett år. Förbehåll, varigenom för

uppsägning som nu sagts föreskrives längre uppsägningstid än eljest eller

stadgas särskild påföljd av uppsägningen, skall vara utan verkan.

Utskottet. Det är uppenbarligen synnerligen vanskligt att på förhand bedöma, i vad

mån sådant förordnande som i 47 § sägs kan komma att medföra åsyftad

verkan. Med hänsyn härtill synes berättigad tvekan kunna hysas angående

lämpligheten av att medgiva åsidosättande av avtalad hyrestid genom uppsägning

till annan dag än den då den förhyrda lägenheten skulle frånträdas

enligt avtalet. Då emellertid önskemålet att erhålla en jämnare fördelning

av flyttningarna å båda fardagarna, den 1 april och den 1 oktober, är av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38. 39

största betydelse och sagda ingrepp i avtalsfriheten genom propositionen

givits en jämförelsevis begränsad innebörd, vill utskottet likväl biträda förslaget.

Utskottet anser sig härvid böra framhålla vikten av att, innan förordnande

som avses i paragrafen meddelas av Kungl. Majit, genom underhandlingar

med de fastighetsägare- och hyresgästorganisationer, som må

finnas på platsen, utrönes, huruvida icke syftet med lagrummet kan ernås

på frivillighetens väg. Därest genom organisationernas ingripande erforderlig

del av hyreskontrakten inom en ort kommer att slutas på villkor, att uppsägning

i vanlig ordning må ske till den 1 april, är uppenbarligen en sådan

lösning av frågan att föredraga.

Övergångsbestämmelserna.

Utskottet har ej funnit anledning till något uttalande med avseende å de

föreslagna övergångsbestämmelserna.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 14 § lagsöknings

lagen.

Detta förslag föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Förslaget till lag om medling i hyrestvister.

Enligt 1 § i detta förslag äger Kungl. Majit på framställning av kommun

förordna, att i kommunen skall finnas en nämnd med uppgift att medverka

till biläggande av hyrestvister. Nämnden skall jämlikt 2 § bestå av ordförande

och två ledamöter jämte suppleant för envar av dem. Ordföranden

och hans suppleant, vilka skola vara lagfarna, skola förordnas av socialstyrelsen

för två år i sänder. De båda ledamöterna och deras suppleanter

skola utses av kommunens beslutande myndighet likaledes för två år i sän- •

der. En ledamot och hans suppleant skola äga och förvalta till uthyrning

avsedd fastighet. Den andre ledamoten och hans suppleant, vilka ej må

äga eller förvalta sådan fastighet, skola ha kännedom örn ortens hyresförhållanden.

Vidare meddelas vissa allmänna villkor för behörighet att vara

ordförande, ledamot eller suppleant i medlingsnämnd. Örn förhållandena

därtill föranleda, må för ordföranden och var ledamot i nämnden utses två

eller flera suppleanter.

Hyrestvist må enligt 3 § av part hänskjutas till nämnden, såframt tvisten

ej dragits inför domstol, lagsökningsdomare, överexekutor eller skiljemän.

Är tvisten anhängig vid domstol, äger enligt andra stycket i paragrafen domstolen

på begäran av endera parten förordna, att tvisten före målets avgörande

skall i sin helhet i viss del handläggas av nämnden.

I 4—14 §§ meddelas bestämmelser örn förfarandet vid nämnden m. m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

VlslcotUt.

Enligt 15 § äger Kungl. Majit meddela närmare föreskrifter angående tilllämpningen

av lagen.

I motionerna I: 285 av herrar Wistrand och Holmström och II: 439 av

herr Sandström, vilka äro likalydande, har yrkats, att i lagtexten borde föreskrivas

skyldighet för det organ, som skulle utse ledamöter i medlingsnämnd,

att, där fastighetsägare- eller hyresgästorganisation funnes å platsen,

av dem infordra förslag till ledamöter i nämnden. Vidare har anförts, att

det i lagtexten eller eljest borde komma till tydligt uttryck, att hyresvärdsrepresentanten

skulle genom förvaltning av till uthyrning i förvärvssyfte

avsedd fastighet i enskild ägo lia gjort sig känd för sådan insikt och erfarenhet

i dylik förvaltning, att han kunde i nämnden företräda de enskilda

fastighetsägarnas intressen. Slutligen ha motionärerna hemställt örn

sådan ändring av förslaget, att såväl ordförande som ledamöter i nämnden

komme att utses av länsstyrelsen.

Vad först angår frågan örn sättet för utseende av ordförande i medlingsnämnd

finner utskottet lämpligt, att, såsom i propositionen föreslagits, ordföranden

skall tillsättas av socialstyrelsen. Uppenbarligen bör emellertid

styrelsen, innan den meddelar beslut därom, inhämta förslag och yttranden

från orten. I de tillämpningsföreskrifter, som torde komma att utfärdas av

Kungl. Majit, synas lämpligen böra intagas bestämmelser i sådant hänseende.

Därvid torde bland annat böra stadgas, att länsstyrelsens yttrande

städse skall inhämtas.

I fråga om utseendet av ledamöter i medlingsnämnd har utskottet icke

funnit tillräckliga skäl förebragta för en ändring av det genom propositionen

framlagda lagförslaget i denna del. Utskottet finner ej heller anledning att

i lagen införa sådana bestämmelser som i motionerna ifrågasatts angående

kvalifikationerna hos den ledamot, vilken skulle företräda hyresvärdarnas

synpunkter. Härvid förutsätter utskottet, att utan dylika bestämmelser vid

val av ledamöter i nämnden kommer att iakttagas, att nyssnämnda ledamot

kan anses lämpad att företräda de synpunkter som från hyresvärdarnas sida

anläggas å ifrågavarande tvister. Utskottet vill även framhålla, att i de tilllämpningsföreskrifter,

som enligt vad förut sagts torde komma att utfärdas

av Kungl. Majit, synes böra intagas bestämmelse, att fastighetsägare- och

hyresgästorganisationer som ma finnas å platsen skola, när fråga är örn val

av ledamöter eller suppleanter i medlingsnämnd, erhålla tillfälle att inkomma

med förslag å lämpliga personer.

Med avseende å stadgandet i 3 § andra stycket i förslaget vill utskottet

framhålla, att medlingsnämnden i fall, som där avses, lika litet som eljest

skall avgiva utlåtande angående befogenheten av parts talan. Nämnden har

salunda allenast att efter förmåga medverka till biläggande av tvisten genom

att söka åstadkomma förlikning.

Under åberopande av vad ovan i olika hänseenden anförts får utskottet

hemställa,

1) att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen;

och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38,

41

2) att motionerna I: 285 och 286 samt II: 438, 439 och 440

måtte anses besvarade genom vad utskottet sålunda hemställt.

Stockholm den 26 maj 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Hagman, Löfvander*, Linnér,

Sten och Holstenson* ;

från andra kammaren: herrar Hage, Molander*, Sandström, Hermansson i Norrköping

och Gardell*, fröken Andersson samt herrar Holm och Holmbäck.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

A. Beträffande förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 jnni

1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom:

1) av herr Hage, vilken anfört följande:

Den framlagda propositionen rörande en reformering av hyreslagstiftningen

innebär i någon mån ett tillmötesgående mot hyresgästintresset i form av

vissa förbättringar av hyresgästens ställning, varom upprepade framställningar

i riksdagen och på annat sätt framförts ända sedan år 1922.

Men å andra sidan innebär förslaget, att på flera punkter bestämmelser

åstadkommas eller bibehållas, som ej alls tillmötesgå de krav, som framförts

från hyresgästsidan. På en eller annan punkt ha t. o. m. nu gällande bestämmelser,

berörande hyresgästerna, omformats på ett för dessa ofördelaktigare

sätt än vad som nu är fallet.

Med hänsyn härtill och då hyresgästerna — visserligen ej undantagslöst

men generellt sett — måste betraktas som den svagare parten i ett hyresförhållande,

kan det nu föreliggande förslaget ej godtagas som en slutgiltig lösning

av denna för stora delar av landets medborgare betydelsefulla fråga,

utan fastmera betraktas som en avbetalning på gamla reformkrav, vilka — i

den mån de nu ej tillmötesgås — måste framföras åter och åter till dess de

vinna en bättre lösning än den som nu kan uppnås.

Givetvis innebära bestämmelserna i den nu föreliggande propositionen i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

ett avseende förbättringar, då ett flertal stadganden i 1907 års lag, vilka beröra

hyresvärdens skyldighet att hålla uthyrd lägenhet i ett gott stånd m. m.,

förlänats tvingande natur. Detta har också varit ett av de främsta yrkanden,

som under de gångna åren i upprepade motioner och framställningar

framförts under kampen för hyreslagens reformering. Emellertid kan konstateras,

att den framförda lagreformen ej på samtliga avsnitt fullföljer denna

princip om lagens tvingande innebörd. Så innehåller t. ex. 19 § en bestämmelse,

vars innebörd, då den sammanställes med vissa andra stadgan

den i lagen, torde vara, att en hyresvärd mycket väl kan i ett hyreskontrakt

med bindande verkan införa en bestämmelse därom att hyresgäst ej skall

erhålla någon nedsättning i hyra, då vissa underhållsarbeten, som i 19 §

omnämnas, ske under hyrestiden. Detta — som heror på att vissa bestämmelser

ej ha tvingande innebörd — torde ej ha så stor betydelse, då det gäller

en större lägenhet, där bostadsutrymme finnes, även om något rum måste

utrymmas på grund av reparation. Men bestämmelsen blir till så mycket

större ekonomisk nackdel för en hyresgäst med en liten lägenhet, i synnerhet

om familjen är talrik.

Det skulle taga ett allt för stort utrymme att här utförligt redogöra för

och motivera de ändringar i lagen, vilka det varit önskligt att i detta sani

manhang få igenom utöver vad som föreslagits i propositionen. En sammanfattning

av dessa önskemål — av vilka en del upptagas i yrkandet här

nedan — förekommer i de reservationer, som av herrar Hermansson och

Larsson framförts inom 1936 års hyreslagstiftningskommitté. Det hade varit

önskvärt, örn Kungl. Maj:t vid utformandet av det framlagda lagförslaget

till grund för detsamma i huvudsak lagt de yrkanden, som framförts av

nämnda reservanter och vilka vid årets riksdag framlagts i motion 11:440.

Av dessa yrkanden förtjänar särskilt framhållas yrkandet örn åstadkommandet

av en optionsrätt för hyresgäster, genom vilken rätt en hyresgäst,

som viss tid innehaft en lägenhet och fullgjort sina skyldigheter, skulle bibehållas

vid innehavet av lägenheten och skyddas mot en omotiverad uppsägning

från husägarens sida. Denna fråga om skydd för hyresgästens hem

— som särskilt under tider av bostadsbrist och på platser med ringa bostadstillgång

har stor betydelse — har utgjort en av de förnämsta kampfrågorna

i den långa striden om hyreslagens utformning i en mera social och humanitär

anda. För en del år sedan opinerade 80,000 hyresgäster för en sådan

lagstiftning, där optionsrätten utgjorde ett synnerligen framträdande krav.

Det skulle föra för långt att här i detalj gå in på hela frågan om optionsrätten.

Det kan vara tillräckligt att slå fast, att det i propositionen framlagda

förslaget på denna punkt icke innebär framskapande av lagbestämmelser,

som kunna skydda hyresgästen vid ett bostadsinnehav utan fastmera

endast syfta till att giva hyresgästen en flyttningsersättning, som —

särskilt då det gäller mindre lägenheter — kommer att röra sig örn en så

ringa summa, att den ej kan verka tillbakahållande på hyresvärdens benägenhet

att uppsäga hyresgäst, då han av personliga eller andra skäl finner

detta lämpligt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

43

På denna punkt — där regeringens förslag t. o. m. innebär en försämring

ur hyresgästernas synpunkt av vad som föreslagits av kommitténs majoritet

— anföres emellertid i propositionen den synpunkten att en genomförd optionsrätt

skulle medföra en minskning av bostadsproduktionen i landet. Detta

torde säkerligen vara en tendentiös överdrift. En optionsrätt, där även vissa

undantag ske, örn verkliga skäl därtill finnas — och så har man alltid tänkt

sig optionsrätten utformad — kan icke innebära ett så långt gående ingripande

i äganderätten, att följder av här antytt slag kunna befaras. En antydan

härom gives därigenom, att våra bägge grannländer ej dragit sig för

att gå in för tanken på åstadkommande av en optionsrätt — Danmark i form

av en redan antagen lag och Norge i form av ett utarbetat förslag härom.

Med hänsyn härtill kommer denna reservation — utöver yrkandet om

omedelbara ändringar i vissa paragrafer av utskottets förslag — att även

utmynna i ett yrkande örn en fortsatt utredning av det spörsmål, som berör

optionsrätten.

Under hänvisning till vad här ovan anförts hemställes alltså,

A) att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen

med nedanstående ändringar:

a) I 13 § införes en bestämmelse därom att hyresgästen

skall själv äga ombesörja bristens avhjälpande på hyresvärdens

bekostnad, där bristen är av ringa betydelse.

b) Ur 22 § bör utgå föreskriften om skyldighet för hyresgäst

att vid deposition av hyra hos överexekutor ställa pant

eller borgen för den kostnad för beloppets utfående, som

kan tillskyndas hyresvärden, samt ränta.

c) Ur 34 § bör utgå bestämmelsen, att, därest hyresvärden

hos laga myndighet yrkat vräkning av hyresgästen, hyresvärden

även skall ersättas för stämpel, lösen och delgivningskostnad;

samt

B) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

örn en fortsatt utredning rörande frågan om åstadkommande

av en optionsrätt för hyresgäst, varvid må övervägas

örn nämnda rätt bör utformas efter förebild från de

stadganden, som framförts inom norsk och dansk lagstiftning,

samt under hänsynstagande till den reservation som inom

1936 års hyreslagstiftningskommitté i denna fråga framlagts

av herrar Hermansson och Larsson.

2) av herrar Tamm, Linnér och Sandström samt fröken Andersson, vilka

rörande 3 kap. 26 § i förslaget anfört:

I hyreslagstiftningskommitténs förslag hade i motsvarande paragraf före

slagits, att hyresvärden efter tillsägelse en månad i förväg skulle äga rätt att

genom en uthyrd lägenhet draga stamledningar för avlopp samt för fastighetens

förseende med värme, gas, elektricitet och vatten. Sådant arbete skulle

dock enligt kommittén icke få utföras under sista månaden av hyrestiden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Denna rätt har i den kungl, propositionens av utskottets majoritet tillstyrkta

förslag till ovanskrivna paragraf uteslutits.

Då vi anse en dylik rättighet för hyresvärden vara av stor betydelse för en

synnerligen önskvärd snabb modernisering av äldre fastigheter, vilja vi hemställa,

att en dylik bestämmelse i enlighet med yrkande, framställt i motionerna

I: 286 och II: 438, inflyter i lagen.

Vi tillåta oss därför föreslå, att andra stycket av nämnda 26 § erhåller

följande ändrade lydelse:

Efter tillsägelse minst en månad i förväg må hyresvärden låta i lägenheten

utföra mindre brådskande förbättringsarbete, som icke vållar väsentligt

hinder eller men i nyttjanderätten, så ock genom lägenheten draga stamledningar

för avlopp samt för fastighetens förseende med värme, gas, elektricitet

och vatten. Sådant arbete må dock ej utföras under sista månaden

av hyrestiden. Vill hyresvärden---utfäst sig att utföra åt hyres
gästen.

3) av herr Hermansson i Norrköping, vilken — med instämmande av heil''

Hage i fråga örn nedan angivna yrkande — beträffande 3 kap. 38 § i förslaget

anfört följande:

Inom hyreslagstiftningskommittén förordade jag jämte en annan av kommitténs

ledamöter vissa bestämmelser i syfte att trygga hyresgästens besittningsrätt

till den förhyrda lägenheten. Vårt förslag i detta hänseende byggde

— i huvudsaklig överensstämmelse med den nyligen genomförda danska

hyreslagstiftningen — på en inskränkning av hyresvärdens uppsägningsrätt

under vissa perioder. Ehuru jag icke kan dela utskottets uppfattning att en

så utformad optionsrätt skulle medföra ogynnsamma verkningar å bostadsproduktionen

och hyresmarknaden, vill jag likväl icke motsätta mig att det

av utskottet förordade systemet, vilket innebär att i stället för hyresgästens

kvarboenderätt införes en hyresvärdens skadeståndsskyldighet, nu införlivas

med vårt lands hyreslagstiftning. Detta mitt ståndpunktstagande baseras

därpå, att en optionsrätt enligt det danska systemet icke låter sig förenas

med den av utskottet tillstyrkta anordningen för en rationell lösning av det

s. k. fardagsproblemet, vilken anordning jag på av utskottet anförda skäl anser

mig kunna godtaga. Jag anser det vidare vara av väsentlig vikt, att överhuvud

taget några åtgärder vidtagas för tryggande av hyresgästens besittningsrätt

samt att de erfarenheter, som komma att vinnas vid de av utskottet

tillstyrkta bestämmelsernas tillämpning, kunna bliva till gagn vid den omprövning

av detta spörsmål, som enligt mitt förmenande förr eller senare

måste företagas.

Emellertid ha såväl i den kungl, propositionen som i utskottets förslag,

vilka i princip bygga på hyreslagstiftningskommitténs betänkande, företagits

vissa ändringar av kommitténs förslag rörande omfattningen av hyresvärdens

skadeståndsrätt. Dessa ändringar äro enligt min mening ganska omotiverade.

Om man vill öka hyresgästens hemskydd genom att använda skadeståndsinstitutet

är det angeläget att tillse, att bestämmelserna icke utformas

så snävt att de förlora sin återhållande verkan på den hyresvärd, som över
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

45

väger att företaga uppsägningar. De stadganden som i detta sammanhang

föreslagits av hyreslagstiftningskommittén sträcka sig icke längre än att de

böra betraktas som minimibestämmelser för att åstadkomma ett ökat hemskydd

för oförvitliga och skötsamma hyresgäster.

Jag får därför hemställa att 3 kap. 38 § i förslaget måtte erhålla följande

lydelse:

38 §.

Varder hyresavtal, som slutits för minst sex månader, av hyresvärden uppsagt

utan att hyresrätten är förverkad och giver hyresgästen inom en vecka

hyresvärden meddelande att han önskar behålla lägenheten, åligger det hyresvärden

att utan dröjsmål uppgiva på vilka villkor han är villig att förlänga

hyresförhållandet eller ock av vilken orsak han vägrar att medgiva

förlängning. Underlåter hyresvärden det eller uppställer han för hyresförhållandets

förlängning villkor, som är otillbörligt, eller vägrar han att medgiva

förlängning av sådan anledning att hans förfarande måste anses strida

mot god sed i hyresförhållanden, åge hyresgästen, där han lämnat meddelande

som nyss sagts, erhålla ersättning för skada, som genom flyttningen

åsamkats honom. Försummar hyresgästen efter uppsägningen sina skyldigheter,

vare han förlustig denna rätt.

Vid bedömandet örn och i vad mån skada uppstått skall, där hyresförhållandet

varat minst fem år, hänsyn tagas även till omständigheter av annan

än rent ekonomisk betydelse.

I fråga--- •—- hava medfört.

Hade hyresgästen —--hava åstadkommit.

4) av herrar Linnér och Holmbäck, vilka beträffande 3 kap. 47 § i förslaget

anfört följande:

Det genom 47 § föreslagna ingreppet i regeln, att slutna avtal skola äga

gällande kraft enligt sitt innehåll, har sitt upphov i byggnadsindustrisakkunnigas

betänkande och har motiverats med en önskan att befrämja byggnadsverksamheten

under vintern. Någon utredning örn i vilken omfattning

paragrafen skulle kunna väntas stimulera dylik byggnadsverksamhet har

emellertid icke kunnat förebringas, och för vår del tro vi icke, att paragrafen

skulle få någon inverkan av betydelse i denna riktning. Paragrafen

skulle medföra ett främjande av byggnadsverksamheten under vinterhalvåret

endast om den skulle föranleda ett större antal hyresgäster, vilkas kontrakt

eljest skulle utlöpa den 1 oktober, att uppsäga sina lägenheter till den

1 april för att då flytta över till något nybyggt hus. Vid tre månaders uppsägningstid

måste denna uppsägning äga rum före den 1 januari; vid sex

månaders uppsägningstid före den 1 oktober — i förevarande sammanhang

gör nämligen icke lagförslaget någon inskränkning i den avtalade uppsägningstiden.

Det förefaller osannolikt att uppsägningar skulle i större antal

komma att äga ruin av nu nämnd anledning. Att märka är f. ö., att bygg
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

nadsindustrisäkkunniga hävdat, att för att den föreslagna lagstiftningen om

uppsägningsrätt »skall bliva effektiv och motsvara sitt syfte, fordras att den

genomföres likformigt över landet, så att flyttningar mellan olika orter å

bägge de lagstadgade fardagarna underlättas». Då emellertid propositionen

inskränkt 47 § till att gälla endast å de orter, i fråga om vilka Kungl. Maj:t

giver ett särskilt förordnande om att paragrafen skall vara tillämplig -— en

inskränkning, som vi, med vår allmänna uppfattning, anse vara i sig en

förtjänst hos propositionen — föreligger icke ens ett omdöme från paragrafens

upphovsmän, att de nu föreslagna reglerna bliva effektiva.

Däremot synes paragrafen, som i motsats mot vad byggnadssakkunniga

föreslagit är avsedd att gälla även det fall, att en bostadsrättslägenhet hyres ut

av sin ägare, komma att medföra bestämda olägenheter beträffande rättsförhållandet

mellan hyresvärdar och hyresgäster. I tider med riklig bostadstillgång

och nedgående hyror torde paragrafen leda till att hyresgäster säga upp sina

kontrakt till den 1 april, ehuru de eljest skulle vara bundna till den 1 oktober.

\id ringa bostadstillgång och stigande hyror torde åter hyresvärdarna

komma att begagna paragrafen till att säga upp hyreskontrakt till den 1

april i och för hyresreglering. För risken att behöva välja mellan att få

sluta kontrakt om större hyra och att vid den oförmånliga tidpunkt, som

den 1 april väl även för framtiden torde komma att utgöra, få söka sig ny

bostad, kan hyresgästen icke skyddas av 38 §; det kan t. ex. icke sägas strida

mot god sed i hyresförhållanden, att värden säger upp hyresgästen till den

1 april för hyresreglering, då lagen själv i 47 § ger anvisning till uppsägning

till detta datum. Både hyresvärdar och hyresgäster torde vid en tvist

eller av annat dylikt skäl komma att använda 47 § för att befria sig från

ett hyresavtal vid en tidigare tidpunkt än som bestämts genom avtal. Paragrafen

skulle alltså komma att minska stadgan på hyresmarknaden. Sett

från fastighetsägarnas synpunkt, skulle detta kunna i viss mån inverka på

inteckningskrediten och byggnadsverksamheten, och för hyresgästernas del

komme det att stå i bestämd motsättning till den strävan att bereda hemskydd,

som är ett av de bärande dragen i den nu föreslagna hyreslagstiftningen.

Paragrafen skulle vidare främja det nomadiserande mellan olika

bostäder, som stundom äger rum i vissa städer. Lagbestämmelser i den riktning,

paragrafen anger, äro även bestämt avstyrkta av bl. a. hyreslagstiftningskommittén,

vilken avgivit förslag till övriga delar av den lagstiftning,

som nu skall genomföras, av 17 länsstyrelser, svenska stadsförbundet, samtliga

handelskamrer, konungariket Sveriges stadshypotekskassa och svenska

bostadskreditkassan samt av majoriteten av riksbanksfullmäktige.

På grund av vad nu anförts lia vi ansett oss böra yrka avslag på 47 §.

B. Beträffande förslaget till lag om medling i hyrestvister:

1) av herrar Hagman, Linnér och Holmbäck, vilka anfört:

Hyresavtalet med dess komplicerade och personliga karaktär framkallar

icke sällan individuella tvister mellan hyresvärd och hyresgäst. Däremot hava

s. 47 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

47

kollektiva stridigheter på hyresmarknaden hittills ej varit så många även

om vissa av dem varit rätt elakartade. Vissa materiella bestämmelser i förslaget

örn ändringar i lagen örn nyttjanderätt, framför allt dess tvingande

bestämmelser, synas vara ägnade att minska anledningarna till tvister. Under

sådana förhållanden torde icke för närvarande tillräcklig anledning föreligga

att införa en särskild medlingsinstitution för hyrestvister. Skulle strider

uppstå av sådan omfattning eller eljest av sådan beskaffenhet, att det

kan anses vara ett allmänt intresse att de skyndsamt biläggas, synes, såsom

socialstyrelsen framhållit, den möjligheten böra finnas att tillsätta särskild

förlikningsman eller förlikningskommission.

Den utformning, förslaget till lag om medling i hyrestvister erhållit, kan

ej heller anses lycklig. Medlingsnämnden har att taga befattning med såväl

rättstvister som intressetvister och skall i båda fallen söka åvägabringa

förlikning mellan parterna eller, om ej parterna under förhandlingarna

enats, själv framlägga förslag till lösning av tvisten. Huruvida nämndens

huvuduppgift skall vara att åstadkomma förlikning eller att tjänstgöra såsom

skiljenämnd är, såsom socialstyrelsen anmärkt, icke klart. Då nämndens

två ledamöter skola representera hyresvärds- resp. hyresgästintresset torde

den få svårt att, särskilt om kollektiva tvister uppstå, erhålla auktoritet såsom

opartisk institution, kanske också att själv uppnå enighet. I rättstvister

kan nämnden antingen då tvisten är anhängig vid domstol få sig ålagt

att handlägga målet eller, örn tvisten före rättegång handlagts av nämnden,

att delgiva domstolen vad som förekommit hos nämnden. Det torde vara

oundvikligt att nämndens sålunda föreslagna ställning till domstolen kommer

att öka dess benägenhet att anlägga mera juridiska än förlikningssynpunkter

på tvistefrågan. Risk att nämndens förslag på rättsliga grunder kan underkännas

av domstolen kvarstår det oaktat. Även i sådana fall blir nämndens

ställning försvagad.

Förslaget angående medling i hyrestvister synes således icke vara påkallat

av föreliggande omständigheter. I de fall, då ett ingripande skulle behövas,

synes förslaget ej heller vara ägnat att i nämnvärd mån bidraga till hyresfreden.

På grund härav hemställa vi,

att förslaget till lag om medling i hyrestvister icke må av

riksdagen bifallas.

2) av herrar Tamm och Sandström samt fröken Andersson, som ansett

att tredje stycket första punkten av 2 § i förslaget i enlighet med yrkande i

motionerna I: 285 och II: 439 bort erhålla följande ändrade lydelse:

De båda ledamöterna och deras suppleanter utses av vederbörande länsstyrelse,

likaledes för två år i sänder.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 a1 i texten