Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande planmässigt ianspråktagande av folkets arbetskraft i händelse av krig. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 166 i första kammaren av herr Domö m. fl. och nr 188 i andra kammaren av herr Bagge m. fl.

1939-05-30 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande planmässigt ianspråktagande av folkets arbetskraft i händelse av krig. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 166 i första kammaren av herr Domö m. fl. och nr 188 i andra kammaren av herr Bagge m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

planmässigt ianspråktagande av folkets arbetskraft i

händelse av krig.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 166

i första kammaren av herr Domö m. fl. och nr 188 i andra kammaren av

herr Bagge m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen må i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa om skyndsam utredning och förslag

till åtgärder, som under hänsynstagande till medborgarnas berättigade anspråk

på personlig rörelsefrihet möjliggöra, att folkets arbetskraft i händelse

av krig planmässigt tages i anspråk i den utsträckning rikets försvarsberedskap

fordrar.

I motiveringen till motionerna har hänvisats till vissa nu gällande lagstadganden

och i anslutning därtill anförts bland annat följande:

Dessa olika lagbestämmelser äro emellertid ingalunda ägnade att på ett

effektivt sätt tillgodose alla de behov av arbetskraft, som det i krig kan

bliva nödvändigt att sörja för. Här må endast erinras om ett synnerligen

betydelsefullt verksamhetsområde, nämligen jordbruket, där arbetskraften

i krigstid icke på något sätt är säkerställd. Detta är så mycket mera betänkligt

som å ena sidan brist på arbetskraft inom jordbruket redan i fredstid

förekommer och å andra sidan den jordbruksarbetande manliga ungdomen

utgör den övervägande delen av de värnpliktiga och därför vid mobilisering

kommer att kallas till militär tjänstgöring. Att få ersättning för

de inkallade tillräckligt snabbt för att rädda en skörd, på vilken hela landets

välfärd beror, är ett organisationsproblem, som icke kan improviseras och

som icke kan lösas med nuvarande bestämmelser. Att motsvarande behov

av reglering föreligger även på ett flertal andra områden, därom vittnar

den mångfald ofta mycket välmotiverade ansökningar örn befrielse från

inställelse vid mobilisering, varmed militära och andra myndigheter överhopades

under de kritiska dagarna i september. De flesta av dessa ansökningar

härstammade från personer och företag med en obestridligt betydelsefull

verksamhet i krigstid, men icke fallande under bestämmelserna rörande

uppskov och icke heller av sådan art, att dessa bestämmelser lämpligen

skulle kunna utvidgas till att gälla dem alla. Samtidigt gjorde emellertid

andra personer framställningar örn anvisande av arbete i försvarets tjänst,

vilket kan anföras som bevis för att arbetskraft för ersättning av inkallade

finnes.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sand. 2 avd. Nr 39—A0.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Det är sålunda angeläget att organisera arbetskraftens tillvaratagande

under krigstid, något som med nu gällande lagar och bestämmelser blott i

mycket ringa utsträckning och huvudsakligen på frivillighetens väg kan ske.

Framför allt blir uppgiften den att sörja för en organiserad ersättning för

dem, som genom militär tjänstgöring ryckas från sina vanliga sysselsättningar.

Det är otvivelaktigt fördelaktigast att i förväg fatta det nu antydda problemet

i ögonsikte och att omsorgsfullt planlägga de åtgärder, som i krigstid

kunna bliva erforderliga. Om man på grund av bristande planläggning

tvingas att ingripa på måfå, är det för det första att befara att ingripandena

icke bliva så ändamålsenliga som eljest varit möjligt. För det andra riskerar

man — och detta vilja vi särskilt understryka -— att ingripandena komma

att i onödig grad inkräkta på medborgarnas berättigade anspråk på

rörelsefrihet och fritt val av sysselsättningar.

Möjligen är en lagstiftning av den art vi åsyfta av vederbörande myndigheter

planerad, ehuru intet därom kommit till allmänhetens kännedom. Det

är emellertid icke tillräckligt att en eventuellt planerad lagstiftning antages

först då krigsfara föreligger. Planläggningen kan göras effektivare, om däri

även ingå åtgärder, som redan under fredstid företagits under allmänhetens

medverkan (registreringar, anmälningar o. s. v.). Och det är av synnerligt

värde att medborgaren så långt görligt på förhand vinner kännedom örn de

uppgifter, som i ett krig kunna komma att åvila en och var, och får tillfälle

att sätta sig in i dem, så att de ej nödgas i en kritisk tid övertaga göromål,

örn vilka de sakna varje kännedom.

Beträffande de skäl, som i övrigt anförts till stöd för den i motionerna

gjorda hemställan, får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt lagen den 31 mars 1938 angående skyldighet för kommuner och

enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov (rekvisitionslagen)

gäller, att sedan förordnande meddelats, att krigsmakten eller någon del

därav skall ställas på krigsfot, må från och med den dag, som av Konungen

bestämmes, genom rekvisition av kommuner eller enskilda utfordras förnödenheter

och tjänstbarheter, som må vara att tillgå i orten och som erfordras

för fyllande av sådana krigsmaktens oundgängliga behov, vilka icke

kunna på annat sätt tillgodoses med tillräcklig skyndsamhet (1 §). Genom

rekvisition må anskaffas eller tagas i anspråk bland annat vägvisare, budbärare,

arbetsmanskap samt personal för vård av sjuka och sårade människor

och djur; rid-, drag- och lastdjur, hundar, brevduvor, anspanns- och

motorfordon, motorredskap, lokomobiler, velocipeder, kälkar och skidor

ävensom därmed jämförliga kommunikationsmedel, allt med erforderligt

tillbehör, ävensom personal för skötsel och underhåll därav; fartyg, båtar

och andra farkoster med erforderlig utrustning och bemanning; luftfartyg

av alla slag med erforderlig utrustning och bemanning; bärgnings- och dykerimateriel

med erforderlig personal; järnvägar, kanaler, flygplatser, lastbryggor,

kajer, lyftkranar och andra dylika transportanordningar, allt med

utrustning och förråd, ävensom personal för skötsel och underhåll; telegraf-,

telefon- och radioanläggningar, kraft- och belysningsanläggningar, skepps
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

varv, kvarnar, bagerier, slakterier, tryckerier, litografiska anstalter samt

andra industriella anläggningar och verkstäder, allt med utrustning och

förråd, ävensom personal för drift och underhåll (2 §).

I lagen den 31 mars 1938 om förfoganderätt för luftskyddets behov stadgas,

att länsstyrelsen äger uttaga erforderlig personal för att fullgöra luftskyddstjänst.

Därvid må icke uttagas män under aderton eller över sextio

år eller kvinnor, såvida de icke frivilligt åtaga sig den tjänstgöring, varom

är fråga, eller ock behovet av personal icke annorledes kan på tillfredsställande

sätt fyllas (10 §). För tillfälligt utförande av arbete för luflskyddet,

som är av synnerligen brådskande art och ej är att hänföra till luftskyddstjänst,

äger länsstyrelsen uttaga varje för sådant arbete lämpad person.

Ägare eller innehavare av fastighet eller annan egendom, som upplåtits till

bostäder, samt personer, vilka i fråga om tillsyn å egendomen företräda ägaren

eller innehavaren, ävensom arbetsgivare äro skyldiga att lämna biträde

vid sådan uttagning av personal, som avses i denna paragraf (11 §). För

uttagande av personal, som nyss är sagt, äger länsstyrelsen ålägga envar att

inställa sig inför länsstyrelsen eller den, som av länsstyrelsen förordnats att

biträda med uttagningen. Den som uttagits är skyldig att i avseende å tjänsten

eller arbetet ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som meddelas av

länsstyrelsen, vederbörande luftskyddschef eller den eller de personer, som

av länsstyrelsen förordnats att utöva befäl över uttagen personal. Om ersättning

till uttagen personal gäller vad därom framdeles kan bliva bestämt

(12 §). Därest någon utebliver utan anmält laga förfall eller avviker från

tjänstgöring eller arbete, vartill han uttagits enligt 10 § eller 11 § första

stycket, eller från förrättning, vid vilken han jämlikt 12 § ålagts inställa

sig, äger länsstyrelsen förordna, att han omedelbart skall genom polismyndighetens

försorg hämtas (13 §). Länsstyrelsen må i den utsträckning, som

finnes lämplig, uppdraga åt luftskyddschef att inom luftskyddsområde utöva

de befogenheter, som enligt vad nu är sagt tillkomma länsstyrelsen (14 §).

Under världskriget genomfördes i åtskilliga av de krigförande länderna

en mer eller mindre vidsträckt tvångsreglering på arbetsmarknaden. Så var

fallet i Frankrike, Italien, Storbritannien, Tyskland och Österrike-Ungern.

I flera länder finnas även för närvarande bestämmelser örn tjänsteplikt,

bland annat i Frankrike, Italien, Polen och Tyskland. I Finland har innevarande

år för riksdagen framlagts proposition med förslag till lag om

allmän arbetsplikt under krigstid. Förslaget innehåller föreskrift örn skyldighet

för varje finsk medborgare, som fyllt 18 men ej 60 år, att på tillsägelse

utföra arbete för landets försvar, vartill även räknas för befolkningens

utkomst nödigt arbete.

Även i Sverige hava författningsförslag rörande allmän tjänsteplikt tidigare

utarbetats och även vid ett tillfälle behandlats av riksdagen. Samtidigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

med tillsättandet av 1917 års bränslekommission uppdrog dåvarande chefen

för finansdepartementet, statsrådet Carleson, åt särskilt tillkallade sakkunniga,

vilka inom statens krigsberedskapskommission deltagit i behandling

av frågan örn allmän tjänsteplikt, att med begagnande av de inom kommissionen

verkställda förarbetena inkomma med förslag till bestämmelser örn

tillämpning av allmän tjänsteplikt i dåvarande läge. De sakkunniga avlämnade

med anledning av berörda uppdrag förslag till lag om allmän tjänsteplikt,

till lag angående arbetsnämnder saint till vissa verkslällighetsföreskrifter.

I sammanhang härmed utarbetades inom justitiedepartementet förslag

till lag om inskränkande eller nedläggande av skogsarbete eller industriell

drift under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Sedan

lagrådet granskat lagförslaget örn allmän tjänsteplikt samt sist omförmälda

lagförslag, avlätos till 1917 års riksdag propositionerna nr 341 med förslag till

lag om allmän tjänsteplikt, nr 358 med förslag till lag angående arbetsnämnder

samt nr 359 med förslag till lag om inskränkande eller nedläggande av

skogsarbete eller industriell drift under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden. Samtliga de föreslagna författningarna avsågo tiden t. o. m.

den 31 maj 1918.

Förslaget till lag om allmän tjänsteplikt innefattade skyldighet för envar

inom riket bosatt man eller kvinna, vilken fyllt 15 men ej 60 år, att utföra

arbete för folknäringens tryggande, för täckande av behovet av bränsle till

hushållen, industrien eller kommunikationsmedlen, för tillgodoseende av

krigsmaktens behov, för samfärdselns uppehållande eller för annat ändamål

av synnerlig vikt. Fullgörande av tjänsteplikt skulle dock ej få påkallas, där

ej, sedan riksdagen lämnat sitt samtycke till att tjänsteplikt tillämpades med

avseende å något ändamål, som nyss sagts, Konungen därom förordnat. Förordnande

örn fullgörande av tjänsteplikt skulle ej få avse arbete åt enskilda

arbetsgivare utan att riksdagen samtyckt därtill.

Förslaget till lag angående arbetsnämnder avsåg upprättandet av särskilda

offentliga organ för den föreslagna tjänstepliktens tillämpning, nämligen en

riksarbetsnämnd, länsarbetsnämnder och kommunala arbetsnämnder.

Enligt förslaget till lag om inskränkande eller nedläggande av skogsarbete

eller industriell drift skulle Konungen, i den mån det erfordrades för beredande

av tillgång till arbetskraft för arbete, som för kronans räkning bedrevs

för täckande av behovet av bränsle till hushållen, industrien eller kommunikationsmedlen,

äga bestämma, att skogsarbete eller drift vid sågverk eller

annan industriell anläggning skulle för viss tid eller tills vidare inskränkas

eller nedläggas.

Då avsikten till en början var allenast tillämpning av tjänsteplikt vid företag,

som av kronan (bränslekommissionen) skulle bedrivas för anskaffande

av bränsle, avlämnades ytterligare propositionen nr 353 angående tillämpning

av allmän tjänsteplikt med avseende å visst ändamål (nämligen vid företag,

som för kronans räkning bedreves för täckande av bränslebehovet).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andro lagutskottets utlåtande JVr 39.

5

Inom riksdagen väcktes i ämnet ett flertal motioner åsyftande dels avslag

å propositionerna, dels inskränkning av tjänsteplikten till att över huvud avse

uteslutande arbete för kronans räkning för bränsleanskaffning, dels ock åtskilliga

nya detaljföreskrifter i fråga örn tjänstepliktens tillämpning.

Lagutskottet avgav utlåtande i ämnet (nr 64), däri utskottet hemställde,

att riksdagen måtte, med tillkännagivande att propositionerna nr 341 och 358

icke kunnat av riksdagen bifallas, i anledning av nämnda propositioner samt

i ämnet väckta motioner men med avslag å övriga propositioner, för sin

del antaga ett av utskottet uppgjort förslag till lag angående allmän tjänsteplikt

för kronans räkning i vissa fall samt förklara, att motionerna, i vad

de ej vore genom nämnda hemställan besvarade, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd. Det sålunda uppgjorda lagförslaget avsåg tjänsteplikt

uteslutande vid företag, som av kronan bedreves för att tillgodose behovet

av bränsle. Med hänsyn till den mera inskränkta omfattning tjänsteplikten

sålunda avsågs erhålla hade i förslaget inarbetats erforderliga bestämmelser

om arbetsnämnder.

Vid utlåtandet voro fogade åtskilliga reservationer. Sedan kamrarna

stannat i olika beslut, avgav lagutskottet memorial (nr 70) med förslag till

sammanjämkning. Första kammaren beslöt emellertid därefter förnyad återremiss

till utskottet, varemot andra kammaren avslog såväl sammanjämkningsförslaget

som yrkandet om återremiss. I anledning härav hade frågan

förfallit.

Efter år 1917 och intill innevarande års riksdag har frågan om allmän

tjänsteplikt icke varit föremål för riksdagens behandling.

Sedan frågan om allmän tjänsteplikt fallit i riksdagen, upptogs densamma

emellertid till vidare behandling av statens krigsberedskapskommission, varvid

propositionerna till 1917 års riksdag liksom dessa propositioners behandling

i riksdagen beaktades. I del V av sitt betänkande. »Arbetsmarknaden

vid krig», angav kommissionen de allmänna grunder, på vilka enligt

kommissionens mening en allmän tjänsteplikt borde uppbyggas, samt bifogade

fyra författningsförslag, bland dem förslag till lag örn allmän tjänsteplikt.

Förslagen föranledde icke till någon Kungl. Majrts åtgärd.

Med en den 21 september 1938 dagtecknad promemoria har rikskommissionens

för ekonomisk försvarsberedskap kansli till chefen för socialdepartementet

överlämnat utkast till författningar, vilkas utfärdande kunde anses

erforderligt vid ett förväntat eller redan inträtt allvarligt krisläge, bland annat

utkast jämte motivering till a) lag örn tjänsteplikt m. m.; b) lag örn

undantag från gällande bestämmelser angående arbetarskydd m. m.; c) lag

angående tjänsteplikligs deltagande i val; d) förordning örn fullgörande av

tjänsteplikt; e) förordning med särskilda bestämmelser örn arbetsförmedling

samt f) instruktion för arbetskommission. Rikskommissionens kansli bar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

samtidigt överlämnat ett av förutvarande ledamoten av kommissionen, före

detta häradshövdingen Knut Dahlberg upprättat preliminärt utkast till lag

om tjänsteplikt m. m. med därtill hörande promemoria.

Utlåtanden i ärendet hava infordrats från åtskilliga myndigheter, varjämte

svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige bereus

tillfälle att avgiva yttranden.

Enligt utkasten förstås med tjänsteplikt skyldighet för medborgarna i

gemen i åldern 18—70 år att — sedan Kungl. Maj:t vid krig, krigsfara eller

eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden förordnat därom -—

i mån av förmåga fullgöra arbete, som utan att vara att hänföra till militär

tjänstgöring är av betydelse för tillgodoseende av krigsmaktens behov eller

ock erfordras för folkförsörjningen eller annat ändamål av synnerlig vikt

för det allmänna. I det inom rikskommissionens kansli upprättade utkastet

till lag om tjänsteplikt m. m. har intagits bland annat ett stadgande, att

tjänstepliktig, som ålagts att taga arbete å annan ort än den, där han vistas,

skall vara berättigad alt av arbetsgivaren utbekomma skälig ersättning för

resekostnader ävensom, såframt ej gottgörelse därför kan anses ingå i lönen,

för av flyttningen föranledd ökning av levnadsomkostnaderna för honom

och hans familj. Ersättningens belopp skall, där överenskommelse ej träffas,

bestämmas av skiljenämnd.

I den av herr Dahlberg upprättade promemorian har örn denna ersättningsfråga

uttalats följande:

Är frågan om ersättning till tjänstepliktig för av hans förflyttning orsakad

ökning av hans och hans familjs levnadskostnader att betrakta såsom en

lönefråga, löses den i samma ordning som andra lönefrågor. Föranleda åter

omständigheterna till att fråga örn dylik ersättning anses icke böra betraktas

på sådant sätt, förefaller det mig, att det principiellt riktiga är, att arbetsgivaren

hålles utanför frågan. Dess ordnande synes böra ankomma på statsverket

med samma fog som motsvarande fråga om understöd till värnpliktstjänstgörandes

familjer. Den torde liksom sistnämnda fråga böra lösas

genom särskild författning, som knappast bör hava civillags natur. Detta

är anledningen till, att i mitt lagutkast icke upptagits något rörande ifrågavarande

ämne.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 24 mars 1939 har chefen för

socialdepartementet utsett vissa sakkunniga för att verkställa utredning

beträffande behovet av en lagstiftning om tjänsteplikt och därmed sammanhängande

spörsmål. I direktiven för de sakkunniga, vilka antagit benämningen

sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap, har departementschefen

uttalat bland annat följande:

Då ställning skall tagas till förslag om sådan tjänsteplikt, uppställer sig

först till besvarande frågan, vilka behov den ifrågavarande lagstiftningen

avser att fylla. Kännedomen härom torde nämligen bliva avgörande icke

allenast för spörsmålet, huruvida lagstiftning överhuvud bör komma till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

7

stånd, utan även för frågan om utformningen av en sådan lagstiftning. En

lag om tjänsteplikt bör uppenbarligen avse att trygga tillgången på arbetskraft

inom sådana livsviktiga verksamhetsområden, där arbetstillgången

under krig kan befaras bliva otillräcklig. Huru dessa områden under olika

krisalternativ kunna tänkas komma att gestalta sig och det oundgängliga

behovet av arbetskraft inom vart och ett av desamma synes böra undersökas

genom en ingående utredning. I sammanhang därmed torde ävenledes

böra utredas, vilken tillgång på arbetskraft, som i skilda tidslägen kan tänkas

stå till förfogande. Undersökningen i detta hänseende bör omfatta såväl

arbetskraftens kvantitet som kvalitet. Genom nu nämnda undersökningar

kartlägges arbetsmarknaden under olika krisförhållanden, varigenom det

låter sig göra att bedöma, på vilka punkter avvikelser kunna väntas uppstå

i förhållande till den normala arbetsmarknaden. Vidare böra utredas de

möjligheter, som utan tillgripande av tvångslagstiftning kunna tänkas föreligga

till anpassning. Härvid böra särskilt beaktas de möjligheter att vinna

önskade resultat, som ett samarbete mellan myndigheter och enskilda sammanslutningar

eller företag kan erbjuda. Likaledes bör undersökning göras,

örn och i vad mån en laglig reglering, avvikande från den för fredstid gällande,

beträffande löner och arbetsvillkor i övrigt behöver tillskapas. En

sådan anpassning, varom nyss nämnts, är säkerligen i betydande utsträckning

möjlig. Örn likväl risk anses föreligga för att viktiga arbetsuppgifter

icke kunna bliva utförda på grund av brist på arbetskraft, må övervägas

att genom åläggande av tjänsteplikt möta en sådan risk.

För att verkställa utredning rörande nu angivna spörsmål torde särskilda

sakkunniga böra tillkallas inom socialdepartementet. Deras antal synes böra

bestämmas till högst åtta. Därest av utredningen skulle framgå, att behov

av tjänstepliktslagstiftning kan anses föreligga, böra de sakkunniga jämväl,

på grundval av föreliggande lagutkast och däröver avgivna yttranden, framlägga

förslag till lagstiftning i ämnet. Utredningsarbetet synes mig böra

verkställas med skyndsamhet samt ske i samarbete med rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap.

I förevarande sammanhang må även omnämnas, att chefen för försvarsdepartementet

efter Kungl. Maj:ts den 24 februari 1939 givna bemyndigande

tillkallat vissa sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning

rörande vissa frågor beträffande den sociala försvarsberedskapen. I

direktiven för de sakkunniga, vilka antagit benämningen sociala försvarsberedskapskommittén,

har uppmärksamheten fästs på problemet om hjälp

ät medborgare, som utan att vara direkt verksamma för försvaret bliva

offer för krigets verkningar. I anslutning därtill har uttalats, att om det

under utredningsarbetets gång skulle visa sig, att vissa dithörande frågor

ägde sådant samband med de i direktiven särskilt avhandlade sociala krigsberedskapsfrågorna,

att de lämpligen borde inbegripas under utredningen,

så borde, efter samråd med luftskyddsinspektionen, åt utredningen kunna

givas en sålunda vidgad omfattning.

Frågan örn införande av tjänsteplikt för tillgodoseende av luftskyddets

behov av personal i fredstid har på senaste tid i olika sammanhang varit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Utskottet.

föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Sålunda har i två vid innevarande

års riksdag väckta motioner, I: 152 och II: 191, yrkats, att riksdagep

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och

förslag örn tjänsteplikt även i fredstid för den till det aktiva luftskyddet

uttagna personalen.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 5, vilket i denna del av riksdagen

godkänts, yttrat, att det ännu syntes föreligga alltför ringa erfarenhet för

ett tillförlitligt bedömande av behovet av en dylik skyldighet. Med hänsyn

härtill och då utskottet ansåge sig kunna utgå från att, i den mån behov

därav uppstode, Kungl. Maj:t på framställning av luftskyddsinspektionen

vidtoge de åtgärder och framlade de förslag, till vilka omständigheterna

föranledde, fann utskottet icke påkallat, att från riksdagens sida framställning

i ämnet nu gjordes hos Kungl. Majit.

Vidare har nu nämnda spörsmål berörts i den vid årets riksdag framlagda

propositionen, nr 274, med förslag till lag om ändring i vissa delar

av luftskyddslagen den 11 juni 1937 (nr 504). Föredragande departementschefen,

statsrådet Forslund, har till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

för den 31 mars 1939 uttalat, att frågan icke på grundval av

allenast den föreliggande utredningen torde kunna upptagas till bedömande.

Såsom av den här ovan lämnade redogörelsen framgår har rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap i september 1938 till chefen för

socialdepartementet avlämnat utkast till bl. a. lag om tjänsteplikt m. m.

Fortsatt utredning av hithörande spörsmål har sedermera uppdragits åt

sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap, vilkas arbete för

närvarande pågår. Enligt direktiven för de sakkunniga bör utredningsarbetet

verkställas med skyndsamhet. Med hänsyn härtill finner utskottet ej skäl

föreslå riksdagen att göra någon framställning i ämnet till Kungl. Majit.

I de föreliggande motionerna hava berörts bl. a. en del ersättningsfrågor,

som kunna uppkomma, då staten på sätt i motionerna åsyftas tager medborgarnas

arbetskraft i anspråk. Vissa hithörande spörsmål hava, såsom i

den ovan intagna redogörelsen anmärkts, tilldragit sig uppmärksamhet redan

vid utarbetandet av rikskommissionens förslag, och behandlingen av

dessa torde i fortsättningen närmast ankomma på ovannämnda sakkunniga.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 166 och lii 188 icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

9

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Hagman, Löfvander*, Linnér,

Knut Petersson*, Sten och Wistrand;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Molander,

Sandström, Hermansson i Norrköping, Gardell* och Hansson i örebro samt fröken

Andersson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Linnér, Wistrand och Sandström samt fröken Andersson, vilka

ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Det moderna kriget medför, att synnerligen stora anspråk ställas på folkets

krafter, icke blott för omedelbart militära ändamål utan även för att —

trots avbruten eller försvårad tillförsel och trots minskad arbetskraft —

hålla produktionen igång. Icke minst gäller detta jordbruket. Därjämte

måste på grund av faran för luftangrepp nya skyddsbehov för befolkningen

tillgodoses genom särskilda åtgärder på de hotade orterna eller utrymning

från dessa samt sjukvårdens organisation ökas, så att den kan omhändertaga

krigsskadade jämväl från den civila befolkningen. Båda dessa synpunkter,

produktionens och den särskilda hjälpverksamhetens, kräva noggrann

planläggning i fredstid.

I september 1938 har rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

till chefen för socialdepartementet avlämnat utkast till bl. a. lag om tjänsteplikt

m. m. Fortsatt utredning av hithörande spörsmål har sedermera uppdrag^

åt sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap, vilkas

arbete för närvarande pågår. Enligt direktiven för de sakkunniga bör utredningsarbetet

verkställas med skyndsamhet.

Under innevarande år hava, enligt vad utskottet inhämtat, på flera orter i

landet s. k. kvinnliga beredskapskommittéer upptagit ett omfattande arbete

för registrering av frivilliga kvinnliga arbetskrafter med upplysning om

personliga kvalifikationer för särskilda arbetsområden.

Enligt utskottets uppfattning är det lyckligt, örn den mångsidiga samhällstjänst,

varom här är fråga, i stor utsträckning kan rekryteras på frivillighetens

väg. Utskottet håller dock för sannolikt, att en verklig planläggning,

där var och en sättes in på den plats, där han efter sina förutsättningar

bäst passar, icke kan ske utan stöd av lag.

I de föreliggande motionerna hava berörts bl. a. en del ersättningsfrågor,

som kunna uppkomma, då staten, på sätt i motionerna åsyftas, täger medborgarnas

arbetskraft i anspråk. Andra ersättningar påkalla också beaktan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

de, t. ex. frågan om kostnaderna för logi och kost för evakuerade personer.

Vissa hithörande spörsmål hava, såsom i den ovan intagna redogörelsen anmärkts,

tilldragit sig uppmärksamhet redan vid utarbetandet av rikskommissionens

förslag, och behandlingen av samtliga ersättningsfrågorna torde

i fortsättningen närmast ankomma på ovannämnda sakkunniga.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och med förväntan att utredningen

bedrives med all möjlig skyndsamhet, får utskottet hemställa,

att motionerna I: 166 och II: 188 icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.