Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om erkända arbetslöshetskassor med mera. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft sex inom riksdagen väckta motioner, nämligen motionerna i första kammaren nr 11, 12 och 13 av herr Linderot samt motionerna i andra kammaren nr 28, 29 och 30 av herr Hagberg i Luleå m. fl.

1939-05-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:41, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om erkända arbetslöshetskassor med mera. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft sex inom riksdagen väckta motioner, nämligen motionerna i första kammaren nr 11, 12 och 13 av herr Linderot samt motionerna i andra kammaren nr 28, 29 och 30 av herr Hagberg i Luleå m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar

i förordningen om erkända arbetslöshetskassor med

mera.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft sex

inom riksdagen väckta motioner, nämligen motionerna i första kammaren

nr 11, 12 och 13 av herr Linderot samt motionerna i andra kammaren nr 28,

29 och 30 av herr Hagberg i Luleå m. fl.

I motionerna I: 11 och 11:28, vilka äro likalydande, har hemställts, »att

riksdagen för sin del måtte besluta om följande ändringar i Kungl. Maj:ts

förordning av den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor:

15 §.

Till den, som utan giltig anledning lämnar sitt arbete, må understöd icke

utgivas för de två närmast följande veckorna efter det sådant förhållande

inträffat. Erbjudet arbete skall anses lämpligt under förutsättning,

att det motsvarar arbetarens krafter och färdigheter,

att det är förenat med avlöning, enligt vad kollektivavtal föreskriver för

sådant arbete,

att det icke hänför sig till arbetsplats, där arbetskonflikt råder, samt

att icke heller eljest särskilda omständigheter föreligga med hänsyn till

sökandes personliga förhållanden eller arbetets natur; samt

att sista stycket i 15 § helt utgår;

att andra stycket i 16 § helt utgår;

att andra stycket i 17 § helt utgår;

att den i 20 §, 1 morn., första stycket till sex kronor fastställda daghjälpen

höjes till åtta kronor;

att orden ''dock att daghjälp må utgå med lägre belopp’ i 20 §, mom. 1,

andra stycket utgår, samt att satserna 1), 2) och 3) i samma stycke strykes;

att de i 21 §, 1 mom. fastställda veckoavgifterna ändras från 26 till 13;

att i 21 §, 1 mom. andra stycket helt utgår;

att i 22 §, andra och fjärde styckena utgår;

att i 23 §, första stycket föreskrivna ''etthundrafemtiosex dagar’ ändras lill

Tvåhundrafyrtio dagar’;

att i 23 §, andra och tredje styckena helt utgår; samt

att 24 § helt utgår.»

I motionerna I: 12 och 11:30, vilka äro likalydande, har yrkats, »att riksBlhang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 41.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr it.

dagen måtte besluta om följande förändringar i Kungl. Maj:ts förordning

av den 15 juni 1934 örn statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor:

i 1 § tillföres efter ordet ''förvaltningsbidrag'' ''samt som rese- och flyttningsbidrag’

;

1 2 § tillfogas: ''rese- och flyttningsbidrag utgår med 75 °/o av kassans

sammanlagda kostnader för sådant understöd’;

2 § angivna tabell omarbetas, så att de däri fastställda procenttalen för

statens daghjälpsbidrag helt täcker de merkostnader ett bifall till min motion

örn erkända arbetslöshetskassor kommer att medföra, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning

och förslag örn införandet av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.»

I motionerna I: 13 och 11:29, vilka äro likalydande, har hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att 3 § i Kungl. Maj:ts

kungörelse av den 23 november 1934 angående övervakandet av erkända

arbetslöshetskassor måtte helt utgå.

Beträffande de skäl, som motionärerna framställt till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

över motionerna har utskottet, i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande av socialstyrelsen.

Enligt förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor må

registrerad understödsförening, vilken enligt sina stadgar bereder medlem

understöd vid arbetslöshet i enlighet med vad i förordningen stadgas, antagas

till erkänd arbetslöshetskassa. Understödsförening antages till erkänd

arbetslöshetskassa av den i lagen om understödsföreningar omförmälda tillsynsmyndigheten

(socialstyrelsen). Med antagande följer rätt till statsbidrag

i enlighet med vad därom särskilt är stadgat (1 §).

Understödsförening skall för att kunna antagas till erkänd arbetslöshetskassa

hava i sina stadgar angivit bland annat under vilka förutsättningar

beträffande arbetslöshetens omfattning bland kassans medlemmar eller kassans

ekonomiska ställning daghjälpens storlek och understödstidens längd

må i den i 24 § stadgade ordningen ändras (5 § 4)).

Understöd från erkänd arbetslöshetskassa må enligt förordningen endast

utgå till arbetslös medlem, som fyllt sexton år och som är arbetsför och i

övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete. Såsom villkor för utgivande avunderstöd

gäller vidare, att medlemmen skall hava anmält sig såsom arbetssökande

hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen, på sätt i 19 §

föreskrives, ävensom att han skall uppfylla de i 21 § stadgade villkoren med

avseende å avgiftsbetalning (14 §).

De närmare bestämmelserna rörande understöd återfinnas i 15—25 §§.

Dessa paragrafer hava i de delar, som i förevarande sammanhang äro avintresse,

följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

15 §.

Till den, som frivilligt utan giltig anledning lämnat sitt arbete eller på

grund av otillbörligt uppförande skilts från arbetet eller avvisat erbjudet

lämpligt arbete, må understöd icke utgivas för de fyra närmast följande veckorna

efter det sådant förhållande inträffat.

Erbjudet arbete skall anses lämpligt under förutsättning,

att det motsvarar arbetarens krafter och färdigheter,

att det är förenat med avlöning, som prövas vara skälig i förhållande till

i arbetsorten förekommande avlöning för sådant arbete,

att det icke hänför sig till arbetsplats, där arbetskonflikt råder, samt

att icke heller eljest särskilda omständigheter föreligga med hänsyn till

sökandens personliga förhållanden eller arbetets natur.

Vad sålunda stadgats angående arbetskonflikt skall icke äga avseende å

konflikt, som befunnits strida mot kollektivavtal eller lagen om kollektivavtal

eller av tillsynsmyndigheten förklarats eljest vara av den särskilda

beskaffenhet, att skälig anledning till arbetsvägran icke förelegat; dock att

inom område, där kollektivavtal gäller, sådan förklaring skall äga giltighet

allenast för tid intill dess arbetsdomstolen eller, där enligt avtal tvisten må

hänskjutas till skiljemän, dessa meddelat beslut angående konflikten.

16 §.

Under tiden för arbetskonflikt må understöd icke utgivas:

1) till den, som är direkt indragen i konflikten (deltager i strejk eller är

föremål för lockout);

2) till den, som eljest blivit arbetslös i anledning av konflikten och vilkens

löne- och anställningsvillkor skäligen kunna antagas röna inverkan av

densamma.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av ovan angivna regler

meddelas av tillsynsmyndigheten.

17 §•

Understöd från erkänd arbetslöshetskassa må ej utgå i annan form än

såsom ett för dag beräknat belopp, benämnt daghjälp, samt såsom hjälp

till täckande av rese- och flyttningskostnader för tillträdande av arbete å

annan ort.

Daghjälp må, såvida omständigheterna därtill föranleda, helt eller delvis

utgivas i naturaförmåner.

20 §.

1 mom. Såsom daghjälp må ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem

som är familjeförsörjare, fyra femtedelar och för annan medlem tre

femtedelar av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare

inom samma yrke och av samma arbetsförmåga som den arbetslöse;

och må vad sålunda utgår icke i något fall överstiga sex kronor örn dagen.

Daghjälp skall utgöra minst två kronor, dock att daghjälp må utgå med

lägre belopp:

1) i fall som följa av första stycket här ovan eller som omförmäles i 2

mom. i denna paragraf eller i 24 § första stycket;

2) till kvinnliga medlemmar eller till medlemmar, vilka ännu icke upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr il.

nått viss i stadgarna angiven ålder; dock, utom i fall som avses under 1),

med lägst en krona;

3) då tillsynsmyndigheten på grund av särskilda skäl därtill lämnat medgivande.

Såsom familjeförsörjare skall anses den, som har försörjningsskyldighet

mot make eller mot barn eller adoptivbarn under 16 år eller som lever i

gemensamt bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar eller adoptant.

2 mom. Är medlem i erkänd arbetslöshetskassa i anledning av arbetslöshet

lagligen berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, må daghjälp till honom utgivas allenast i den mån

understödet icke uppgår till den andel av arbetsförtjänsten, varom i 1 mom.

sägs.

Kassa äger i sina stadgar föreskriva, att till medlem, vilken uppbär understöd,

som i första stycket nämnts, må utgå daghjälp allenast i den mån

understödet icke uppgår till den medlemmen eljest tillförsäkrade daghjälpen.

21 §.

1 mom. Erkänd arbetslöshetskassa må till medlem utgiva understöd endast

därest han till kassan erlagt avgifter, motsvarande minst femtiotvå

veckoavgifter, och under villkor tillika att avgifter, motsvarande minst tjugusex

veckoavgifter, erlagts för tid under de närmast före arbetslöshetens inträdande

förflutna tolv månaderna.

Därest tillsynsmyndigheten med stöd av 22 § sista stycket föreskrivit inskränkning

i understödsrätten, äger tillsynsmyndigheten medgiva, att antalet

avgifter, som skola vara erlagda under de närmast före arbetslöshetens

inträdande förflutna tolv månaderna, må bestämmas till lägre tal än tjugusex,

dock ej lägre än tjugu.

5 mom. Medlem må vid tillämpning av denna paragraf allenast tillgodoräknas

avgift, som erlagts för tid, då lian för annans räkning mot avlöning

använts till arbete, som utförts annorstädes än i medlemmens hem eller

för tid, för vilken han trots sin arbetslöshet åtnjutit avlöning.

22 §.

Daghjälp må icke utgå till medlem för någon dag, med mindre han under

nästföregående fjorton dagar varit arbetslös under sex dagar och för dessa

dagar företett intyg, som i 19 § sägs. Vid tillämpning härav må hänsyn ej

tagas till arbetslöshet under tid, då av annan orsak understöd ej kunnat utgå.

Erkänd arbetslöshetskassa må i sina stadgar föreskriva viss längre karenstid

än i första stycket sägs, därvid tiden dock ej må bestämmas längre än

till tre månader samt den tid, inom vilken karenstiden må beräknas, ej må

bestämmas längre än till sex månader. Vad i första stycket sägs skall jämväl

äga giltighet.

Vad sålunda föreskrivits örn iakttagande av karenstid skall icke äga tilllämpning,

då medlem, som är berättigad till daghjälp, erhåller arbete för

högst aderton dagar eller på grund av sjukdom, barnsbörd, värnpliktstjänstgöring

eller särskild av tillsynsmyndigheten med stöd av sista stycket i

denna paragraf meddelad föreskrift ej kan erhålla daghjälp samt omedelbart

efter arbetets eller hindrets upphörande ånyo ansöker örn daghjälp.

Innesluter understödsförening, som antages eller antagits till erkänd ar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

5

betslöshetskassa, medlemmar tillhörande yrke, inom vilket arbetslöshet årligen

regelbundet förekommer, eller föreligga eljest särskilda omständigheter,

äger tillsynsmyndigheten beträffande vissa medlemmar föreskriva, att

daghjälp ej må utgå förrän efter viss längre karenstid än i första stycket sägs,

därvid de i andra stycket omnämnda tider ej må överskridas samt vad i

första stycket sägs skall äga giltighet, eller att för viss bestämd tid av året

daghjälp över huvud icke må utgå eller att den längsta medgivna understödstiden

under loppet av tolv på varandra följande månader skall uppdelas

i två perioder, därvid den ena skall omfatta tid, under vilken arbetslöshet

regelbundet förekommer.

23 §.

Daghjälp må icke utgå till medlem för mer än sammanlagt etthundrafemtiosex

dagar under loppet av tolv på varandra följande månader.

Ej må den tid, för vilken daghjälp under loppet av tolv på varandra följande

månader längst må utgå, i annat fall än som omförmäles i 24 § första

stycket utgöra mindre än nittio dagar.

Har medlem under tolv på varandra följande månader åtnjutit understöd

under så lång tid, som kassans stadgar medgiva eller som styrelsen med stöd

av 24 § må hava bestämt, skall ytterligare gälla, att daghjälp icke ånyo må

utgivas till medlemmen, förrän han till kassan erlagt avgifter, motsvarande

minst två veckoavgifter, vilka jämlikt 21 § 5 mom. må tillgodoräknas honom.

24 §.

Då någon i 5 § 4) avsedd förutsättning föreligger, må kassans styrelse efter

medgivande av tillsynsmyndigheten besluta nedsätta daghjälpens storlek eller

minska understödstidens längd.

Beslut, varom nu nämnts, skall avse jämväl dem, som vid beslutets fattande

på grund av redan inträffad arbetslöshet äro berättigade till understöd,

samt må gälla, intill dess tillsynsmyndigheten annorlunda förordnar.

Bestämmelser om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor hava lämnats

genom förordningen den 15 juni 1934 i detta ämne. De två första paragraferna

i nämnda förordning hava följande lydelse:

1 §•

Statsbidrag, som avses i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända

arbetslöshetskassor, utgår till envar sådan kassa dels såsom daghjälpsbidrag,

dels såsom förvaltningsbidrag.

2 §•

Daghjälpsbidrag utgår för kalenderår med viss procentuell andel av kassans

sammanlagda kostnader för understöd vid arbetslöshet under tid av

året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa varit gällande. Procenttalet

bestämmes i förhållande till det genomsnittliga daghjälpsbeloppet samt

antalet understödda dagar per medlem i överensstämmelse med en vid denna

förordning som bilaga fogad tabell med tillhörande särskilda bestämmelser.

I kungörelsen den 23 november 1934 angående övervakandet av erkända

arbetslöshetskassor lämnas vissa ordningsföreskrifter till underlättande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr Al.

den kontroll, som det åligger tillsynsmyndigheten att utöva. Sålunda

stadgas i 3 § i kungörelsen, att erkänd arbetslöshetskassa har att omedelbart

till tillsynsmyndigheten lämna kortfattad redogörelse för kassans beslut beträffande

fråga örn understödsrätt i de fall då medlem vägrat att antaga

honom av organ för den offentliga arbetsförmedlingen eller eljest erbjudet

arbete eller då medlem frivilligt lämnat sitt arbete; tillsynsmyndigheten dock

obetaget att i den mån så prövas utan olägenhet kunna ske medgiva kassa

befrielse från denna anmälningsskyldighet.

Utskottet tillåter sig erinra, att en historik i frågan örn införande av arbetslöshetsförsäkring

och dennas utformning finnes intagen å sid. 2—7 i

utskottets utlåtande nr 37/1934.

Författningsbestämmelserna rörande erkända arbetslöshetskassor hava

underkastats vissa ändringar vid 1936, 1937 och 1938 års riksdagar (andra

lagutskottets utlåtanden nr 23/1936, 31/1937 och 13/1938).

Med anledning av det i motionerna I: 12 och II: 30 framställda yrkandet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa örn utredning och

förslag örn införande av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, får utskottet

erinra, att denna fråga under senare år ett flertal gånger varit föremål för

riksdagens behandling (se andra lagutskottets utlåtanden 37/1934, 3/1935,

7/1936, 31/1937 och 5/1938).

1 skrivelse till Kungl. Majit den 13 december 1938 har landsorganisationen

i Sverige gjort framställning rörande dels vissa ändringar i förordningen om

erkända arbetslöshetskassor, bland annat i 15 § samt 19—23 §§, dels höjning

av det statliga förvaltningsbidraget till de erkända arbetslöshetskassorna,

dels höjning av statsbidraget till kassorna, dels ock kontroll av avgiftsbetalningen

med mera.

Efter remiss hava yttranden avgivits över landsorganisationens skrivelse

av socialstyrelsen, statskontoret, försäkringsinspektionen och svenska arbetsgivareföreningen

.

I sitt till utskottet avgivna yttrande över de föreliggande motionerna har

socialstyrelsen anfört bland annat, att huvudparten av de ändringsförslag

rörande förordningen om erkända arbetslöshetskassor, som framföras i motionerna,

varit föremål för behandling av socialstyrelsen i anledning av

landsorganisationens ovannämnda skrivelse. Angående de ifrågavarande ändringsförslagen

har styrelsen hänvisat till det yttrande styrelsen avgivit över

landsorganisationens framställning.

Beträffande innehållet i sistnämnda yttrande må anföras, att socialstyrelsen

beträffande 21 § förklarat sig tillstyrka en av landsorganisationen gjord

framställning om minskning av antalet veckoavgifter i det s. k. tidsbestämda

avgiftsvillkoret från 26 respektive 20 veckor till 20 respektive 16 veckor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr il.

7

I sitt till utskottet avgivna yttrande över motionerna har socialstyrelsen

vidare anfört följande:

Vad de ändringsförslag beträffar, som återfinnas i motionerna men som

icke behandlats i landsorganisationens skrivelse och socialstyrelsens yttrande

däröver, skulle deras förverkligande utan något nämnvärt undantag komma

att föranleda utökning i understödsutgivandet från de erkända arbetslöshetskassorna.

Motionärerna hava också tydligen insett detta och hava därför

hemställt, alt statsbidragsgrunderna skola så omarbetas, att statens daghjälpsbidrag

kommer att helt täcka de merkostnader, som ett bifall till motionerna

om erkända arbetslöshetskassor kommer att medföra. Under sådana

omsändigheter är det icke möjligt att taga slutlig ställning till dessa förslag,

förrän dessa grunder hava varit föremål för erforderlig utredning. I sitt yttrande

över landsorganisationens omförmälda skrivelse har socialstyrelsen

framhållit, att skäl tala för att frågan örn statsbidragets konstruktion i den

statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen i hela dess vidd upptages till

omprövning. Med all sannolikhet torde därför en dylik utredning komma till

stånd. Under hänvisning härtill får socialstyrelsen förorda, att ändringsförslagen

i motionerna nr 11 och 12 i första kammaren (nr 28 och 29 i andra

kammaren) icke måtte föranleda till någon åtgärd i förevarande sammanhang.

Motionärerna hemställa i motion nr 12 i första och motion nr 29 i andra

kammaren, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om utredning

och förslag om införande av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Socialstyrelsen anser, att denna fråga icke kan betraktas såsom för närvarande

aktuell, och vill inskränka sig till att påpeka, att frågan sannolikt

torde bliva föremål för behandling av socialvårdskommittén.

Motionärerna hemställa slutligen örn upphävande av 3 § i kungörelsen

angående övervakandet av erkända arbetslöshetskassor. Denna paragraf

innehåller en ordningsföreskrift, avsedd att tillförsäkra socialstyrelsen i

egenskap av tillsynsmyndighet över den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen

material för bedömande av lagligheten hos kassastyrelsernas beslut

i fall, då medlem vägrat antaga honom erbjudet arbete eller då medlem

frivilligt lämnat sitt arbete. Något skäl för ett borttagande av denna bestämmelse

har icke anförts av motionärerna. För sin del anser socialstyrelsen

att, så länge nu gällande rättsregler för kassornas erkännande och för

behandlingen av fall av arbetsvägran m. m. behållas oförändrade, fordrar

konsekvensen, att denna ordningsföreskrift får kvarstå orubbad. Socialstyrelsen

får därför avstyrka yrkandet örn upphävande av 3 § i kungörelsen

angående övervakandet av erkända arbetslöshetskassor.

I detta sammanhang må vidare anföras, att Kungl. Majit genom beslut den

ä maj 1939 uppdragit åt socialstyrelsen att skyndsamt verkställa utredning

angående de ändringar, som kunna anses erforderliga och lämpliga i fråga

örn bestämmelserna rörande statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor,

samt till Kungl. Majit inkomma med de förslag såväl därutinnan som beträffande

ändringar av bestämmelserna i förordningen örn erkända arbetslöshetskassor,

vartill bl. a. landsorganisationens skrivelse kan föranleda.

Antalet erkända arbetslöshetskassor, som för närvarande äro i verksamhet,

uppgår till 13. Dessa kassor hava ett sammanlagt medlemsantal av

181 400.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

Utskottet.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har landsorganisationen

i skrivelse till Kungl. Majit den 13 december 1938 gjort framställning

angående vidtagande av vissa ändringar i förordningen om erkända arbetslöshetskassor

samt i bestämmelserna rörande statsbidrag till sådana kassor

med mera. Sedan framställningen varit föremål för remissförfarande, har

Kungl. Majit uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa viss utredning i

ämnet.

De i landsorganisationens framställning yrkade ändringarna beröra delvis

samma stadganden, som avses i de föreliggande motionerna. Då sålunda författningarna

rörande erkända arbetslöshetskassor äro föremål för överarbelning

i åtskilliga hänseenden, som äga samband med de i motionerna framställda

yrkandena, har utskottet icke funnit skäl föreslå riksdagen att, såvitt

angår motionerna i sistnämnda delar, vare sig besluta ändring i ovannämnda

författningar eller göra någon framställning till Kungl. Majit.

I motionerna I: 12 och 11:30 har vidare yrkats, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa om utredning och förslag om införande

av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. I överensstämmelse med vad socialstyrelsen

i sitt yttrande över motionerna anfört, anser utskottet att denna

fråga icke kan betraktas såsom för närvarande aktuell, varför utskottet

jämväl i denna del får avstyrka bifall till motionerna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionerna lill och lii 28 icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd;

2) att motionerna I: 12 och lii 30 icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd; samt

3) att motionerna I: 13 och lii 29 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

*

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Hagman, Löfvander*, Linnér,

Knut Petersson*, Sten och Wistrand;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Molander,

Sandström, Hermansson i Norrköping, Gardell*, Hansson i Orebro och fröken

Andersson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1939

916839

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.