Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt till barnbidrag för trolovningsbarn.

1939-02-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt till barnbidrag för trolovningsbarn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1939 kl, 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt till barnbidrag för

trolovningsbarn.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 26,

vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Nilson i Eskilstuna

och Jonsson i Eskilstuna hemställt, att riksdagen måtte besluta, att i 4 §

2 mom. lagen om barnbidrag måtte införas sådan bestämmelse som ger

trolovningsbarn samma rätt som äkta barn och adoptivbarn.

Motionärerna hava tillika anhållit, att om motionen tillstyrktes, utskottet

måtte utforma lagtexten.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen.

Med trolovningsbarn förstås enligt 1 § fjärde stycket i lagen den 1A juni

1917 örn barn utom äktenskap barn, som är avlat i trolovning, eller vars

föräldrar efter dess avlelse ingått trolovning med varandra. Även örn föräldrarna

vid trolovningen voro så besläktade eller besvågrade, att äktenskap

dem emellan måste återgå, eller endera var gift med annan, skall barnet

anses såsom trolovningsbarn, där föräldrarna eller en av dem var i god tro.

Enligt 1 kapitlet 1 § i giftermålsbalken är trolovning sluten, då man och

kvinna med vittnen, ringväxling eller annorledes överenskommit att ingå

äktenskap med varandra.

Trolovningsbarnen äro i allmänhet rättsligen likställda med andra barn

utom äktenskap. I fråga om arvsrätten lia trolovningsbarnen emellertid

tillerkänts en särställning. Enligt 3 kapitlet 1 § i lagen den 8 juni 1928 örn

arv tager barn utom äktenskap eller dess avkomlingar arv efter barnets

moder och mödernefränder och ärves av dem som om barnet vore av äktenskaplig

börd. Är barnet trolovningsbarn eller har fadern avgivit förklaring,

att barnet skall hava samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig

börd, tager barnet enligt 2 § i samma kapitel arv efter fadern och

fadern efter barnet, som örn barnet vore av äktenskaplig börd. I andra fall

äga barnet och fadern ej arvsrätt efter varandra. Mellan barnet och dess

fädernefränder äger ej arvsrätt rum.

Enligt 4 § 1 mom. i lagen den 18 juni 1937 örn barnbidrag utgår barnbidrag

i regel för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars

adoptant eller adoptivföräldrar avlidit. Ilar någon adopterat sin makes barn,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 6—7. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

utgår barnbidrag enligt detta moment dock först då båda makarna avlidit.

Enligt 2 mom. i samma paragraf utgår barnbidrag som regel även dels för

barn, vars fader avlidit, samt för adoptivbarn till makar och hustruns före

eller under äktenskapet antagna adoptivbarn, då mannen avlidit, dels för

barn och adoptivbarn till makar, då mannen är arbetsoförmögen, dels för

arbetsoförmögen änklings barn och adoptivbarn i äktenskapet med den avlidna

hustrun, dels ock för arbetsoförmögen frånskild makes barn och adopi

i vbarn i det upplösta äktenskapet, då denne har vårdnaden om barnet. Har

i annat fall än de senast nämnda hustru till arbetsoförmögen man barn

eller adoptivbarn, som står under hennes vårdnad, eller har arbetsoförmögen

man, ogift kvinna, änka eller frånskild hustru annat adoptivbarn än förut

sagts, eller har arbetsoförmögen ogift kvinna, änka eller frånskild hustru

barn utom äktenskap, som står under hennes vårdnad, skall, där ej annat

följer av vad eljest i lagen om barnbidrag sägs, barnbidrag utgå jämväl för

sådant barn. Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag,

ingår äktenskap med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget.

Trolovningsbarn nämnes ej särskilt. Det har således ej bättre rätt

än annat barn utom äktenskap. Såsom framgår av de stadganden, för vilka

nyss redogjorts, är barn utom äktenskap ej helt uteslutet från rätt till barnbidrag.

För sådant barn kan barnbidrag utgå, då båda föräldrarna avlidit,

då fadern avlidit, da modern är gift med annan man än fadern och mannen

ar arbetsoförmögen, under förutsättning tillika att barnet står under hennes

vårdnad, samt då modern, som är ogift, änka eller frånskild, är arbetsoförmögen

och barnet star under hennes vårdnad. Däremot utgår icke barnbidrag

för sådant barn enbart på den grund att fadern blivit arbetsoförmögen.

Syftet med lagen om barnbidrag är att såvitt möjligt avhjälpa ett mera

konstant nödläge för barn som där avses. Gäller det ett mera tillfälligt hjälpbehov,

orsakat av faderns underlåtenhet att betala uppfostringsbidrag, skall

i stället lagen den 18 juni 1937 om förskottering av underhållsbidrag till barn

fläda i tillämpning. En förutsättning för att bidragsförskott enligt sistnämnda

lag skall utgå är emellertid, att barnets fader enligt rättens beslut eller skriftligt,

av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet samt att förfallodag

för bidraget förflutit utan att bidraget guldits. Bidragsförskott lämnas ej

för barn, vars moder sammanbor med barnets fader.

Barnbidrag och bidragsförskott utgå med dyrortsgraderade belopp. Barnbidrag

för föräldralösa barn utgå med något högre belopp än för andra barn.

Barnbidrag för dessa andra barn och bidragsförskott utgå enligt huvudregeln

med inbördes lika höga belopp. För tiden till och med den månad, under

vilken barn fyller två år, ökas barnbidrag och bidragsförskott något. Såväl

barnbidrag som bidragsförskott reduceras med viss del av det belopp, varmed

moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst eller, örn hon eller han

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

3

är gift, makarnas sammanlagda årsinkomst överstiger i lagen närmare angivna,

för varje särskild orlsgrupp bestämda belopp. Såviit angår bidragsförskott

medför i vissa fall en mera betungande försörjningsskyldighet en

höjning av inkomstgränsen. Beträffande bidragsförskottens belopp gäller

vidare den viktiga reservationen, att de ej ma sättas högre än belopp, som

barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är skyldig att utgiva till barnets

underhåll. För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som

utgivit förskottet, å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot fadern.

Till närmare belysning av den gränsdragning, som skett mellan å ena

sidan de i lagen om barnbidrag angivna kategorierna av barn och de grupper,

som falla under lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn,

må här anföras ett uttalande av 193A års barnpensioneringssakkunniga i dessas

betänkande med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag till

barn utom äktenskap m. fl. (statens offentliga utredningar 1936:47). Efter

att hava angivit vissa riktlinjer för sitt förslag hava de sakkunniga yttrat:

Utformat i enlighet med dessa synpunkter kan man säga, att de sakkunnigas

förslag i korthet innebär, att det allmänna utbetalar det underhållsbidrag,

som den försörjningsskyldige icke erlägger. Denna lösning av spörsmålet

kan måhända till en början synas djärv. Som framgår av den ovan

lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser örn föräldrars underhållsskyldighet

mot barn, lia emellertid starka formella garantier skapats för de

ifrågavarande barnens rätt till underhållsbidrag. Den för ett utomåktenskapligt

barn förordnade barnavårdsmannen har sålunda som en av sina främsta

uppgifter att tillse, att barnets fader så snart som möjligt genom avtal eller

dom blir förpliktad att utgiva ett efter båda föräldrarnas villkor avpassat

underhållsbidrag. Vid hemskillnad eller äktenskaps upplösning har domstolen

att i händelse av tvist mellan makarna bestämma underhållet till barnen.

Dessa garantier lia, framförallt i vad de avse de utomäktenskapliga barnen,

förestavats av samhällets intresse att tillförsäkra dessa barn vederbörligt underhåll.

De sakkunnigas förslag att låta det allmänna under angivna förutsättningar

utbetala underhållsbidraget kan icke anses annat än som ett steg

vidare på den inslagna vägen.

Örn hjälpverksamheten anordnas i överensstämmelse nied nu angivna riktlinjer,

skulle densamma komma alt omfatta barn, som genom dom eller avtal

fått sig tillförsäkrade underhållsbidrag av någon av föräldrarna d. v. s.

barn utom äktenskap samt barn till föräldrar, vilkas äktenskap upplösts

genom skillnad eller återgång eller som vunnit hemskillnad eller på grund av

söndring leva åtskilda.

I förevarande sammanhang må även erinras, att genom propositionen

nr 45 till årets riksdag framlagts förslag till sådan ändring i lagen örn förskottering

av underhållsbidrag till barn, att rätten att återkräva bidragsförskott

ina av vederbörande barnavårdsnämnd eftergivas ej blott som nu

där den undcrhållsskyldigc genom att återbetala förskottet eller någon del

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

därav kan antagas komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig

och de sina utan även där eljest synnerliga skäl tala mot återkrävande av

förskottet.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17 december 1937 har chefen för

socialdepartementet den 3 januari 1938 utsett en kommitté, socicilvårdskommittén,

med uppdrag att verkställa en översyn av socialvården. I direktiven

för kommittén har framhållits såsom en av dess huvuduppgifter granskning

av lagstiftningen rörande såväl socialförsäkringen som övriga socialpolitiska

stödåtgärder, framför allt ur synpunkten av dess effektivitet och tillräcklighet.

Beträffande nämnda åtgärder borde undersökas dels huruvida under - stödsbeloppen och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna vore

rättvist och rimligt avvägda, dels ock huruvida hjälpformer av denna typ

lämpligen kunde utsträckas till att omfatta grupper, vilka nu äro därifrån

uteslutna. Som exempel i sistnämnda hänseende har nämnts möjligheten av

barnbidrag åt utomäktenskapliga barn, vilkas fäder äro okända, och åt

änklingars barn.

Såsom av den här ovan lämnade redogörelsen framgår äro trolovningsbarnen

ur privaträttslig synpunkt i allmänhet likställda med andra barn

utom äktenskap. I fråga om arvsrätten hava trolovningsbarnen dock tillerkänts

en särställning, i det att de — utan att helt jämställas med vare

sig barn i äktenskap eller adoptivbarn — erhållit en mera vidsträckt rätt

än övriga barn utom äktenskap.

Syftet med lagen om barnbidrag är att såvitt möjligt avhjälpa ett mera

konstant nödläge för barn, som där avses. Vid ett mera tillfälligt hjälpbehov,

orsakat av faderns underlåtenhet att betala uppfostringsbidrag, träder i stället

lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn i tillämpning. Den

i sistnämnda lag reglerade hjälpverksamheten — vilken är förbunden med

aterbetalningsskyldighet för försörjaren — omfattar barn, som genom dom

eller avtal blivit tillförsäkrade underhållsbidrag av någon av föräldrarna.

En huvudgrupp bland dessa barn utgöres av de utomäktenskapliga barnen.

Dessa hava i gengäld en mera begränsad rätt till barnbidrag — som icke

medför återbetalningsskyldighet — än barn i äktenskap och adoptivbarn.

I den föreliggande motionen har hemställts, att trolovningsbarn måtte i

sådant hänseende erhålla samma rätt som sistnämnda kategorier.

Utskottet erinrar, att föga mer än ett år förflutit, sedan lagstiftningen på

ifrågavarande område trädde i kraft. Därtill kommer, att den förra året

tillsatta socialvårdskommittén har såsom en huvuduppgift att granska lagstiftningen

rörande såväl socialförsäkringen som övriga socialpolitiska stödåtgärder

samt att därvid undersöka bl. a. huruvida hjälpformer av sistnämnda

typ lämpligen kunna utsträckas till att omfatta grupper, vilka nu

äro därifrån uteslutna. Med hänsyn härtill har utskottet icke funnit skäl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6. 5

föreslå riksdagen att i anledning av motionen vare sig besluta ändring i

gällande lag om barnbidrag eller göra någon framställning till Kungl. Majit.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Hagman*, Västberg, Knut

Petersson, Sten, Wistrand och Holstenson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken,

Hallagård och Sandström, fru Nordgren, herr Barnekow, fröken Andersson samt

herr Holm.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.