Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av inkomstgränserna för rätt till barnbidrag och bidragsförskott. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 327 och 328, båda av fru Rönn-Ckristiansson m. fl.

1939-02-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1939:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av inkomstgränserna för rätt till barnbidrag och bidragsförskott. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 327 och 328, båda av fru Rönn-Ckristiansson m. fl.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av inkomstgränserna

för rätt till barnbidrag och bidragsförskott.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

nr 327 och 328, båda av fru Rönn-Ckristiansson m. fl.

I motionen 11:327 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta följande

förändrade lydelse i 4 § i lagen om förskottering av underhållsbidrag till

barn av den 18 juni 1937 (nr 383):

Mom. 1. Bidragsförskott utgår---angivna ortsgrupper.

För två barn---däröver ytterligare 120, 150, 180.

För tiden---årligt belopp av 60 kronor.

överstiger moderns årsinkomst 800 kronor i ortsgrupp I, 1 000 kronor i

ortsgrupp II och 1 200 kronor i ortsgrupp III, eller har modern, därest hon

är gift, tillsammans med sin make en årsinkomst överstigande 1 100 kronor

i ortsgrupp I, 1 325 kronor i ortsgrupp II och 1 550 kronor i ortsgrupp III,

minskas bidragsförskottet med 0,7 av årsinkomsten i vad den överstiger

sagda belopp. Hava makar som nyss sagts att försörja barn under 16 år,

som icke är berättigat till vare sig barnbidrag enligt vad därom särskilt

stadgas eller bidragsförskott, skall det för vederbörande ortsgrupp sist angivna

inkomstbeloppet ökas med 100 kronor för varje sådant barn.

Mom. 2. Bidragsförskott utgår---medgiva undantag.

Vistas barn — — — därtill nedsättas.

Mom. 3. Där Konungen---lägre ortsgruppen.

Vad i mom. 2--— avses i detta moment.

Mom. 4. Bidragsförskott---barnets underhåll.

Har underhållsbidrag---erlagda beloppet.

Bidragsförskott -— --för år räknat.»

Motionen 11: 328 utmynnar i en hemställan, »att riksdagen måtte besluta

följande ändring av 5 § i gällande lag för barnbidrag:

Mom. 1. Barnbidrag---i ortsgrupp 3.

Barnbidraget---medgiva undantag.

Mom. 2. Barnbidrag -— --angivna ortsgrupper.

För ett barn---däröver ytterligare 120, 150, 180.

överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 800 kronor i

ortsgrupp I, 1 000 kronor i ortsgrupp II, och 1 200 kronor i ortsgrupp III,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7. 7

eller har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin

hustru en årsinkomst överstigande 1 100 kronor i ortsgrupp I, 1 325 kronor

i ortsgrupp II och 1 550 kronor i ortsgrupp lil, minskas barnbidraget med

sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Barnbidrag---medgiva undantag.

Vistas---därtill nedsättas.

Mom. 3. Där---lägre ortsgruppen.

Vad ----detta moment.

Mom. 4. För---—60 kronor.»

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 1 § i lagen den 18 juni 1937 om förskottering av underhållsbidrag

till barn äger barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två

personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, att, sedan förfallodag

för bidraget förflutit utan att bidraget guldits, med belopp och under villkor

som i lagen sägs av allmänna medel erhålla förskott å bidraget (bidragsförskott)

. Vad sålunda stadgats skall emellertid icke äga tillämpning i fråga örn

barn, vars moder sammanbor med barnets fader. Den allmänna regeln är

enligt 4 § 2 morn., att bidragsförskott utgår efter den i lagen om folkpensionering

avsedda ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken modern senast

blivit mantalsskriven. Enligt 4 § 1 mom. utgår bidragsförskott, där ej i lagen

annorlunda stadgas, med ett årligt belopp av 240 kronor i ortsgrupp 1, 300

kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3 eller, där moder har vårdnaden

om två eller flera till bidragsförskott berättigade barn, med följande

årliga belopp

i nedan angivna ortsgrupper:

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

för två barn

525 kronor

630 kronor

för tre barn

.................. 600 »

750 »

900 »

och för varje

barn däröver ytter-

ligare . .. .

.................. 120

150 »

180 »

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas

bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor. Överstiger moderns

årsinkomst 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och 1 000

kronor i ortsgrupp 3, eller har modern, därest hon är gift, tillsammans med

sin make en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1 125 kronor

i ortsgrupp 2 och 1 350 kronor i ortsgrupp 3, minskas bidragsförskottet med

sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp. Hava makar

som nyss sagts att försörja barn under sexton år, som icke är berättigat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

till vare sig barnbidrag enligt vad därom särskilt stadgas eller bidragsförskott,

skall det för vederbörande ortsgrupp sist angivna inkomstbeloppet

ökas med 100 kronor för varje sådant barn. Bidragsförskott må vidare ej utgå

med högre belopp än barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är skyldig

att utgiva till barnets underhåll (4 § 4 morn.). För lämnat bidragsförskott

inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å vederbörande kommuns

vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot fadern.

Enligt 5 § i lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag utgår sådant bidrag för

föräldralösa och därmed jämställda barn i regel med 300 kronor i ortsgrupp

1, 360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. Barnbidraget utgår

med visst undantag efter den i lagen om folkpensionering avsedda ortsgrupp,

dit den ort hänförts, å vilken barnet stadigvarande vistas. För andra barn än

de nyssnämnda utgår barnbidrag med belopp, motsvarande de enligt förskotteringslagen

i allmänhet utgående. Vidare sker reduktion enligt en liknande

regel som den beträffande bidragsförskott. Hänsyn tages därvid till

moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst eller, om den arbetsoförmögne

är gift, till makarnas sammanlagda årsinkomst. Den särskilda regeln

om höjning av inkomstgränsen vid mera betungande försörjningsskyldighet

äger icke tillämpning i fråga om barnbidrag.

Beträffande fastställandet av den inkomst, som skall läggas till grund för

beräknande av bidragsförskott och barnbidrag, gälla olika regler enligt de

båda lagarna. Enligt förskotteringslagen anses såsom inkomst det för vederbörande

senast till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

Härvid skall emellertid iakttagas, att därest i detta belopp inräknats värdet

av fri kost och fri bostad, sammanlagda värdet av dessa förmåner icke må

vid inkomstens beräkning uppskattas högre än till 200, 300 och 400 kronor

i respektive ortsgrupper. Enligt barnbidragslagen skall inkomsten i stället

uppskattas i överensstämmelse med de grunder, som angivas i lagen om

folkpensionering.

Enligt lagen den 18 juni 1937 om kommunala pensionstillskott m. m. må

fattigvårdssamhälle till beredande av understöd (kommunala tillskott till

barnbidrag eller till bidragsförskott) i penningar eller naturaförmåner åt

barn, vilka finnas vara i behov av fattigvård, oaktat för dem utgå barnbidrag

eller bidragsförskott, ställa medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande med

föreskrift, att tillskott och bidrag, som utdelas av dessa medel, icke skola

vara att anse såsom fattigvård.

1934 ars barnpensioneringssakkunniga föreslogo, att inkomstgränsen för

åtnjutande av oreducerat barnbidrag skulle sättas till, för änka 600 kronor

samt för äkta makar 900 kronor. Enligt ett av de sakkunniga avgivet tilläggsförslag

rörande dyrortsgraderade barnbidrag voro även nämnda belopp dyrortsgraderade.

Vid avvägandet av dessa belopp utgingo de sakkunniga från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Ar 7.

9

arbetsför änkas förhållanden, därvid de ansågo, att en sådiyi änkas existensminimum

borde upptagas något högre än det belopp av 450 kronor, som

enligt lagen örn folkpensionering gällde för rätt till tilläggspension utan

hänsyn till förekomsten av barn. Man borde nämligen enligt de sakkunnigas

mening beakta, att en sådan änka såväl i fråga om kläder som föda

krävde mera än en invalid eller åldrig person. Att för invalida änkor

eller övriga ensamstående invalida personer nied minderåriga barn uppställa

andra regler i detta avseende än för arbetsföra änkor ansågo de sakkunniga

icke vara görligt, då särskilt beträffande änkor det ofta vore omöjligt att

draga en bestämd gräns mellan arbetsföra och invalider. Beträffande inkomstgränsen

för äkta makar erinrade de sakkunniga att enligt 1913 års

pensionsförsäkringslag den övre inkomstgränsen för erhållande av oavkortade

barntillägg vöre i det närmaste dubbelt så hög som för en ensamstående

person. En sådan regel hade dc sakkunniga emellertid icke ansett sig kunna

förorda i fråga om barnbidragen, detta särskilt med hänsyn till att den del

av levnadskostnaderna, som utgjordes av hyra för bostad, ingalunda behövde

vara dubbelt så hög för två makar med minderåriga barn som för en ensamstående

person i samma ställning. Inkomstgränsen hade därför i detta fall

ansetts böra sättas till 900 kronor.

I fråga om bidragsförskotten föreslogo de sakkunniga inkomstgränserna

i stort sett 300 kronor högre än för barnbidragen. Beträffande äkta makars

inkomst var dock skillnaden vid dyrortsgradering icke fullt så stor. Den

högre inkomstgränsen motiverades av de sakkunniga framför allt därmed, att

hänsyn tagits till det stora antalet kvinnliga yrkesutövare med lön huvudsakligen

i form av naturaförmåner, vilkas värde måste skattas till tämligen högt

belopp. Dessa kvinnor kunde vanligen icke ha barnet hos sig och deras kontanta

lön räckte icke till för att betala fosterlega för barnet. Värdet av den

föreslagna lagstiftningen skulle väsentligt minskas, örn densamma icke

komme att omfatta denna kategori av hjälpbehövande mödrar. Ur principiell

synpunkt motiverades den högre inkomstgränsen för ogifta mödrar och i rånskilda

hustrur därmed, att det för dessa icke vore fråga om understöd i egentlig

mening utan örn ett förskott, som återkrävdes av den underhållsskyldige.

I propositionen nr 276 till 1937 års riksdag erinrade föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, att i yttrandena över de sakkunnigas förslag

ifrågasatts riktigheten av att konstruera olika inkomstgränser för rätten till

barnbidrag och bidragsförskott. En jämförelse mellan de vid olika inkomstgränser

utgående barnbidragens respektive bidragsförskottens belopp utvisade

även, att på grund av denna olikhet vissa mindre lyckliga resultat uppstode.

Departementschefen föreslog därför den avvikelsen från de sakkunnigas

förslag, att inkomstgränserna bestämdes till samma belopp för såväl barnbidrag

som bidragsförskott. För alt tillgodose de kvinnliga yrkesutövare, vilkas

avlöningsförhållanden av de sakkunniga aberopats såsom skäl för den

linning lill riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr C—7. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

högre inkomstgränsen i fråga om bidragsförskotten, föreslog departementschefen

särskilda regler för beräknande av värdet av naturaförmåner.

Vad härutinnan i propositionen föreslagits föranledde ej erinran av sammansatta

stats- och andra lagutskottet (utlåtande nr 1). Riksdagen godkände

utskottets utlåtande.

I förevarande sammanhang må erinras örn ett den 6 oktober 1938 meddelat

utslag av regeringsrätten. Genom detta utslag gjordes ej ändring i ett

av pensionsstyrelsen meddelat beslut, enligt vilket vid bestämmande av barnbidrag

från vederbörandes årsinkomst avdragits kostnad för hemhjälp. Pensionsstyrelsen

uttalade i ärendet, att styrelsen med hänsyn bl. a. till nödvändigheten

i styrelsens arbete med något så när enhetliga regler ansett

sig böra, om hembiträde anställts för barnens vård, medgiva avdrag för

hemhjälp med belopp, som styrelsen funnit skäligen kunna fastställas till

högst 180 kronor i ortsgrupp 1, 240 kronor i ortsgrupp 2 och 300 kronor i

ortsgrupp 3. Styrelsen har ansett avdragets storlek böra vara oberoende av

antalet barn i en familj.

I innevarande års statsverksproposition, femte huvudtiteln, har föreslagits,

att för budgetåret 1939/40 måtte anvisas till ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott 4 800 000 kronor (punkt 76) och till barnbidrag

14 000 000 kronor (punkt 44).

Här må även erinras, att vid innevarande års riksdag väckts en motion,

11:237, av herr Näsström m. fl., i vilken hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsam utredning och förslag till statlig

pension eller bidrag av statsmedel till arbetsför änka eller kvinna gift

med icke arbetsför man, där det finnes två eller flera minderåriga barn i

familjen. 1 motiveringen har framhållits, att många familjer måste anlita

fattigvården, oaktat barnbidrag utgår. Motionen har hänvisats till andra

kammarens andra tillfälliga utskott.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17 december 1937 har chefen för

socialdepartementet den 3 januari 1938 utsett en kommitté, socictlvårdskommitténf

med uppdrag att verkställa en översyn av socialvården. I direktiven

för kommittén har framhållits såsom en av dess huvuduppgifter granskning

av lagstiftningen rörande såväl socialförsäkring som övriga socialpolitiska

stödåtgärder, framför allt ur synpunkten av dess effektivitet och tillräcklighet.

Beträffande nämnda åtgärder borde undersökas bl. a. huruvida under - stödsbeloppen och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna vore

rättvist och rimligt avvägda.

De i motionerna berörda spörsmålen äro otvivelaktigt av betydelsefull

karaktär. Med hänsyn till den korta tid, som 1937 års lagar om barn

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

bidrag och om förskottering av underhållsbidrag till barn varit i tillämpning,

"torde emellertid ytterligare erfarenheter av gällande bestämmelser i

förevarande hänseenden böra avvaktas. Utskottet får vidare erinra örn att

den förra året tillsatta socialvårdskommittén har såsom en huvuduppgift

att granska lagstiftningen rörande såväl socialförsäkring som övriga socialpolitiska

stödåtgärder och därvid undersöka bl. a. huruvida understodsbeloppen

och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna aro rattvist

och rimligt avvägda. Vid föreliggande förhållanden har utskottet icke tunni

skäl föreslå riksdagen att i anledning av motionerna vare sig besluta ändring

i ovannämnda lagar eller göra någon framställning till Kungl. Majit.

Utskottet får därför hemställa,

1) att motionen 11:327 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd;

2) att motionen 11:328 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit.

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Hagman*, Västberg, Knut

Petersson, Sten, Wistrand och Holstenson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken

Hallagård och Sandström, fru Nordgren, herr Barnekow, fröken Andersson samt

herr Holm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.