Sök i Ratio Lex

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2

1939-02-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1939:3, Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

7

iVr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1939 kl. 2 e. m.

Andra kammarens an dra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 3, i anledning

av väckt motion angående bostadsförhållandena å den

svenska handelsflottans fartyg.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess andra tillfälliga ut- Motionen.

skott ''hänvisad motion, nr 344, har herr Senander m. fl. hemställt, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t måtte hemställa om en allsidig och grundlig

utredning av bostadsfrågan i svenska handelsfartyg samt att snarast möjligt

framlägges förslag om sådan ändring av Kungl. Maj: ts förordning av den

20 maj 1927 angående bostäder å fartyg, att en mera tidsenlig och hygienisk

bostadsstandard uppnås.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande från Yttranden.

kommerskollegium ävensom berett Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet

tillfälle att inkomma med yttranden. Den sålunda sammanbragta

utredningen återfinnes såsom bilagor (nr 1—3) till detta utlåtande.

I likhet med motionärerna finner utskottet de i motionen framställda önske- Utskottet.

målen i och för sig värda beaktande. Av det av kommerskollegium avgivna utlåtandet

framgår emellertid, att frågan är föremål för statsmyndigheternas ständiga

uppmärksamhet och att åtgärder i motionens syfte vidtagas i den mån

skäliga hänsyn till fartygsbeståndets a.rt (såsom vid reparationer, ombyggnader

etc.) och omständigheterna i övrigt tillåta. Vid dylikt förhållande och då statsmakterna

helt nyligen i samband med införande av sjöarbetstidslagen pålagt

rederierna vissa förpliktelser, vilka i många, fall kunna medföra avsevärda utgifter

oell praktiska svårigheter att anpassa fartygsbeståndet efter de nya

kraven, anser sig utskottet sakna tillräcklig anledning att nu påyrka positiva

åtgärder för realiserande av motionärernas k ray utan hemställer därför,

att här ifrågavarande motion, nr 344, icke måtte till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1939.

På utskottets vägnar:

GUISTAF NILSSON.

Närvarande: Herrar Nilsson i Kristinehamn, Persson i Norrby*, Silfwerbrand,

Lindholm, Söderdahl, Ryling, fru Alvén, herrar Nilson i Eskilstuna,

Hansson i Hönö* och Andersson i Surahammar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

Bil. 1 a.

Stockholm den 22 februari 1939.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Enligt remiss den 3 februari 1939 har Kungl. Maj :t anbefallt Kommerskollegium

att till Eder avgiva yttrande i anledning av en inom andra kammaren

av hr Senander m. fl. väckt motion (nr 344) angående skrivelse av

Riksdagen till Kungl. Maj :t örn en allsidig och grundlig utredning av svenska

handelsfartygs ''bostadsfråga och örn sådan ändring av förordningen angående

bostäder m. m. å fartyg för ombord anställda att en mera tidsenlig och hygienisk

bostadsstandard uppnås.

I anledning härav får Kollegium anföra följande.

Uti den i samband med fartygsinspektionens inrättande utfärdade förordningen

av den 23 december 1915 (nr 514) angående fartygs byggnad och

utrustning förefunnos i sjätte kapitlet föreskrifter angående bostäder ombord

för fartygs personal m. m. Dessa föreskrifter skulle träda i kraft den 1 april

1916, dock att i fråga om fartyg, som då redan nyttjades till sjöfart eller till

vilket kölen då redan blivit sträckt, föreskrifterna skulle lända till efterrättelse

först från och med den 1 januari 1920. Med avseende å de den 1 april 1916

sålunda befintliga fartygen uppsköts föreskrifternas ikraftträdande gång på

gång för kortare tid, ända till dess att genom kungörelse den 8 december

1922 (nr 612) bestämdes att uppskovet skulle gälla tillsvidare. Härigenom

kommo föreskrifterna aldrig att träda i kraft för det stora flertalet fartyg.

Under tiden pågick utarbetande av en särskild förordning angående bostäder

m. m. å fartyg för ombord anställda. Den 21 maj 1920 avgåvo de s. k.

skeppstjänstkommitterade förslag till dylik bostadsfoordning. Detta förslag

undergick därefter granskning hos ett flertal sammanslutningar på sjöfartens

område liksom hos Kollegium och Socialstyrelsen, vilka myndigheter avgåvo

särskilda utlåtanden över förslaget till Kungl. Maj ;t. Med ledning av den utredning,

som sålunda kommit till stånd, utfärdade Kungl. Maj :t. den 20 maj

1927 (nr 185) den ännu gällande bostadsförordningen.

Denna bostadsförordning — liksom 1915 års ovanberörda bostadsföreskrifter

— avser i huvudsak endast handelsfartyg (se 1 och 23 §§) och är det allenast

dylika fartyg, som i det följande åsyftas. Bostadsförordningen trädde i

kraft den 1 augusti 1927. Fartyg, som före den 1 juni samma år redan inrättats

i enlighet med bostadsföreskrifterna av år 1915, undantogos dock i allmänhet

från flertalet av bostadsförordningens föreskrifter. Därjämte bestämdes i bostadsförordningen

vissa kortare uppskov med ikraftträdandet för fartyg, vilkas

köl sträckts före den 1 april 1916 (se övergångsbestämmelser).

Mot bostadsförordningens föreskrifter riktas i motionen vissa erinringar.

Sålunda anmärkes på att förordningen såsom minimimått för sovrum anger

2,05 kbm s rymd och 0,5 kvm:s fri durkyta per man. Det är visserligen riktigt,

att förordningen upptager dessa minimimått, men avse desamma endast fartyg

med en bruttodräktighet understigande 300 registerton. Å dylika mindre

fartyg låter det sig givetvis icke göra att uppställa samma krav ifråga örn

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2. 9

utrymme i sovrummen som å andra fartyg. Beträffande dessa senare äro förordningens

krav i dylikt avseende väsentligt större, i det att den härvidlag fordrar,

att i sovrummen för varje man finnes en rymd av minst 3,4 kinn oell en

fri durkyta av minst 1 kvm (se 6 §).

Vidare anmäldes i motionen på att kvinnlig personal enligt bostadstförordningen

kan hänvisas till salongs- eller hyttutrymme, som örn dagen tages i

anspråk för annat ändamål. Förordningen medger visserligen, att dylikt utrymme

får användas till sovrum för kvinnlig personal, men är det att bemärka,

att medgivandet endast gäller under den förutsättningen att fråga är

örn Östersjö- eller inskränktare fart och att Kollegium lämnat sitt tillstånd till

utrymmets användning för ändamålet (se 3 §). Kollegium är fullt ense med

motionärerna om att det vore önskvärt, att ifrågavarande personal ej behövde

anvisas sovrum, som om dagen tagas i anspråk för annat ändamål. Det har

emellertid, såsom synbarligen vid förordningens tillkomst även förutsetts, visat:

sig oundgängligt att ordna det så på en hel del mindre fartyg med begränsade

utrymmen. Olägenheterna härmed minskas dock väsentligt därigenom, att de av

Kollegium lämnade tillstånden i regel avse fartyg, vilka ej äro i trafik under

natten, och till avgjort övervägande del fartyg, vilka äro upplagda under den

årstid, då olägenheterna göra sig mest gällande, nämligen under vintern.

För Kollegium framstår det såsom en angelägenhet av vikt att hygien och

trevnad i sjöfolkets bostäder ombord vederbörligen tillgodoses. Frågan är emellertid

örn något står att vinna i detta hänseende genom att såsom motionen

åsyftar, igångsätta en utredning i och för bostadsförordningens omarbetning.

Det är nämligen att ‘beakta, att en utredning av allsidig och grundlig beskaffenhet

angående sjöfolkets bostäder, såsom ovan berörts, ägt rum i samband

med förordningens tillkomst. Den standard ifråga örn bostadsförhållandena ombord,

som i förordningen uppställes, torde ungefärligen motsvara de högsta i

utlandet tillämpade. Kollegium, som under årens lopp låtit fartygsinspektionen

verkställa noggranna undersökningar av besättningens bostäder på praktiskt

taget hela den svenska handelsflottans fartyg av den storlek att bostadsföreskrifterna

äro tillämpliga, har kommit till den uppfattningen, att någon högre

standard än den, som bostadsförordningen uppställer, för närvarande icke kan,

med hänsyn till förhållandena ombord och sjöfartens internationella karaktär,

skäligen genomföras. Vad beträffar den i motionen framförda åsikten att

Genévekonventionen angående bl. a. bemanning å fartyg skulle påkalla en

revision av bostadsförordningen, får Kollegium framhålla, att denna konvention

icke åsyftar att reglera bostadsfrågan ombord och att konventionen, i

betraktande av att den kan föranleda höjning av besättningens antal, svårligen

torde kunna tagas till intäkt för att föreskriva ökade bostadsutrymmen och bekvämligheter

per man räknat.

Den standard bostadsförordningen anger har i allt väsentligt kunnat upprätthållas

beträffande fartyg, till vilka kölen sträckts här i landet efter bostadsförordningens

ikraftträdande, i det att för dessa fartygs del inga eller ock allenast

oväsentliga eller av särskilda förhållanden påkallade eftergifter medgivits från

förordningens föreskrifter.

Med avseende å bestämmelser, som beröra fartygs byggnad och inredning,

uppträder i allmänhet den egentliga svårigheten att genomföra desamma, då

fråga är örn fartyg från tiden före bestämmelsernas ikraftträdande. Så har

även varit förhållandet med bostadsförordningens föreskrifter. Såsom i den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

här ovan lämnade redogörelsen berörts, äro de i förordningen stadgade eftergifterna

till förmån för äldre fartyg begränsade till vissa tider. På grund härav

hava frågor örn eftergifter för dylika fartyg i regel kommit att behandlas

särskilt för varje fall. Detta har då underkastats en ingående individuell prövning.

Vid dessa prövningar har Kollegium brukat taga såsom norm att söka

bringa bostadsförhållandena ombord såvitt möjligt i nivå med bostadsförordningens

standard och att medgiva avvikelser härifrån, endast därest oskäliga

svårigheter eljest skulle uppstå.

I motionen har framhållits, att det, på grund av dispenser från förordningens

föreskrifter, ofta händer å fartyg, att tvåmanshytter icke förekomma

utan att i stället ända lipp till 8 man sammanföras på ett mycket begränsat

utrymme. Med avseende härå torde vara att bemärka, att tvåmanshytter för

manskapet ej fordrades enligt 1915 års bestämmelser och att det endast är beträffande

maskindrivna fartyg om 1,200 bruttoregisterton eller mera som bostadsförordningen

uppställer dylik fordran (se 4 §). Till jämförelse må nämnas,

att i Danmark och, såvitt Kollegium har sig bekant, i långland tvåmanshytter

för manskap ej fordras å något fartyg samt att i Norge från dylik

fordran äro undantagna, förutom segelfartyg, alla fartyg under 1,500 bruttoregisterton.

Allenast i ett par fall, alltså rent undantagsvis, har Kollegium godtagit

en skans för ovan nämnda i motionen angivna antal man i stället för

enligt bostadsförordningen fordrade tvåmanshytter. Över huvud taget har Kollegium

endast då så ansetts oundgängligt ''beviljat eftergift från berörda fordran,

dock att i vissa fall därjämte beaktats, att förefintligt utrymme kunnat

bättre utnyttjas för manskapets trevnad, därest det. disponerats för en skans

med flera kojer än örn det uppdelats i tvåmanshytter. Vid sådana förhållanden

torde det ej med fog kunna påstås, att manskapets intressen blivit åsidosatta

genom dispensering från stadgandet örn tvåmanshytter.

Vid den kontroll, som sjöfolkets bostadsförhållanden ombord varit underkastade

från fartygsinspektionens sida, har det otvetydigt visat sig, att dessa

bostadsförhållanden utvecklat sig i riktning mot det bättre. För att ej hämma

denna utveckling genom dispensering från bostadsförordningens fordringar för

längre tid än som verkligen påkallas bär det varit Kollegium angeläget att,

bortsett från de fall då dispens beviljats för viss angiven tid, begränsa dispenserna

till att gälla allenast tillsvidare. När fartyg, i de delar, där bostäderna

äro belägna, skall undergå ombyggnad eller större reparation, är det understundom

möjligt att utan allt för stora svårigheter vidtaga sådana förbättringar

med avseende å bostäderna, som under vanliga förhållanden ej anses rimligen

kunna påfordras. Vid dylik ombyggnad eller reparation kan sålunda lämpligt

tillfälle visa sig vara för handen att helt eller delvis återkalla för fartyget

beviljade dispenser från bostadsförordningens föreskrifter. För att hålla sig

underrättat örn sålunda uppstående möjligheter att återkalla dispenserna har

Kollegium till samtliga förste fartvgsinspektörer avlåtit rundskrivelse, av vilken

ett exemplar bifogas. Det är Kollegii avsikt att på detta sätt utöva fortlöpande

kontroll över behovet av beviljade dispensers fortbestånd och att efter

hand vidtaga de inskränkningar av dispenserna som därvid kunna befinnas

möjliga.

Någon ytterligare åtgärd i fråga örn bostäder m. m. å fartyg för ombord

anställda är, enligt Kollegii uppfattning, åtminstone för närvarande icke erforderlig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

11

Kollegium får alltså såsom sin mening uttala, att anledning nu icke föreligger

att vidtaga i motionen åsyftade utredning och författningsändring.

I avgörandet av detta ärende har — jämte undertecknade — deltagit kommerserådet

Landberg och byrådirektören Eggert.

AXEL GJÖRES.

Hjalmar Sjöholm.

/O. Koch.

Bil. 1 b.

Stockholm den 22 februari 1939.

Till samtliga förste fartygsinspektörer.

Undergår fartyg, för vilket eftergift från bostadsförordningens föreskrifter

meddelats, ombyggnad eller större reparation i de delar, där sjöfolkets bostadsinredning

är belägen, torde i vissa fall möjlighet föreligga att, utan oskäliga

svårigheter, ändra inredningen så, att eftergiften, helt eller delvis, blir obehövlig

och kan återkallas.

Kungl. Kommerskollegium får för den skull anmoda Eder att envar beträffande

sitt distrikt, vid erhållen kännedom örn att fartyg, varom ovan sägs,

undergår eller skall undergå dylik ombyggnad eller reparation, till Kollegium

insända uppgift härom med yttrande om i vad mån möjlighet av ovanberörda

slag föreligger.

På Kungl. Kommerskollegii vägnar:

Hjalmar Sjöholm.

/O. Koch,

Bil. 2.

Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott, Riksdagshuset,

Stockholm.

Sedan riksdagens Andra hammares andra tillfälliga utskott berett Sveriges

Redareförening tillfälle avgiva yttrande i anledning av motion nr 344 i Andra

kammaren av herr Senander m. fl. angående bostadsförhållandena å den svenska

handelsflottans fartyg får föreningen härmed andraga följande.

I motionen framhålles inledningsvis, att bostadsförhållandena i den svenska

handelsflottans fartyg äro sådana, ”att de utan tvekan kan betecknas som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

olidliga”. För en var, som närmare satt sig in i förhållandena, måste detta påstående

betraktas som ovederhäftigt och vittnar örn bristande kännedom örn de

verkliga förhållandena. Den nu gällande bostadsförordningen innehåller, oaktat

densamma varit i kraft något mer än 10 år, bestämmelser, som tillförsäkra sjöfolket

bättre bostadsförmåner än i de flesta övriga sjöfartsländer. Det är också

allmänt bekant, att bostadsstandarden å våra fartyg är högre än å utländska

fartyg, exempelvis engelska, och i ännu högre grad å fartyg hemmahörande

i de baltiska staterna, från vilka vårt lands fartyg äro utsatta för stark konkurrens,

åtminstone när det gäller trampfarten. Detta allmänt kända faktum

erkännes också från utländskt håll, och från sjöfolkets egna organisationer uttalas

ofta erkännanden i anledning av vad som från redarehåll under senare tid

gjorts till förbättrande av bostadsförhållandena.

I motionen anföres såsom exempel, att manskapet tvingas bo i rum med

ett luftutrymme, som endast uppgår till 2,os kinn och en durkyta örn 0,5 kvm

per man. I anledning härav torde uppmärksammas, att bostadsförordningen såsom

minimimått föreskriver, att för varje person i sovrum skall finnas en rymd

av minst 3,4 kbm och en fri durkyta av minst 1 kvm. Endast å de små fartyg,

vars bruttodräktighet understiger 300 ton, kunna ifrågavarande mått få minskas

till de av motionärerna angivna.

I motionen säges vidare, att kvinnlig personal kan hänvisas till salongsoch

hyttutrymme, som örn dagen tages i anspråk för andra ändamål, i anledning

varav dylik personal ofta inhyses i försalonger, rökhytter och liknande utrymmen,

varigenom vederbörande praktiskt taget saknar bostad i detta ords egentliga

bemärkelse. Häremot får anföras, att bostadsförordningen föreskriver, att sovrum

ej få användas till annat än bostad, men att efter Kommerskollegii medgivande

å fartyg i Östersjö- eller inskränktare fart sovrum för kvinnlig personal

må utgöras av sådant salongs- eller hyttutrymme, som örn dagen tages i

anspråk för annat ändamål. De fartyg, som bär kunna ifrågakomma, utgöras

praktiskt taget uteslutande av s. k. skärgårdsbåtar, vilka endast hava korta

gångtider och mestadels ligga i hamn nattetid. Det bör jämväl uppmärksammas,

att fartyg av nu ifrågavarande art i stor utsträckning äro säsongfartyg och

endast äro i trafik under den varmaste årstiden. Undantagsstadgandet i bostadsförordningen

har givetvis betingats därav, att ifrågavarande fartyg varken

ekonomiskt sett eller av utrymmesskäl skulle kunna bära ett konsekvent genomförande

av bostadsförordningens föreskrifter. Myndigheterna hava därför

ansett sig i förekommande fall kunna lämna vissa eftergifter från förordningen.

I avseende å Kommerskollegii rätt att meddela dispens från vissa föreskrifter

i bostadsförordningen må framhållas, att det när förordningen ifråga

genomfördes var en nödvändighet att undantag i vissa hänseenden medgåvos

för redan befintliga äldre fartyg. En ombyggnad av dessa så att de helt skulle

uppfylla förordningens krav var i många fall praktiskt ogenomförbar eller

ock förenad med oskäliga kostnader. Alla efter bostadsförordningens ikraftträdande

byggda fartyg måste vara inrättade efter förordningens föreskrifter

och på många nybyggen, särskilt när det gäller fartyg av större typ, hava

rederierna vidtagit ytterligare anordningar för de ombördanställdas bekvämlighet

och trevnad, ett förhållande, som även medgivits från sjöfolkshåll. En

ytterligare skärpning av gällande bostadsförordning skulle huvudsakligen komma

att drabba det äldre tonnaget, vilket ju är sämst ställt ur konkurrenssynpunkt.

Man torde ej heller kunna fordra, att bostadsförhållandena å de äldre

fartygen skola vara likställda med motsvarande å nybyggda fartyg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2. 13

Motionärerna framhålla, att sjöfolket har rätt att kräva ingripande av

statsmakterna, så att den moderna tidens minimikrav på hygien och trevnad

tillgodoses. Vidare säges, att det är i hög grad motiverat, att utvecklingen av

bostadsförhållandena på fartygen bringas att hålla takt med utvecklingen av

bostadsförhållandena i övrigt. Man torde utan överdrift kunna säga, att ett

dylikt påstående vittnar om bristande kännedom om sjöfartens säregna förhållanden.

Hur modernt ett fartyg än är säger det sig självt att det bland annat

av utrymmesskäl icke låter sig göra att för den ombordanställde anordna

bostadsförhållanden som för den i land bosatte.

I motionen framhålles vidare, att ”även med hänsyn till tillämpningen av

Genévekonventionens bemanningsbestämmelser torde det vara nödvändigt med

en revidering av förordningen angående bostäder å fartyg”. Detta uttalande

synes märkligt, ty därest ifrågavarande konvention komme att genomföras i

vårt land, skulle detta i många fall medföra en icke oväsentlig ökning av fartygsbesättningarna.

Då bostäder åtminstone på de äldre fartygen i många fall

icke kunna beredas för ytterligare sjöfolk, bleve följden den, att, därest bostadsförordningen

skulle ändras, detta borde ske i helt annan riktning än vad motionärerna

tänkt sig.

Slutligen må erinras därom att den svenska rederinäringen under senare

tid pålagts stora bördor i ekonomiskt hänseende på grund av genomförandet

av sociala förordningar av olika art. Senast under föregående år genomfördes

en långt gående sjöarbetstidslag, vilken tillsammans med skärpta föreskrifter

i 1936 års befälsförordning trätt i kraft den 1 januari 1939. Dessa skärpta

föreskrifter medförde icke endast ökade kostnader i form av hyror, övertidsersättning

m. m. utan jämväl utgifter för ombyggnad och utvidgning av bostäderna

ombord. Det är därför ägnat att väcka förvåning, då det nu inom

riksdagen väckes en motion, åsyftande ytterligare skärpningar i gällande bostadsförordning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får föreningen hemställa, att

Utskottet ville för riksdagen föreslå, att den ifrågavarande motionen icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Göteborg den 20 februari 1939.

SVERIGES REDAREFÖRENING.

G. Carlsson.

/W. F. Reuterskiöld.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

Bil, 3.

Till Andra kammarens andra tillfälliga utskott.

Svenska Sjöfolksförbundet har genom skrivelse den 28 januari beretts

tillfälle att avgiva yttrande över av herr

motion (nr 344) med hemställan om begäran hos Kungl. Maj :t örn utredning

och förslag om sådan ändring av Kungl. Förordningen av den -20 maj 1927

angående bostäder å fartyg, att en mera tidsenlig och hygienisk bostadsstandard

uppnås. Sjöfolksförbundets styrelse får med anledning därav framhålla följande.

Då nu gällande bostadsförordning trädde i kraft den 1 augusti 1927 innebar

detta ett icke oväsentligt framsteg med hänsyn till sjömännens trivsel och

hälsotillstånd. Det må icke förglömmas, att fartyget och den därå förlagda bostaden

utgör sjömannens hem under hela den tid han är sysselsatt i sitt yrke.

Systemet med tvåmanshytter, vilket då för första gången infördes, hälsades

därför av sjöfolket med stor tillfredsställelse. Emellertid kom det icke att gälla

andra än maskindrivna fartyg örn minst 1,200 brutto registerton, en storleksgräns

som med god vilja skulle kunna sättas betydligt lägre. Några tekniska

svårigheter kunna i varje fall icke lägga hinder i vägen ned till en gräns av 500

bruttoton.

Åtskilliga detaljförbättringar skulle säkerligen utan någon nämnvärd

ekonomisk tunga för rederierna kunna genomföras. Detta är exempelvis fallet

beträffande de i förordningens 18 § föreskrivna tvättrummen. Här saknas föreskrifter

örn värmekälla för rummets uppvärmning, köldisolering av skott, bordläggning

och durk m. m. Tillgång till vatten behöver icke finnas i tvättrummet

utan kan få hämtas i en vanlig pyts i andra ändan på fartyget o. s. v. Följden

av detta har blivit, att å flertalet fartyg i nord- och östersjöfart tvättrummets

väggar, golv och tak bestå av icke isolerad järnplåt, och som uppvärmningsmöjligheter

saknas är rummet under den kalla årstiden helt oanvändbart för

det avsedda ändamålet.

När förordningen skrevs voro de flesta maskindrivna fartygen koleldade

ångfartyg, varav följde, att hela maskinmanskapet var indelat i vakter. Föreskriften

i 18 § andra stycket örn tvättställ, till antalet motsvarande minst halva

antalet man å varje vakt, ansågs därför tillfyllest. Sedan dess har fartygsbeståndet

alltmera kommit att bestå av motorfartyg och dessa utgöra nu i runt

tal en tredjdedel av hela antalet. Å dessa behöver endast en mindre del av

maskinmanskapet indelas i vakttjänst. De övriga förrätta dagmanstjänst. Å

motorfartyg med tio eller flera mans maskinbesättning finnes endast två på

varje vakt, vilket medför att förordningens fordringar på tvättställ äro uppfyllda

örn sådant finnes för en man. Det är uppenbart att förordningen på

denna punkt liksom flera andra är föråldrad.

Det torde väl vara ett obestridligt faktum, att, trots existerande sorgliga

undantag, bostadsstandarden på landbacken blivit högst väsentligt höjd under

de senaste 10—15 åren. Sjöfolket, som nödgas kombinera bostaden med arbetsplatsen

och därjämte tvingas föra enslingsliv fjärran från hem och anhöriga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

15

under mången gång mycket prövande förhållanden, kunna därför rimligen

göra anspråk på bostäder av bästa möjliga standard.

Sett ur dessa synpunkter förtjänar motionärernas yrkande örn utredning

med angivet syfte att beaktas och bifallas.

Göteborg den 9 februari 1939.

SVENSKA SJÖFOLKSFÖRBUNDET.

Nicklas Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.