Sök i Ratio Lex

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

1939-03-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1939:3, Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1939 kl. 10 f. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 3 i

anledning av väckt motion örn uppläggande av offentligt

register över i riket befintliga stiftelser och donationer.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess femte tillfälliga ut- Mononen.

skott hänvisad motion, nr 108, har herr Osberg hemställt, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t behagade anhålla, att Kungl. Majit måtte föranstalta

om uppläggande av offentligt register över i riket befintliga stiftelser

och donationer efter ungefär samma grunder, som kommo i tillämpning

vid uppläggandet av »Stiftelser år 1910» (Sveriges officiella statistik).

I fråga örn motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden

från statistiska centralbyrån, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i

Uppsala och Göteborgs och Bohus län. Utlåtandena återfinnas såsom bilagor

(A-—D) härvid.

För egen del får utskottet anföra följande. Utskottet.

För allmänheten torde det vara av intresse att hava tillgång till tillförlitliga

uppgifter i fråga om de ändamål, vilka befintliga stiftelsers avkastning är

ärnad att tillgodose, ej minst för dem, vilka fått sig förvaltningen av vissa fonder

ålagd. För sådana personer, vilka hava för avsikt att genom donationer

bilda nya stiftelser, lärer det ock vara av intresse att äga möjlighet att erhålla

anvisningar om placeringen o. s. v. av befintliga stiftelsers medel. Men även

för det allmänna måste det anses vara av vikt att, med hänsyn till att

avsevärda kapitalbelopp överförts och alltjämt överföras från enskild ägo

till förvaltning i form av stiftelser, kunna förskaffa sig så fullständig kännedom

örn dessa som möjligt. I likhet med statistiska centralbyrån anser

utskottet, att någon undre storleksgräns för förmögenhetsbeloppet icke skall

sättas i en dylik förteckning. Till frågan huruvida uppgifterna böra publiceras

eller endast samlas i ett centralt register vill utskottet här ej taga ställning.

Vid en eventuell publicering i tryck av förteckningen synes man emellertid

— i likhet med vad centralbyrån därutinnan föreslagit — kunna beträffande

de minsta stiftelserna, exempelvis sådana med förmögenhet örn

högst 1 000 kronor, åtnöja sig med en summarisk redovisning.

Likaledes finner utskottet lämpligt, att de uppgifter, varom nu är fråga,

komma att avse förhållandena vid utgången av år 1940.

Bihang till riksdagens protokoll 193!). 13 sami. 5 aud. Nr 3.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Utskottet, som under hand erfarit, att vid den av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län åberopade utredningen inom justitiedepartementet om ideella

föreningar en obligatorisk registrering av dylika icke ifrågasatts, tillstyrker

— under åberopande av det ovan anförda samt med beaktande av vad statistiska

centralbyrån och Överståthållarämbetet i ämnet anfört — vidtagande

av åtgärder i motionens syfte och hemställer därför,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Majit

måtte föranstalta om uppläggande av offentligt register över

i riket befintliga stiftelser och donationer efter ungefär

samma grunder som tillämpades vid uppläggandet av publikationen

»Stiftelser år 1910».

Stockholm den 14 mars 1939.

På utskottets vägnar:

OTTO WALLÉN.

Närvarande: herrar Wallén, Silfwerbrand, Ekdahl, Nilsson i Landskrona, Ohlsson

i Kastlösa, Magnusson i Tumhult, Andersson i Mölndal, Baeckman, Ericsson i Kinna

och Pettersson i Norregård.

Reservation

av herrar Nilsson i Landskrona, Andersson i Mölndal och Ericsson i Kinna,

vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»Det i motion nr 108 i andra kammaren väckta förslaget örn uppläggandet

av ett nytt register med uppgifter rörande i riket befintliga stiftelser

och donationer kunde naturligtvis fylla en viss uppgift. Fråga är emellertid,

om behovet av ett dylikt register kan anses vara så stort, att det motiverar

anskaffandet av ett nytt sådant. Kostnaderna för anskaffning av primärmaterialet

hava preliminärt beräknats till 30 000 kronor, vartill komma

tryckningskostnader.

Motionärens mening ‘synes vara, att den stora allmänheten har ett behovav

ett dylikt register. Det är emellertid knappast troligt, att något större

antal medborgare skulle komma att använda sig utav ett dylikt register,

långt mindre anskaffa det för egen räkning. Allmänheten synes hava relativt

god kännedom om befintliga stiftelser och donationer. Detta är också helt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 3

naturligt med tanke på den mängd donationer, som äro avsedda endast för

medborgarna inom ett visst begränsat område. Utskottet vill erinra om den

registrering av vissa fonder och stiftelser, som enligt 1929 års lag sker vid

länsstyrelserna. Denna registrering är visserligen icke fullständig, men tillräcklig

för att vederbörande allmänhet skall kunna få önskade upplysningar.

Utskottet har sålunda icke funnit tillräckliga skäl föreligga för uppläggandet

av ett nytt register, på grund av de skäl som anförts i motionen. Vid

utskottsbehandlingen har emellertid anförts den nytta, som ett nytt register

kunde tänkas medföra vid en eventuell omläggning av beskattningen för

stiftelser och donationer. Om — i en framtid — denna fråga skulle bliva

aktuell, torde upplysningar av annan karaktär än de i motionen åsyftade

vara av behovet påkallade.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställes,

att motionen i andra kammaren nr 108 icke måtte till

någon andra kammarens åtgärd föranleda.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Statistiska centralbyrån angående motion

av herr Osberg om uppläggande

av offentligt register över i riket befintliga

stiftelser och donationer.

Bilaga A.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Sedan Kungl. Maj:! anbefallt statistiska centralbyrån att avgiva yttrande

i anledning av herr Osbergs motion (nr 108) om uppläggande av offentligt

register över i riket befintliga stiftelser och donationer, får centralbyrån

anföra följande.

Individuella uppgifter örn stiftelser publicerades i den officiella statistiken

för förslå gången i Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser för

perioden 1876—1880, avseende sistnämnda år, och meddelades även i fortsättningen

i nämnda publikation, så länge densamma existerade, för sista

gången alltså i berättelserna för perioden 1901—1905. Efter densannnas

upphörande insamlades av länsstyrelserna jämlikt kungl, brev den 29 september

1911 i vanlig ordning motsvarande uppgifter för år 1910, vilka centralbyrån

genom kungl, brev den 14 juni 1912 anbefalldes att offentliggöra

i serien Sveriges officiella statistik. Efter offentliggörande härav under titeln

»Stiftelser år 1910» har ingen officiell förteckning omfattande stiftelser för

alla ändamål utgivits.

Den anmälningsplikt och kontroll, som vissa slag av stiftelser äro underkastade

genom lagen den 24 maj 1929 örn tillsyn över stiftelser eller andra

bestämmelser, onödiggör enligt centralbyråns mening icke, att förteckningar

över befintliga stiftelser med vissa mellanrum, exempelvis vart tionde år,

genom statens försorg offentliggöras och att en sammanfattande statistisk

bearbetning verkställes med fördelning av stiftelserna efter antal, förmögenhet,

stiftelseår, ändamål etc. i ungefär samma utsträckning, som skedde beträffande

»Stiftelser år 1910». Det är nämligen, såsom motionären framhåller,

betydande kapitalbelopp, som överförts och alltjämt överföras från

enskild ägo till förvaltning i form av stiftelser, och det måste vara av betydelse

i första rummet för det allmänna att äga så tillförlitlig kännedom örn

dessa förmögenheter som möjligt. Även för allmänheten kan, såsom i motionen

framhålles, det vara av stort intresse att lia tillgång till tillförlitliga uppgifter

i fråga örn de ändamål, vilka stiftelsernas avkastning är ärnad att tillgodose.

Statistiska centralbyrån får därför tillstyrka bifall till motionens

förslag örn upprättande av förteckning över befintliga stiftelser och för sin

del föreslå, att den förteckning, varom nu närmast är fråga, kommer att

avse förhållandena vid utgången av år 1940.

I likhet med motionären anser centralbyrån, att genom 1929 års lagstiftning

örn tillsyn över stiftelser någon lättnad beretts för insamlandet av uppgifter.

Även rörande flertalet av de från kontrollen undantagna kategorierna

torde uppgifter utan alltför stora svårigheter kunna erhållas. Ifråga örn stiftelser,

anförtrodda åt ideella föreningar eller andra samfund, stiftelser till

förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter samt stiftelser, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

5

genom stiftarens föreskrift äro undantagna från tillsyn, torde emellertid

forskningar i kalendrar och annan speciallitteratur i stor utsträckning bliva

nödvändiga för att ernå den fullständighet, utan vilken syftemålet med publikationen

måste anses förfelat. Största svårigheten torde emellertid komma

alt vållas i fråga örn stiftelser, vilka undantagits från lagens tillämpning,

enär förmögenheten ej överstiger femtusen kronor. För insamlandet av uppgifter

rörande dessa bliva — då länsstyrelserna ej kunna med visshet antagas

ha kännedom örn dylika stiftelser, beträffande vilka ingen anmälningsplikt

gäller — förfrågningar hos samtliga kommuner och församlingar nödvändiga,

ävensom jämförelse med andra statistiska primäruppgifter (t. ex.

rörande kommunernas finanser, fattigvård).

Centralbyrån förutsätter nämligen att vid insamlandet av uppgifter till en

ev. förteckning över stiftelser någon undre storleksgräns för förmögenheisbeloppet

icke skall sättas. Vid publiceringen av förteckningen synes man

däremot lämpligen kunna beträffande de minsta stiftelserna, exempelvis sådana

med en förmögenhet av högst 1 000 kr., kunna åtnöja sig nied en summarisk

redovisning, såsom angivande av antalet dylika stiftelser kommunvis.

Härigenom skulle mycket utrymme vinnas. Enligt förhållandena år

1910 uppgick nämligen denna grupp, som representerade endast 0,63 % av

samtliga stiftelsers förmögenhetstillgångar, till icke mindre än 32 % av

samtliga stiftelsers antal. Med hänsyn till efter år 1910 tillkomna stiftelser

torde man emellertid, även med en sådan inskränkning i förteckningen, men

med i övrigt ungefär samma uppställning som i 1910 års förteckning icke

kunna beräkna någon minskning i förhållande till nämnda volym, där själva

förteckningen upptager 790 sidor.

Att med säkerhet på förhand kunna beräkna kostnaderna för ett arbete

av ifrågavarande slag är på grund av de många okända faktorer, som härvid

spela in, givetvis omöjligt. Med hänsyn till arbetets tidsödande natur och

erfarenheterna från statistiken rörande 1910 års stiftelser synes man dock

kunna utgå från, alt utom ledaren, som lämpligen torde böra lia aktuaries

tjänsteställning, en personal på två amanuenser och fyra kvinnliga biträden

.skulle erfordras under c:a 1 år. Då även det på de kvinnliga biträdena ankommande

arbetet i stor utsträckning måste bliva högt kvalificerat, torde

lämpligen två av biträdena böra i avlöningshänseende placeras i A 7; för de

två återstående synes en placering i A 2 vara tillräcklig. Kostnaderna för

personalen — tryckningskostnaderna således icke inberäknade — skulle då

komma att uppgå lill omkring 30 000 kronor.

Stockholm den 24 februari 1939.

ERNST HÖIJER.

Erik Ahlberg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande AV 3.

Bilaga B.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 3 februari 1939 har Överståthållarämbetet anbe.

arns att avgiva och till utskottet överlämna yttrande över en av ledamoten

1 Jlksdagens andra kammare Oscar Osberg väckt motion om uppläggande av

°ff^tl¥t re8lster över i riket befintliga stiftelser och donationer.

Till åtlydnad härav får Överståthållarämbetet anföra följande.

Sedan 1910 års register upplades, ha givetvis betydande förändringar ägt

rum beträffande däri upptagna stiftelser, framför allt i fråga örn deras förmögenhet,

varjämte ett stort antal nya stiftelser tillkommit. Såsom i motionen

framhållits, skulle det därför ur olika synpunkter vara av stort värde,

örn ett nytt register kunde uppläggas.

Motionären har utgått ifrån, att 1929 års lag om tillsyn över stiftelser i hög

grad borde underlätta anskaffningen av uppgifter för ett sådant register.

1 anledning härav vill Överståthållarämbetet till en början erinra därom,

att nämnda lag visserligen som en allmän regel föreskriver, att stiftelse skall

antimas till Kungl. Maj :ts befallningshavande i det län, där stiftelsens förvaltning

huvudsakligen skall utövas, men att från denna regel finnas mvcket

vittgående undantag. Då anmälningsplikten varit avsedd att utgöra allenast

ett medel för tillsynens anordnande, har nämligen från anmälningsplikt

undantagits sådana stiftelser, beträffande vilka utan vidare ansetts kunna

antagas, att tillsyn enligt 1929 års lag icke vore behövlig. På grund härav

finnas — i varje fall inom Stockholms stad — ett mycket stort antal stiftelser,

som icke äro anmälda. Detta framgår bland annat därav, att medan

ledan 1910 års register beträffande Stockholm upptager stiftelser till ett

antal av 1 894 stycken med en sammanlagd förmögenhet av i runt tal

175 000 000 kronor, antalet till Överståthållarämbetet anmälda stiftelser vid

1937 ars utgång uppgick till allenast 686 stycken med en sammanlagd förmögenhet

av i runt tal 80 000 000 kronor. Av de anmälda stiftelserna voro

443 stycken med en förmögenhet av 37 000 000 kronor ställda under överståthållarämbetefs

tillsyn, medan återstoden genom beslut av ämbetet undantagits

från tillsyn enligt 1929 års lag.

I de fall, då anmäld stiftelse ställts under tillsyn, föreligger skyldighet för

styrelsen att årligen till tillsyningsmyndigheten ''inkomma med bland annat

sammandrag av stiftelsens räkenskaper. I fråga örn denna kategori av stiftelser

kan därför aktuella uppgifter lämnas av Överståthållarämbetet och

länsstyrelserna. Beträffande övriga anmälda stiftelser finnas däremot icke

några andra uppgifter tillgängliga än de, som lämnats i samband med anmälningen.

Av det nu anförda Damgar, att även örn i vass utsträckning uppgifter

kunna erhållas från de register, som hos Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

upplagts på grund av bestämmelserna i 1929 års lag, större delen

av de för det allmänna registret erforderliga uppgifterna måste anskaffas

på annat sätt, exempelvis genom att dylika uppgifter insamlas direkt från

stiftelserna själva.

För Överståthållarämbetet som tillsyningsmyndighet skulle givetvis en inventering

av det totala beståndet av stiftelser vara av värde, då därigenom

skulle vinnas ökade möjligheter att kontrollera, i vad mån de anmälnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

pliktiga stiftelserna verkligen fullgjort denna sin skyldighet. Såsom skattedirektören

i avgivet yttrande framhållit, skulle det också för taxeringsmyndigheterna

vara av stort gagn, örn ett dylikt register komme till stånd.

Under åberopande av det ovan anförda, får Överståthållarämbetet därför

för sin del tillstyrka, att åtgärder vidtagas för uppläggande av ett sådant

register, som åsyftas i den av herr Osberg väckta motionen.

Stockholm i överståthållarämbetets kansli den 27 februari 1939.

TORSTEN NOTHIN.

Sten Waller.

Bilaga C.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 3 innevarande februari anbefallt

länsstyrelsen att till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott

överlämna yttrande i anledning av motion nr 108 i andra kammaren angående

uppläggande av offentligt register över i riket befintliga stiftelser

och donationer, får länsstyrelsen härigenom anföra följande.

Beträffande de stiftelser, som enligt lagen den 24 maj 1929 örn tillsyn

över stiftelser äro anmälningspliktiga, torde det vara relativt lätt att upprätta

ett register. Jämväl om de stiftelser som enligt 2 § st. 1) och 2) i nyssnämnda

lag äro undantagna från anmälningsplikt är det jämförelsevis lätt

att erhålla kännedom. Beträffande övriga stiftelser erfordras det däremot

särskild undersökning i likhet med den som skedde vid upprättandet av

1910 års förteckning över stiftelser. Sådan undersökning är förenad med

avsevärda svårigheter. En stor del av ifrågavarande stiftelser torde icke vara

skattskyldiga, varför upplysning örn dem icke kan erhållas ur taxeringslängden.

I motionen synes ej vara fråga om annat än en engångsundersökning,

som icke satts i samband med lagstiftningsåtgärder. Länsstyrelsen anser

det tvivelaktigt huruvida den med undersökningen förenade nyttan står i

skäligt förhållande till kostnaden. Uppsala slott i landskontoret den 24

februari 1939.

Erik Sundberg.

S. LINNÉR.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Bilaga D.

Till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Enligt nådig remiss den 3 februari 1939 har länsstyrelsen anbefallts att

avgiva yttrande i anledning av en i andra kammaren väckt motion nr 108

örn uppläggande av offentligt register över i riket befintliga stiftelser och

donationer.

Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

Har någon anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fortfarande

tjäna ett bestämt ändamål, skall, enligt 1 § i lagen den 24 maj 1929

örn tillsyn över stiftelser, den sålunda grundade stiftelsen anmälas hos länsstyrelsen

i det län, där stiftelsens förvaltning huvudsakligen skall utövas.

Enligt 2 § i lagen äger anmälningsplikt ej rum beträffande:

1) stiftelse, vars styrelse utgöres av statsmyndighet eller vars räkenskaper

äro föremål för granskning i riksräkenskapsverket;

2) stiftelse, som förvaltas av riddarhusdirektionen eller av akademi eller

annan inrättning, för vilken Konungen fastställt stadgar;

3) stiftelse, som har av Konungen fastställda stadgar och enligt dem står

under särskilt anordnad tillsyn;

4) stiftelse, anförtrodd åt ideell förening eller annat samfund;

5) stipendiestiftelse vid enskild undervisningsanstalt;

6) stiftelse till förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter;

7) stiftelse, vars förmögenhet ej överstiger femtusen kronor;

8) stiftelse, varom i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

stadgas; samt

9) stiftelse, som genom Konungens förordnande eller stiftarens föreskrift

är undantagen från tillsyn enligt nämnda lag.

I 8 § av lagen stadgas, att anmäld stiftelse skall stå under länsstyrelsens

tillsyn, där länsstyrelsen tinner stiftelsen främja ett allmännyttigt ändamål;

länsstyrelsen äger dock från tillsyn undantaga stiftelse, som redan är underkastad

nöjaktig tillsyn eller för vilken tillsyn enligt nämnda lag eljest på

grund av särskilda omständigheter finnes icke vara behövlig.

Lagen örn tillsyn över stiftelser skiljer alltså mellan tre olika grupper av

egentliga stiftelser, nämligen

anmälningspliktiga, underkastade tillsyn,

anmälningspliktiga, undantagna från tillsyn, samt

icke anmälningspliktiga.

Under förarbetena till 1929 års stiftelselag ifrågasattes införandet av ett

allmänt registreringstvång såsom villkor för att stiftelse skulle vinna full

rättskapacitet. Denna tanke blev emellertid icke fullföljd, och 1929 års lag

innebär allenast att en offentlig kontroll anordnats över en viss grupp av

stiftelser. Enligt 21 § i lagen skall lios länsstyrelsen föras förteckning över

stiftelser, som anmälts enligt lagen. Övriga stiftelser upptagas icke i denna

förteckning. Således upptagas icke däri sådana stiftelser beträffande vilka

länsstyrelsen, i anledning av väckt fråga örn tillsyn, konstaterar att anmälningsplikt

icke förelegat.

Av det anförda följer, att en stor del av de stiftelser, som medtagits i 1910

års stiftelsestatistik, icke bliva redovisade i länsstyrelsens förteckning. Å

andra sidan torde även 1910 års statistik sakna åtskilliga stiftelser särskilt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 9

familjestiftelser. Vidare är att marka, att 1910 års statistik icke redovisar

de fiduciariska stiftelserna, det vill säga donationer utan egentlig stiftelsekaraktär,

där äganderätten till donationsmedlen under vissa villkor örn avkastningens

användande överlämnats till en redan bestående juridisk person.

De fiduciariska stiftelserna upptagas icke heller i länsstyrelsens stiftelseförteckning.

Gränsen mellan fiduciariska och egentliga stiftelser är emellertid

ofta mycket svävande.

I 1910 års stiftelsestatistik redovisas för Göteborgs och Bohus län 615

stiftelser med en sammanlagd förmögenhet av 43 652 529 kronor, under det

att länstyrelsens stiftelseförteckning vid 1937 års slut upptog sammanlagt

456 stiftelser inom detta län; enligt en av länsstyrelsen i januari detta år

till finansdepartementets skaf teberedning lämnad uppgift utgjorde förmögenheten

för dessa sistnämnda stiftelser 62 134 738 kronor, därvid emellertid

är at! märka, att förmögenhetsbeloppen för de stiftelser, vilka undantag^

från tillsyn — sammanlagt lil stycken med en förmögenhet av 25 496 961

kronor — hänför sig till tiden för stiftelsens anmälan hos länsstyrelsen.

Då det i motionen föreslås, att Kungl. Majit skulle föranstalta om uppläggandet

av ett offentligt register över de i riket befintliga stiftelser och

donationer, framgår det icke klart om motionären avsett att registret skulle

omfatta samtliga stiftelser, alltså även stiftelser med icke allmännyttigt

ändamål, och örn han tänkt sig att jämväl fiduciariska stiftelsebildningar

skulle registreras. Emellertid synes det i motionen vara avsett, att det

föreslagna registret skulle upprättas efter huvudsakligen samma plan. sorn

blivit tillämpad i 1910 års stiftelsestatistik. Att denna statistik i första hand

tillkommit för att tjäna som underlag för den numera slutförda utredningen

örn kontroll över vården och förvaltningen av stiftelsemedlen, utesluter ju

icke alt statistiken varit av värde även ur andra synpunkter. Då det nu

föreslås att en liknande statistik ånyo skulle upprättas, motiveras detta med

att allmänheten borde äga kännedom om stiftelsernas tillgångar och ändamål

och att det från nationalekonmisk synpunkt kunde vara av betydelse

att följa utvecklingen på detta område.

Länsstyrelsen vill för sin del vitsorda, att det kan vara ett allmänt intresse

att äga fullständig kännedom om stiftelsemedlen och överblick över

de syften, som dessa avse att fylla. Det må omnämnas, att länsstyrelsen

vid olika tillfällen har att besvara förfrågningar från föreningar och enskilda

huruvida inom länet finnas stiftelser för främjande av något visst

angivet ändamål. För länsstyrelsens egen information är det även av värde

att äga tillgång till översiktliga register över stiftelserna inom länet. Den

förteckning, som föres enligt lagen örn tillsyn över stiftelser, är i detta hänseende

mindre ändamålsenligt upplagd.

Emellertid synes det starkt kunna ifrågasättas huruvida anledning nu

föreligger att uteslutande med inriktning på statistiska eller därmed jämförbara

intressen anordna en vidlyftig och dyrbar generalinventering av

stiftelseegendomen inom riket. För länsstyrelsens eget vidkommande är

behovet av översiktliga register över anmälningspliktiga stiftelser tillgodosett

genom att länsstyrelsen låtit upplägga särskilda hjälpliggare, vari stiftelserna

registreras dels kommunvis och dels med hänsyn till olika stiftelseändamål.

Del är länsstyrelsens avsikt att i dessa hjälpliggare även registrera

sådana icke anmälningspliktiga stiftelser, varom länsstyrelsen erhåller kännedom.

Genom alt sådana hjälpliggare mera allmänt inrättas, minskas

behovet av det offentliga register, som åsyftas i motionen. Jämförelsevis

milling lill riksdagens protokoll 11)39. 13 sami. ö avd. Nr 3. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

tillförlitliga uppgifter om existerande stiftelser kunna dessutom erhållas från

den kalendariska litteraturen.

Tanken på ett officiellt stiftelseregister skulle givetvis komma i ett annat

läge i samband med att frågan örn allmän registreringsplikt för samtliga

stiftelser upptages till förnyat övervägande. Detta spörsmål sammanhänger

emellertid i viss mån med frågan om de ideella föreningarnas rättsliga ställning,

varom utredning för närvarande pågår inom justitiedepartementet.

Innan sistnämnda fråga vunnit sin lösning synes det icke lämpligt eller

nödvändigt att självständigt taga ställning till spörsmålet örn allmän registreringsplikt

för stiftelserna.

På grund av det anförda får länsstyrelsen föreslå, att den väckta motionen

icke föranleder till någon åtgärd.

Göteborg i landskontoret den 27 februari 1939.

MALTE JACOBSSON.

Folke Elfving.

Tullbergs, Esselte ab. Stockholm 1939

927545

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.