Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner med mera.

1939-05-23 · 49 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevJoU 1939:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner med mera.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- oell jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1939 kl. 5 e. m.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område jämte i

ämnet väckta motioner med mera.

Enligt överenskommelse mellan bevillningsutskottet och jordbruksutskottet

lia till behandling i sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott hänskjutits

dels Kungl. Maj:ts den 24 mars 1939 dagtecknade, till jordbruksutskottet

hänvisade proposition, nr 230, angående prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl. Maj:ts den

24 mars 1939 dagtecknade, till bevillningsutskottet hänvisade proposition, nr

231, med förslag till förordning angående ytterligare utsträckning av Kungl.

Maj:ts befogenhet att meddela förordnande jämlikt 1 § förordningen den 7

juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror m. m. jämte

i ämnet väckta motioner, och dels vissa i det följande närmare angivna, under

motionstiden vid riksdagens början väckta till utskotten överlämnade motioner

i ämnen, som beröras av propositionerna eller avhandla därmed närstående

spörsmål.

Propositionen nr 230.

I förevarande proposition har Kungl. Maj:t — under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 24 mars 1939

— föreslagit riksdagen

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr

391) angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 14 juni

1933 (nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl;

4) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete,

fallang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 2 avd. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

dels ock

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må vidtaga åtgärder för reglering för tiden till

och med den 30 juni 1940 av införseln till riket av mjölk och mejeriprodukter

samt kasein i enlighet nied av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna riktlinjer;

2) medgiva, att Kungl. Maj:t må, om så befinnes nödigt för stödjande avpriset

å smör, vidtaga åtgärder för reglering för tiden till och med den 30 juni

1940 av införseln till riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av

råvaror för margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas, i enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer;

3) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering för tiden

till och med den 3Q juni 1940 av införseln till riket av slaktdjur samt kött och

fläsk i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer;

4) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering för tiden

till och med den 30 juni 1940 av införseln till riket av ägg m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande bestämmelser;

5) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering för tiden till

och med den 31 augusti 1940 av införseln till riket av malt i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer;

6) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering för tiden

till och med den 31 augusti 1940 i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande bestämmelser av införseln till riket av vete och råg samt därav framställda

produkter;

7) medgiva, att Kungl. Majit må, då särskilda skäl därtill föranleda, för

tiden till och med den 31 augusti 1940 bestämma, att restitution av tull enligt

4 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution

(kvarnindustrirestitution) ej må åtnjutas eller må åtnjutas allenast i mindre

omfattning än i nämnda paragraf sägs;

8) bemyndiga Kungl. Majit att träffa avtal med svenska spannmålsaktiebolaget

för tiden från och med den 1 september 1939 till och med den 31

augusti 1940 i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna grunder;

9) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter beslut av Kungl.

Majit i mån av behov tillhandahålla svenska spannmålsaktiebolaget svenska

statens fyra procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till

ett nominellt belopp av 25,000,000 kronor för att av bolaget pantförskrivas

såsom säkerhet för lån i riksbanken:

10) godkänna i § 10 av avtal den 26 augusti 1938 mellan statens potatismjölsnämnd

och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. av nämnden

gjord utfästelse;

11) besluta, att av de avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen,

vilka efter avdrag av restitutioner inflyta under budgetåret 1939/40,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

3

skall till fonden för mötande av sådana förluster överföras det belopp, som

överstiger 2,000,000 kronor;

12) anvisa för budgetåret 1939/40:

a) till beredskapslagring av fodersäd ett förslagsanslag av 300,000 kronor;

b) till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond ett förslagsanslag av

55,000,000 kronor;

c) till avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen

ett förslagsanslag av 6,000,000 kronor.

Vid propositionen fogade författningsförslag äro av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr 391)

angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juni 1933 angående mjölkavgift

med däri genom förordningarna den 7 juni 1935 (nr 278) och den 30

juni 1936 flir 417) gjorda ändringar skall äga fortsatt giltighet under tiden

från och med den lpjuli 1939 tillsvidare till och med den 3G juni 1940.

Förslag

till

Förordning

örn fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279)

angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli 1939

tillsvidare till och med den 30 juni 1940.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 14 juni 1933

(nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 14 juni 1933 om skatt

å oljekakor och vissa slag av fodermjöl1 skall erhålla följande ändrade lydelse:
11

§•

1 mom. Restitution av skatt, som avses i denna förordning, må efter ansökan

åtnjutas för vara som i 1 § sägs, vilken i oförändrat skick utföres till

utrikes ort eller svensk frihamn, ävensom, i den omfattning och på de villkor

Kungl. Maj:t bestämmer, för i 1 § angiven vara, vilken eljest utföres till utrikes

ort eller svensk frihamn eller vilken inom riket användes för framställning

av annan vara än kreatursfoder.

Närmare föreskrifter angående ansökan om restitution samt prövning därav

meddelas av Kungl. Majit.

2 mom. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat,

må Kungl. Majit jämväl under andra omständigheter än i 1 mom. avses medgiva

befrielse, helt eller delvis, från skatt eller återbäring därav.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1939.

Förslag

till

Förordning

örn fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr 369)

angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med

den 1 augusti 1939 till och med den 31 augusti 1940.

Senaste lydelse, se 1934:177.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

5

Propositionen nr 231.

I förevarande proposition har Kungl. Majit — under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 mars 1939

— föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående ytterligare

utsträckning av Kungl. Majits befogenhet att meddela förordnande

jämlikt 1 § förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och

vissa andra fettvaror,

dels ock besluta att, i den mån förordnande om uttagande av accis enligt

förordningen örn accis å margarin och vissa andra fettvaror av Kungl. Majit

meddelas, Kungl. Majit skall äga att för tid, varunder sådan accis utgår, förordna,

att med accisförordnandet avsedd vara skall beläggas med tull, som

motsvarar den för densamma bestämda accisen, eller, därest tull å varan

redan utgår, en med accisbeloppet förhöjd tull; dock att från sådan tull eller

tullförhöjning skall undantagas vara, som införes uteslutande för tillverkning

i och för försäljning av annan accisbelagd vara.

Vid propositionen fogade författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning angående ytterligare utsträckning av Kungl. Maurts

befogenhet att meddela förordnande jämlikt 1 § förordningen den

7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Härigenom förordnas, att den Kungl. Majit enligt förordningen den 7 juni

1935 örn accis å margarin och vissa andra fettvaror tillkommande befogenheten

att meddela förordnande jämlikt 1 § i förordningen — vilken befogenhet

jämlikt förordningen den 18 juni 1937, nr 474, gäller med avseende å

vara, som levereras intill utgången av juni månad 1939 — skall utsträckas

att avse vara, som levereras intill utgången av juni månad 1940.

Motioner.

Till sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet — här nedan benämnt

utskottet — ha överlämnats följande i anledning av propositionerna

i riksdagen väckta motioner, nämligen:

1) I: 313 av herr Gabrielsson m. fl. likalydande med lii 463 av herr Sandberg

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att beträffande särskilda

åtgärder till befrämjande av jordbruket i Norrland det anslag som må

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

komma att anvisas ur jordbrukets prisregleringsfond för produktions- oell

avsättningsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland och vissa

delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1939/40 må användas

så, att, sedan Kungl. Majit efter förslag av vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott fördelat medlen, dessa av respektive förvaltningsutskott

handhavas och användas för ovan angivna ändamål på i huvudsak

samma sätt som hittills;

2) 1: 314 av herr von Stockenström m. fl. likalydande med II: 461 av herr

Liedberg lii. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga sådana bestämmelser

eller lämna sådant bemyndigande, att Kungl. Majit äger förhindra

att till nackdel för mjölkproducenterna smör återföres till grädde;

3) I: 315 av herr Andersson, Alfred, och herr Svedberg, vari hemställts,

1) att riksdagen vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 230 måtte

besluta att bifalla det förslag till rabatt å kraftfoder, som framförts inom

1938 års jordbruksutredning, dock med frihet för Kungl. Majit att närmare

bestämma förmena^ för denna verksamhet;

2) att erforderiigåSmedel för denna verksamhet skall utgå ur jordbrukets

prisregleringsfond;

4) 1:316 av herrar Näslund och Bäckström, vari hemställts, att riksdagen

ville avslå det i propositionen nr 230 föreslagna bemyndigandet för Kungl.

Majit att lämna stöd för export av fodersäd under kommande skördeår;

5) 1:324 av herr Domö m. fl. likalydande med 11:497 av herr Bagge

m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 231

måtte besluta att ändra förordningen om accis å margarin och vissa andra

fettvaror m. ni. därhän, att övre gränsen för Kungl. Majits befogenhet afl

uttaga accis må höjas från 60 öre till 75 öre pr kg;

6) I: 328 av herr Domö m. fl. likalydande med lii 489 av herr Bagge m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 230 angående

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

dels ville uttala sig för

1) att den under månaderna kring årsskiftet 1938/39 uppnådda genomsnittliga

prisnivån för jordbrukets produkter bör betraktas såsom en minimigräns,

vilken endast undantagsvis må få underskridas;

2) att margarinaccisen måtte kunna höjas utöver vad Kungl. Majit föreslagit

i den utsträckning, som kan erfordras för att möjliggöra uttagandet

av det eftersträvade smörpriset;

3) att för utförsel av fodersäd exporttillägg må få utbetalas även för att

säkerställa ett tillfredsställande fodersädespris inom landet, för vilket ändamål

det av Kungl. Majit begärda anslaget å 2 milj. kr. må få överskridas

och subsidiärt finansieras med veteavgifter;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

7

4) att stödköpspriserna å brödspannmål böra, om förhållandena så påkalla

eller medge, höjas intill 18 kr. pr dt under höstmånaderna nied en mot

lagringskostnaderna svarande successiv stegring under efterföljande månader,

varvid hittills gällande prisskillnad mellan råg och vete ej längre bör

tillämpas;

dels ville besluta

1) att kostnaderna för beredskapslagret av brödsäd ej skola belasta fonden

för mötande av förluster å spannmålsregleringen;

2) att det begärda anslaget ur jordbrukets prisregleringsfond till särskilda

åtgärder till befrämjande av jordbruket i Norrland måtte höjas från 800,000

kr. till 1 milj. kr.;

dels ville i övrigt beakta de i motionerna anförda synpunkterna;

7) 1:329 av herr von Heland m. fl. likalydande med 11:487 av herr Andersson

i Dunker m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

margarinförordningen § 1 skall ändras, så att med margarin förstås varje

med konst framställt, till människoföda avsett fett av vad ursprung, blandning

eller sammansättning som helst, såvida däri ingår fett, som ej är framställt

ur mjölk, samt

att vid tillverkningen av margarin färgämne ej får tillsättas fettråvarorna

och ej heller margarin, som utbjudes i allmänna handeln;

8) 1:330 av herr Albertsson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

1. att, utöver vad i kungl, propositionen nr 230 föreslagits, bifalla det förslag

till rabatt å kraftfoder till förmån för de mindre jordbrukarna, som föreslagits

i reservationen till jordbruksutredningens utlåtande den 29 december

1938 med de ändringar, som angivits i motionen;

2. att uppdraga åt Kungl. Maj:t att närmare utforma förslaget i tekniskt

hänseende; samt

3. att erforderliga medel skola utgå ur jordbrukets prisregleringsfond;

9) 1:331 av herr Näslund rn. fl. likalydande med 11:482 av herr Hilding

m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition nr 230

måtte uttala sig för ökad utspisning av mjölk vid statliga inrättningar samt

medgiva att 1 miljon kronor av margarinaccismedel användas till täckande

av därmed förenade merkostnader;

10) 1:332 av herr Näslund m. fl. likalydande med 11:483 av herr Sandberg

m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts

proposition nr 230 måtte besluta,

att till särskilda åtgärder till befrämjande av jordbruket i Norrland må ur

jordbrukets prisregleringsfond för budgetåret 1939/40 anvisas ett belopp av

1.000,000 kronor,

att bidrag till anläggande eller ombyggnad av andelsmejerier i lappmarken

och därmed jämförliga trakter av landet må utgå med 40 procent av

anläggningskostnaden, Kungl. Maj:t dock obetaget att därest vederbörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

hushållningssällskap på grund av särskilda förhållanden finner sig böra

tillstyrka högre bidrag än 40 procent besluta i enlighet därmed, och

att kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 650) angående statsbidrag för sändningar

av vissa fodermedel till Västerbottens eller Norrbottens län ändras i

enlighet med vad i dessa motioner angives;

11) II: 444 av herr Jacobson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att höja det av Kungl. Majit föreslagna anslaget å 800,000 kronor till stöd

åt Norrlands jordbruk till 1,000,000 kronor, och att subvention för byggande

av mejerier i de norrländska lappmarkerna jämte motsvarande inland måtte

utgå med 50 % ur nämnda anslag;

12) II: 462 av herr Eriksson i Sandby m. fl., vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj.ts proposition nr 230 måtte

besluta att bifalla det förslag till rabatt å kraftfoder, vilket framförts inom

1938 års jordbruksutredning, dock med frihet för Kungl. Majit att närmare

fastställa formerna därför, samt

att för verksamheten erforderliga medel må utgå ur jordbrukets prisregleringsfond;
13)

II: 484 av herr Lundqvist, vari hemställts, att vid det fortsatta utredningsarbetet

rörande fettvaruförsörjningen i motionen framförda synpunkter

måtte beaktas;

14) II: 485 av herr Lundqvist, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 230 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område ville, därest förhållandena så påkalla eller de av riksdagen

beslutade åtgärderna rörande mjölkregleringen ej leda till åsyftad effekt, besluta

att giva Kungl. Majit bemyndigande och uppdrag att som en provisorisk

åtgärd söka uppnå en frivillig överenskommelse mellan margarinindustrin

och mejeriorganisationerna avseende att genom margarinindustrins

försorg vinna avsättning till rimligt pris för smöröverskottet;

15) 11:486 av herr Holmgren, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

en importavgift å kaseinlim att utgå med 8 öre pr kg, vilken avgift skall

erläggas utöver den fastställda importtullen på kaseinlim om 20 pr kg;

16) 11:488 av herrar Andersson i Dunker och Andersson i Vigelsbo, vali

hemställts,

1) att riksdagen hos Kungl. Majit ville hemställa örn utfärdande av bestämmelser

som ålägga den som vill ny-, till- eller ombygga mejeri att därom

inhämta medgivande av lämplig myndighet — förslagsvis Kungl. Lantbruksstyrelsen

eller Statens Jordbruksnämnd,

2) att Svenska Mejeriernas Riksförening måtte beredas tillfälle att före

avgörande av sådant ärende avgiva yttrande däröver,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

9

3) att vederbörande som underlåter att iakttaga bestämmelserna härom

skall vara förfallen till böter med lägst 500 kronor och högst 10,000

kronor,

4) samt att sådana ändringar vidtagas i förordningen av 25 juni 1933

angående mjölkavgift (nr 391) samt härtill fogad tillämpningsföreskrift

(nr 393) att mejeriföretag som i fråga örn ny-, till- och ombyggnad av

mejerier icke ställer sig ovan berörda föreskrifter till efterrättelse icke skall

vara berättigad till prisutjämningsbidrag från den statliga mjölkregleringen;

17) 11:490 av herr Hagberg i Luleå, vari hemställts, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 230 för sin del måtte besluta, att

mjölkproducent som levererar avgiftspliktig mjölk högst 1,200 kg per månad

i restitution erhåller den mjölkskatt som utbetalts för 250 kg mjölk

samt att mjölkproducent som levererar högst 1,000 kg avgiftspliktig mjölk

per månad i restitiution erhåller den mjölkskatt som utbetalts för 450

kg mjölk;

18) II: 491 av herr Hagberg i Luleå, vari hemställts, att jordbrukare med

högst 2,000 kronors taxerad årsinkomst vid inköp av högst 900 kg kraftfoder,

oljekakor, majs eller hönsfodermjöl skall erhålla en rabatt av 7 kronors

per deciton samt att jordbrukare med högst 1,700 kronors taxerad

årsinkomst skall erhålla en rabatt av 7 kronor pr deciton vid inköp av

högst 1,200 kilogram kraftfoder;

19) 11:492 av herr Hagberg i Luleå, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att förutom tidigare anslag till nyodling, betesförbättring, stenröjning

och jordkörning å ofullständiga jordbruk anslå ytterligare 2 miljoner

kronor till stöd åt det norrländska jordbruket;

20) 11:493 av herr Hagberg i Luleå, vari hemställts, att riksdagen måtte

till utsädeshjälp — särskilt sättpotatis — åt norrländska småjordbrukare

anvisa en miljon kronor;

21) II: 494 av herr Hagberg i Luleå, vari hemställts, att riksdagen måtte

uttala som sin mening, att direktiven för jordbruksregleringen så handhavas

att en ytterligare fördyring av brödsäden förhindras;

22) 11:495 av herrar Pettersson i Rosta och Andersson i Ovanmyra, vari

hemställts, att utöver vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 230 i denna del

föreslås ytterligare 5 milj. kronor ställas till Kungl. Maj:ts disposition för

beredande av tillgång till billigare smör åt mindre bemedlade och barnrika

familjer;

23) II: 496 av herrar Pettersson i Rosta och Andersson i Ovanmyrra, vari

hemställts, alt riksdagen måtte besluta, att medel till de i motionen 11:495

föreslagna åtgärderna beredas genom en förhöjd beskattning av pilsner och

likartade maltdrycker.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

Till utskottet ha vidare överlämnats följande under motionstiden vid riksdagens

början väckta motioner, nämligen:

a) överlämnade från bevillningsutskottet:

24) I: 15 av herr Gustavson, John, m. fl. likalydande med II: 17 av friherr

De Geer i Hanaskog m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville hos

Kungl. Majit föreslå, att, såframt import av matpotatis icke kan helt undvikas,

importen finge helt överlåtas åt lämplig jordbrukareorganisation och

på villkor, som av Kungl. Majit fastställes;

25) I: 219 av herr Mannerskantz och herr Johansson, Johan Bernhard,

likalydande med 11:318 av herrar Thorell och Norin, vari hemställts,

dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville understryka nödvändigheten

av att åtgärder vidtagas för margarinets tillbakaträngande till förmån

för den inhemska smöravsättningen och hemställa att frågan om tvångsblandning

av smör och margarin göres till föremål för särskild undersökning

av jordbruksutredningen;

dels att riksdagen ville omedelbart besluta den ändringen i förordningen

örn margarinaccis, att maximum för denna höjes från 60 öre till 75 öre

per kg;

dels att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit uttala, att Kungl. Majit

vid tillämpningen av förordningen örn margarinaccis täcktes i högre grad

än hittills beakta mjölkproduktionens intressen;

dels att riksdagen ville bemyndiga Kungl. Majit att vid höjning av margarinaccisen

låta för återstoden av hudgetåret efter vederbörlig prövning

utanordna nödiga medel, utöver vad riksdagen i fjol anvisat, till förbilligande

av livsmedel för mindre bemedlade familjer;

26) I: 220 av herr von Heland likalydande med lii 141 av herrar Wolgast

och Andersson i Dunker, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

margarinaccisen höjes med 15 öre pr kg;

b) överlämnade från jordbruksutskottet:

27) I: 221 av herr von Heland likalydande med lii 342 av herrar Andersson

i Dunker och Wolgast, vari hemställts, att riksdagen måtte ställa ett

belopp av tre miljoner kronor till Kungl. Majits förfogande, samt att detta

belopp tillsammans med margarinaccismedel i enlighet med vad som i motionerna

I: 220 och lii 141 föreslås användes till utdelning av smör till

mindre bemedlade barnrika familjer;

28) 1:222 av herr von Heland m. fl. likalydande med 11:338 av herr

Pettersson i Rosta m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn skyndsammast

möjliga behandling av frågan örn åtgärder för begränsning av margarinproduktionen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. H

att vid förberedande av förslag i denna fråga speciell sakkunskap i nödig

utsträckning måtte ställas till förfogande, samt

att vid förslagets utarbetande måtte eftersträvas, att jordbrukarna skola

beredas ett medelpris för mjölken, som under jordbrukets nuvarande produktionsbetingelser

med minst två öre per kilo överstiger senaste årets produktmjölkpris.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisar utskottet

till dessa.

Vidtagna stödåtgärder och verkningarna därav; 1938 års jordbruks
utrednings

förslag m. m.

I propositionen nr 230 har lämnats dels en översikt över nuvarande regleringsbestämmelser

och anordningar (prop. sid. 5—21) samt beträffande

verkningarna av de vidtagna stödanordningarna m. m. (prop. sid. 22—32),

det&ock en redogörelse för förslag rörande fortsatta stödåtgärder, bl. a. av

1938 års jordbruksutredning (prop. sid. 32—82). Utskottet tillåter sig att

beträffande dessa avdelningar i propositionen nr 230 ävensom vidkommande

utredningen i propositionen nr 231 hänvisa till propositionerna.

Chefen för jordbruksdepartementet.

Chefen för jordbruksdepartementet — i det följande benämnd departementschefen

— har i det vid propositionen nr 230 fogade statsrådsprotokollet

huvudsakligen anfört följande:

1938 års jordbruksutredning framhåller i sitt utlåtande, att den med hänsyn

till arbetets stora omfattning och tidskrävande karaktär ännu icke kunnat

taga definitiv ställning till frågan, huruvida och i vad mån en omläggning

av huvudlinjerna för det hittillsvarande jordbruksstödet kan anses påkallad.

Till fullgörande av sitt uppdrag har utredningen låtit igångsätta ett

flertal ingående undersökningar på olika områden, men dessa väntas icke bli

färdiga förrän under loppet av innevarande år. På grund av undersökningarnas

för närvarande ofullbordade läge och då övervägande skäl synas tala

för att de principer, på vilka det nuvarande regleringssystemet uppbyggts, tagas

under omprövning i ett sammanhang, anser utredningen det lämpligast,

att sagda system i avvaktan på slutförandet av undersökningarna bibehålies

i huvudsak oförändrat under nästa regleringsperiod.

Den omständigheten att jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden

för närvarande äro föremål för en ingående undersökning

synes mig giva stöd för jordbruksutredningens åsikt att några mera väsentliga

ändringar i det nuvarande regleringssystemet för nästkommande regleringsår

icke böra företagas. Ehuru jag delar den i ett flertal yttranden tillkännagivna

uppfattningen, att det ur flera synpunkter varit önskvärt att vissa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

av jordbrukets mest aktuella avsättningsproblem kunnat på längre sikt lösas

redan vid 1939 års riksdag, anser jag därför att med förslag i sådant hänseende

bör anstå, till dess en tillfredsställande utredning föreligger. Såsom jordbruksutredningen

framhållit torde man ej lia anledning befara några större

olägenheter av att nuvarande anordningar tillämpas i huvudsak oförändrade

ännu ett år. Enligt vad utredningen meddelat kommer utredningen att avlämna

huvudbetänkande i sådan tid, att därav föranledda förslag kunna föreläggas

1940 års riksdag. Med hänsyn härtill torde de grundläggande av

riksdagen antagna regleringsförfattningarna, vilkas giltighetstid utlöper i år,

böra givas ett års förlängd giltighet.

Såsom allmänt mål för jordbruksregleringen har under de senaste åren

eftersträvats att uppnå en prisnivå på jordbrukets produkter ungefärligen

motsvarande medelpriserna under åren 1925—29. Enligt de indexberäkningar,

för vilka redogörelse tidigare lämnats, ha de genomsnittliga produktpriserna

ännu icke kommit upp i full paritet med nämnda nivå. Såsom jordbruksutredningen

framhållit kan nian icke med utgångspunkt enbart från

produktpriserna draga någon bestämd slutsats rörande jordbruksnäringens

lönsamhet. Det ingår också som en viktig del av jordbruksutredningens arbete

att undersöka, vilken prisnivå å produkterna som med hänsyn till samtliga

på jordbruksdriftens räntabilitet inverkande faktorer kan anses skälig.

Denna bedömning skall enligt de av mig meddelade direktiven äga rum med

utgångspunkt från att den jordbrukande befolkningens utkomstmöjligheter

böra så avvägas, att den kan upprätthålla en i förhållande till andra befolkningsgrupper

skälig levnadsstandard. Då de undersökningar som äro avsedda

att ligga till grund för ifrågavarande skälighetsprövning ännu icke hunnit

slutföras, anser jag i likhet med utredningen det lämpligast att nuvarande

regler för prisstödets avvägning tillämpas i stort sett oförändrade under regleringsåret

1939/40. Därest i det följande för viss produkt annat ej särskilt angles,

böra regleringsanordningarna således inriktas på att inom föreliggande

möjligheter uppnå eller uppehålla ett prisläge å jordbrukets produkter ungefärligen

motsvarande den genomsnittliga prisnivån under åren 1925—29.

I detta sammanhang vill jag erinra om statens jordbruksnämnds uttalande,

att orsakerna till att man under de gångna åren ej helt lyckats komma upp

till nämnda nivå äro att söka i vissa produktions- och avsättningsförhållanden,

vilka även under nästa regleringsår kunna nödvändiggöra avsteg från

samma nivå. Jag anser mig kunna utgå ifrån att regleringsanordningarna i

fortsättningen liksom hittills inom ramen för givna direktiv handhavas på

ett sådant sätt, att det med regleringen eftersträvade resultatet i möjligaste

mån uppnås.

I likhet med utredningen finner jag det önskvärt, att priserna icke fastlåsas

vid ett fixt prisläge utan tillåtas fritt röra sig inom vissa gränser. Vad utredningen

anfört härom har icke föranlett någon erinran från min sida. Sedan

regleringsanordningarna av mera varaktig natur inriktats på att uppnå

det eftersträvade resultatet, böra dessa således i regel icke ändras med mindre

priserna tendera att annat än tillfälligtvis nedgå under 85 procent respektive

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 13

överstiga 115 procent av medelpriserna under åren 1925—29. Såsom jag

vid behandlingen av slaktdjursregleringen närmare kommer att utveckla bör

visst undantag härifrån göras beträffande fläskpriset. Vad jag nu anfört får

dock icke hindra att stödanordningarna i största möjliga utsträckning göras

effektiva. Skulle en markerad förskjutning i penningvärdet komma till stånd

eller eljest någon mera betydande ändring i fråga örn de ekonomiska förhållandena

inom näringslivet inträffa, bör Kungl. Majit liksom för närvarande

äga befogenhet att vidtaga sådana jämkningar i regleringen, som stå i överensstämmelse

med dess syfte.

Jag övergår härefter till att behandla den närmare utformningen av regleringsåtgärderna

för de olika produktionsgrenarna.

Mjölkregleringen.

Såsom jordbruksutredningen framhållit är mjölken den ojämförligt viktigaste

av jordbrukets saluprodukter. Enligt en av utredningen verkställd

preliminär undersökning på grundval av självdeklarationer, som för beskattningsändamål

avlämnats av jordbrukare, härrörde år 1937 omkring 40 procent

av försäljningsinkomsten vid undersökta jordbruk med 2—20 hektar

åker från mjölkproduktionen. Motsvarande procenttal utgjorde för jordbruk

med större åkerareal omkring 30. Utredningen har under åberopande härav

anfört, att det är av största vikt att nettoinkomsten av mjölkproduktionen

icke försämras. Denna uppfattning delar jag helt. Med hänsyn till den särskilt

stora betydelse mjölken såsom saluprodukt har i vissa delar av landet

bör en förbättring av mjölkpriset eftersträvas.

Den statliga regleringen på mjölkproduktionens område består i främsta

rummet i anordningar för stödjande av exporten av smör samt begränsning av

importen av mjölk och mejeriprodukter. Som led i prisregleringen ingå vidare

upptagande av accis å margarin, särskild avgift å mjölk samt skatt å

oljekakor. Slutligen lämnas produktmjölken särskilda tillskott i form av

prisutjämningsbidrag.

Genom den fortgående ökningen av mjölkproduktionen har frågan om

smörets avsättning alltmera trätt i förgrunden. Sedan lång tid tillbaka har

från Sverige pågått en ej obetydlig export av smör. Före världskriget var

denna export tämligen konstant och höll sig mestadels omkring 20,000 ton.

Under tiden efter kriget har exportkvantiteten varierat. Den högsta siffran

före jordbruksregleringarna uppnåddes år 1930 med cirka 27,000 ton. Utlandsmarknadens

betydelse i avsättningshänseende har spelat en avgörande

roll vid utformningen av de nuvarande stödåtgärderna på förevarande område.

Då till följd av den internationella jordbrukskrisen exportpriset på smör

i början av 1930-talet starkt nedgick, inriktades strävandena i första hand

på att vid bibehållen export höja prisläget för den del av smörproduktionen,

som försåldes inom landet. För att möjliggöra detta tillkom nuvarande anordning,

enligt vilken för exportsmöret utbetalas pristillägg, svarande mot

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt beviltnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

skillnaden mellan i Sverige gällande riksnotering för runmärkt smör samt

vid exporten erhållet genomsnittspris. Jämsides med prisstödet för smör

lia åtgärder även vidtagits för att befrämja avsättningen å den inhemska

marknaden. I sådant syfte uttages accis å margarin. Enligt gällande direktiv

bör accisens storlek avvägas så, att försäljningen av margarin hindras

att till följd av prisstödet åt smör svälla ut; dock må accisen ej överstiga 60

öre för kilogram. Med tillämpning av nämnda system har smörproduktionen

i sin helhet kunnat finna avsättning till genomsnittspriser, väsentligt överstigande

prisläget för smör utomlands. Det bör framhållas, att detta resultat

vunnits samtidigt som landets totala fettkonsumtion ökat. I ökningen har

såväl smör som margarin deltagit.

På senare tid har från olika håll och från skilda utgångspunkter framhållits

angelägenheten av att en större andel av smörproduktionen beredes avsättning

inom landet. Som skäl härför har anförts, bland annat, att smörexporten

till följd av en ökad produktion på sista tiden visat en stark tendens

till ökning och numera överstiger den högsta kvantitet, som före regleringen

uppnåtts.

För egen del finner jag det uppenbart, att om produktionen av smör fortsätter

att öka i samma takt som hittills, det nuvarande regleringssystemet

kan komma att bliva utsatt för svåra påfrestningar. Det är därför angeläget,

att omförmälda avsättningsproblem nu ägnas en ingående undersökning.

Efter tillstånd av Kungl. Majit har 1938 års jordbruksutredning låtit

igångsätta ett flertal specialutredningar på området. Således pågå inom jordbruksutredningen

undersökningar rörande smörexporten och avsättningsförhåilandena

utomlands samt beträffande konsumtionen av smör och margarin

inom olika befolkningsgrupper. Jordbruksutredningen har vidare under

utredning hela det komplicerade spörsmålet örn konkurrensen på den inhemska

marknaden mellan sistnämnda båda varor. För att tillräckligt material

härvid skall stå till jordbruksutredningens förfogande har utredningen

begärt och erhållit Kungl. Majits tillstånd att anordna en undersökning av

produktionen och företagen inom margarinindustrien. Jag har anledning förvänta

att de enskilda företagen skola vara villiga att medverka till denna

undersökning. Skulle så ej vara fallet, ämnar jag föreslå Kungl. Maj :t att förordna

att undersökningen skall verkställas med tillämpning av 1925 års lag

om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.

Innan förenämnda undersökningar slutförts, anser jag det å andra sidan

icke påkallat att frångå de hittillsvarande grunderna för mjölkregleringen.

Såväl 1938 års jordbruksutredning som svenska mejeriernas riksförening ha

framhållit att den produktionsökning, som ligger till grund för ökningen i

smörexporten, i nuvarande läge icke synes behöva förorsaka överväganden

i restriktiv riktning, i vad exporten angår. Vid sådant förhållande torde

även med övervägande av frågan om skärpta åtgärder — utöver dem som

gällande förordning örn accis å margarin och andra fettvaror medgiver -— i

syfte att försvåra användningen av nämnda varor kunna anstå, till dess resultatet

av jordbruksutredningens arbete föreligger. Jag vill i detta samman
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 15

hang erinra om att sagda förordning innefattar befogenhet för Kungl. Majit

att accisbelägga fettemulsioner och andra ersättningsmedel för smör än margarin.

I ändamål att öka avsättningen av smör inom landet har riksförbundet

landsbygdens folk i sin skrivelse den 15 februari 1939 framställt krav på

att bestämmelser skola utfärdas, som tvinga alla allmänna inrättningar att

använda smör i stället för margarin. Jag är ense med riksförbundet rörande

önskvärdheten av alt margarin i största utsträckning utbytes mot smör

vid sådana inrättningar. I enlighet med av Kungl. Majit utfärdade cirkulär

har så även skett vid statliga institutioner. I den mån upphandling av

margarin fortfarande äger rum vid kommunala inrättningar, tillkommer det

ej Kungl. Maj :t att härutinnan träffa andra bestämmelser, men jag vill uttala

förhoppningen, att dessa inrättningar skola följa statsinstitutionernas exempel.

1 anslutning till vad sålunda anförts torde mjölkregleringen böra bibehållas

i huvudsak oförändrad under nästa regleringsår. I överensstämmelse

härmed bör den Kungl. Majit nu tillkommande befogenheten att förordna

om accis å margarin och vissa andra fettvaror utsträckas att gälla intill

utgången av juni månad 1940. Chefen för finansdepartementet framlägger

förslag i sistnämnda avseende. I beredskapssyfte torde Kungl. Majit vidare

böra lämnas fortsatt bemyndigande att, om så prövas nödigt för stödjande

av smörpriset, vidtaga åtgärder för reglering för tiden till och med den 30

juni 1940 av införseln av margarin, konstister och fettemulsioner samt råvaror

för margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas. Detta

bemyndigande bör liksom hittills innefatta rätt för Kungl. Majit att föreskriva,

att införsel av berörda varor må ske endast efter tillstånd av särskild

myndighet ävensom att vid införseln eller vid lämnande av dylikt tillstånd

särskild avgift skall upptagas.

För uppehållande av exporten av smör och andra mejeriprodukter bör

pristillägg utgå efter samma grunder som för närvarande. Importen av dessa

varor och av mjölk bör vara underkastad reglering i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande bestämmelser. Dessa innebära, att införsel i

regel ej bör medgivas med mindre importören erlägger en avgift, svarande

mot vad som skulle utgå i pristillägg, därest varan utförts ur riket. Kungl.

Majit torde böra bemyndigas att vidtaga åtgärder i enlighet härmed för tiden

till och med den 30 juni 1940. I samband med avlåtandet till riksdagen

av fjolårets proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område anförde jag, att det med hänsyn till önskvärdheten av alt vinna

en ökad avsättning för skummjölken kunde ifrågasättas att bereda kaseinlillverkningen

inom landet skydd mot utländsk konkurrens. Sedan utredning

härom verkställts av kommerskollegium, vill jag förorda, att nyssnämnda

bemyndigande även måtte omfatta åtgärder för reglering av importen

av kasein. Tills vidare torde dylika åtgärder böra begränsas till att importerat

kasern belägges med en importavgift av högst 10 öre för kilogram. Genom

denna avgift inflytande medel torde böra tillföras jordbrukets prisregle
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

ringsfond och användas för utbetalande av pristillägg för en tillverkning

inom landet av intill 200 ton kasein per år. Pristilläggets storlek bör avvägas

så, att produktionskostnaderna täckas. Genom ifrågavarande anordning

avses att bereda tillverkningen vid nu förefintliga anläggningar sådant

stöd, att den kan bedrivas i ungefärligen samma omfattning som den haft

under de senaste åren. Ehuru en tillverkningskvantitet av 200 ton måste anses

äga endast ringa betydelse för jordbruksnäringen, anser jag det likväl

önskvärt att produktionen kan hållas i gång. Såsom kommerskollegium an

fört föreligga vissa planer på att inom landet börja tillverkning av spånadsfibern

lanital med användande av kasein såsom råvara. Därest dessa planer

komma till utförande eller nya användningsområden för kasein eljest yppa

sig, torde det böra övervägas att giva skyddet för den inhemska kaseinproduktionen

en annan utformning än den av mig förut angivna.

För erhållande av medel till mjölkregleringen bör mjölkavgift även under

nästa regleringsår upptagas. Förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående

mjölkavgift torde således böra erhålla förlängd giltighet till och med

utgången av juni 1940. Jag förutsätter, att svenska mejeriernas riksförening

i sinom tid kommer att göra framställning om upptagande av sådan avgift

under nästa regleringsår. Vidare böra oljekakor beläggas med skatt. Vad

som inflyter genom nämnda avgift och skatt ävensom genom accisen å margarin

bör, till den del dessa medel icke behöva tagas i anspråk för utlämnande

av pristillägg å exporterade mejeriprodukter eller för vissa andra av

mig i det följande angivna ändamål, användas för prisutjämnine mellan

mjölkproducenterna.

1 syfte att under nästkommande regleringsår tereria det mindre jordbruket

ett tillfälligt stöd har jordbruksutredningen föreslagit, att nuvarande

regler för prisutjämningen skola ändras sålunda, att varje producent, som

erlägger mjölkavgift eller som levererar mjölk till avgiftspliktigt mejeri eller

mjölkhandel, före den nuvarande prisutjämningens verkställande mellan

distrikten av prisutjämningsmedlen tilldelas ett särskilt bidrag för 450 kilogram

försåld mjölk per månad eller den lägre kvantitet, för vilken avgift

erlägges. Storleken av detta bidrag föreslås skola per kilogram mjölk motsvara

mjölkavgiften. Örn denna utgår med 2 öre per kilogram skulle således

bidragsbeloppet för hela nämnda kvantitet komma att bli 108 kronor per

år. Till motivering av nämnda förslag har jordbruksutredningen anfört,

att utredningen haft under övervägande olika möjligheter att bereda innehavare

av mindre jordbruk ett bättre ekonomiskt underlag. På grund av

den komplicerade arten av denna fråga och med hänsyn jämväl till pågående

undersökningar rörande det mindre jordbrukets nuvarande läge funne

sig utredningen icke kunna till innevarande års riksdag framlägga något slutgiltigt

förslag därutinnan. Nyssnämnda bidragsanordning, vilken avsåge att

inom det nuvarande jordbruksstödets ram bereda en tillfällig hjälp åt innehavarna

av de mindre jordbruk, å vilka saluproduktion bedrives, hade endast

karaktären av ett provisorium under nästa regleringsperiod. I fortsättningen

av sitt arbete ämnade utredningen upptaga frågan i ett större sammanhang.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 17

I likhet med flertalet hörda myndigheter och organisationer hyser jag betänkligheter

mot att inom jordbruksregleringens ram företaga längre gående

differentieringar på olika kategorier av producenter än som hittills

skett. Då emellertid en förbättring av det mindre jordbrukets ekonomiska

ställning måste anses vara av behovet påkallad, och den ifrågasatta bidragsanordningen

endast är avsedd att, i avvaktan på ett slutligt förslag från

jordbruksutredningens sida, utgöra ett provisorium under nästa regleringsår,

vill jag ej motsätta mig densamma.

I fråga om bidragsanordningens tekniska genomförande har jag icke funnit

anledning till erinran mot jordbruksutredningens förslag. Riksförbundet

landsbygdens folk har i sin framställning den 15 februari 1939 förordat

att endast producenter, som leverera högst 1,000 kilogram i månaden skulle

komma i åtnjutande av bidrag. Detta förslag kan jag av flera skäl icke tillstyrka.

Det måste i och för sig anses mindre tilltalande att en producent

helt skulle gå miste örn bidrag, därest han levererade ett eller annat kilogram

mera än sagda myckenhet. Denna omständighet skulle vidare utgöra en

stark lockelse för producenter, vilkas produktion överstege 1,000 kilogram i

månaden, att försälja den överskjutande kvantiteten vid sidan av regleringen.

Vad angår de invändningar av teknisk art, som av svenska mejeriernas

riksförening framställts mot utredningens förslag, vill jag erinra örn att statens

jordbruksnämnd, som närmast har att svara för den med anordningen

förenade kontrollen, funnit detta genomförbart såväl ur uppbörds- som kontrollsynpunkt.

Den närmare utformningen av förslaget torde böra ankomma

på Kungl. Majit. Därvid böra de av jordbruksutredningen uppdragna

riktlinjerna i huvudsak följas. Beaktande bör även skänkas det av riksföreningen

påpekade förhållandet, att i vissa fall brukningsdelen och icke

den enskilda producenten bör utgöra grundenhet vid beräkning av den bidragsberättigade

kvantiteten.

Enligt av jordbruksutredningen verkställda beräkningar kommer vid en

mjölkavgift av 2 öre per kilogram utanordnandet av förevarande bidrag att

draga en kostnad av i runt tal 20 miljoner kronor. Denna belastning av

prisutjämningsfonden medför, såsom utredningen framhållit, vid nuvarande

produktmjölkskvantitet en minskning av prisutjämningsbidraget av 0.9

öre per kilogram i genomsnitt för hela landet. I syfte att bereda kompensation

för denna minskning, vilken i annat fall skulle i motsvarande grad

minska hjälpen till det mindre jordbruket samt leda till sänkta mjölkpriser

för det medelstora och större jordbruket, har utredningen förordat ändring

av de nuvarande reglerna för mjölkavgiftens utgörande. Utredningen föreslår

sålunda, att avgiften vid ett smörpris av 2 kronor 70 öre bör utgå med

2 öre per kilogram mjölk. Vid stigande smörpris bör avgiften enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande successivt sänkas, så att den vid ett smörpris

av 3 kronor utgör 1 öre. Dessa direktiv lia av statens jordbruksnämnd tolkats

så, att mjölkavgiften skall utgå med 2 öre, så länge smörpriset understiger

2 kronor 85 öre per kilogram, för alt sänkas till 1.5 öre vid ett smörpris,

uppgående till sistnämnda belopp. I de yttranden, som i denna fråga

tlihanq tilt riksdaqens protokoll 1939. 7 sami. 2 avil. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

avgivits av jordbrukets organisationer, har tveksamhet yppats beträffande

möjligheterna att vid angivna direktiv uttaga den av jordbruksutredningen

förutsatta kompensationen. Då prissättningen å produkterna är beroende

på marknadsförhållandena, är det svårt att med någon bestämdhet yttra sig

härom. I de av jordbruksutredningen verkställda beräkningarna angående

anordningens inverkan på mjölklikviderna synas i varje fall vissa justeringar

behöva företagas. Först må framhållas, att beräkningarna skett med utgångspunkt

från en mjölkavgift av 2 öre och ett genomsnittligt smörpris av

2 kronor 75 öre respektive 2 kronor 80 öre. I den mån smörpriset till följd

av växlingar i marknadsläget behöver hållas lägre under en årstid än under

en annan, uppnås ej de vid beräkningarna framkomna resultaten, med

mindre mjölkavgiften tillätes kvarstå oförändrad vid högre smörpris än de

av utredningen angivna genomsnittsprisen. Vidare har utredningen räknat

med att ett belopp av omkring tre miljoner kronor skulle inflyta till mjölkregleringen

genom höjda skattesatser å oljekakor. Av skäl, som närmare

komma att utvecklas i samband med behandlingen av fodermedelsmarknaden,

kan jag icke förorda en så långt gående skärpning av oljekaksregleringen

som utredningen föreslagit. På grund härav och då intäkterna av

oljekaksskatten äro beroende på prisläget för oljekakor utomlands anser jag,

att nämnda intäkter i detta sammanhang böra lämnas ur räkningen. Med

hänsyn till det sagda måste, om de av utredningen framräknade produktmjölkprisen

skola kunna erhållas, nyssnämnda belopp uttagas i annan ordning.

Jag vill i detta sammanhang påpeka, att den av jordbruksutredningen

föreslagna regeln om mjölkavgiftens successiva sänkning i viss mån strider

mot bidragsanordningens ändamål, hjälp åt det mindre jordbruket. Då

bidragets storlek skall motsvara mjölkavgiften, medför nämnda regel att det

ökade stöd som avsetts för det mindre jordbruket minskas i mån som smörpriset

höjes. Detta resultat måste anses desto mera otillfredsställande som

en ökad inkomst av produktmjölken samtidigt kommer att tillgodoföras de

större producenterna. I betraktande av samtliga nu anförda omständigheter

finner jag mig böra föreslå, att mjölkavgiften under nästa regleringsår må

utgå med 2 öre upp till ett smörpris av 3 kronor. Vid högre smörpris än 3

kronor bör det ankomma på Kungl. Majit att bestämma huruvida och i så

fall med vilket belopp mjölkavgift bör utgå.

För att om möjligt öka smörkonsumtionen och förhindra att margarinförsäljningen

vid ett förhöjt smörpris vinner marknad på smörets bekostnad

bör en höjning av nu utgående margarinaccis komma till stånd. Höjda

priser å såväl smör som margarin medföra å andra sidan risk för att fettkonsumtionen

nedgår inom familjer nied höga livsmedelsutgifter i förhållande

till inkomstens storlek. Denna risk ökas självfallet, örn ett omslag inträffar

i de nuvarande konjunkturerna. Då fettförbrukningen särskilt inom

barnrika sådana familjer redan nu torde vara låg, finner jag det angeläget

att åtgärder vidtagas till förhindrande av en sådan nedgång, vilken

skulle vara till skada för folkhälsan och därjämte menligt inverka på

jordbrukets avsättningsmöjligheter. Med hänsyn till önskvärdheten av att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 19

vinna en ökad avsättning inom landet för smör synas nyssnämnda åtgärder

huvudsakligen böra inriktas på att bereda behövande familjer tillgång till

denna vara till ett nedsatt pris.

På grund av vad sålunda anförts torde Kungl. Majit bemyndigas att av

de margarinaccismedel, som inflyta genom höjning av accisen, använda

högst fem miljoner kronor för ändamål som nyss sagts. Såsom förut nämnts

bör detta belopp i främsta rummet tagas i anspråk för tillhandahållande av

smör till nedsatt pris till behövande familjer. Emellertid bör det stå Kungl.

Majit fritt att anslå viss del av medlen för tillhandahållande i begränsad omfattning

av smör eller mjölk för utspisning av barn, företrädesvis skolbarn.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att närmare bestämma formerna

för sagda verksamhet. Då i jordbruksutredningens uppdrag ingår att undersöka

vilka möjligheter som finnas att genomföra ett system med prisdifferentiering

beträffande jordbruksprodukter, synes det lämpligt att utredningen

avgiver förslag rörande riktlinjerna för verksamheten. Genom

den av mig sålunda föreslagna anordningen erhåller man tillfälle att i praktiken

få prövat, huruvida tanken på en planmässig dylik differentiering i

syfte att samtidigt öka produkternas avsättning inom landet och för mindre

bemedlade underlätta tillgången på viktiga födoämnen är genomförbar.

Det är min förhoppning att erfarenheterna från verksamheten i fråga, vilken

tills vidare bör givas karaktären av försök, skola bliva till stor nytta, då det

gäller att taga slutlig ställning till jordbruksstödets utformande på längre

sikt.

Enligt nuvarande bestämmelser må de margarinaccismedel, som influtit

före den 1 juli 1935 och av vilka för närvarande återstå cirka 700,000 kronor,

användas för utdelning till hjälpbehövande av jordbruksprodukter, i

främsta rummet mjöl och smör, eller av andra inhemska förnödenheter, såsom

till exempel frukt och fisk, gratis eller till nedsatt pris. Den omständigheten

att särskilt anslag ställes till förfogande för utdelning av smör till nedsatt

pris synes ej böra föranleda någon ändrad disposition av sagda medel.

Någon utökning av medlen i fråga torde däremot ej behöva ske.

På konsumtionsmjölksmarknadens område torde liksom under innevarande

år utrymme böra lämnas för en fri prisbildning med utgångspunkt från

vid varje tidpunkt gällande produktmjölkspris.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk.

Den nuvarande regleringen på slaktdjursmarknadens område bygger i huvudsak

på principen att den inhemska marknaden skall förbehållas vår egen

produktion. I överensstämmelse härmed är importen av slaktdjur samt kött

och fläsk underkastad reglering genom licensgivning. Kungl. Majit äger föreskriva,

alt vid införsel särskild avgift skall uttagas. I mån av behov må

åtgärder även vidtagas för stödjande av exporten samt för utjämning av tillförseln

å den inhemska marknaden. Såsom jordbruksutredningen framhål
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

lit ha de exportstödjande anordningarna huvudsakligen haft till ändamål att

möjliggöra ett utfyllande av de kontingenter i fråga om fläsk, svin och levande

nötkreatur, som beviljats vårt land på Storbritannien och Tyskland.

Export till andra länder har kunnat ske endast mot mycket stora kostnader.

Priset på fläsk har i medeltal för år 1938 legat högre än under något år

tidigare under regleringen. För de olika månaderna har priset varierat mellan

82 och 101 procent av det genomsnittliga prisläget under åren 1925—1929.

Av tillgängliga uppgifter att döma råder det en bestämd växelverkan mellan

fläskprisets höjd och produktionens storlek. Det är därför önskvärt, att

fläskpriset kan hållas så stabilt som möjligt. Ehuru jag är väl medveten

om svårigheterna att uppehålla en på förhand fastställd prisnivå på fläsk,

anser jag mig därför böra biträda statens jordbruksnämnds förslag, att på

förevarande område om möjligt bör undvikas att priserna nedgå under respektive

stiga över 10 procent av den genomsnittliga prisnivån 1925—29.

I övrigt lärer, såsom jordbruksutredningen framhållit, anledning icke föreligga

att för nästa regleringsår frångå de riktlinjer, som för närvarande tilllämpas

beträffande slaktdjursregleringen. Kungl. Majit torde således böra

erhålla riksdagens bemyndigande att för tiden till och med den 30 juni 1940

vidtaga åtgärder för reglering av införseln till riket av slaktdjur samt kött och

fläsk i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder. Liksom hittills

bör detta bemyndigande omfatta rätt för Kungl. Majit att under importregleringen

indraga jämväl kött av fjäderfä. Kungl. Majit bör vidare äga befogenhet

att besluta örn utanordnande av pristillägg vid export. För avlastning

av mera tyngande överskott bör även export till s. k. sekundära marknader

kunna understödjas. För att motverka de olägenheter, som en ojämn tillförsel

innebär i fråga om såväl avsättning som priser, böra bidrag och förskott

utlämnas vid infrysning av både kött och fläsk. I mån av behov böra

även andra förfaranden, som kunna medverka till en stabilisering av marknaden,

ekonomiskt understödjas. Såsom jordbruksutredningen anfört bör

det ankomma på Kungl. Majit och statens jordbruksnämnd att avgöra under

vilka förhållanden och i vilken omfattning omförmälda regleringsåtgärder

skola ifrågakomma. Vid åtgärdernas genomförande är det önskvärt, att jordbrukarnas

organisationer medverka.

Jämväl med avseende på bestridandet av kostnaderna för regleringen torde

nuvarande regler böra bibehållas. I första hand böra således medel, som inflyta

genom upptagande av avgift vid export och import av kött och fläsk,

tagas i anspråk. Örn nämnda avgifter ej förslå bör för ändamålet jämväl få

användas vad som inflyter i form av införselavgifter å majs med flera fodermedel

i den mån dessa medel ej erfordras för tillgodoseende i enlighet med

hittillsvarande bestämmelser av vissa andra med jordbruksstödet sammanhängande

syften. Därest ytterligare medel skulle erfordras, bör slaktdjursavgift

få uttagas. Förordningen den 3 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift

torde således böra erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni

1940.

På ägg marknadens område beredes den inhemska prisnivån för närvaran
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 21

de stöd genom reglering av införseln och utlämnande av pristillägg vid export.

Importregleringen sker genom licensgivning och uttagande av införselavgift.

Regleringsåtgärderna handhavas av Sveriges äggintressenters förening

u. p. a.

Av den förut lämnade redogörelsen för jordbruksstödets verkningar framgår,

att beträffande ägg den såsom eftersträvansvärd angivna prisnivån hit*

intills icke uppnåtts. Äggpriserna enligt statens jordbruksnämnds index lågo

i medeltal för år 1938 omkring 13 procent lägre än i genomsnitt för åren 1925

—29. Trots detta har äggproduktionen under regleringens giltighetstid visat

en stark tendens till ökning. Tidigare har denna ökning uppvägts av en

liknande stegring i den inhemska konsumtionen, men under de senaste åren

har produktionsökningen föranlett en relativt stor utökning av exporten. Under

nuvarande förhållanden kan endast en begränsad kvantitet ägg försäljas

till Tyskland. För avsättning av det växande exportöverskottet har man därför

huvudsakligen att räkna med Englandsmarknaden. Därest exporten fortsätter

att öka på samma sätt som under sista åren, föreligger det risk för att

exportpriserna på denna marknad nedgå. Nu berörda förhållanden mana

enligt min mening till försiktighet i fråga om åtgärder, som kunna antagas

uppmuntra till en ökad äggproduktion. Det bör särskilt beaktas, att under

regleringens hägn industriellt betonade företag kunna uppkomma eller produktionen

vid äldre sådana utvidgas. Enligt vad jag erfarit förefinnes redan

nu en tendens i sådan riktning. Jag förväntar, att 1938 års jordbruksutredning

i sitt fortsatta arbete ägnar erforderlig uppmärksamhet åt ifrågavarande

spörsmål.

I avvaktan på resultaten av jordbruksutredningens undersökningar synas

nu tillämpade grunder för reglering av äggmarknaden böra i huvudsak följas

även under regleringsåret 1939/40. I den mån Kungl. Maj:t så finner

lämpligt torde emellertid även andra åtgärder till stabilisering av det inhemska

äggpriset än sådana som ha avseende å export och import kunna understödjas.

Regleringsåtgärderna böra liksom hittills handhavas av Sveriges

äggintressenters förening, u. p. a. I enlighet med det anförda torde Kungl.

Majit bemyndigas att för tiden till och med den 30 juni 1940 vidtaga åtgärder

för reglering av införseln av ägg m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande bestämmelser. Kostnaderna för erforderliga stödåtgärder

torde få bestridas i första hand av medel, som inflyta genom importoch

exportavgifter å ägg m. m. samt genom upptagande av införselavgifter

å havre och majs med flera fodermedel, och i andra hand av medel, som inflyta

genom upptagande av skatt å oljekakor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillninqs- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

F odermedelsregleringen.

Stödåtgärderna på fodermedelsmarknadens område avse huvudsakligen att

begränsa användningen av utländskt foder eller av utländska råvaror till#verkat

foder. I detta syfte regleras importen genom licensgivning samt uttagande

av skatt och införselavgifter. Till stödjande av den inhemska odlingen

av kvalitetshavre lia därjämte bestämmelser utfärdats örn skyldighet för

tillverkare av gryn och mjöl av havre att i viss av Kungl. Maj:t bestämd utsträckning

använda svensk vara.

I likhet med jordbruksutredningen anser jag, att hittillsvarande grunder

för importregleringen av utländska fodermedel böra bibehållas i stort sett

olörändrade under nästa regleringsår. Oljekakor böra sålunda beläggas med

skatt. För införsel av andra fodermedel bör särskilt tillstånd fordras, varjämte

importvaran, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, bör

beläggas med införselavgift. Import av sådana fodermedel, som normalt

produceras inom landet, bör som regel icke medgivas. Den önskvärda begränsningen

av importen i övrigt synes i första hand böra åvägabringas genom

en lämplig avvägning av införselavgiftens höjd. Då, såsom jordbruksutredningen

framhållit, verkningarna på kort sikt av en höjning eller sänkning

av avgifterna äro mycket svårbedömliga, böra med hänsyn till handeln

och för att undgå spekulation ofta förekommande ändringar i avgifterna

undvikas.

I enlighet med hemställan av statens jordbruksnämnd torde Kungl. Maj:t.

böra bemyndigas att medgiva befrielse, helt eller delvis, från skatt, som avses

i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag

av fodermjöl. Förslag till förordning om härav betingad ändring av 11 § i

förstnämnda förordning bör föreläggas riksdagen.

För att underlätta anbringandet av ett verksamt stöd åt animalie- och

spannmålspriserna har jordbruksutredningen funnit en viss åtstramning i

fråga om importregleringen av oljekakor och majs av förhållandena påkallad.

Utredningen föreslår sålunda att oljekaksskatten, i den mån nuvarande

bestämmelser det medgiva, normalt avväges så, att priset på oljekaksfoder

kommer att något överstiga motsvarande medelpris under den för mjölkregleringen

gällande basperioden 1925—29. Beträffande majs anser utredningen,

att man vid en normal foderskörd bör eftersträva ett partipris av

16 å 17 öre per kilogram. Utredningens förslag i sistnämnda hänseende

anser jag mig böra biträda. I fråga om oljekakorna synes mig däremot en

större varsamhet motiverad. Oljekaksfodret konkurrerar icke på samma

sätt som majsen med de inhemska fodermedlen och är av stor betydelse för

en rationell utfodring av nötkreaturen, icke minst på de mindre brukningsdelarna.

Med hänsyn härtill torde, i avvaktan på slutförandet av jordbruksutredningens

arbete, oljekakor icke böra beläggas med högre skatt än som

erfordras för att priserna å mjölk och oljekaksfoder i förhållande till förenämnda

basperiod skola komma i ungefärlig paritet till varandra.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

23

I syfte att den inhemska kornodlingen i fall av låga priser å malt i utlandet

skall kunna beredas tillräckligt skydd mot en import av denna vara

har statens jordbruksnämnd föreslagit Kungl. Maj:t att utverka riksdagens

bemyndigande att reglera importen samt i anslutning därtill förordna om

upplagande av införselavgift å malt. Då såsom jordbruksnämnden framhållit

ökade inköp av utländskt malt måste försvåra avsättningen av maltkorn

och även kunna tänkas inverka oförmånligt på fodermedelsregleringen,

tillstyrker jag nämndens förslag i vad avser tiden intill utgången av nästa

skördeår eller till och med den 31 augusti 1940. Genom berörda avgift inflytande

medel torde böra tillföras prisregleringsfonden.

1 proposition nr 31 lill årets riksdag hemställde Kungl. Maj:t örn bemyndigande

att av jordbrukets prisregleringsfond använda högst 2 miljoner

kronor för utbetalande av pristillägg vid export av fodersäd intill den 1

september 1939. Denna hemställan, vilken föranleddes av speciella förhållanden

på fodersädsmarknaden under innevarande skördeår, har av riksdagen

bifallits. I samband med avlåtandet av nämnda proposition anförde

jag, att dylikt exportstöd i regel icke bör förekomma. Principiellt har jag

nämligen den inställningen, att den inhemska foderskörden bör avsättas

inom landet och att ett exportstöd bör inskränkas till att avse de färdiga

animalieprodukterna. I mån som åtgärder vid en riklig foderskörd erfordras

för motverkande av ett starkare prisfall å inhemska fodermedel torde

därför i fortsättningen liksom hittills en skärpning av importregleringen av

utländskt foder i första hand böra tillgripas. Emellertid kunna, såsom erfarenheterna

under innevarande skördeår bestyrkt, priserna på fodersäd trots

en skärpt sådan reglering nedgå under vad som kan anses rimligt. Inträffar

en dylik situation samtidigt med att läget utomlands för en export är

relativt gynnsamt, synas betänkligheterna mot ett exportstöd för fodersäd

väsentligt mindre. Jag anser därför, att Kungl. Majit bör äga befogenhet

att, då särskilda förhållanden så påkalla, i begränsad omfattning

stödja en fodersädsexport. Då denna befogenhet, såsom jordbruksutredningen

anfört, icke bör ha till syfte att säkerställa ett visst prisläge å inhemskt

foder, torde de medel, som under ett skördeår må för ändamålet tagas i anspråk,

kunna begränsas till 2 miljoner kronor. Kostnaderna för exportstödet

böra lämpligen bestridas av medel, som inflyta genom upptagande av avgifter

å majs och därmed jämförliga fodermedel.

Gällande bestämmelser örn användning av svensk havre vid tillverkning

av gryn torde böra bibehållas även under nästa regleringsår. Jag kan icke

biträda statens jordbruksnämnds åsikt beträffande lämpligheten att nu utbyta

dessa bestämmelser mot en anordning, enligt vilken kvarnarna skulle

tillåtas att utan införselavgift införa utländsk havre i den omfattning det

kan styrkas, att .svensk havre lill motsvarande myckenhet utförts ur riket

utan stöd från statens sida. Som skäl för min uppfattning i denna fråga

vill jag framhålla, att inmalningsförfarandet för närvarande är att betrakta

närmast såsom eli stöd åt avsättningen av för grynändamål lämpad havre.

För att den av jordbruksnämnden ifrågasatta anordningen skulle bliva lik
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

värdig med den nu gällande, skulle man bli nödsakad kräva att större delen

av exporten avsett just sådan havre. Frånsett de svårigheter av praktisk

art, som uppställandet av ett sådant krav skulle vålla, kan det knappast

antagas att anordningen, så utformad, skulle bereda kvarnarna någon större

lättnad. Örn den inhemska havreskörden skulle bli av mindre god

kvalitet och tillverkningsprocenten för havre av denna anledning behöver

hållas jämförelsevis låg, kan det möjligen övervägas att medgiva införsel

av utländsk grynhavre utan erläggande av införselavgift i den omfattning

det styrkes att motsvarande kvantitet svensk havre utförts ur riket. Därest

en sådan anordning befinnes lämplig, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att utfärda härför erforderliga bestämmelser.

Två ledamöter av jordbruksutredningen ha i en till utredningens utlåtande

fogad reservation förordat, att småbrukare med viss lägre inkomst

skulle tilldelas rabattkort, som berättigade dem att till lägre pris inköpa en viss

kvantitet oljekakor, majs eller hönsfodermjöl per varje större husdjur (hästar

och nötkreatur). Syftet med detta förslag har angivits vara att bereda

hjälp åt de småbrukare, vilka endast producera livsmedel för eget behov

och således icke nås av den av mig i det föregående tillstyrkta anordningen

med pristillägg för en viss kvantitet saluförd mjölk. I det övervägande antalet

yttranden har reservanternas förenämnda förslag av skilda anledningar

blivit avstyrkt. Ej heller jag anser mig kunna biträda förslaget

i föreliggande skick. Jordbruksutredningen har funnit lösningen av denna

fråga kräva ingående förarbeten och undersökningar och uttryckligen förklarat

sig ämna i ett större sammanhang upptaga densamma till behandling

inom den närmaste tiden. Enligt min mening kunna också allvarliga erinringar

riktas mot förslagets utformning, örn man bortser från den tekniska

apparaten, anser jag de mest framträdande bristerna i förslaget vara att det

uppmuntrar till användning av utländskt kraftfoder i fall, där fullgod svensk

vara finnes att tillgå, och därjämte medverkar till uppkomsten av en på utländskt

foder grundad animalieproduktion på brukningsdelar, vilkas innehavare

lia sin egentliga försörjning utanför jordbruket. Därest det visar

sig möjligt att i praktiken genomföra en prisdifferentiering av fodermedel,

bör denna enligt min mening i första hand sikta till att underlätta foderanskaffningen

för småbrukare, som för sin utkomst i väsentlig mån äro

hänvisade till jordbruksdriften. Vidare bör anordningen så utformas, att

avsättningen av inhemskt foder i möjligaste mån främjas.

Gällande anordningar i syfte att förbilliga vissa fodermedel i Norrland

och angränsande delar av landet torde böra bibehållas även under nästkommande

regleringsperiod. Den av svenska lantmännens riksförbund väckta

frågan om åtgärder till undanröjande av vissa för norrländska havreproducenter

skadliga verkningar av anordningen med fraktbidrag för havre till

delar av Norrland torde böra upptagas till undersökning i samband med

den översyn av regleringsåtgärderna i allmänhet som jordbruksutredningen

har att verkställa. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att de påtalade

olägenheterna kunde förutses redan då förevarande bidragsanordning på begäran

av norrlandsrepresentanter i riksdagen infördes.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

25

Brödsädsregleringen.

För stödåtgärderna på brödsädsmarknadens område äro bestämmelserna örn

inmalningstvång grundläggande. I anslutning till dessa regleras införseln av

vete och råg samt därav framställda produkter. Enligt gällande direktiv bör

vid tillämpning av nämnda anordningar en fri prisstegring intill 15 procent

över 1925—29 års prisnivå ej förhindras. Under förutsättning att prisläget för

brödsäd å världsmarknaden ej är alltför ogynnsamt, kan åt marknaden beredas

ett särskilt stöd genom anordningen med utförselbevis. Slutligen må till

skyddande av en viss lägsta prisnivå stödköp företagas. Stödköpsförfarandet

tillämpas i praktiken för första gången under innevarande konsumtionsår.

I anslutning till av mig inledningsvis anförda synpunkter torde några större

ändringar beträffande grunderna för brödsädsregleringen icke böra vidtagas

för nästkommande skördeår. Nuvarande bestämmelser och direktiv i fråga

om inmalningstvånget och importregleringen torde således böra gälla även i

fortsättningen. I överensstämmelse härmed bör Kungl. Majit erhålla riksdagens

bemyndigande att för tiden intill utgången av nästa konsumtionsår eller

till och med den 31 augusti 1940 träffa anstalter för reglering av importen

av vete och råg samt därav beredda produkter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad nu gäller.

Anordningen med utförselbevis, vilken innebär att genom införseln av brödsäd

och vissa förmalningsprodukter inflytande tullmedel användas för stödjande

av exporten av inhemsk brödspannmål, har till följd av de exceptionellt

låga världsmarknadspriserna icke kunnat utnyttjas under innevarande konsumtionsår.

För den händelse priserna å världsmarknaden för brödsäd väsentligt

stiga, synas utförsclbevisen åter kunna komma lill användning i

marknadsstödjande syfte. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att förordningen

angående utförselbevis för råg och vete förlänas fortsatt giltighet till

och med den 31 augusti 1940. I samband med denna förlängning torde fortsatt

befogenhet böra tilläggas Kungl. Majit att, då särskilda skäl därtill föranleda,

för tiden till och med sagda dag bestämma, att restitution av tull enligt

4 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution ej

må åtnjutas eller må åtnjutas allenast i mindre omfattning än i nämnda paragraf

sägs. Enligt nuvarande direktiv må utförselbevis utfärdas, så länge

vetepriset inom landet med tillägg i förekommande fall av utgående veteavgift

icke per deciton överstiger 20 kronor 50 öre under höstmånaderna och

22 kronor under sommarmånaderna. För råg skola 1 krona per deciton lägre

priser tillämpas. Dessa regler torde böra följas även under nästa konsumtionsår.

Det bör ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till marknadsförhållandena

inom och utom landet bestämma utförselbevisens värde.

Som förut nämnts tillämpas under innevarande konsumtionsår stödköp för

första gången. Ehuruväl erfarenheterna av årets verksamhet få anses lia givit

vid handen alt stödköpsförfarandet vid en stor skörd är förenat med vissa

svårigheter, delar jag jordbruksutredningens åsikt beträffande lämpligheten

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

att uppskjuta ett slutligt ställningstagande till denna anordning, till dess konsumtionsåret

gått till ända och verkningarna av stödköp säkrare kunna bedömas.

Såsom spannmålsaktiebolaget anfört torde för övrigt vissa av nämnda

svårigheter bliva undanröjda vid en rikligare tillgång på lagerutrymmen,

varom utredning för närvarande pågår.

På grund av vad sålunda anförts torde även under nästa konsumtionsår

stödköp få verkställas till skyddande av en lägsta prisnivå å brödsäd. I likhet

med jordbruksutredningen anser jag, att såsom dylik prisnivå bör gälla

ett producentpris av 16 kronor 50 öre för deciton vete och 15 kronor 50 öre

för deciton råg under höstmånaderna med en mot lagringskostnaderna svarande

successiv stegring av prisnivån under konsumtionsåret. Då det måste

anses skäligt, att något bättre brödsädspriser tillförsäkras producenterna, örn

brödsädsöverskottet är jämförelsevis ringa än örn det är stort, bör i enlighet

med utredningens förslag stödköp, där Kungl. Maj:t finner så av förhållandena

påkallat, även kunna verkställas vid 50 öre högre priser än de nyss angivna.

För närvarande må stödköp under ett skördeår ej avse större kvantitet än

125,000 ton. Kungl. Maj:t är dock oförhindrad att, örn så befinnes oundgängligen

erforderligt för att motverka ett starkare prisfall å brödspannmål,

höja denna kvantitet till 150,000 ton. I sitt förut omförmälda yttrande över

jordbruksutredningens utlåtande har statens jordbruksnämnd förordat, att

Kungl. Maj :t för nästa konsumtionsår skulle erhålla bemyndigande att, om förhållandena

det påkallade, utvidga stödköpsverksamheten till att omfatta en

större kvantitet än den sist nämnda. På föranledande av en särskild framställning

av nämnden har jag förut denna dag föreslagit Kungl. Maj:t alt hos

riksdagen hemställa om dylikt bemyndigande för nu löpande konsumtionsår.

Till stöd för denna hemställan anförde jag, att syftet med regleringsåtgärderna

i år icke kunde tillgodoses, med mindre möjlighet funnes att stödköpa mera

brödsäd än den nu fastställda maximikvantiteten. Då intet hindrar att en

liknande situation inträffar jämväl under nästa konsumtionsår, torde jordbruksnämndens

nyssberörda förslag böra godtagas. Jag vill dock icke underlåta

att framhålla, att förevarande ändring i nu gällande regler för stödköpsverksamheten

ur vissa synpunkter kan vara ägnad att ingiva betänksamhet.

Vid jordbruksutredningens fortsatta arbete torde böra övervägas, huruvida

framdeles andra åtgärder böra ifrågakomma för ernående av det med

stödköpsförfarandet förbundna syftet.

I detta sammanhang vill jag beröra den av svenska lantmännens riksförbund

väckta frågan, vilket prisläge å brödsäd, som bör tolereras, innan utförsäljning

av i stödköpssyfte inköpt spannmål må äga rum. Såsom jordbruksnämnden

framhållit må enligt nu gällande direktiv under ett konsumtionsår

inköpt brödsäd icke tillföras ett följande konsumtionsårs marknad utan att

antingen motsvarande inköp företagas eller priserna tendera att överstiga den

såsom övre gräns angivna nivån, d. v. s. 1925/29 års priser ökade med 15 procent.

Örn däremot prisläget för brödsäd under ett konsumtionsår, då stödköp

tillämpas, stiger över stödköpsnivån, anser jag principiellt i likhet med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 27

jordbruksutredningen att hinder icke bör möta att, i den mån så är förenligt

med bibehållande av denna nivå, å den inhemska marknaden utförsälja tidigare

under konsumtionsåret stödköpt spannmål. Av skäl, som jordbruksutredningen

anfört, bör emellertid en viss marginal utöver stödköpsnivån

tolereras, innan sådan utförsäljning äger rum. Hur stor denna marginal bör

vara är till en viss grad beroende på marknadsförhållandena, vilka det närmast

ankommer på stödköpsorganet att bedöma. I regel torde en marginal

av 75 öre å 1 krona få anses tillräcklig.

Statens beredskapslager av brödsäd bör alltjämt bibehållas och förvaltas

av svenska spannmålsaktiebolaget. Innan pågående utredningar rörande förefintliga

lagringsmöjligheter, lagrets lämpliga placering ur beredskapssynpunkt

lii. m. slutförts, är jag icke beredd att taga ställning till frågan om lagrets

storlek. Jag är icke heller beredd att nu fatta ståndpunkt till förslaget

att kostnaderna för lagringen skulle täckas av andra medel än deni som

äro avsedda för brödsädsregleringen och förordar alltså, att spannmålsbolagets

ifrågavarande kostnader även under nästa konsumtionsår täckas i

samma ordning som kostnaderna för bolagets verksamhet i övrigt.

Förut denna dag har jag föreslagit Kungl. Majit att träffa anstalter för

uppläggande av ett beredskapslager av fodersäd intill en myckenhet av 15,000

ton. Jag förordade därvid, att detta lager tills vidare skulle förvaltas av

svenska spannmålsaktiebolaget samt att bolaget skulle beredas särskild ersättning

för kostnaderna i samband med lagringen. Såvitt nu kan bedömas

komma dessa kostnader sannolikt icke att överstiga 2 kronor per deciton och

år. Med hänsyn härtill torde å riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas

ett förslagsanslag för ifrågavarande ändamål å 300,000 kronor. Eventuella

lagringskostnader under innevarande konsumtionsår torde jämväl få bestridas

av detta anslag. I den mån bolaget åsamkas förlust genom värdeminskning

av lagret bör bolaget givetvis utbekomma gottgörelse härför. I vilken ordning

detta bör ske, torde ej nu behöva avgöras.

I det föregående har förutsatts, att regleringsåtgärderna på brödsädsodlingens

område även under nästa konsumtionsår skola handhavas av svenska

spannmålsaktiebolaget. Kungl. Majit torde därför bemyndigas att träffa avtal

med bolaget härom för tiden från och med den 1 september 1939 till och

med den 31 augusti 1940. Då, såsom förut nämnts, bolaget under nämnda

år jämväl skall handhava vissa andra uppgifter för statens räkning, torde, på

sätt jordbruksnämnden förordat, i avtalet böra stadgas skyldighet för bola

get att efter beslut av Kungl. Majit åtaga sig statliga uppgifter i allmänhet,

avseende spannmål och fodermedel. I övrigt synas vid avtalets uppgörande

bestämmelserna i nu gällande avtal i huvudsak kunna följas.

Med stöd av nuvarande avtal mellan spannmålsaktiebolaget och staten

har bolaget efter beslut av Kungl. Majit utbekommit svenska statens fyra

procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 50 miljoner kronor för att användas som säkerhet för upplåning

av för bolagets verksamhet erforderligt rörelsekapital i riksbanken.

Av bolaget genom belåning av nämnda obligationer anskaffade medel lia

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

numera till större delen bundits därigenom att bolaget under innevarande

konsumtionsår inköpt brödsäd i stödköpssyfte. För att bolagets behov av

rörelsekapital under återstående delen av konsumtionsåret skall bliva tillgodosett

har jag förut denna dag hemställt om bemyndigande för fullmäktige

i riksgäldskontoret att efter beslut av Kungl. Majit tillhandahålla bolaget

ytterligare statsobligationer till ett nominellt belopp av 15 miljoner kronor.

Därest stödköp även under nästa konsumtionsår behöva företagas, måste, i

den mån i bolagets rörelse bundna medel icke dessförinnan lösgjorts genom

realisation av inköpt spannmål, nytt rörelsekapital tillföras bolaget.

Som jordbruksnämnden anfört är frågan om dylik realisation under nuvarande

utrikespolitiska förhållanden synnerligen oviss. Med hänsyn lill vad

sålunda anförts tillstyrker jag, att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas

att efter Kungl. Majits beslut tillhandahålla bolaget statsobligationer av

förut nämnt slag intill ytterligare belopp av 25 miljoner kronor.

För täckande av förlust å brödsädsregleringen samt för bestridande av kostnaderna

för beredskapslagret och svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

i övrigt bör veteavgift i mån av behov kunna uttagas. I enlighet med de

grunder, som fastställts för innevarande konsumtionsår, bör avgiften i regel

icke överstiga skillnaden mellan å ena sidan 20 kronor 50 öre under höstmånaderna

och 22 kronor under sommarmånaderna samt å andra sidan gällande

producentpris å svenskt vete under motsvarande tider. Oavsett prisläget

bör dock veteavgift till mindre belopp få uttagas till täckande av

spannmålsaktiebolagets kostnader i samband med regleringen.

Potatisregleringen.

Till stödjande av potatismarknaden regleras tillverkningen av potatismjöl

samt avsättningen av potatis för bränneriändamål. För tillverkning av potatismjöl

fordras licens av statens potatismjölsnämnd. Innehavare av dylik

licens ävensom brännvinstillverkare äro skyldiga att vid inköp av potatis

tillämpa den prissättning, som Kungl. Majit fastställer. Avsättningen av potatismjölet

ordnas genom avtal mellan nämnden och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. För innebörden i nu gällande avtal, vilket avser

tillverkningsåret 1 oktober 1938—30 september 1939, har jag förut redogjort.

Vid godkännande av sagda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll om

att den i § 10 av nämnden gjorda utfästelsen godkännes av riksdagen. Denna

utfästelse har föreningen erhållit till skydd mot de risker, som äro förbundna

med föreningens i avtalet gjorda åtagande att till reglerade priser inköpa

den enligt meddelade tillverkningslicenser å sammanlagt högst 250,000 deciton

uppgående årstillverkningen. Framställning örn utfästelsens godkännande

torde nu böra avlåtas till riksdagen. Jag förutsätter, att hittills tilllämpade

huvudgrunder för potatisregleringen skola gälla även under nästkommande

tillverkningsår.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

29

Särskilda åtgärder till befrämjande av jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av en mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordliga delarna av riket bar riksdagen, efter förslag av Kungl.

Maj:t, ur jordbrukets prisregleringsfond anvisat 700,000 kronor för budgetåret

1937/38 och 800,000 kronor för budgetåret 1938/39. Enligt för anslagen

meddelade bestämmelser har Kungl. Maj:t ägt att för vartdera året använda

högst 200,000 kronor för utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet

för byggande av andelsslakterier i Norrland ävensom i andra delar av

landet, där svårigheter förefinnas att på ett rationellt sätt ordna avsättningen

för kött och fläsk. Återstoden av medlen har tagits i anspråk för produktions-

och avsättningsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland

och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län samt fördelats mellan

hushållningssällskapen i nämnda landsdelar.

Det synes mig uppenbart, att här ifrågavarande verksamhet, vilken hitintills,

örn man bortser från bidragen till slakterierna, i stor utsträckning

varit inriktad på upplysning, försök och propaganda, måste fortgå en längre

tid för att bestående resultat därav skola kunna förväntas. Jag hemställer

därför, att anslag för ändamålet må utgå jämväl under nästa budgetår. Anslagets

storlek torde liksom i fjol böra bestämmas till 800,000 kronor. Beträffande

användningen av detta anslag vill jag anföra följande.

Bidrag för byggande av andelsslakterier ha hittills utgått med sammanlagt

186.000 kronor. För beviljande av bidrag till slakterier, som äro under

byggnad eller vilka komma att byggas under den närmaste tiden, finnas

214.000 kronor reserverade. Enligt av Sveriges slakteriförbund gjorda beräkningar,

vilka skett med utgångspunkt från att bidrag liksom hittills böra

utgå med högst 20 procent i Norrland och högst 10 procent i övriga delar

av landet, som kunna komma i fråga, erfordras utöver nämnda medel ytterligare

250,000 kronor för att behovet av slakterier skall bliva på ett tillfredsställande

sätt tillgodosett. Ifrågavarande anslagsbehov synes kunna fördelas

på två år sålunda, att intill 100,000 kronor anvisas för nästa budgetår

och resten för det därpå följande.

Hos Kungl. Maj:t föreligga framställningar från Umeå mejeriaktiebolag

och Skellefteortens mejeriförening, u. p. a., samt från Norrbottens läns producentförening,

u. p. a., i vilka hemställan göres örn hjälp till ordnandet av

mejerihanteringen inom Västerbottens läns lappmark och därmed jämförliga

delar av länet samt inom Norrbottens län. I likhet med de sökande organisationerna

finner jag syftet med dessa framställningar, för vilkas närmare

innehåll redogörelse tidigare lämnats, behjärtansvärt. Av flera skäl

kan jag emellertid icke biträda de däri framställda förslagen, att hjälpen

skall ske på bekostnad av medel, som äro avsedda för prisutjämning för

produktmjölk. För min del anser jag det lämpligast, att bidrag för ändamålet

utgå ur nyssnämnda anslag å 800,000 kronor. Jag vill därför föreslå, att

i fortsättningen viss del av detta anslag får användas för utlämnande av bi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

drag för anläggande eller ombyggnad av andelsmejerier i lappmarken och

därmed jämförliga trakter av landet. Bidragen torde i regel böra begränsas

lill 20 procent av anläggningskostnaderna. Jag förutsätter härvid, att återstående

kostnader täckas genom andelsteckning och lån. Möjligheterna för

vederbörande mejeriföretag att avsätta erforderliga medel till förräntning

och amortering av behövligt lånekapital synas bliva avsevärt förbättrade,

därest det av mig i det föregående tillstyrkta förslaget om särskilt pristillägg

för intill 450 kilogram mjölk i månaden bifalles. Denna anordning medför,

att det övervägande flertalet producenter inom förevarande områden från

de på hela landet belöpande prisutjämningsmedlen erhålla extra pristillägg

av sammanlagt 3.5 öre per kilogram mjölk i Västerbottens län och 4.5 öre

per kilogram mjölk i Norrbottens län. Därest vederbörande hushållningssällskap

på grund av särskilda förhållanden finner sig böra tillstyrka högre

bidrag än 20 procent, bör Kungl. Majit givetvis vara oförhindrad att besluta

i enlighet härmed. Såsom villkor för erhållande av bidrag för berörda ändamål

bör gälla, att anläggningarna utföras i samverkan med svenska mejeriernas

riksförening och tillgodose ett rationellt ordnande av driften. Ansökningar

om bidrag böra ingivas till hushållningssällskapet och bli föremål

för prövning i samband med fördelningen av det allmänna anslaget ur

prisregleringsfonden.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att högst 100,000 kronor av prisregleringsfonden

skola få användas till utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet

till ekonomisk förening av jordbrukare för anläggning av potatislagerhus

i Norrland och andra delar av riket, där likartade avsättningsförhållanden

för potatis äro rådande. Detta förslag, som föranletts av en framställning

från Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

med hemställan om anslag för uppförande av centrallagerhus för konsumtionspotatis

i nämnda län, finner jag värt beaktande. Då emellertid någon

erfarenhet av dylik verksamhet ännu icke föreligger, torde till att börja med

bidrag böra beviljas endast till uppförande av det planerade eller under

byggnad varande lagerhuset i Sundsvall och eventuellt till ytterligare en liknande

anläggning i Norrland. Bidragen synas böra utgå från förenämnda

allmänna anslag å 800,000 kronor. Beträffande bidragens storlek, villkor

för bidrags erhållande samt ingivande av ansökning därom torde i tillämp

liga delar böra gälla vad förut sagts örn bidrag för anläggning av mejerier

i lappmarken.

Som förut nämnts böra omförmälda bidrag till främjande av mejerihanteringen

och uppförande av potatislagerhus komma under omprövning i samband

med fördelningen mellan hushållningssällskapen av anslaget till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland. Vad angår användningen i övrigt

av detta anslag delar jag lantbruksstyrelsen uppfattning att detsamma liksom

hittills huvudsakligen bör tagas i anspråk för åtgärder i syfte att förbilliga

och rationalisera produktionen samt anpassa denna till de naturliga

betingelser för en lönande jordbruksdrift, som i varje särskilt fall kunna

föreligga. De förslag, som lantbruksstyrelsen i sådant hänseende framlagt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 31

och vilka avse fodermedelsanalyser, undersökningar rörande kreatursbeståndets

beskaffenhet, dcmonstrationsjordbruk samt upplysnings- och propagandaverksamhet,

finner jag motiverade. Jag förutsätter, att hushållningssällskapen

vid uppgörande av planer för anslagets användning taga förslagen

under övervägande och i samråd med lantbruksstyrelsen utforma de

närmare riktlinjerna för deras realiserande. 1 detta sammanhang vili jag

betona angelägenheten av att nu förevarande åtgärder så långt möjligt planläggas

och genomföras efter enhetliga grunder. Den av lantbruksstyrelsen

föreslagna organisationen med lokala nämnder, vilka skulle bära det närmaste

ansvaret för verksamheten, samt en samarbetsnämnd för hela det av

verksamheten berörda området synes mig utgöra ett beaktansvärt uppslag i

nämnda hänseende. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, efter hörande

av hushållningssällskapens förvaltningsutskott, besluta i denna fråga.

Jag finner det också lämpligt, att lantbruksstyrelsen beredes tillfälle att taga

del av inkommande ansökningar och i förekommande fall framlägga de

förslag, som kunna anses påkallade i syfte att bringa olika åtgärder i samklang

med varandra.

Jordbrukets pris regleringsfond och fonden för mötande av förluster

å spannmålsregleringen.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till jordbrukets prisregleringsfond

komma att ingå dels accis å margarin, dels skatt å oljekakor

och vissa slag av fodermjöl, dels slaktdjursavgift, dels införselavgift å havre

och majs jämte vissa andra fodermedel samt malt, dels ock slutligen särskilda

införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg. I det genom

innevarande års statsverksproposition framlagda riksstatsförslaget hava

i avbidan på avlåtande av proposition i ämnet intäkterna av nämnda avgifter

beräknats till 47,000,000 kronor, därav 27,000,000 kronor avse margarinaccismedel

och återstoden övriga avgifter. Avkastningen av de avgifter, som enligt

vad jag tidigare anfört under nästa budgetår böra upptagas för täckande

av förluster å spannmålsregleringen m. m., har i statsverkspropositionen

beräknats till 8,000,000 kronor. Av skäl, som jag där (se IX H. T. sid.

223) anfört, böra sistnämnda avgifter endast till den del de överstiga

2,000,000 kronor avsättas till fonden för mötande av sådana förluster. I enlighet

härmed har avsättningsanslaget till sistberörda fond i riksstatsförslaget

beräknats till 6,000,000 kronor.

Enligt vad jag i samband med behandlingen av mjölkregleringen anfört

bör accisen å margarin och vissa andra fettvaror under nästa budgetår utgå

med ett högre belopp än för närvarande. Med hänsyn härtill torde inkomsterna

av denna accis böra beräknas till 35,000,000 kronor. I övrigt synes

anledning till ändring i de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna

icke föreligga. Å riksstatens utgiftssida torde alltså böra såsom förslags
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

anslag under nionde huvudtiteln anvisas för avsättning till jordbrukets prisregleringsfond

55,000,000 kronor och för avsättning till fonden för mötande

av förluster å spannmålsregleringen 6,000,000 kronor. Chefen för finansdepartementet

torde senare i samband med förnyad inkomstberäkning få

anmäla frågan om det belopp, varmed intäkterna av accisen å margarin och

vissa andra fettvaror böra uppföras i riksstaten för nästa budgetår.»

Till utskottet inkomna framställningar.

Till utskottet lia inkommit framställningar berörande ifrågavarande ämnen

från

1) Vimmerby fanérfabrik samt

2) Sveriges konditorförening.

Utskottets yttrande.

Under erinran att frågan örn jordbruksstödets utformande på längre sikt

för närvarande är under övervägande av 1938 års jordbruksutredning anför

departementschefen, att han icke funnit lämpligt att föreslå några mera väsentliga

ändringar i det nuvarande regleringssystemet för nästa regleringsperiod.

Då utredningen förklarat sig ha för avsikt att avlämna betänkande

i nämnda fråga i sådan tid, att därav föranledda förslag kunna föreläggas

1940 års riksdag, anser departementschefen vidare att de för regleringen

grundläggande författningarna, vilkas giltighetstid utlöper i år, böra givas

allenast ett års förlängd giltighet.

Till vad departementschefen sålunda anfört vill utskottet giva sin anslutning.

Med hänsyn till att grunderna lör jordbruksregleringen komma att

bliva föremål för omprövning av statsmakterna, sedan resultatet av jordbruksutredningens

arbete föreligger, kommer utskottet i det följande att i

huvudsak uppehålla sig vid de förslag till ändringar i de nuvarande regleringsbestämmelserna,

som framlagts i propositionerna jämte till utskottet hänvisade

motioner.

Beträffande storleken av det prisstöd, som för kommande regleringsår bör

lämnas jordbruksnäringen, föreslår departementschefen att regleringsanordningarna

böra inriktas på att inom föreliggande möjligheter uppnå eller uppehålla

ett prisläge på jordbrukets produkter, ungefärligen motsvarande den

genomsnittliga prisnivån under åren 1925—29. I anslutning härtill anför

departementschefen, att han anser sig kunna utgå ifrån att nämnda anordningar

inom ramen för givna direktiv handhavas på ett sådant sätt att det

eftersträvade resultatet i möjligaste mån uppnås. Liksom hittills bör enligt

departementschefens åsikt en viss prisrörlighei omkring riktpunkten medgivas.

Vad härom anförts i propositionen bör dock icke få hindra att stödan
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

33

ordningarna i största möjliga utsträckning göras effektiva. I motionerna

I: 328 och II: 489 hemställes, att riksdagen till vad departementschefen yttrat

beträffande målet för jordbruksstödet ville foga det uttalandet att den under

månaderna kring årsskiftet 1938/39 uppnådda genomsnittliga prisnivån för

jordbrukets produkter bör betraktas såsom en minimigräns, vilken endast

undantagsvis må få underskridas. Det bör anmärkas, att jordbruksprodukternas

priser vid sistnämnda tidpunkt i genomsnitt lågo vid den prisnivå,

som enligt departementschefen bör eftersträvas.

Utskottet ansluter sig till de av departementschefen anförda synpunkterna

på frågan örn jordbruksstödets storlek. Däremot kan utskottet icke biträda

motionärernas yrkande i förevarande del. I och för sig har utskottet visserligen

icke något att erinra emot motionernas syfte, vilket utskottet gärna ser

förverkligat, men då departementschefen uttryckligen förklarat att strävandena

böra inriktas på att i möjligaste mån uppnå detta, finner utskottet det

varken påkallat eller lämpligt att riksdagen härtill fogar ett uttalande av

den innebörd, som i motionerna föreslås. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra örn att utsikterna att i praktiken genomföra en prisförhöjning i hög

grad äro beroende på vilken inverkan prisförhöjningen får på produktionens

omfattning. Sättes målet för högt, riskerar man att produktionen sväller ut

i sådan grad att prisregleringen äventyras. Med anledning av att motionärerna

till stöd för sin hemställan åberopat »vissa inflatoriska tecken» vill

utskottet framhålla, att Kungl. Maj:t enligt departementschefens förslag bör

äga befogenhet att vidtaga erforderliga åtgärder, i händelse en markerad förskjutning

i penningvärdet skulle komma till stånd eller eljest någon mera

betydande ändring i fråga om de ekonomiska förhållandena inom närings

livet inträffa.

Beträffande mjölkregleringen anför departementschefen, att denna till sina

huvudgrunder bör bibehållas i stort sett oförändrad under nästa regleringsår.

Emellertid föreslås i propositionen betydelsefulla ändringar i fråga

om de särskilda regleringsanordningarna. I syfte att bereda det mindre jordbruket

ett tillfälligt stöd förordar departementschefen att varje producent,

som erlägger mjölkavgift eller som levererar mjölk till avgiftspliktigt mejeri,

skall erhålla särskilt pristillägg, motsvarande mjölkavgiften, för en kvantitet

av 450 kilogram mjölk i månaden eller den lägre kvantitet leveransen

omfattar. För att kompensera den minskning av prisutjämningsbidraget, som

denna anordning för nied sig, och i anslutning till de allmänna riktlinjerna

för prisstödets avvägning föreslås vidare, att mjölkavgiften må utgå med 2

öre upp till ett smörpris av 3 kronor. I fråga örn accisen å margarin anser

departementschefen, att denna inom ramen för Kungl. Maj:ts nuvarande befogenhet

att uttaga dylik accis bör höjas. I anslutning till dessa förslag hemställer

departementschefen vidare örn bemyndigande alt av de margarinaccismedel,

som inflyta genom höjning av accisen, använda högst fem miljoner

kronor för tillhandahållande av smör till nedsatt pris till behövande familjer

samt för utspisning av harn, företrädesvis skolbarn, med smör eller mjölk.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 2 avd. Nr 2. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34: Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

Slutligen föreslås vissa åtgärder till skydd för kaseintillverkningen inom landet.

Utskottet delar departementschefens åsikt, att en förbättring av det mindre

jordbrukets ställning är av behovet påkallad, och tillstyrker med hänsyn

härtill förut omförmälda provisoriska anordning med särskilt pristillägg för

en viss kvantitet mjölk. Då det föreslagna pristillägget till beloppet skall

motsvara mjölkavgiften, innebär denna anordning i realiteten att samtliga

producenter erhålla restitution av nämnda avgift för en kvantitet av intill

450 kilogram i månaden. I motionen II: 490 föreslås, att sagda förmån skall

begränsas till att avse endast mindre jordbrukare, vilkas totala mjölkleverans

icke överstiger viss i motionen angiven storlek. Av skäl, som departementschefen

anfört emot en dylik begränsning, kan utskottet icke biträda denna

motion.

Departementschefens förslag att mjölkavgiften må utgå med 2 öre upp till

ett smörpris av 3 kronor tillstyrkes av utskottet. Vid högre smörpris än 3

kronor bör det, såsom departementschefen anfört, ankomma på Kungl. Majit

att bestämma huruvida och med vilket belopp mjölkavgift bör utgå.

Inom utskottet lia anförts vissa betänkligheter mot en höjning av margarinaccisen

utöver nu utgående accis å 45 öre per kilogram. I den mån kompensationsåtgärder

icke samtidigt vidtagas, måste en dylik höjning särskilt hårt

drabba ekonomiskt svagt ställda hushåll och därjämte, såsom departementschefen

yttrat, medföra risk för att fettförbrukningen inom sådana hushåll

nedgår. Nämnda omständighet utgör också den direkta anledningen till att

departementschefen funnit sig böra föreslå, att av de margarinaccismedel,

som inflyta genom höjningen, visst belopp skall användas för att bereda behövande

familjer tillgång till smör till nedsatt pris. På grund av de betydande

svårigheter, som en prisdifferentiering i praktiken torde vålla, hade

utskottet gärna sett att en dylik anordning kunnat undvikas. Då emellertid

anordningen är tänkt som ett försök och erfarenheterna härifrån kunna vara

av intresse för jordbruksstödets utformande på längre sikt, vill utskottet icke

motsätta sig de av departementschefen i förevarande hänseenden föreslagna

åtgärderna.

Därest riksdagen i enlighet med utskottets hemställan beviljar det av departementschefen

begärda anslaget till prisrabatter å smör m. m., lärer syftemålet

med motionerna 1:220 och 11:141 samt 1:221 och 11:342, vilka

väckts vid riksdagens början, i huvudsak bliva tillgodosett. Beträffande

den närmare användningen av förenämnda anslag anför departementschefen,

att det bör ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av jordbruksutredningen

bestämma riktlinjerna för rabatteringsverksamheten. Utskottet

har för sin del intet att erinra häremot. Emellertid vill utskottet giva uttryck

åt det önskemålet, att den tilltänkta verksamheten gives en sådan utformning

att den i allmänhetens ögon icke erhåller karaktären av fattigvård.

Då ur denna synpunkt någon befogad invändning icke torde kunna

göras mot exempelvis en kollektiv utspisning av barn, företrädesvis skolbarn,

har utskottet intet emot att, örn så befinnes lämpligt, en större del av med
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 35

len än departementschefen synes hava förutsatt användes för detta och liknande

ändamål.

I motionen II: 495 hemställes, att ytterligare fem miljoner kronor skola ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande för beredande av tillgång till billigare smör åt

mindre bemedlade och barnrika familjer. Sagda belopp föreslås i motionen

11:496 skola anskaffas genom en förhöjd beskattning av pilsner och

likartade maltdrycker. Då såsom förut nämnts den av Kungl. Majit föreslagna

verksamheten under nästa regleringsår endast är avsedd att utgöra

ett försök finner utskottet ytterligare medelsanvisning för ändamålet icke

erforderlig. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna.

I de likalydande motionerna 1:331 och 11:482 framställes yrkande om

att riksdagen måtte uttala sig för ökad utspisning av mjölk vid statliga inrättningar

ävensom medgiva att en miljon kronor av margarinaccismedel

under nästa regleringsår må användas till täckande av därmed förenade merkostnader.

Utskottet anser det i likhet med motionärerna önskvärt att, i

den mån så lämpligen kan ske, en ökad utspisning av mjölk vid statens inrättningar

kommer till stånd, men kan icke tillstyrka att margarinaccismedel

tagas i anspråk härför. I viss utsträckning torde berörda önskemål under

budgetåret 1939/40 kunna tillgodoses inom ramen för de av riksdagen

för respektive inrättningar beviljade omkostnadsanslagen.

Frågan örn ytterligare åtgärder, utöver dem som gällande margarinaccisförordning

medger, till begränsning av margarinkonsumtionen eller i syfte

att öka smörets inhemska avsättningsmarknad behandlas i ett flertal motioner.

Således förordas i motionerna I: 219 och II: 318, likalydande, samt

I: 324 och II: 497, likalydande, att den övre gränsen för Kungl. Maj:ts befogenhet

att uttaga accis å margarin måtte höjas från 60 öre till 75 öre per

kilogram. Av vad utskottet förut anfört torde framgå, att utskottet icke anser

sig kunna tillstyrka detta yrkande. I de båda förstnämnda motionerna

ävensom i motionerna 1:222 och 11:338, likalydande, 1:329 och 11:487, likalydande,

samt 11:484 och 11:485 föreslås eller diskuteras vissa andra åtgärder

för tillbakaträngande av margarinet. Vidare yrkas i motionen II: 484,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa att vissa i motionen

framförda synpunkter måtte beaktas vid det fortsatta utredningsarbetet rörande

fettvaruförsörjningen. I sistnämnda motion ifrågasättes, bland annat,

att margarinindustrien skulle förpliktas att till riksnoteringen övertaga

hela smöröverskottet. I anslutning till denna tanke föreslås i motionen II:

485, att Kungl. Maj :t bör erhålla bemyndigande och uppdrag att under vissa

förhållanden och som en provisorisk åtgärd söka uppnå en frivillig överenskommelse

mellan margarinindustrien och mejeriorganisationerna avseende

att genom margarinindustriens försorg vinna avsättning till rimligt pris för

smöröverskottet.

Enligt utskottets åsikt påkalla de nuvarande avsättningsförhållandena för

smör inom och utom landet icke omedelbara ingripanden från statens sida

i syfte att ytterligare tränga tillbaka försäljningen av margarin. I detta sammanhang

anser sig utskottet böra framhålla, att smörexporten vid nuvaran
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

de exportpris icke är för landet förlustbringande. På grund härav och då

1938 års jordbruksutredning för närvarande är sysselsatt med en ingående

och allsidig undersökning av smörproduktionens avsättningsproblem jämte

i samband därmed stående frågor, finner utskottet de i föregående stycke

omförmälda motionerna, i vad de avse nu förevarande spörsmål, icke för

närvarande böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter,

att vad i motionerna anförts och hemställts tages under övervägande av

jordbruksutredningen.

Vad angår departementschefens förslag rörande stöd åt kaseintillverkningen

inom landet hyser utskottet viss tveksamhet, huruvida berörda tillverkning

kan anses äga sådan betydelse för jordbruket, att en importreglering

av kasein med hänsyn därtill kan anses motiverad. Då emellertid prisläget

å kasein på utlandsmarknaden för närvarande måste anses abnormt

lågt, vill utskottet icke motsätta sig departementschefens förslag. Utskottet

förutsätter härvid att Kungl. Maj:t vid importregleringens handhavande beaktar

de kaseinförbrukande exportindustriernas intressen. Likaledes bör enligt

utskottets mening vederbörlig hänsyn tagas till att under skydd av nu

utgående tull å kaseinlim en ej obetydlig tillverkning av denna vara på senare

tid kommit till stånd inom landet. Därest det inhemska priset å kasein

under en längre tid skulle komma att hållas över världsmarknadspriset, kan

denna tillverkning komma att beredas svårigheter. Vid nuvarande prisrelation

mellan kasein och kaseinlim torde däremot en importavgift av den storleksordning,

som i propositionen förutsättes, icke behöva vålla sistnämnda

tillverkning något större avbräck. På grund härav finner sig utskottet icke

för närvarande böra föreslå någon åtgärd med anledning av motionen II: 486.

I motiveringen till de likalydande motionerna 1:314 och 11:461 anföres,

att ett flertal stora avnämare av grädde bland konditorer och restauratörer

genom att återföra smör till grädde kunnat anskaffa sistnämnda vara till

ett väsentligt lägre pris än som finge anses berättigat nied hänsyn till mjölkregleringens

syfte. Återförandet uppgives äga rum medelst särskilt för ändamålet

konstruerade apparater, vilka saluföras i allmänna handeln. Under

åberopande härav hemställa motionärerna att riksdagen måtte antaga sådana

bestämmelser eller lämna sådant bemyndigande, att Kungl. Maj:t äger

förhindra att till nackdel för mjölkproducenterna smör återföres till grädde. I

likhet med motionärerna anser utskottet, att det omnämnda förfarandet utgör

ett kringgående av för mjölkregleringens genomförande antagna grunder

eller utfärdade bestämmelser. Utskottet vill i nämnda hänseende erinra

om att konsumtionsgrädde är belagd med särskild avgift, medan producenterna

erhålla prisutjämningsbidrag för mjölk, som användes för smörberedning.

Sistnämnda anordning medför att konsumenterna för smöret betala

ett lägre pris än producenterna erhålla för den mjölk som åtgått för

smörtillverkningen. Genom att återföra smör till grädde skaffa sig vederbörande

således en förmån, som är stridande mot regleringens syfte. Utskottet

delar motionärernas åsikt att ett dylikt kringgående av mjölkregle
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

ringen bör förhindras. Vilka åtgärder som härför höra vidtagas tarvar emellertid

enligt utskottets mening närmare utredning. På grund härav och då

utskottet anser sig kunna utgå ifrån att Kungl. Maj:t låter verkställa sådan

utredning och, därest erforderliga åtgärder icke kunna vidtagas inom nuvarande

författningars ram, till nästkommande års riksdag inkomma med

förslag, finner sig utskottet icke för närvarande böra föreslå någon åtgärd

med anledning av motionerna.

I motionen 11:488 föreslås att riksdagen hos Kungl. Majit ville hemställa

om utfärdande av vissa bestämmelser med huvudsakligt syfte att förhindra

uppförande eller utvidgning av mejerier, som ur synpunkten av mejerihanteringens

rationalisering äro oekonomiska. De föreslagna bestämmelserna

gå ut på att den som vill ny-, till- eller ombygga mejeri skall vara skyldig

att därom inhämta medgivande av lämplig myndighet samt att förseelse

häremot skall sonas med böter och förlust av rätten till prisutjämningsbidrag.

Ehuru utskottet delar motionärernas uppfattning örn betydelsen av

nu pågående rationaliseringsarbete inom mejerihanteringen, anser sig utskottet

likväl icke kunna tillstyrka så långt gående åtgärder i detta syfte,

som i motionerna förordats.

Vad departementschefen anfört beträffande regleringen av andra animaliska

produkter än mjölk har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida.

I fråga örn fodermedelsregleringen innebär departementschefens förslag

i stort sett bibehållande av nuvarande grunder, dock med vissa jämkningar.

För att möjliggöra ett verksamt stöd åt animalie- och spannmålspriserna

förordar departementschefen på förslag av 1938 års jordbruksutrcdning att

inom ramen för gällande författningsbestämmelser en skärpning av regleringen

av importen av utländska fodermedel vidtages. I nämnda hänseende

föreslås, att det partipris, som vid en normal foderskörd bör eftersträvas

för majs, bör höjas från nuvarande 15 å 16 öre till 16 å 17 per kilogram.

Enligt nuvarande direktiv bör oljekaksskattens .storlek bestämmas med hänsyn

till mjölkproduktionens omfattning och utan att någon på förhand

fastställd prisnivå eftersträvas. Härutinnan föreslås den ändringen, att oljekaksskatten

bör avvägas så, att priserna på mjölk och oljekaksfoder i förhållande

till den för jordbruksregleringen i allmänhet gällande basperioden

1925—29 komma i ungefärlig paritet med varandra. I likhet med jordbruksutredningen

finner utskottet det angeläget att tillgodoseendet av animalieproduktionens

fodermedelsbehov i största utsträckning förbehålles den inhemska

växtodlingen. Restriktiva åtgärder i fråga om användningen av utländskt

foder äro även nödvändiga till förhindrande av att animalieproduktionen

sväller ut i sådan grad att syftet med regleringen av animaliepriserna

äventyras. Utskottet biträder därför i princip departementschefens

nyssnämnda förslag. Beträffande det av departementschefen angivna

majspriset har utskottet ingen annan erinran än att utskottet för sin del

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

finner det önskvärt, att större svängningar i priset såvitt möjligt undvikas.

I fråga om oljekakor konstaterar utskottet att det inhemska priset på oljekakor

enligt departementschefens förslag bör hållas på samma relativa nivå

som producentpriset på mjölk. Om sistnämnda pris stiger över 1925—29

års nivå, bör således även oljekakspriset ligga i motsvarande grad högre

än under nämnda år. Utskottet anser sig böra understryka vad departementschefen

härutinnan föreslagit.

På grund av särskilda omständigheter har riksdagen tidigare i år på

hemställan av Kungl. Maj:t medgivit, att under innevarande regleringsperiod

av jordbrukets prisregleringsfond må användas högst 2 miljoner kronor

för stödjande av en export av fodersäd. I propositionen nr 230 har departementschefen

på förslag av jordbruksutredningen begärt enahanda bemyndigande

för regleringsåret 1939/40. I motionen 1:316 yrkas avslag å

departementschefens hemställan i denna del. I likhet med departementschefen

hyser utskottet principiella betänkligheter mot att inordna exportstödjande

åtgärder i regleringssystemet på förevarande område. Då emellertid

i propositionen förutsatts att bemyndigandet skall tagas i anspråk endast

vid en riklig foderskörd och för att motverka ett starkare prisfall å

fodersäd, anser sig utskottet kuxna tillstyrka detsamma. Utskottet delar

departementschefens åsikt, att exportstödet icke bör lia till syfte att säkerställa

ett visst prisläge å inhemskt foder, och kan således icke biträda de

yrkanden i motsatt riktning, som framställts i motionerna I: 328 och II: 489.

Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande fodermedelsregleringen

har icke givit utskottet anledning till något uttalande. Härav följer, att

motionerna I: 315, I: 330, II: 462 och II: 491, vilka samtliga avse rabattering

av kraftfoder till mindre jordbrukare, enligt utskottets mening icke för närvarande

böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet förutsätter

emellertid, att vad i motionerna anförts tages i beaktande av 1938

års jordbruksutredning, vilken förklarat sig ämna upptaga berörda spörsmål

till behandling inom den närmaste tiden. Då frågan örn eventuella ändringar

i nuvarande anordningar i syfte alt förbilliga vissa fodermedel i Norrland

och angränsande delar av landet äger nära sammanhang med sagda

spörsmål, torde i avvaktan på resultatet av jordbruksutredningens arbete någon

åtgärd ej heller böra vidtagas med anledning av i motionerna I: 332 och

II: 483 framställda förslag örn revision av kungörelsen angående statsbidrag

för sändningar av oljekakor och majs m. m. till Västerbottens eller Norrbottens

län.

Vidkommande brödsädsregleringen anser utskottet i likhet med departementschefen

att gällande bestämmelser och direktiv i fråga örn inmalningstvång,

importreglering och utförselbevis böra äga fotsatt giltighet under nästa

konsumtionsår. Likaså tillstyrker utskottet att stödköp må verkställas till

skyddande av en lägsta prisnivå å brödsäd.

Enligt de direktiv för brödsädsregleringen, som godkändes av 1938 års

riksdag, må stödköp under innevarande konsumtionsår ej avse större kvanti
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 39

tet än 125,000 lon, dock att Kungl. Maj:t är oförhindrad att, om så befinnes

oundgängligen erforderligt för att motverka ett starkare prisfall å brödspannmål,

höja denna kvantitet till 150,000 ton. På hemställan av departementschefen

i proposition nr 229 har 1939 års riksdag för det nu löpande

konsumtionsåret medgivit, att Kungl. Maj:t, om förhållandena det påkalla,

må förordna om utvidgning av stödköpsverksamheten till att omfatta en

större kvantitet än den sist nämnda. I propositionen nr 230 begär departementschefen

enahanda bemyndigande för konsumtionsåret 1939/40. Även

om betänkligheter kunna anföras mot en så vidsträckt fullmakt i avseende å

stödköpens omfattning som den av departementschefen föreslagna, anser

sig utskottet likväl med hänsyn till de härför anförda skälen böra biträda

departementschefens hemställan. Utskottet finner det emellertid angeläget

att frågan om stödköpens bibehållande i framtiden blir föx-emål för en ingående

undersökning av 1938 års jordbruksutredning.

I fråga örn stödköpsprisernas storlek har departementschefen anslutit sig

till ett förslag av jordbruksutredningen, enligt vilket såsom lägsta prisnivå

under konsumtionsåret 1939/40 bör gälla ett producentpris av 16 kronor

50 öre för deciton vete och 15 kronor 50 öre för deciton råg under höstmånaderna

med en mot lagringskostnaderna svarande successiv stegring av

prisnivån under konsumtionsåret. Förslaget innebär därjämte, att förenämnda

priser må höjas med 50 öre, där Kungl. Maj :t finner så av förhållandena

påkallat. I de likalydande motionerna I: 328 och II: 489 föreslås att Kungl.

Maj:t skall äga befogenhet att förordna örn höjning av stödköpspriset för

såväl vete som råg intill 18 kronor per deciton under höstmånaderna med en

stegring av priserna under efterföljande månader på sätt departementschefen

förordat. I motsats härtill har i motionen II: 494 den meningen kommit till

uttryck, att en ytterligare fördyring av brödsäden bör förhindras. I likhet

med departementschefen anser sig utskottet böra biträda jordbruksutredningens

förslag. Ett bifall till det i motionerna I: 328 och II: 489 framställda

yrkandet örn höjning av stödköpspriserna skulle enligt utskottets åsikt

med största sannolikhet leda till en ytterligare stegrad brödsädsproduktion.

Vad angår det i samma motioner väckta förslaget örn slopande av den nuvarande

skillnaden mellan stödköpspriserna för vete och råg, finner utskottet

att de av motionärerna till stöd för detsamma anförda skälen äro värda beaktande.

Då emellertid andra skäl tala för ett bibehållande av nämnda

skillnad, anser sig utskottet icke utan närmare utredning kunna tillstyrka

förslaget.

Vad departementschefen anfört beträffande statens beredskapslager har

icke föranlett någon erinran från utskottets sida. Härmed har utskottet även

angivit sin ståndpunkt till det i förenämnda motioner I: 328 och II: 489 gjorda

yrkandet angående bestridandet av kostnaderna för lagret.

Under erinran att riksdagen tidigare godkänt departementschefens förslag

i proposition nr 229 örn beredskapslagring av intill 15,000 ton fodersäd, tillstyrker

utskottet alt ett förslagsanslag av 300,000 kronor anvisas för delta

ändamål.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

Såsom departementschefen anfört pågå för närvarande utredningar rörande

storleken av förefintliga lagringsutrymmen inom landet, beredskapslagrets

placering m. m. För utskottet har upplysts, att dessa utredningar med sannolikhet

komma att giva till resultat att, därest stödköp måste verkställas

även under nästkommande konsumtionsår, nämnda utrymmen komma att

bliva otillräckliga. Med hänsym till vikten av att beredskapslagret erhåller

en ur försvarsberedskapssynpunkt lämplig placering är det möjligt att nya

lagerlokaler under alla förhållanden måste anskaffas. Då det synes tveksamt,

huruvida vid nu gällande direktiv för spannmålsregleringen avsedda

medel få tagas i anspråk för berörda ändamål, torde riksdagen böra medgiva

att, i den mån Kungl. Maj:t finner skäl uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget

att uppföra dylika lokaler, en miljon kronor av bolagets rörelsemedel

må användas härför.

Vad departementschefen i övrigt anfört och hemställt beträffande brödsädsregleringen

har icke givit anledning till någon utskottets erinran.

Departementschefens hemställan i fråga örn potatisregleringen tillstyrkes

av utskottet.

I de likalydande motionerna I: 15 och II: 17, vilka beröra avsättningen av

inhemsk matpotatis, föreslås att, örn importen av sådan potatis icke helt

kan undvikas, importen i sin helhet bör överlåtas åt lämplig jox-dbrukareorganisation,

exempelvis svenska lantmännens riksförbund. Enligt vad utskottet

inhämtat föreligger en liknande framställning hos Kungl. Majit, vilken

remitterats till 1938 års jordbruksutredning för yttrande. Under sådana

förhållanden anser sig utskottet icke böra föreslå någon åtgärd i anledning

av motionerna.

Utskottet delar departementschefens åsikt att medel även för nästa budgetår

böra anvisas för särskilda åtgärder till främjande av jordbruket i Norrland

och vissa andra delar av landet. Departementschefen har hemställt att

anslaget för detta ändamål måtte bestämmas till samma belopp som för innevarande

år eller 800,000 kronor att utgå ur jordbrukets piäsregleringsfond.

Av anslaget avses 100,000 kixxnor till bidrag för byggande av andelsslakterier.

Till andra åtgärder skulle således, vid bifall till departementschefens

hemställan, 700,000 kronor stå till förfogande eller 100,000 kronor

mera än innevarande år. I motionerna I: 328 och II: 489, likalydande,

I: 332 och II: 483, likalydande, samt II: 444 yi''kas att ifrågavai''ande anslag

måtte höjas från föreslagna 800,000 kronor till en miljon kronor. Till stöd

för detta yi-kande åberopas, bland annat, att enligt vad departementschefen

anfört nya viktiga ändamål böra tillgodoses av anslaget, i främsta rummet

en l-ationalisering av mejerihanteringen i lappmarken och därmed jämförliga

ti-akter av landet. Utskottet finner de i motionerna anförda skälen för en

höjning av anslaget bärande och tillstyrker således att detta för nästkommande

budgetår må utgå med en miljon kronor.

Vad departementschefen anfört beträffande dispositionen av förevarande

anslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida. Då i proposi
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

41

tionen förutsatts att i fråga om medlens fördelning och förvaltning skola

gälla i huvudsak samma grunder som för närvarande, saknar utskottet anledning

tillstyrka bifall till motionerna I: 313 och II: 463. Ej heller de i motionerna

I: 332 och II: 483 gjorda framställningarna rörande storleken av

bidragen till anläggande och ombyggnad av andelsmejerier i lappmarken

och jämförliga trakter torde böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna II: 492 och II: 493 föreslås, att riksdagen måtte anslå dels,

utöver tidigare anslag, två miljoner kronor till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk i Norrland och dels en

miljon kronor till utsädeshjälp åt norrländska joxdbrukare. Under erinran

att jordbruksutskottet i samband med prövning av propositionen nr 236 angående

ändrade grunder för egnahemsverksamheten m. m. har att avgiva

utlåtande rörande anslagsbehovet för förstnämnda ändamål, vill utskottet

föreslå, att motionerna vid riksdagens behandling av nu förevarande propositioner

lämnas utan åtgärd.

övriga i propositionerna 230 och 231 framlagda förslag har utskottet ansett

sig kunna förorda. I den mån departementschefens anförande icke i det

föregående berörts, har detsamma icke föranlett erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må, i anledning av propositionen nr 230,

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen

den 14 juni 1933 (nr 329) om skatt å oljekaka- och

vissa slag av fodermjöl;

4) förordning om fortsait giltighet av förordningen den

11 juni 1937 (nr 369) angående utförselbevis för råg och

vete,

dels ock

1) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln

till riket av mjölk och mejeriprodukter samt kasein i enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer;

2) medgiva, att Kungl. Majit må, om så befinnes nödigt

för stödjande av priset å smör, vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln till

riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av råvaror

för margarinindustrien och ämnen, varav dessa fram
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

ställas, i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna riktlinjer;

3) medgiva, att Kungl. Maj:t må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln till

riket av slaktdjur samt kött och fläsk i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer;

4) medgiva, att Kungl. Maj:t må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln till

riket av ägg m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande bestämmelser;

5) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 31 augusti 1940 av införseln

till riket av malt i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer;

6) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 31 augusti 1940 i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande bestämmelser av

införseln till riket av vete och råg samt därav framställda

produkter;

7) medgiva, att Kungl. Majit må, då särskilda skäl därtill

föranleda, för tiden till och med den 31 augusti 1940 bestämma,

att restitution av tull enligt 4 § förordningen den

4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution (kvarnindustrirestitution)

ej må åtnjutas eller må åtnjutas allenast

i mindre omfattning än i nämnda paragraf sägs;

8) bemyndiga Kungl. Majit att träffa avtal med svenska

spannmålsaktiebolaget för tiden från och med den 1 september

1939 till och med den 31 augusti 1940 i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna grunder;

9) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter beslut

av Kungl. Majit i mån av behov tillhandahålla svenska

spannmålsaktiebolaget svenska statens fyra procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 25,000,000 kronor för att av bolaget pantförskrivas

såsom säkerhet för lån i riksbanken;

10) godkänna i § 10 av avtal den 26 augusti 1938 mellan

statens potatismjölsnämnd och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. av nämnden gjord utfästelse;

11) besluta, att av de avgifter för täckande av förluster

å spannmålsregleringen, vilka efter avdrag av restitutioner

inflyta under budgetåret 1939/40, skall till fonden för mötande

av sådana förluster överföras det belopp, som överstiger

2,000,000 kronor;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- oell jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 43

12) anvisa för budgetåret 1939/40:

a) till Beredskapslagring av fodersäd ett förslagsanslag av

300,000 kronor;

b) till Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond ett

förslagsanslag av 55,000,000 kronor;

c) till Avsättning till fonden för mötande av förluster d

spannmålsregleringen ett förslagsanslag av 6,000,000 kronor;

B) att riksdagen må, i anledning av propositionen nr 231,

1) antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående ytterligare utsträckning av Kungl. Maj :ts befogenhet

att meddela förordnande jämlikt 1 § förordningen

den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa

andra fettvaror,

2) besluta att, i den mån förordnande örn uttagande

av accis enligt förordningen om accis å margarin och vissa

andra fettvaror av Kungl. Maj:t meddelas, Kungl. Majit skall

äga att för tid, varunder sådan accis utgår, förordna, att med

accisförordnandet avsedd vara skall beläggas med tull, som

motsvarar den för densamma bestämda accisen, eller, därest

tull å varan redan utgår, en med accisbeloppet förhöjd tull;

dock att från sådan tull eller tullförhöjning skall undantagas

vara, som införes uteslutande för tillverkning i och för försäljning

av annan accisbelagd vara;

C) att följande motioner, nämligen

I: 15 och II: 17, likalydande, 1:219 och 11:318, likalydande,

1:220 och 11:141, likalydande, 1:221 och 11:342, likalydande,

1:222 och 11:338, likalydande, 1:313 och 11:463,

likalydande, 1:314 och 11:461, likalydande, 1:315, 1:316,

1:324 och 11:497, likalydande, 1:328 och 11:489, likalydande,

1:329 och 11:487, likalydande, 1:330, 1:331 och II:

482, likalydande, 1:332 och 11:483, likalydande, 11:444, II:

462, 11:484, 11:485, 11:486, 11:488, 11:490, 11:491, 11:492,

II: 493, II: 494, II: 495 ävensom II: 496,

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1939.

På sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

Närvarande:

från bevillningsutskottet:

herrar Bengtsson, Elon Andersson, Sjödahl, Björnsson, Lövgren, Andersson i Dunker,

Werner i Hultsfred, Lundell och Persson i Undersvik; samt

från jordbruksutskottet:

herrar Johansson i Björnlunda, Granath, Tjällgren, Alfred Andersson, Jacob Hansson,

Mannerskantz, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström och Liedberg.

Reservationer:

1) av herrar Bengtsson, Lundell, Mannerskantz och Liedberg, vilka ansett,

att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Under erinran--— (lika med utskottet)---bör eftersträvas.

Utskottet ansluter sig till jordbruksutredningens och departementschefens

uttalanden örn att regleringsanordningarna böra inriktas på att uppnå

eller uppehålla en produktprisnivå, ungefärligen motsvarande den genomsnittliga

nivån under åren 1925—1929. Likaledes finner utskottet en viss

rörlighet hos produktpriserna både ofrånkomlig och lämplig. Departementschefen

har härom i anslutning till jordbruksutredningen uttalat, att varaktigare

regleringsanordningar ej böra ändras med mindre priserna tendera

att annat än tillfälligtvis nedgå under 85 procent respektive överstiga 115

procent av medelpriserna under angivna basperiod. Då emellertid varje

mera långvarig sänkning av produktpriserna under den nämnda medelprisnivån

med hänsyn till den allmänna stegringen av jordbrukets allmänna

omkostnader skulle omöjliggöra för jordbruksbefolkningen att bli delaktig

av den allmänna välståndsstegringen, anser utskottet att direktiven för regleringsåtgärderna,

på sätt som i motionerna I: 328 och II: 489 föreslagits,

böra förtydligas och preciseras därhän, att den under månaderna kring

årsskiftet 1938/39 uppnådda genomsnittliga prisnivån må betraktas som en

minimigräns, vilken endast tillfälligtvis bör — utan att åtgärder däremot

vidtagas — få underskridas. Med anledning av ■— --(lika med utskottet)

--— näringslivet inträffa.

Beträffande mjölkregleringen---(lika med utskottet)---bör

utgå.

Inom utskottet ha anförts vissa betänkligheter mot en höjning av margarinaccisen

utöver nu utgående accis å 45 öre per kilogram, varvid särskilt

framhållits, att i den mån kompensationsåtgärder icke samtidigt vidtagas,

en dylik höjning måste drabba ekonomiskt svagt ställda hushåll och därjämte

medföra risk för att fettförbrukningen inom sådana hushåll nedgår.

Nämnda omständighet----(lika med utskottet) —--föreslagna

åtgärderna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

45

Därest riksdagen —--- (lika med utskottet) •— — — för rabatterings
verksamheten.

Utskottet har för sin del intet att erinra häremot och ej

heller mot att försök göras med utspisning av barn, företrädesvis skolbarn.

Vidare vill utskottet framhålla önskvärdheten av att nya organ för verksamhetens

handhavande icke tillskapas.

I motionen II: 495 -—- — -— (lika med utskottet)---beviljade om
kostnadsanslagen.

Flugan om ytterligare åtgärder, utöver dem som gällande margarinaccisförordning

medger, till begränsning av margarinkonsumtionen eller i syfte

att öka smörets inhemska avsättningsmarknad behandlas i ett flertal motioner.

Således förordas i motionerna 1:219 och 11:318, likalydande, 1:324

och 11:497, likalydande, samt 1:220 och 11:141, likalydande, att den övre

gränsen för Kungl. Maj:ts befogenhet att uttaga accis å margarin måtte höjas

från 60 öre till 75 öre per kilogram. I de båda —--(lika med ut
skottet)

— -— — för smöröverskottet.

Vad margarinaccisen beträffar, bör det erinras örn att departementschefen,

i likhet med vad jordbruksutredningen synes lia räknat med, stannat

vid att föreslå uttagande av en accis av 60 öre, samtidigt som han föreslagit

att det eftersträvade smörpriset bör höjas till 3 kronor, medan jordbruksutredningen

för sin del tydligen förutsatt ett motsvarande pris av

2.75 å 2.80 kronor. Då den av departementschefen tänkta höjningen av smörpriset

är större än höjningen av margarinaccisen, måste spänningen mellan

de båda fettvaruprodukterna bli större än hittills och i’isk uppstå att margarinet

vinner ökad utbredning på smörets bekostnad. En dylik förskjutning

av konsumtionen kan leda till att det eftersträvade smörpriset ej kan utvinnas,

varför hela anordningen kan bli utan åsyftad effekt. Såsom framhållits

i motionerna I: 328 och II: 489, ha de hittillsvarande mjölkregleringsåtgärderna

tvärt emot sitt syfte ej kunnat förhindra en faktisk stegring av

margarinkonsumtionen hos andra befolkningsgrupper än jordbruksbefolkningen.

Då den av departementschefen föreslagna förhöjningen av smörpriset

måste anses för jordbruket välmotiverad, finner utskottet skäl tala

för att margarinaccisens maximigräns höjes i syfte att göra det möjligt för

Kungl. Majit att uttaga accis i den utsträckning, som kan erfordras för att

det eftersträvade smörpriset skall kunna utvinnas. Utskottet tillstyrker därför

yrkandet i motionen 1:324 och II: 497, att övre gränsen för Kungl. Maj :ts befogenhet

att uttaga accis må höjas från 60 öre till 75 öre pr kilogram. Enär

uttagandet av en över 60 öre förhöjd margarinaccis enligt utskottets mening

blott må ifrågakomma i den mån omständigheterna det påkalla och enär

vidare anslaget till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond bär förslagsanslags

karaktär, torde den av utskottet här förordade ändringen av margarinaccisförordningen

ej behöva föranleda någon ändrad beräkning av det belopp,

varmed ifrågavarande anslag bör upptagas i riksstaten.

Enligt utskottets mening påkallar frågan örn avsättningsförhållandena för

smör den största uppmärksamhet. Åtskilliga motionsvis framförda uppslag

i syfte att tränga tillbaka försäljningen av margarin inom landet äro värda

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

allt beaktande. I detta sammanhang---(lika med utskottet)---—

av jordbruksutredningen.

Vad angår — — — (lika med utskottet) —----förevarande rationali
seringsproblem.

Vad departementschefen anfört beträffande regleringen av andra animaliska

produkter än mjölk har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida.

I fråga örn fodermedelsregleringen-----(lika med utskottet)--- —

härutinnan föreslagit.

På grund---(lika med utskottet)---denna del. I motioner
na

I: 328 och II: 489 har återigen den begärda anslagsramen å två miljoner

kronor ansetts alltför snävt tilltagen. I nämnda motioner har därför yrkats,

dels att riksdagen bör medge Kungl. Maj:t rätt att vid förefallande behov

överskrida denna summa, dels att medel till ifrågavarande exporttillägg subsidiärt

må få tagas av veteavgifter. Det senare yrkandet har motiverats med

att ifrågavarande export ej bör bli beroende av om medel från majsavgifter

finnas disponibla och att fall kunna tänkas uppstå, då medel, avsedda för

veteexport, ur hela regleringens synpunkt förmånligare kunna användas för

avsättning i utlandet av havre eller korn.

Utskottet finner sig böra förorda bifall till den i motionerna 1: 328 och

II: 489 föreslagna utvidgningen av det av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet

rörande stödjande av fodermedelsexport. Utöver vad ovan anförts ur

motionernas motivering vill utskottet understryka vikten av att den inhemska

växtodlingen — såväl brödsädes- som fodersädesodlingen — betraktas som

en enhet. Fördenskull kan ett lättande av den inhemska marknaden genom

försäljning av ett pristryckande överskott till utlandet vid ett visst tillfälle

tänkas bli lika önskvärt ifråga örn fodersäd som ifråga om brödsäd.

Vidare bör beaktas, att departementschefen förordat större varsamhet vid

fastställandet av avgifter å oljekakor än vad jordbruksutredningen föreslagit.

Den inhemska fodermedelsproduktionen skulle alltså enligt jordbruksutredningens

förslag lia kommit att ånjuta ett något starkare prisskydd än

den nu genom departementschefens förslag kan erhålla. Jordbruksutredningens

avgiftsanordningar voro följaktligen avsedda att verksamt stödja ett

tillfredsställande prisläge å inhemskt foder, varför anvisande av medel till

stödjande av fodersädesutförsel uppenbarligen främst tänktes såsom en säkerhetsventil.

Med utskottets uppfattning, att det ligger i hela regleringens

intresse att prisnivån för den inhemska fodersäden verksamt stödes, anser

utskottet att en vidgad rätt för Kungl. Maj :t att understödja fodersädesexport

kan visa sig oundgängligen nödvändig för att åstadkomma ett önskvärt prisläge

å fodersäd.

Vad departementschefen-----(lika med utskottet)---Norrbottens

län.

Vidkommande brödsädsregleringen---(lika med utskottet)---

1938 års jordbruksutredning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 47

I fråga om — — — (lika med utskottet)----bör förhindras. I prin
cip

biträder utskottet departementschefens förslag. Utskottet finner dock

skäl tala för alt detta kompletteras på sätt föreslagits i motionerna I: 328 och

II: 489. Därest förhållandena (hänsyn till skördens storlek, världsmarknadsförhållandena

o. s. v.) så påkalla och medge, må stödköpspriset å höstmånaderna

enligt Kungl. Maj:ts beprövande kunna höjas till högst 18 kr. per

deciton med en mot lagringskostnaderna svarande successiv stegring under

efterföljande månader. Utskottet har härvid främst vägletts av den synpunkten,

att Kungl. Maj:t under nästkommande regleringsår vid förefallande

behov icke bör sakna befogenhet att förordna om stödköpspriser till samma

nivå som under nu löpande regleringsår delvis medgivits. De skäl, som i

samma motioner anförts för eventuellt slopande av den nuvarande skillnaden

mellan stödköpspriserna för vete och råg, synas utskottet bärande och ha

vunnit ytterligare i styrka, sedan den nyligen företagna arealinventeringen

uppvisat en betydande minskning av rågarealen. Utskottet förordar därför

ett bemydigande för Kungl. Majit att, med viss anpassning av priset efter

skördens storlek, bestämma ett stödköpspris för rågen, vilket må kunna uppgå

till detsamma som för vetet.

Beträffande spannmålslagringen vill utskottet, i anslutning till vad jordbruksutredningen

uttalat och i motionerna 1:328 och 11:489 föreslås, förorda

att kostnaderna för denna såsom avseende en hela folkets försvarsangelägenhet

i princip skola bäras av vanliga skattemedel. Utskottet föreslår

därför, att Kungl. Majit efter hörande av statens reservförrådsnämnd bör

fastställa den kvantitet, som må betraktas såsom beredskapslager i egentlig

mening — förslagsvis 200,000 ton — och att denna lagring bör bekostas i

den ordning som gäller för statens övriga beredskapslagring, medan återstoden

bekostas genom veteavgiftsmedel.

Under erinran---(lika med utskottet) —--utskottets erinran.

Departementschefens hemställan ifråga örn potatisregleringen -— — —

(lika med utskottet)---av motionerna.

Utskottet delar departementschefens åsikt att medel även för nästa budgetår

böra anvisas för särskilda åtgärder till främjande av jordbruket i Norrland

---(lika med utskottet)--— utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må, i anledning av propositionen nr 230

samt med bifall till motionerna I: 328 och II: 489,

dels antaga — — — (lika med utskottet) — — — av

0,000,000 kronor;

B) att riksdagen må, i anledning av propositionen nr 231

samt med bifall till motionerna I: 324 och II: 497,

1) antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående ytterligare utsträckning av Kungl. Maj:ts befogen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

het att meddela förordnande jämligt 1 § förordningen den 7

juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror,

2) antaga följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den

7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa

andra fettvaror.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 juni 1935

(nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror skall

erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

Accisen utgår för varje slag av accispliktig vara med det

belopp, högst 75 öre för varje kilogram av varans nettovikt,

som Kungl. Majit bestämmer.

Accisens belopp må bestämmas olika för fettemulsioner

med lägre och med högre fetthalt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1939.

3) besluta att, i den mån förordnande om uttagande av

accis enligt förordningen om accis å margarin och vissa andra

fettvaror av Kungl. Majit meddelas, Kungl. Majit skall

äga att för tid, varunder sådan accis utgår, förordna, att med

accisförordnandet avsedd vara skall beläggas med tull, som

motsvarar den för densamma bestämda accisen, eller, därest

tull å varan redan utgår, en med accisbeloppet förhöjd tull;

dock att från sådan tull eller tullförhöjning skall undantagas

vara, som införes uteslutande för tillverkning i och för försäljning

av annan accisbelagd vara;

C) att följande motioner, nämligen

I: 15 och II: 17, likalydande, I: 219 och lii 318, likalydande,

1:220 och 11:141, likalydande, 1:221 och 11:342, likalydande,

I: 222 och II: 338, likalydande, I: 313 och II: 463,

likalydande, 1:314 och 11:461, likalydande, 1:315, 1:316,

I: 329 och II: 487, likalydande, I: 330, I: 331 och II: 482, likalydande,

1:332 och 11:483, likalydande, 11:444, 11:462, II:

484, II: 485, II: 486, II: 488, II: 490, II: 491, II: 492, II: 493,

II: 494, II: 495 ävensom II: 496,

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.»

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 49

2) av herrar Elon Andersson, Björnsson och Carlström, vilka ansett, att

utskottets utlåtande, i vad det avser fodermedelsregleringen, bort ha följande

lydelse:

»I fråga om fodermedelsregleringen innebär---(lika med utskottet)

---härutinnan föreslagit.

I propositionen nr 230 har departementschefen på förslag av jordbruksutredningen

begärt bemyndigande för Kungl. Majit att under regleringsåret

1939/40 av jordbrukets prisregleringsfond få använda högst 2 miljoner kronor

för stödjande av export av fodersäd. I motionen I: 316 yrkas avslag å

departementschefens hemställan i denna del. Liksom departementschefen

hyser utskottet principiella betänkligheter mot att inordna exportstödjande

åtgärder i regleringssystemet å förevarande område. För sin del tillmäter

utskottet dessa betänkligheter sådan betydelse, att utskottet, i överensstämmelse

med vad som yrkats i sistberörda motion, icke anser sig kunna tillstyrka

det ifrågasatta bemyndigandet för Kungl. Maj:t. Härav följer, att

utskottet icke kan biträda de yrkanden i motsatt riktning, som framställts

1 motionerna I: 328 och II: 489.

Vad departementschefen — — — (lika med utskottet) —--Norr
bottens

län.»

3) av herr Lövgren, vilken ansett, att utskottet i anledning av motionerna

I: 332 och II: 483, likalydande, bort tillstyrka följande ändringar av kungörelsen

den 30 juni 1937, (nr 650) angående statsbidrag för sändningar av

vissa fodermedel till Västerbottens och Norrbottens län: Statsbidrag för

sändning av oljekakor och sådant fodermjöl, varå skatt utgår, samt av majs

till ort inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

från ort utom dessa län skall utgå med det belopp för kilogram, varmed skatt

eller införselavgift å varan utgår; dock att bidraget icke må överstiga, då

varan sändes till Västernorrlands eller Jämtlands län 2 öre, då den sändes

till Västerbottens län 3 öre samt då den sändes till Norrbottens län 5 öre för

kilogram av sändningens verkliga vikt.

Statsbidrag för sändning från ort inom Västernorrlands eller Jämtlands

län till ort inom Västerbottens eller Norrbottens län skall utgå nied det belopp

för kilogram, varmed för varan utgående skatt eller avgift överstiger

2 öre, dock för sändning till Västerbottens län högst med 1 öre samt för

sändning till Norrbottens län högst med 3 öre för kilogram av sändningens

verkliga vikt.

Statsbidrag för sändning från ort inom Västerbottens län till ort inom

Norrbottens län skall utgå med det belopp för kilogram, varmed för varan

utgående skatt eller avgift överstiger 3 öre, dock högst med 2 öre för kilogram

av sändningens verkliga vikt.

4) av herr Carlström, i vad avser stödköp av brödsäd.

5) av herr Johansson i Björnlunda.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 2 avd. Nr 2.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.