Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ökat tullskydd för matlök m. m.

1939-05-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevJoU 1939:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ökat tullskydd för matlök m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 4 e. m.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande i

anledning av väckta motioner örn ökat tullskydd

för matlök m. m.

Enligt överenskommelse mellan bevillningsutskottet och jordbruksutskottet

ha till behandling i sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott

överlämnats följande under motionstiden vid riksdagens början

väckta, till bevillningsutskottet hänskjutna motioner, nämligen

1) I: 90 av herr Löfvander m. fl. likalydande med II: 143 av herrar

Lundgren och Tornegård, vari hemställts, att tullen å matlök (stat. nr

109, tulltaxenr 53) måtte bestämmas till 5 kronor för tiden 1 april—31

maj samt till 20 kronor under annan tid av året, allt pr 100 kg.;

2) II: 142 av herr Lundgren, vari hemställts, att kvistar och blad, hänförliga

till stat. nr 98, s. k. snittgrönt, asparagus plumosus och spången

samt adiantum, utöver nuvarande tull av 50 kronor pr 100 kg.

åsättas en tilläggstull av 450 kronor pr 100 kg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas

till dessa.

Tull å lök infördes första gången 1885 (med tillämpning från och med

den 7i 1886) och bestämdes då till 10 öre för kg. Denna tullsats gällde

sedan ända till år 1925, då tullen i samband med samma års svenskspanska

handelstraktat nedsattes till 5 öre för kg. Yrkanden om höjning

av tullen framställdes därefter vid flera tillfällen såväl motionsvis

i riksdagen som hos Kungl. Maj:t. I anledning av väckta motioner

(I: 104 och II: 254) beslöt 1936 års riksdag höja den för tiden Ve—31/is

utgående tullen till 20 öre för kg.

Lök är i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagen

på följande sätt:

Statistiskt

Tull för

100 kg.

Tulltaxenr

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

kronor

färska eller enbart kokade:

lök:

109: 1

under tiden 1/i—s,/ö.............

......T

5: —

53: 1

109: 2

under annan tid...............

......T

20: —

53: 2

Bihang till riksdagens protokoll 1931). 7 sami. 2 avd. Nr 3. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Enligt beslut av 1888 års riksdag åsattes kvistar och blad en tull av

2 kronor pr kg. Emellertid framkommo protester häremot, vilka föranledde

en tullsänkning till 50 öre för kg. redan påföljande år. Någon

ändring har sedan icke vidtagits beträffande denna tullrubrik.

Kvistar och blad äro i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

upptagna på följande sätt.

Statistiskt

nr

Tull för

100 kg.

kronor

Tulltaxenr

98

Kvistar och blad, naturliga; ävensom frukter

naturliga, icke ätbara, samt gräs:

till prydnad användbara, även preparerade . .

och bär,

. . . . E

50: —

43

Frukt- och trädgårdsutredningen har i ett den 15 februari 1938 avgivet

betänkande (stat. off. utr. 1938: 5) föreslagit, bland annat, den ändrade

lydelsen av tulltaxan, att stat. nr 109: 1 kommer att omfatta »tiden 1/s—

sl/5» samt att av kvistar och blad, härförliga till stat. nr 98, adiantum samt

asparagus sprengeri och plumosus åsättas en tilläggstull av 450 kronor för

100 kg.

I proposition nr 303 till 1938 års riksdag har Kungl. Majit framlagt åtskilliga

förslag till åtgärder till stödjande av trädgårdsnäringen m. m. I

anledning av frukt- och trädgårdsutredningens förslag till ökat tullskydd

för näringen anförde föredragande departementschefen följande:

»Med hänsyn till vad som i olika hänseenden framkommit vid de av fruktoch

trädgårdsutredningen verkställda undersökningarna rörande produktions-

och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen torde det vara

tveksamt, huruvida en förstärkning av tullskyddet i nuvarande läge skulle

tjäna syftet att åstadkomma en förbättrad lönsamhet för näringen i dess

helhet. De snart sagt obegränsade naturliga utvecklingsmöjligheterna, den

jämförelsevis stora snabbhet, varmed trädgårdsodlingen kan anpassas efter

ett ökat tullskydd, samt lättheten att etablera sig som självständig företagare

inom yrket måste i och för sig anses ägnade att inge dylikt tvivel.

Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att utredningen såsom en

väsentlig anledning till uppkomna svårigheter inom näringen framhållit en

stegrad inbördes konkurrens mellan odlarna, vilken i första hand gått ut

över de mindre företagarna. Ett ökat tullskydd skulle tydligen under nuvarande

förhållanden icke åstadkomma någon förändring i detta avseende.

Beträffande flera av de produkter, för vilka en höjning av tullskyddet föreslagits,

har utredningen därjämte ansett sig kunna konstatera, att överproduktion

föreligger. Av betydande vikt för frågans rätta bedömande äro även

de olikartade produktionsbetingelser, under vilka trädgårdsodlingen inom

olika delar av vårt land bedrives. Vad utredningen anfört med avseende

härå anser jag mig böra understryka. Det torde vara klart, att de stora

skiljaktigheter i fråga om jordmån och klimat, som förefinnas särskilt mellan

södra och mellersta Sverige, måste göra det vanskligt att utan effektiva

anstalter av organisatorisk art tillgripa tullåtgärder såsom medel för ernående

av en ökad räntabilitet. För att dylika åtgärder skola få avsedd

verkan synes det bland annat nödvändigt, att den ohämmade och i vissa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 3. 3

fall osunda konkurrens, som enligt vad förut anförts råder mellan större

och mindre odlare samt mellan odlare inom skilda landsdelar, i möjligaste

mån bringas att upphöra. Det är min förhoppning att den tilltänkta riksorganisationen

skall leda till resultat i nämnda hänseende. I avvaktan härå

synes med frågan örn ett förstärkt tullskydd för näringen böra anstå. Härför

tala även handelspolitiska skäl.»

I vissa i anledning av propositionen väckta motioner (I: 342 och II: 492,

I: 344 och II: 494 samt II: 495) yrkades i huvudsak bifall till frukt- och

trädgårdsutredningens tullförslag.

Savimansatt bevillnings- och jordbruksutskott yttrade i sitt utlåtande

nr 2 i anledning av propositionen 303/1938 bland annat följande:

^ »Utskottet delar departementschefens betänkligheter mot att under nu

rådande förhållanden inom näringen höja tullarna å näringens produkter.

I likhet med departementschefen finner utskottet det synnerligen tveksamt

örn en förstärkning av tullskvddet för levande växter, blommor samt vissa

grönsaker i enlighet med frukt- och trädgårdsutredningens förslag i nuvarande

läge skulle bliva till avsett gagn. Med hänsyn härtill och då åtgärder

i sådant syfte kunna väntas föra med sig vissa olägenheter i handelspolitiskt

hänseende och särskilt för den svenska exportens intressen anser sig

utskottet icke för närvarande — såsom yrkats i motionerna I: 344 och

II: 494 — böra tillstyrka ett genomförande av berörda förslag. Härav följer

att utskottet ej heller kan biträda motsvarande yrkanden i motionen II: 495.

Med det anförda har utskottet icke velat ställa sig principiellt avböjande

till de från odlarnas sida framförda kraven på en ytterligare begränsning

av importen av trädgårdsalster. Emellertid anser utskottet, att odlarna dessförinnan

böra visa sin goda vilja och förmåga att komma till rätta med de

missförhållanden i fråga örn distribution och avsättning inom landet som

för närvarande råda. Särskilt finner utskottet det angeläget, att den organisation

som nu är under bildande vinner sådan anslutning bland odlarna

att den kan fylla sin uppgift i förevarande avseende. Skulle det sedan organisationen

färdigbildats och vunnit erforderlig stadga visa sig att marknadsförhållandena

även i fortsättningen till följd av importens storlek utveckla

sig i för odlarna ogynnsam riktning, vill utskottet icke avvisa tanken

att genom importreglering eller åtgärder av annat slag bereda den inhemska

odlingen ett ökat skydd mot utlandet. Självfallet böra härvid handelspolitiska

hänsyn tågås. Åv vad utskottet sålunda anfört torde framgå,

att utskottet icke kan biträda det i motionerna I: 342 och II: 492 framförda

yrkandet, att riksdagen redan nu skulle hos Kungl. Majit anhålla örn vidtagande

av åtgärder för dylik reglering.»

På hemställan av utskottet föranledde ifrågavarande yrkanden i motionerna

icke någon riksdagens åtgärd.

Som den föregående framställningen närmare utvisar voro de förslag, utskottet.

som framlagts i motionerna, föremål för prövning av 1938 års riksdag i

samband med behandlingen av Kungl. Majlis proposition nr 303 angående

åtgärder till stödjande av trädgårdsnäringen m. m. På hemställan av sammansatt

bevillnings- och jordbruksutskott i dess utlåtande nr 2 lämnades

förslagen då utan åtgärd. I sitt nämnda utlåtande anförde 1938 års utskott,

bland annat, att utskottets avstyrkande icke innebar, att utskottet ställde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 3.

sig principiellt avböjande till de krav på ytterligare begränsning av importen

av trädgårdsalster, som förelåge från odlarnas sida. Emellertid ansåg

utskottet, att odlarna först borde visa sin goda vilja och förmåga att komma

till rätta med de missförhållanden i fråga om distribution och avsättning

som rådde. Särskilt fann utskottet det angeläget, att den odlarorganisation

(Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund), som vid utlåtandets

avgivande var under bildning, vunne sådan anslutning bland odlarna,

att den kunde fylla sin uppgift i förevarande avseende. Skulle det sedan

organisationen färdigbildats och vunnit erforderlig stadga visa sig att marknadsförhållandena

även i fortsättningen till följd av importens storlek utvecklade

sig i för odlarna ogynnsam riktning, ville utskottet icke avvisa

tanken att bereda den inhemska odlingen ett ökat skydd mot utlandet.

Härvid borde självfallet handelspolitiska hänsyn tagas.

De villkor, som 1938 års utskott ansåg sig böra uppställa för att frågan

örn ytterligare begränsning av importen av trädgårdsalster skulle tagas under

omprövning av riksdagen, äro, såvitt utskottet har sig bekant, ännu icke

uppfyllda. Den förut omförmälda riksorganisationen har visserligen färdigbildats

men så nyligen, att det ännu är för tidigt att bilda sig något omdöme

örn dess verksamhet. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna

tillstyrka bifall till motionen II: 142 om ökat tullskydd för snittgrönt. Vidkommande

motionerna I: 90 och II: 143 om ökat tullskydd för matlök

vill utskottet föreslå, att Kungl. Majit bemyndigas att, i den mån Kungl.

Majit finner så av förhållandena påkallat och handelspolitiska skäl icke

lägga hinder i vägen, förordna örn höjning av den under månaderna januari

—mars utgående tullen å matlök intill ett högsta belopp av 20 kronor för

100 kilogram. I övrigt torde sistnämnda motioner av riksdagen böra lämnas

utan åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, i anledning av de likalydande

motionerna I: 90 och II: 143, bemyndiga Kungl. Majit att,

i den mån förhållandena så påkalla, förordna örn höjning

av tullen å matlök under tiden 1 januari—31 mars (ur

tulltaxenummer 53: 2) intill ett högsta belopp av 20 kronor

* för 100 kilogram;

2) att motionerna I: 90 och II: 143, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet under 1) hemställt,

av riksdagen lämnas utan åtgärd;

3) att motionen II: 142 av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1939.

På sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 2.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 3. 5

Reservation

av herrar Elon Andersson, Sjödahl, Björnsson, Lövgren, Werner i

Hultsfred samt Granath, vilka — med förmälan att enligt deras mening

skäl icke förelåge att för närvarande genomföra ökat tullskydd för matlök

— hemställt,

att riksdagen måtte avslå utskottets hemställan under 1).

Bihang till riksdagens protokoll 19S''J. 7 sami.

avd. Nr S.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.