Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående tullen på klarmedelssurrogat.

1939-04-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:16, Betänkande i anledning av väckta motioner angående tullen på klarmedelssurrogat.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1939 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående tullen på klarmedelssurrogat.

(l:a avd.|

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 160 i

törsta kammaren av herrar Emil Andersson och John Gustavson samt nr 233

i andra kammaren av herr Hansson i Hönö m. fl., har hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla örn utredning angående höjning

av tull på klarmedelssurrogat och för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må giva anledning».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen nr 160 i första

kammaren.

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

I motionerna har bland annat framhållits, att den klarskinnsberedning av

simblåsor av fisk, vilken sedan gammalt bedrivits i Bohuslän, under senare

år gått alltmera tillbaka. Anledningen härtill har uppgivits vara en ökad införsel

av utländskt klarmedelssurrogat.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit av kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt ävensom

av lantbruksstyrelsen avgivna utlåtanden. Vid kommerskollegii och generaltullstyrelsens

utlåtande hava fogats en skrivelse från Sveriges kemiska industrikontor,

som avstyrkt bifall till motionerna, samt en av föreståndaren

för tullverkets huvudlaboratorium upprättad promemoria i ärendet.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att det ur fiskerinäringens synpunkt

vore av vikt, om den i motionerna avsedda tillverkningen alltjämt kunde

bibehållas åt skärgårdsbefolkningen. Det vore därför önskvärt, att den av

motionärerna begärda utredningen komme till stånd.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava under framhållande av

att användningen av kaffeklarmedel inom landet överhuvud taget enligt inhämtade

uppgifter vore stadd i tydlig tillbakagång, avstyrkt bifall till de föreliggande

motionerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 5

Ämbetsverken hava vidare anfört:

»Den i motionerna såsom klarmedelssurrogat betecknade varan torde i likhet

med det inhemska klarskinnet vara framställt av fiskblåsor. Det importerade

klarmedlet, som lärer härröra från blåsor av större fiskar, synes

hava undergått en relativt omfattande beredning genom valsning m. m. och

förekommer till import antingen i större halvgenomskinliga blad eller mindre

kvadratiska eller rektangulära bitar. Redan år 1931 förelåg frågan örn

denna artikels tulltaxering till avgörande inom generaltullstyrelsen, varvid

densamma hänfördes till tulltaxenr 278 (statistiskt nr 616), vilket taxenummer

omfattar ''Draglim, kaseinlim och andra, ej särskilt nämnda slag av lim,

icke flytande; ävensom vals-, autograf- och hektografmassa samt arbeten

därav’, med tull av 20 kronor för 100 kilogram. Det importerade kaffeklarmedlet

är icke någon ny produkt utan har enligt kemikontorets yttrande

förekommit på den svenska marknaden sedan år 1927.

Under förenämnda statistiska nr 616 falla en mångfald olika kvaliteter av

lim och limämnen, vilket medför att handelsstatistikens siffror icke giva någon

egentlig ledning för bedömandet av de kvantiteter av omhandlade klarmedel,

som importerats under de senare åren. Av kemikontoret inhämtade

upplysningar giva emellertid vid handen, att importkvantiteterna under de

två senaste åren uppgått till inalles omkring 5 ton. Värdet å nämnda kvantitet

kan beräknas till cirka 33,000 kronor.

Den av ämbetsverken verkställda utredningen har bestyrkt motionärernas

uppgifter rörande den minskade avsättningen för svenskt kaffeklarmedel.

Efter vad ämbetsverken kunna finna, torde emellertid avsättningssvårigheterna

för det inom landet tillverkade klarskinnet icke främst utgöra en prisfråga

utan snarare hava sin grund i den svenska produktens mindre tilltalande

utseende i jämförelse med den utländska varan. För en artikel med

den användning, varom här är fråga, spelar varans utseende onekligen stor

roll vid försäljningen. Med hänsyn till dessa förhållanden anse ämbetsverken

det för närvarande icke möjligt att genom en tull av rimlig storlek kunna

nämnvärt påverka införseln av utländskt kaffeklax-medel till förmån för

den inhemska produkten. I första hand synes i stället böra tagas under

övervägande, huruvida icke det svenska klarmedlet genom ytterligare bearbetning

eller på annat sätt skulle kunna givas ett för den köpande allmänheten

mera tilltalande utseende. Innan så blivit fallet, torde en förhöjd tull,

även örn den fastställdes till det i motionen föreslagna beloppet av 3 kronor

för kilogram — motsvarande närmare 50 procent av importpriset -— icke

komma att medföra önskat resultat.»

Enligt en av Sveriges kemiska industrikontor meddelad uppgift har importen

av kaffeklarmedel under åren 1937 och 1938 utgjort 3,700 respektive

1,300 kilogram. Dessa siffror visa, att införseln under år 1938 avsevärt

minskats. Det i motionerna omnämnda förhållandet, att den inhemska beredningen

av dylik vara gått tillbaka i sådan grad, att under sistnämnda år

praktiskt taget ingen försäljning av svenskt klarmedel kunnat äga rum. bär

sannolikt icke sin grund i ökad import. Nedgången i tillverkningen torde

i stället, såsom ock av ämbetsverken framhållits, bero dels på minskad

användning av klarmedel inom landet överhuvud taget, dels på den svenska

produktens mindre tilltalande utseende vid jämförelse med den utländska varan.

Berörda omständigheter tala enligt utskottets mening för, alt någon

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

ändring för närvarande icke bör vidtagas i tullbeskattningen av kaffeklarmedel.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 160 av herrar Emil Andersson

och John Gustavson samt 11:233 av herr Hansson

i Hönö m. fl., angående tullen på klarmedelssurrogat, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1939.

På bevillningsutskottets vägnar: r

IVAR ANDERSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 15.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.