Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tilläggstullen å handskar m. m.

1939-05-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:23, Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tilläggstullen å handskar m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23-

11

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

höjning av tilläggstullen å handskar m. m.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 89 i första

kammaren av herr Karl Karlsson samt nr 231 i andra kammaren av herrar

Persson i Vinberg och Hagberg i Malmö, har hemställts, »att riksdagen matte

besluta, dels att tilläggstullen för handskar vid tulltaxenr 303 (statistiskt nr

671) höjes från 300 till 1,200 kronor för 100 kilogram, dels ock att delar av

läder eller skinn till handskar, hänförliga till sagda nummer, åsättas en tillläggstull

av 600 kronor för 100 kilogram».

Beträffande motiveringen för dessa förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen nr 89 i första

kammaren.

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Bestämmelserna i tulltaxan rörande handskar hava för närvarande följande

lydelse.

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Arbeten av läder och skinn

Tull

för 100 kg

kronor

302

670

handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oav-

303

671

sett materialet, fäkt- och boxhandskar N

andra slag; ävensom delar av läder eller

150: —

skinn till handskar, hänförliga till detta

nummer..........................N

600: —

De handskar, som falla under tulltaxenr 303, draga enligt förordning den

31 januari 1932 med tillägg till gällande tulltaxa förutom grundtullen en tillläggstull

av 300 kronor för 100 kilogram. Denna tilläggstull utgår icke för

under sistnämnda rubrik upptagna delar av läder eller skinn till handskar.

De i motionerna framlagda förslagen innebära, att tullen för handskar

hänförliga lill tulltaxenr 303 ävensom delar av läder och skinn till dylika

opaginerad Kontrollera mot PDF

i2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

handskar skulle fördubblas. Beträffande handskar skulle detta ske genom

höjning av tilläggstullen från 300 till 1,200 kronor för 100 kilogram samt beträffande

för handskar avsedda delar av skinn och läder genom att dessa

varor åsattes en tilläggstull av 600 kronor för 100 kilogram.

Till stöd för de föreslagna tulländringarna hava motionärerna anfört i

huvudsak följande.

Den svenska handskindustriens ställning i konkurrenshänseende hade under

senare ar allt mera försämrats. Konsumtionen av handskar hade visserligen

stigit, men införseln hade ökat i långt högre grad. Införseln hade sålunda

under femårsperioden 1934—1938 fördubblats, och stegringen hade

varit särskilt markerad under det senaste året. Den ökade importen hade

helt naturligt medfört, att läget försämrats för den inhemska fabrikationen

av handskar, och man hade under år 1938 allmänt nödgats begränsa

arbetstiden till vissa dagar i veckan. Med hänsyn till den konkurrens, som

förekomme inom landet, hade man anledning antaga, att tullförhöjningen

väsentligen skulle komma att verka såsom ett marknadsskydd

och sålunda, särskilt ifråga om de enklare handskarna, ej leda till en icke

motiverad prisstegring.

Införseln av handskar m. m. fallande under talltaxenr 303 (statistiskt nr

671) omfattade under åren 1930—1938 följande kvantiteter och värden:

År

Kg

1,000 kronor

År

Kg

1,000 kronor

1930 ......

..... 41,375

2,938

1935 ......

..... 20,699

1,540

1931......

..... 37,390

2,408

1936 ......

..... 23,740

1,632

1932 ......

..... 22,481

1,349

1937 ......

..... 26,451

2,197

1933 ......

..... 20,250

1,422

1938 .....

..... 40,705

3,053

1934 ......

..... 19,049

1,275

Tillverkningen av handskar inom landet omfattade under åren

1931—1937

följande kvantiteter och värden:

År

1,000 pär

1,000 kronor

År

1,000 pär

1,000 kronor

1931......

____ 378

1,722

1935 ......

.... 1,225

4,632

1932 ......

____ 482

2,181

1936 ......

.... 1,417

5,396

1933 ......

____ 690

2,811

1937 ......

.... 1,411

5,377

1934 ......

853

3,396

Beträffande tillverkningen år 1938 föreligga ännu icke officiella statistiska

uppgifter. Av uppgifter, som under hand införskaffats, synes emellertid

framgå, att tillverkningen år 1938 i jämförelse med 1937 undergått någon,

ehuru icke särdeles betydande, minskning.

Sveriges import av handskar fallande under stat. nr 671 har under ett

antal år varit fördelad på olika länder på sätt framgår av den å sid. 13 intagna

sammanställning, där även importvärdet per kilogram angives.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

13

1930

1935

1937

1938

kg

kr./kg

kg

kr./kg

kg

kr./kg

kg

kr./kg

Tjeckoslovakien ....

16,761

54.50

13,556

59.—

16,455

73.—

20,335

72.50

Tyska riket........

13,655

61.-

2,450

109.—

2,713

129.—

4,376

84.50

Frankrike..........

5,274

170.—

2,790

117.—

3,671

O

to

''1

8,588

75.50

Italien ............

2,764

56.50

583

80.-

777

53.—

959

72.-

Ungern............

25

58.—

87

71.-

400

76.—

2,182

78.50

Övriga länder......

2,696

—

1,053

—

2,355

—

4,355

—

41,375

71.—

20,699

75.-

26,457

82.50

40,705

75.—

Av förut lämnade uppgifter framgår bland annat, att importen åren 1930

och 1938 uppnådde i det närmaste samma värde av cirka 3 miljoner kronor.

Under den mellanliggande tiden sjönk importen till ett minimivärde år 1934

av mindre än hälften av nyssnämnda totalvärde och under samma period

ökade den inhemska tillverkningen ganska jämnt till och med år 1936 för att

år 1937 undergå en obetydlig minskning. Värdet av den inhemska tillverkningen

har åren 1934—1937 uppgått till i runt tal närmare tre fjärdedelar

av sammanlagda värdena av importen under stat. nr 671 och den svenska

tillverkningen.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt avgivet

utlåtande i anledning av ifrågavarande motioner.

För egen del hava ämbetsverken avstyrkt motionerna. Vid utlåtandet har

fogats ett av kommerskollegium den 23 februari 1939 till Konungen avgivet

utlåtande över en framställning om bland annat höjning av tullbeläggningen

å handskar m. m., fallande under tulltaxenr 303, till 3,600 kronor för 100 kilogram.

Vid sistnämnda utlåtande hade fogats bland annat i ärendet avgivna

yttranden från handelskamrarna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle.

Av nämnda yttranden framgår beträffande nu ifrågavarande spörsmål i huvudsak

följande:

Stockholms handelskammare, som erfarit att 1938 års tulltaxerevision

vore sysselsatt med utredning av frågan om tullbeskattningen av handskar,

anser sig icke böra nu taga närmare ställning till det föreliggande spörsmålet

utan hemställer, att ärendet icke måtte föranleda annan åtgärd än att handlingarna

i detsamma överlämnas till tulltaxerevisionen.

Handelskammaren i Malmö hemställer, alt framställningen på sådant sätt

måtte bifallas, att grundtullen vid stat. nr 671 höjes från nuvarande 600 kronor

till 1,200 kronor för 100 kilogram samt att tilläggstullen vid samma stat.

nr i vad den avser handskar, andra slag, höjes från 300 till 600 kronor för

100 kilogram.

Handelskammaren i Göteborg avstyrker framställningen i vad den avser

ökad tull å handskar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Hand el skammur en i Gävle tillstyrker, att ifrågavarande tullskydd måtte

ökas till en storlek, som ej alltför mycket underskrider vad i framställningen

begärts. Handelskammaren avstår dock från att uttala sig angående tullsatsens

storlek, med hänsyn till att frågan om tullbestämning för handskar,

enligt vad handelskammaren erfarit, lär vara föremål för utredning av

1938 års tulltaxerevision.

I sitt ovannämnda utlåtande den 23 februari 1939 har kommerskollegium

efter att hava redogjort för de senare årens import- och tillverkningsstatistik

rörande nu ifrågavarande varuslag anfört bland annat följande:

Uppgifterna över importens storlek under senare år visade en starkare importökning

under år 1938 än under de närmaste föregående åren. Att ökad

förbrukning inom landet bidragit härtill förefölle ganska klart, enligt de upplysningar

kollegium mottagit. Sålunda syntes en markerad förskjutning i konsumtionen

från tunna vantar till handskar kunna konstateras inom detaljhandeln

under de senaste högkonjunkturåren, en utveckling, som även avsatt

spår i handelsstatistiken för vantar. Det vore emellertid för kollegium

svårt att avgöra, i vad mån importvarorna dessutom kunnat undantränga

de svenska varorna genom övermäktig priskonkurrens. Det förhållandet,

att arbetskonflikt hade rått i Malungsdistriktet under 1938 års första månader

och att pågående löneförhandlingar vid många av landets övriga

handskfabriker i viss mån verkat återhållande på vederbörande företags förhandlingar

om leveransavtal, syntes i varje fall ha förorsakat en minskning

av den svenska produktionen, oberoende av den utländska konkurrensen.

Av sökanden hade för kollegium företetts ett flertal prov å importerade

handskar med åtföljande kalkyler över importpris och kostnader för tillverkning

inom landet. Av dessa uppgifter och av upplysningar, som kollegium

under hand inhämtat från personer, verksamma inom handeln med

handskar, syntes i stort sett framgå följande. Beträffande handskar av

högre enhetsvikt, exempelvis tyngre fodrade handskar, syntes nuvarande

tullskydd få anses vara tillräckligt för att de svenska fabrikerna skulle hava

en viss, ej alldeles obetydlig konkurrenskraft gentemot utlandet. Beträffande

lättare handskar och särskilt i de fall, då dessa på grund av tillverkningssätt

o. s. v., vore mera arbetskrävande, syntes däremot för de svenska tillverkningarna

möta svårigheter, ibland rätt markerade, att hävda sig i konkurrensen.

Härvid måste emellertid också tagas hänsyn till, att dessa slag

av handskar i rätt stor utsträckning finge anses vara modevaror, i fråga örn

vilka priset ej bleve ensamt avgörande för avsättningen.

I sitt utlåtande den 23 februari 1939 berörde kommerskollegium jämväl

frågan örn lämpligheten och möjligheterna att åstadkomma en differentiering

efter handskarnas vikt av förevarande tullsats. Härom yttrade kollegiet med

stöd av under hand från 1938 års tulltaxerevision inhämtade uppgifter följande:
Revisionen

hade undersökt möjligheten att åstadkomma den ifrågasatta

differentieringen vid en sådan viktgräns, att de ovan angivna tunnare och

av finare skinn bestående handskarna, beträffande vilka den utländska konkurrensen

vore mest kännbar, skulle kunna beläggas med högre tull. Tills

vidare hade man emellertid ej funnit någon godtagbar lösning av detta spörsmål.

Däremot kunde tänkas, att en något högre viktgräns kunde påfinnas,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

15

varigenom, förutom i tulltaxenr 302 redan upptagna slag av handskar, ävensom

exempelvis ishockeyhandskar kunde frånskiljas den högst tullbelagda

gruppen och således komma i åtnjutande av en lägre tullsats. För bedömandet

av det nu förevarande ärendet syntes emellertid denna omständighet

sakna egentlig betydelse.

önskade man bereda ökat tullskydd åt tillverkningen av tunnare handskar,

syntes sålunda ej kunna undvikas, att vissa dylika handskar, som försetts

med foder och därigenom ökat i vikt, komme att falla utanför viktgränsen

och .sålunda draga lägre tull än vad som avsetts.

Efter det ämbetsverken avgivit sitt ovannämnda utlåtande har kommerskollegium

till utskottet ingivit ett av Stockholms handelskammare i ärendet

avgivet yttrande, vari handelskammaren avstyrkt motionerna.

Av den officiella statistiken framgår, att importen av handskar, hänförliga

till tulltaxenr 303, samt delar av läder eller skinn till sådana handskar under

åren 1934—1937 visserligen undergått en ganska betydande stegring,

men att den inhemska framställningen av dylika varor under samma tidsperiod

i än högre grad ökats. Den svenska handskfabrikationen har under

dessa år tillgodosett närmare tre fjärdedelar av den inhemska förbrukningen.

Det är först under år 1938, som en förskjutning av den inhemska

handsktillverkningens volym till förmån för importen gjort sig i högre grad

märkbar. Sålunda har införseln sistnämnda år företett en kraftig uppgång,

medan den svenska produktionen, såvitt av lämnade uppgifter framgår, icke

uppvisat någon större förändring i jämförelse med närmast föregående år.

Detta torde åtminstone i någon mån hava sin förklaring däri, att, enligt

vad för utskottet uppgivits, de svenska handskfabrikerna på grund av olika

omständigheter icke varit i stånd att öka sina leveranser i samma proportion

som efterfrågan på handskar stegrats. Denna ökade efterfrågan torde

emellertid till följd av de goda konjunkturerna i betydande grad ha inriktats

på sådana mera dyrbara eller särskilt modebetonade handskar, som på

grund av den begränsade hemmamarknaden icke med fördel kunna tillverkas

inom landet. Beträffande dessa slag av handskar, för vilka tullen i

vissa fall obestridligen är mycket låg i förhållande till varuvärdet, skulle en

tullförhöjning knappast bliva till större nytta ur den inhemska tillverkningens

synpunkt. Vad åter angår handskar av de mera vanliga typerna

och kvaliteterna, synes tullen vara av den storlek, att den i skälig

mån tillgodoser industriens behov av skydd mot den utländska konkurrensen.

På grund av vad sålunda anförts och då ett bifall till motionerna skulle

kunna medföra ogynnsamma verkningar i handelspolitiskt hänseende, får

utskottet hemställa,

Utskottet.

att de likalydande motionerna I: 89 av herr Karl Karlsson

och II: 231 av herrar Persson i Vinberg och Hagberg i Mai
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

mö, om höjning av tilläggstullen å handskar m. m., icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Heiding, Sjödahl, Velander,

Ekman, Gustaf Björkman, Robert Berg och Sylwan; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Olsson i Gävle, Ericson i

Boxholm, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Blomquist, Hagberg

i Malmö, Jonsson i Skedsbygd, Falk och De Geer i Lesjöfors.

397842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.