Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procents inbryggningsstyrka.

1939-05-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:32, Betänkande, i anledning av väckta motioner om tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procents inbryggningsstyrka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1939 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om tillverkning till avsalu inom landet av porter med

18 procents inbryggningsstyrka.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande, av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) motionen nr 91 i första kammaren av herr Ekman m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta sådana ändringar i gällande maltdrycksförordning

och rusdrycksförsäljningsförordning, att porter med en inbryggningsstyrka

av 18 procent extrakt (klass III) må få tillverkas till avsalu

inom landet och i försäljningshänseende jämställas med utländskt vin», samt

2) motionen nr 18 i andra kammaren av herr Lithander, däri hemställts,

»att riksdagen ville för sin del besluta att porter klass III i tillverknings-,

försäljnings-, utminuterings- och utskänkningshänseende måtte jämställas

med lättare utländska viner och att vederbörande utskott må förelägga riksdagen

härför behövliga författningsändringar».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Tillverkningen och försäljningen av skattepliktiga maltdrycker äro i huvudsak

reglerade genom förordningarna den 1 juni 1923 (nr 140) angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker, den 1 juni 1923 (nr 141) angående

förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl samt

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

Genom 1923 års maltdryckslagstiftning blev det tidigare, endast för viss

tid meddelade starkölsförbudet gällande för framtiden. Bestämmelserna rörande

detta förbud finnas i 23 § förordningen den 1 juni 1923 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker ävensom i förordningen samma

dag angående förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl.

Dessa bestämmelser innebära förbud mot tillverkning eller försäljning

av stark- eller exportöl, vartill räknas maltdrycker tillhörande tredje klassen

— sålunda jämväl porter inbryggd med en stamvört, vilkens extraktlialt

överstiger 10 V2 procent, s. k. exportporter — för annat ändamål än

utförsel ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt,

industriellt eller likartat ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 32.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Såsom skäl för nämnda förbuds införande åberopades förnämligast, att

det icke utan allvarliga olägenheter samt betydande risker ur nykterhetssynpunkt

skulle låta sig göra att i enlighet med de regler, som stadgades i

1917 års rusdrycksförsäljningsförordning, ordna handeln med de starkare

maltdryckerna.

Vid 1926, 1930, 1932, 1933 och 1934 års riksdagar hava motioner väckts,

avseende rätt att tillverka och försälja starkporter. På hemställan av bevillningsutskottet

hava dessa motioner icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I sitt år 1933 avgivna betänkande i ämnet, nr 7, erinrade bevillningsutskottet,

att Kungl. Maj:t bemyndigat 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen

att till behandling upptaga jämväl spörsmålet om och i vad mån

ändringar i maltdryckslagstiftningen borde vidtagas. Utskottet förutsatte

därvid, att de sakkunniga komme att ägna även frågan om rätt att tillverka

och försälja porter tillhörande maltdrycker av tredje klassen sin uppmärksamhet.

1934 års bevillningsutskott anförde i sitt betänkande nr 9, att spörsmålet

om vidtagande av förändringar i skilda hänseenden av gällande maltdryckslagstiftning

kommit i ett sådant läge, att igångsättandet av en särskild

utredning å detta område icke längre borde undanskjutas. Frågan

om upphävande av förbudet att för försäljning inom riket tillverka maltdrycker

av tredje klassen, däri inbegripet porter med en extrakthalt av 18

procent, borde jämväl inbegripas i utredningen.

Genom beslut den 27 april 1934 bemyndigade Kungl. Maj:t — med upphävande

av det 1928 års revision av rusdryckslagstifhangen lämnade uppdraget

— chefen för finansdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga

för att verkställa utredning och avgiva förslag angående ändringar i gällande

lagstiftning örn tillverkning, beskattning och försäljning av maltdrycker.

I sitt betänkande (Statens off. utredn. 1936: 5) hava nämnda sakkunniga,

1934 års maltdryckskommitté, föreslagit, att det sedan år 1923 gällande

starkölsförbudet skulle bibehållas. Till stöd härför hava de sakkunniga hänvisat

bland annat till de stora svårigheter, som vore förenade med att beträffande

en eventuell försäljning av starköl — vare sig fråga vore örn

starkölet i allmänhet eller allenast om pörtem —- ordna utminuteringen och

framför allt utskänkningen på ett sådant sätt, att försäljningen icke komme

all i väsentlig mån menligt påverka nykterlietstillståndet inom landet. I samband

med behandlingen av denna fråga har kommittén, såvitt angår porter,

anfört bland annat följande:

»Av de olika slagen av maltdrycker har en viss typ, nämligen pörtem,

drabbats hårdare av starkölsförbudet än de övriga. Pörtem intar en särställning

bland de olika maltdryckssorterna såtillvida, att det för framställning

av verklig porter nödvändigtvis erfordras en mycket hög inbryggningsstyrka

och en relativt hög alkoholhalt. Även om starkölsförbudet i övrigt

bibehölles, skulle därför särskilda skäl kunna åberopas för frigivande av

starkportern, och kravet därpå har också framförts med särskild skärpa. I

stort sett kunna emellertid mot ett frigivande av starkportern anföras sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

3

ina betänkligheter som mot ett frigivande av starkölet i allmänhet. Visserligen

har pörtem tidigare haft karaktären av en lyxvara, men det torde nog

vara tämligen klart, att tillhandahållandet av starkporter skulle uppamma

ett mera allmänt intresse för denna dryck och att densamma därför skulle

förorsaka vådor för nykterhet och ordning på enahanda sätt, som starkölet

i gemen skulle göra. Vidare måste man också taga hänsyn lill att en klar

gräns mellan pörtem, å ena, och starkölet i övrigt, å andra sidan, näppeligen

kan åstadkommas. Man bör därför icke bortse från att, örn starkportern

ensamt frigåves, det måhända icke skulle kunna förhindras, att vissa porterliknande

starkölstyper framkomme i marknaden. Det finnes även anledning

att antaga, att starkportern hos allmänheten skulle väcka ett intresse

för starkölet i övrigt, som för närvarande icke torde förefinnas i någon

nämnvärd grad. Det är också ganska troligt, att därest porterkonsumtionen

bleve av mera betydande omfattning, så att densamma inkräktade på marknaden

för pilsnerdrickat, krav på frigivande av starkölet i övrigt komme att

även från bryggeriindustriens sida framföras med helt annan styrka än hittills

skett. De skattepliktiga bryggerier, vilka icke tillverkade porter —- portertillverkning

förekommer praktiskt taget endast vid ett enda bryggeri i

landet — skulle nämligen då få ett ekonomiskt intresse av att få tillverka

ett starköl, vilket kunde upptaga konkurrens med pörtem.»

Kommittén, som föreslagit, att den nuvarande extraktgränsen mellan de

olika maltdrycksklasserna skulle slopas och att en viss höjning av den övre

alkoholgränsen för maltdryckerna av andra klassen skulle vidtagas, har därvid

framhållit, att speciellt för porterns vidkommande slopandet av extraktgränsen

och höjningen av alkoholgränsen torde komma att i någon mån

möjliggöra tillverkningen av en produkt, vilken, även om den icke torde

kunna jämställas med porter i egentlig mening, likväl torde bliva ägnad att

— åtminstone bättre än den nuvarande pörtem — tillgodose behovet av en

dylik dryck.

1 de föreliggande motionerna har i första hand hänvisats till tidigare i

riksdagen väckta motioner i detta ämne. I motionen 1:91 har, med anledning

av vad 1934 års maltdryckskommitté anfört som skäl mot införande

av tillstånd till försäljning av starkporter på motbok, bland annat framhållits,

att tillhandahållandet genom systembolagen av en stark maltdryck såsom

pörtem kunde förväntas avleda intresset för starköl i allmänhet. Att

det vore möjligt alt på ett fullt tillfredsställande sätt lösa frågan om en klar

gräns mellan pörtem och starkölet i övrigt framginge av den finska lagstiftningen

i ämnet. Beträffande de fördelar för näringsliv och statsfinanser,

som ett frigivande av starkportern skulle medföra, hava motionärerna anfört,

att systembolagen skulle tillföras ökade inkomster lill icke ringa belopp,

att staten skulle beredas en icke oväsentlig merinkomst genom ökad maltskatt

för pörtem, samt ali det svenska jordbruket skulle hava icke ringa

gagn av en ökad kornförbrukning lör tillverkningen av nämnda dryck. I

fråga örn förhållandet mellan porter av klass III och utländska viner hava

motionärerna erinrat, att allmänheten borde vara lika berättigad att å motbok

inköpa porter av 7 volymprocent alkoholhalt som utländskt vin med

mer än dubbelt så hög alkoholhalt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Utskottet.

1 de föreliggande motionerna föreslås, att porter med en inbryggningsstyrka

av 18 procent extrakt (klass III) skall få tillverkas till avsalu inom

landet och i försäljningshänseende jämställas nied vin. Förslaget går sålunda

ut på, att gällande starkölsförbud skall upphävas, såvitt angår nämnda

slag av maltdrycker.

I sitt förenämnda betänkande har 1934 års maltdryckskommitté såsom

skäl för starkölsförbudets bibehållande bland annat hänvisat till de olägenheter

i socialt hänseende, som kunde väntas bliva en följd av starkölets frigivande,

samt till de svårigheter, som vore förbundna med att på ett effektivt

sätt utöva kontroll över försäljningen av sådant öl. Även om det skulle

låta sig göra alt ordna utminuteringen av starköl genom systembolagen, vore

det förenat med avsevärda svårigheter att på ett tillfredsställande sätt reglera

utskänkningen av starköl. Mot ett frigivande av enbart starkportern har, på

sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen, kommittén i stort sett

anfört samma betänkligheter som mot ett frigivande av starkölet i allmänhet.

Beträffande det i motionerna framlagda förslaget har från systembolagshåll

för utskottet uppgivits, att oöverstigliga hinder icke förelåge för systembolagen

att på ett tillfredsställande sätt omhänderhava en eventuell försäljning

av starkporter, ehuruväl att vid en sådan försäljning på vissa håll kunde

bliva nödvändigt att utvidga befintliga lagerlokaler samt att i viss omfattning

öka personalen. Kontrollen ur nykterhetssynpunkt komme emellertid,

särskilt om försäljningen bleve av större omfattning, att medföra betydande

svårigheter för bolagen. Särskilt skulle det bliva väsentligt svårare

för dem afl utöva en effektiv kontroll över storleken av de enskilda köparnas

förbrukning av starkporter än i fråga om spritdrycker och vin. Det

skulle också bliva förbundet nied samma svårigheter som beträffande starköl

att på ett tillfredsställande sätt reglera utskänkningen. En lösning av utskänkningsfrågan

på det sätt, att starkporter endast finge tillhandahållas på

restauranger med spriträttigheter eller både på sådana restauranger och vinrestauranger,

komme sannolikt att leda till, att jämväl innehavare av kaféer

komme att framställa krav på rätt att utskänka starkporter. Tillhandahållandet

av nämnda maltdryck på vissa vinrestauranger och kaféer kunde

emellertid draga med sig en försämring av nykterhetstillståndet.

Av det anförda framgår, att den i motionerna berörda frågan nära sammanhänger

med spörsmålet om maltdryckslagstiftningens reformering, vilket

spörsmål för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Under

förhanden varande förhållanden anser utskottet det icke vara lämpligt att

frågan örn tillverkning och försäljning av starkporter behandlas fristående

från motsvarande spörsmål beträffande övriga maltdrycker. Utskottet förutsätter

emellertid, att i samband med prövningen av 1934 års maltdryckskommittés

förenämnda förslag jämväl de i de nu föreliggande motionerna

väckta förslagen komma att bliva föremål för närmare övervägande. Utskottet

vill härvid särskilt erinra om kommitténs förslag att slopa den nuvarande

extraktgränsen mellan de olika maltdrycksklasserna och att en

mindre höjning av den övre alkoholgränsen för maltdrycker av andra klas
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

5

sen skulle vidtagas. Enligt kommitténs mening skulle därmed möjliggöras

tillverkningen av en produkt, vilken, även om den icke torde kunna jämställas

med porter i egentlig mening, likväl borde — åtminstone bättre än

den nuvarande pörtem — kunna tillgodose behovet av en dylik dryck. På

grund av det anförda och då det torde kunna förväntas, att förslag till ändrad

maltdryckslagstiftning kommer att föreläggas riksdagen inom den närmaste

tiden, anser sig utskottet icke böra föreslå någon åtgärd i anledning av

motionerna. Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 91 av herr Ekman m. fl. och II: 18 av

herr Lithander, örn tillverkning till avsalu inom landet av

porter med 18 procents inbryggningsstyrka, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Heiding, Wahlmark, Sjödahl,

Elon Andersson, Velander, Ekman, Gustaf Björkman och Sylwan; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Blomquist, Jonsson i Skedsbygd,

Olsson i Kullenbergstorp och Thorell.

Reservationer:

1) av herrar Velander, Ekman, Gustaf Björkman, Sylwan, Lövgren och

Thorell, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen, har 1934 års maltdryckskommitté

beträffande pörtem bland annat anfört, att densamma drabbats

hårdare av starkölsförbudet än (ivriga maltdrycker. Kommittén har vidare

framhållit, att pörtem intoge en särställning bland de olika maltdrycks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

sorterna såtillvida, alt det för framställning av verklig porter nödvändigtvis

erfordrades en mycket hög inbryggningsstyrka och en relativt hög alkoholhalt.

Även om starkölsförbudet i övrigt bibehölles, kunde enligt kommitténs

mening särskilda skäl åberopas för frigivande av starkportern.

Av det anförda framgår, att maltdryckskommittén ansett, att starkportern

av flera skäl icke borde likställas med starköl i egentlig mening. Utskottet

delar denna kommitténs uppfattning. I likhet med motionärerna anser ock

utskottet, att tillhandahållandet genom systembolagen av porter klass III

kan förväntas avleda intresset för starköl i allmänhet samt bidraga till att

vinkonsumtionen minskas. Den nuvarande lagstiftningen gynnar nämligen

förbrukningen av vin med väsentligt högre alkoholhalt än av motionärerna

föreslås för den inhemska maltdrycken. Ur bland annat nykterhetssynpunkt

måste nämnda ordning anses anmärkningsvärd. Härtill kommer, att ett

upphävande av nämnda förbud, såvitt angår starkportern, skulle öka avsättningen

av svenskt korn samt gynna svensk näring. Ett frigivande av

starkportern skulle givetvis även medföra, att staten bereddes en icke oväsentlig

merinkomst på grund av maltskatten.

Vad angår försäljningen av starkporter får utskottet erinra om, att från

systembolagshåll uppgivits, att hinder icke föreligger för systembolagen att

omhänderhava försäljningen av nämnda maltdryck under förutsättning, att

försäljningen icke bleve av alltför stor omfattning. I fråga om kontrollen

över försäljningen har från vissa håll uttalats farhågor för, att det för nämnda

bolag skulle bliva förenat med stora svårigheter att utöva en ur nykterhetssynpunkt

effektiv kontroll. Härutinnan vill utskottet framhålla, att motionärernas

förslag allenast går ut på, att starkportern i försäljningshänseende

skall likställas med vin. Med hänsyn härtill och då det visat sig vara

möjligt att genomföra en tillfredsställande kontroll beträffande vinförsäljningen

anser utskottet starka skäl tala för att en sådan kontroll skall vara

möjlig att åstadkomma jämväl i fråga om försäljningen av starkportern. På

grund av det anförda får utskottet i princip förorda bifall till motionärernas

förslag.

I motionerna har yrkats, att den föreslagna reformen skulle genomföras

redan innevarande år. Nämnda reform sammanhänger emellertid nära med

spörsmålet örn maltdryckslagstiftningens reformering, vilket spörsmål för

närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Enligt vad utskottet

erfarit, torde det kunna förväntas, att förslag till ändrad maltdryckslagstiftning

kommer att föreläggas riksdagen inom en nära framtid. Utskottet,

som anser det icke vara lämpligt, att frågan om ändrade bestämmelser rörande

tillverkning och försäljning av starkporter behandlas fristående från

motsvarande spörsmål beträffande övriga maltdrycker, förutsätter, att Kungl.

Majit vid framläggandet av förslag till ändring av förenämnda lagstiftning

kommer att i nu förevarande hänseende beakta, vad utskottet anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

7

att riksdagen måtte, med anledning av motionerna 1:91

av herr Ekman m. fl. och II: 18 av herr Lithander, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville för riksdagen

snarast möjligt framlägga förslag till sådana ändringar

i förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av

rusdrycker samt förordningen den 1 juni 1923 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker ävensom förordningen

sistnämnda dag angående förbud mot införsel till

och försäljning inom riket av exportöl, att porter med 18

procent inbryggningsstyrka, hänförlig till maltdryck av tredje

klassen, må i riket försäljas under enahanda villkor, som

gälla beträffande viner.»

2) av herr Wahlmark, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»På sätt framgår ----(= den av herr Velander m. fl. avgivna reser
vationen

sid. 5, från och med rad 4 nedifrån till och med sid. 6, rad 17 uppifrån)

---på grund av maltskatten.

Vad angår försäljningen av starkporter får utskottet erinra om, att stark - porter redan nu försäljes genom apotek, dock endast mot läkarerecept, samt

att från systembolagshåll uppgivits, att hinder icke föreligger för systembolagen

att omhänderhava utminuteringen av nämnda maltdryck under förutsättning,

att försäljningen icke bleve av allt för stor omfattning. I fråga

om kontrollen över utminuteringen har från vissa håll uttalats farhågor för,

att det för nämnda bolag skulle bliva förenat med stora svårigheter att utöva

en ur nykterhetssynpunkt effektiv kontroll. Då det emellertid visat sig

vara möjligt att genomföra en tillfredsställande kontroll beträffande vinförsäljningen,

anser utskottet starka skäl tala för att en sådan kontroll skall

vara möjlig att åstadkomma jämväl i fråga om utminuteringen av starkportern.

Därest inköp av starkporter å systembolagen möjliggöres, skulle

det icke längre bliva erforderligt att, såsom för närvarande är fallet, med

anlitande av läkarerecept inköpa varan å apotek, en anordning som ur olika

synpunkter varit olämplig.

Beträffande åter utskänkningen av starkporter hyser utskottet betänkligheter

mot motionärernas förslag att i nämnda hänseende likställa starkporter

med vin. Tillhandahållandet av starkporter på vissa vinrestauranger

och kaféer kan nämligen komma att draga med sig en försämring av nykterhetstillståndet.

På grund av det anförda anser sig utskottet icke kunna biträda motionärernas

förslag i annan mån än såvitt angår utminuteringen av starkporter.

I motionerna har yrkats, att den föreslagna reformen .skulle genomföras redan

innevarande år. Nämnda reform sammanhänger emellertid nära med

spörsmålet örn maltdryckslagstiftningens reformering, vilket spörsmål för

närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Enligt vad utskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

erfarit, torde det kunna förväntas, att förslag till ändrad maltdryckslagstiftning

kommer att föreläggas riksdagen inom en nära framtid. Utskottet, som

anser det icke vara lämpligt att frågan om ändrade bestämmelser rörande

försäljningen av starkporler behandlas fristående från motsvarande spörsmål

beträffande övriga maltdrycker, förutsätter, att Kungl. Majit vid framläggandet

av förslag till ändring av förenämnda lagstiftning kommer att i

nu förevarande hänseende beakta, vad utskottet förut anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av motionerna 1:91

av herr Ekman m. fl. och II: 18 av herr Lithander, i skrivelse

lill Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville för riksdagen

snarast möjligt framlägga förslag till sådana ändringar

i förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av

rusdrycker samt förordningen den 1 juni 1923 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker ävensom förordningen

sistnämnda dag angående förbud mot införsel till och

försäljning inom riket av exportöl, att porter med 18 procent

inbryggningsstyrka, hänförlig till maltdryck av tredje

klassen, må i riket utminuteras under enahanda villkor, som

gälla beträffande viner.»

397973, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.