Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.

1939-05-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:33, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1939 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till vissa ändringar i gällande

tulltaxa.

I en den 28 april 1939 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 280, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

1

Tull

för 100 kg

kronor

222: 1

Acetfenolisatin, bärnstenssyra, dietylamin, dietyl- aminoetanol, dietylin, dietylsulfat, difenolisatin,

dihydrocholsyra, diklorhydrin, dimetylamin, di- metylanilin, dimetylsulfat, ergosterin, etylendia- min, etylenklorhydrin, fenylhydrazin, glutamin- syrehydroklorid, histidin, kalciumlaktat, kalcium- rodanid, kapronsyra, kumlin, klordinitrobensol,

lactoflavin, litiumcitrat, mandelsyra, metakreso- tinsyra, metylacetamid, monometylamin, nat- riumamid, natriumanhydrometylendifosfat, nat- riumglutaminat, natriumortojodhippurat, natri- umsalicylat, ortooxikinolin, parametoxibensalde- hyd, paraoxibensoesyremetylester, paraoxiben- soesyreetylester, paraoxibensoesyrepropylester,

paratoluolsulfonsyremetylester, paratoluolsulfon- syreetylester och sulfosalicylsyra..............

fria

222: 2

Apoteksvaror, — —---------

Anmärkningar till Avd. XI.

2. Vid tulltaxering av till denna avdelning hän- förliga varor, tillverkade helt eller delvis av till nr

400 hänförligt garn, skall sådant gam likställas med

garn av ull.

dels ock förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag, som

Kungl. Maj:t bestämmer.

lilliang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 33.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej

lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet.

Vid behandlingen av propositionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Vissa kemiska preparat för tillverkning av apoteksvaror. Kungl. Majlis

förslag innebär, att ett antal kemiska råvaror och halvfabrikat, vilka användas

för fabriksmässig tillverkning av apoteksvaror och för närvarande äro

underkastade en tull av 15 procent av värdet, skola upptagas i en särskild

rubrik med tullfrihet.

I två vid 1938 års riksdag väckta motioner, nr 156 i första och nr 268 i

andra kammaren, hemställdes, att sådan ändring måtte vidtagas i gällande

tullförfattningar, att dels tillverkare av läkemedel berättigades att till riket

införa för läkemedelstillverkning avsedda varor, oberoende av under vilken

tulltaxerubrik de hörde, utan erläggande av tullavgift, dels ock övriga importörer

av för läkemedelstillverkning avsedda råvaror berättigades till restitution

av erlagda tullavgifter, i den mån vederbörande kunde styrka, att den

importerade varan försålts till läkemedelstillverkare i och för dennes tillverkningsrörelse.

I sitt över nämnda motioner avgivna betänkande, nr 22, förklarade sig

1938 års bevillningsutskott icke kunna tillstyrka införandet av en anordning,

enligt vilken alla varor, som i avgivet intyg förklarades vara avsedda för apoteksvarutillverkning,

skulle utlämnas tullfritt.

Bevillningsutskottet uttalade därjämte bland annat följande:

»Denna fråga synes i stället böra lösas på det sätt, att tullfrihet efter erforderlig

utredning medgives för vissa bestämda råvaror och halvfabrikat, som

äro av större betydelse för apoteksvarutillverkningen, under förutsättning att

andra berättigade näringsintressen icke därigenom skadas. Tullfriheten bör

därvid icke bindas vid en bestämd användning av den vara, varom fråga är.

Då enligt vad utskottet inhämtat läkemedelsfabrikanterna igångsatt en förberedande

utredning i detta syfte och framställning torde komma att till

Kungl. Majit ingivas med hemställan örn proposition i ämnet till nästa års

riksdag, finner utskottet i frågans nuvarande läge icke anledning föreslå

riksdagen att med föranledande av motionerna vidtaga någon åtgärd.»

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna icke någon

riksdagens åtgärd.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 har chefen för

finansdepartementet tillkallat två sakkunniga för att inom nämnda departement

biträda med en överarbetning av tulltaxeförordningen och den därvid

fogade tulltaxan m. m. Dessa sakkunniga, vilka antagit benämningen 1938

års tulltaxerevision, hava den 17 december 1938 såsom ett första resultat av

sitt arbete överlämnat »Betänkande I med förslag till vissa ändringar i gällande

tulltaxeförordning och därvid fogade tulltaxa m. m.», däri bland annat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

3

föreliggande fråga gjorts till föremål för behandling. Efter övervägande av

olika möjligheter till frågans lösning hava de sakkunniga stannat vid att föreslå

den anordningen, att ett antal råvaror och halvfabrikat, vilka användas

för fabriksmässig tillverkning av apoteksvaror och för närvarande äro underkastade

en tull av 15 procent av värdet, skola upptagas i en särskild rubrik

med tullfrihet.

De varor, vilka de sakkunniga ansett böra upptagas i en sådan rubrik, utgöras

av följande: Acetfenolisatin, bärnstenssyra, dietylamin, dietylaminoetanol,

dietylin, dietylsulfat, difenolisatin, dihydrocholsyra, diklorhydrin, dimetylamin,

dimetylanilin, dimetylsulfat, ergosterin, etylendiamin, etylenklorhydrin,

fenylhydrazin, glutaminsyrehydroklorid, histidin, kalciumlaktat,

kalciumrodanid, kapronsyra, klordinitrobensol, lactoflavin, litiumcitrat, mandelsyra,

metakresotinsyra, metylacetamid, monometylamin, natriumamid, natriumanhydrometylendifosfat,

natriumglutaminat, natriumortojodhippurat,

natriumsalicylat, ortooxikinolin, parametoxibensaldehyd, paraoxibensoesyremetylester,

paraoxibensoesyreetylester, paraoxibensoesyrepropylester, paratoluolsulfonsyremetylester,

paratoluolsulfonsyreetylester och sulfosalicylsyra.

Över de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen, gemensamt, samt av medicinalstyrelsen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, som förordat de sakkunnigas

förslag till lösning av frågan, hava, med anledning av ett uttalande av

Sveriges kemiska industrikontor, föreslagit, att jämväl kinolin borde uppta

gas under tulltaxenr 222:1, som i så fall skulle erhålla förslagsvis följande

lydelse:

222:1 Acetfenolisatin, — — — kapronsyra, kinolin, klordinitrobensol,

---sulfosalicylsyra.................... fria

Föredragande departementschefen har bland annat anfört, att 1938 års

tulltaxerevisions förslag från hans sida icke föranlett någon annan erinran

än att jämväl artikeln kinolin bör i enlighet med kommerskollegii och generaltullstyrelsens

förslag upptagas bland de i rubriken uppräknade varuslagen.

Varor av kortfibrigt konstsilkc. Tullbeskattningen av vävnader och

andra spånadsvaror, innehållande kortfibrigt konstsilke, reglerades tidigare

av följande, i anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI intagna bestämmelser:
Vid

tulltaxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade helt

eller delvis av till nr 400 hänförligt garn, skall sådant garn likställas med

garn av ull; dock skall detta icke gälla till nr 464, 475, 476 och 541 hänförliga

varor eller vävnader och band med delvis plyscliartad yta eller därav

tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, ej heller sniljer.

Enligt dessa bestämmelser skulle från den allmänna regeln, att kortfibrigt

konstsilke i tullbeskattningsavseende jämställes med ull, göras undantag för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

plyschvävnader och andra, likartade artiklar, vilka sålunda blevo belagda

med tull såsom motsvarande artiklar av långfibrigt konstsilke. Nämnda undantag

var föranlett av svårigheten att avgöra, huruvida i flortrådarna ingående

konstsilke vore kortfibrigt eller långfibrigt. Även en obetydlig inblandning

av kortfibrigt konstsilke i en plyschartad yllematta medförde på

grund av nämnda bestämmelse, att tullen för silkesmattor, 2,000 kronor för

100 kilogram, blev tillämplig i stället för den tull av 100 kronor för 100

kilogram, som fastställts för icke knutna, avpassade plyschmattor av ull.

På grund av de orimliga konsekvenser, som de dåvarande bestämmelserna

på området kunde medföra vid import av varor av ifrågavarande beskaffenhet,

beslöts vid 1938 års riksdag på förslag av Kungl. Majit sådan

ändring i anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI, att vid tulltaxeringen

av plyschartade och skurna mattor m. m., innehållande garn, i vilket konstsilkefibrer

inginge endast såsom inblandning i annat spånadsmaterial, dylikt

gam likställdes med garn av ull även örn detsamma förekomme i floret.

I propositionen har framhållits, att genom den år 1938 vidtagna ändringen

de mest framträdande olägenheterna beträffande tullbeskattningen av här

ifrågavarande artiklar blivit avhjälpta. Emellertid återstode alltjämt vissa

oformligheter i förenämnda avseende. Till import hade förekommit plyschartade

och skurna mattor, i vilka den övervägande delen av floret visserligen

utgjorts av garn av ull eller vegetabiliska spånadsämnen med ringa

inblandning av konstsilkefibrer men i vilka mindre delar av florytan bestått

av trådar, som vid undersökning visat sig innehålla huvudsakligen fibrer

av sistnämnda slag. Sakligt sett funnes icke någon anledning att belägga

dessa varor med den för silkesmattor fastställda tullen. Då emellertid det

kortfibriga konstsilket icke kunnat anses ingå endast såsom inblandning i

annat spånadsmaterial, hade man med tillämpning av gällande bestämmelser

funnit sig nödsakad att tulltaxera varorna som silkesmattor.

I syfte att definitivt undanröja de olägenheter av skilda slag, som visat sig

vara förbundna med det i senare delen av anmärkning 2 till tulltaxans avdelning

XI förekommande undantaget från den i anmärkningens förra del

fastställda regeln, att kortfibrigt konstsilke skall jämställas med ull, hade

förut omförmälda sakkunniga föreslagit, att undantaget i fråga måtte uteslutas.

Departementschefen har rörande detta förslag anfört följande:

»Det är uppenbart, att den av 1938 års riksdag beslutade ändringen av

bestämmelserna i anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI så till vida icke

medfört åsyftat resultat, att vissa slag av vävnader, innehållande kortfibrigt

konstsilke, alltjämt drabbas av en tull, som från början icke kan hava varit

avsedd och som många gånger flerfaldigt överstiger varornas värde. Vid

ett genomförande av det förslag till ytterligare ändring av nämnda bestämmelser,

som av de sakkunniga framlagts, skulle, så vitt av mig kan bedömas,

berörda oformlighet definitivt undanröjas. Jag anser mig därför böra

tillstyrka förslagets antagande.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33• 5

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förenämnda

förslag, får hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 280.

Stockholm den 22 maj 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg*, friherre Lagerfelt, Wahlmark, Bengtsson*,

Elon Andersson, Velander, Ekman, Robert Berg*, Egnell* och Franzon; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle*, Andersson i Dunker*, Eklund*, Blomquist, Hagberg i Malmö, Olsson i Kullenbergstorp

och De Geer i Lesjöfors.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 1 avd. Nr 33.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:383 Skrivelse till Konungen angående utredning rörande missförhållanden inom det offentliga nöjeslivet m. m. a1 i texten