Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.
1939-05-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1939:33, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
1
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1939 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till vissa ändringar i gällande
tulltaxa.
I en den 28 april 1939 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 280, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
1
Tull
för 100 kg
kronor
222: 1
Acetfenolisatin, bärnstenssyra, dietylamin, dietyl- aminoetanol, dietylin, dietylsulfat, difenolisatin,
dihydrocholsyra, diklorhydrin, dimetylamin, di- metylanilin, dimetylsulfat, ergosterin, etylendia- min, etylenklorhydrin, fenylhydrazin, glutamin- syrehydroklorid, histidin, kalciumlaktat, kalcium- rodanid, kapronsyra, kumlin, klordinitrobensol,
lactoflavin, litiumcitrat, mandelsyra, metakreso- tinsyra, metylacetamid, monometylamin, nat- riumamid, natriumanhydrometylendifosfat, nat- riumglutaminat, natriumortojodhippurat, natri- umsalicylat, ortooxikinolin, parametoxibensalde- hyd, paraoxibensoesyremetylester, paraoxiben- soesyreetylester, paraoxibensoesyrepropylester,
paratoluolsulfonsyremetylester, paratoluolsulfon- syreetylester och sulfosalicylsyra..............
fria
222: 2
Apoteksvaror, — —---------
Anmärkningar till Avd. XI.
2. Vid tulltaxering av till denna avdelning hän- förliga varor, tillverkade helt eller delvis av till nr
400 hänförligt garn, skall sådant gam likställas med
garn av ull.
dels ock förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag, som
Kungl. Maj:t bestämmer.
lilliang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 33.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej
lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet.
Vid behandlingen av propositionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
E. Sandquist såsom sakkunnig.
Vissa kemiska preparat för tillverkning av apoteksvaror. Kungl. Majlis
förslag innebär, att ett antal kemiska råvaror och halvfabrikat, vilka användas
för fabriksmässig tillverkning av apoteksvaror och för närvarande äro
underkastade en tull av 15 procent av värdet, skola upptagas i en särskild
rubrik med tullfrihet.
I två vid 1938 års riksdag väckta motioner, nr 156 i första och nr 268 i
andra kammaren, hemställdes, att sådan ändring måtte vidtagas i gällande
tullförfattningar, att dels tillverkare av läkemedel berättigades att till riket
införa för läkemedelstillverkning avsedda varor, oberoende av under vilken
tulltaxerubrik de hörde, utan erläggande av tullavgift, dels ock övriga importörer
av för läkemedelstillverkning avsedda råvaror berättigades till restitution
av erlagda tullavgifter, i den mån vederbörande kunde styrka, att den
importerade varan försålts till läkemedelstillverkare i och för dennes tillverkningsrörelse.
I sitt över nämnda motioner avgivna betänkande, nr 22, förklarade sig
1938 års bevillningsutskott icke kunna tillstyrka införandet av en anordning,
enligt vilken alla varor, som i avgivet intyg förklarades vara avsedda för apoteksvarutillverkning,
skulle utlämnas tullfritt.
Bevillningsutskottet uttalade därjämte bland annat följande:
»Denna fråga synes i stället böra lösas på det sätt, att tullfrihet efter erforderlig
utredning medgives för vissa bestämda råvaror och halvfabrikat, som
äro av större betydelse för apoteksvarutillverkningen, under förutsättning att
andra berättigade näringsintressen icke därigenom skadas. Tullfriheten bör
därvid icke bindas vid en bestämd användning av den vara, varom fråga är.
Då enligt vad utskottet inhämtat läkemedelsfabrikanterna igångsatt en förberedande
utredning i detta syfte och framställning torde komma att till
Kungl. Majit ingivas med hemställan örn proposition i ämnet till nästa års
riksdag, finner utskottet i frågans nuvarande läge icke anledning föreslå
riksdagen att med föranledande av motionerna vidtaga någon åtgärd.»
I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna icke någon
riksdagens åtgärd.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 har chefen för
finansdepartementet tillkallat två sakkunniga för att inom nämnda departement
biträda med en överarbetning av tulltaxeförordningen och den därvid
fogade tulltaxan m. m. Dessa sakkunniga, vilka antagit benämningen 1938
års tulltaxerevision, hava den 17 december 1938 såsom ett första resultat av
sitt arbete överlämnat »Betänkande I med förslag till vissa ändringar i gällande
tulltaxeförordning och därvid fogade tulltaxa m. m.», däri bland annat
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
3
föreliggande fråga gjorts till föremål för behandling. Efter övervägande av
olika möjligheter till frågans lösning hava de sakkunniga stannat vid att föreslå
den anordningen, att ett antal råvaror och halvfabrikat, vilka användas
för fabriksmässig tillverkning av apoteksvaror och för närvarande äro underkastade
en tull av 15 procent av värdet, skola upptagas i en särskild rubrik
med tullfrihet.
De varor, vilka de sakkunniga ansett böra upptagas i en sådan rubrik, utgöras
av följande: Acetfenolisatin, bärnstenssyra, dietylamin, dietylaminoetanol,
dietylin, dietylsulfat, difenolisatin, dihydrocholsyra, diklorhydrin, dimetylamin,
dimetylanilin, dimetylsulfat, ergosterin, etylendiamin, etylenklorhydrin,
fenylhydrazin, glutaminsyrehydroklorid, histidin, kalciumlaktat,
kalciumrodanid, kapronsyra, klordinitrobensol, lactoflavin, litiumcitrat, mandelsyra,
metakresotinsyra, metylacetamid, monometylamin, natriumamid, natriumanhydrometylendifosfat,
natriumglutaminat, natriumortojodhippurat,
natriumsalicylat, ortooxikinolin, parametoxibensaldehyd, paraoxibensoesyremetylester,
paraoxibensoesyreetylester, paraoxibensoesyrepropylester, paratoluolsulfonsyremetylester,
paratoluolsulfonsyreetylester och sulfosalicylsyra.
Över de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium
och generaltullstyrelsen, gemensamt, samt av medicinalstyrelsen.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, som förordat de sakkunnigas
förslag till lösning av frågan, hava, med anledning av ett uttalande av
Sveriges kemiska industrikontor, föreslagit, att jämväl kinolin borde uppta
gas under tulltaxenr 222:1, som i så fall skulle erhålla förslagsvis följande
lydelse:
222:1 Acetfenolisatin, — — — kapronsyra, kinolin, klordinitrobensol,
---sulfosalicylsyra.................... fria
Föredragande departementschefen har bland annat anfört, att 1938 års
tulltaxerevisions förslag från hans sida icke föranlett någon annan erinran
än att jämväl artikeln kinolin bör i enlighet med kommerskollegii och generaltullstyrelsens
förslag upptagas bland de i rubriken uppräknade varuslagen.
Varor av kortfibrigt konstsilkc. Tullbeskattningen av vävnader och
andra spånadsvaror, innehållande kortfibrigt konstsilke, reglerades tidigare
av följande, i anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI intagna bestämmelser:
Vid
tulltaxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade helt
eller delvis av till nr 400 hänförligt garn, skall sådant garn likställas med
garn av ull; dock skall detta icke gälla till nr 464, 475, 476 och 541 hänförliga
varor eller vävnader och band med delvis plyscliartad yta eller därav
tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, ej heller sniljer.
Enligt dessa bestämmelser skulle från den allmänna regeln, att kortfibrigt
konstsilke i tullbeskattningsavseende jämställes med ull, göras undantag för
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
plyschvävnader och andra, likartade artiklar, vilka sålunda blevo belagda
med tull såsom motsvarande artiklar av långfibrigt konstsilke. Nämnda undantag
var föranlett av svårigheten att avgöra, huruvida i flortrådarna ingående
konstsilke vore kortfibrigt eller långfibrigt. Även en obetydlig inblandning
av kortfibrigt konstsilke i en plyschartad yllematta medförde på
grund av nämnda bestämmelse, att tullen för silkesmattor, 2,000 kronor för
100 kilogram, blev tillämplig i stället för den tull av 100 kronor för 100
kilogram, som fastställts för icke knutna, avpassade plyschmattor av ull.
På grund av de orimliga konsekvenser, som de dåvarande bestämmelserna
på området kunde medföra vid import av varor av ifrågavarande beskaffenhet,
beslöts vid 1938 års riksdag på förslag av Kungl. Majit sådan
ändring i anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI, att vid tulltaxeringen
av plyschartade och skurna mattor m. m., innehållande garn, i vilket konstsilkefibrer
inginge endast såsom inblandning i annat spånadsmaterial, dylikt
gam likställdes med garn av ull även örn detsamma förekomme i floret.
I propositionen har framhållits, att genom den år 1938 vidtagna ändringen
de mest framträdande olägenheterna beträffande tullbeskattningen av här
ifrågavarande artiklar blivit avhjälpta. Emellertid återstode alltjämt vissa
oformligheter i förenämnda avseende. Till import hade förekommit plyschartade
och skurna mattor, i vilka den övervägande delen av floret visserligen
utgjorts av garn av ull eller vegetabiliska spånadsämnen med ringa
inblandning av konstsilkefibrer men i vilka mindre delar av florytan bestått
av trådar, som vid undersökning visat sig innehålla huvudsakligen fibrer
av sistnämnda slag. Sakligt sett funnes icke någon anledning att belägga
dessa varor med den för silkesmattor fastställda tullen. Då emellertid det
kortfibriga konstsilket icke kunnat anses ingå endast såsom inblandning i
annat spånadsmaterial, hade man med tillämpning av gällande bestämmelser
funnit sig nödsakad att tulltaxera varorna som silkesmattor.
I syfte att definitivt undanröja de olägenheter av skilda slag, som visat sig
vara förbundna med det i senare delen av anmärkning 2 till tulltaxans avdelning
XI förekommande undantaget från den i anmärkningens förra del
fastställda regeln, att kortfibrigt konstsilke skall jämställas med ull, hade
förut omförmälda sakkunniga föreslagit, att undantaget i fråga måtte uteslutas.
Departementschefen har rörande detta förslag anfört följande:
»Det är uppenbart, att den av 1938 års riksdag beslutade ändringen av
bestämmelserna i anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI så till vida icke
medfört åsyftat resultat, att vissa slag av vävnader, innehållande kortfibrigt
konstsilke, alltjämt drabbas av en tull, som från början icke kan hava varit
avsedd och som många gånger flerfaldigt överstiger varornas värde. Vid
ett genomförande av det förslag till ytterligare ändring av nämnda bestämmelser,
som av de sakkunniga framlagts, skulle, så vitt av mig kan bedömas,
berörda oformlighet definitivt undanröjas. Jag anser mig därför böra
tillstyrka förslagets antagande.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33• 5
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förenämnda
förslag, får hemställa,
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 280.
Stockholm den 22 maj 1939.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg*, friherre Lagerfelt, Wahlmark, Bengtsson*,
Elon Andersson, Velander, Ekman, Robert Berg*, Egnell* och Franzon; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i
Gävle*, Andersson i Dunker*, Eklund*, Blomquist, Hagberg i Malmö, Olsson i Kullenbergstorp
och De Geer i Lesjöfors.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 1 avd. Nr 33.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:383 Skrivelse till Konungen angående utredning rörande missförhållanden inom det offentliga nöjeslivet m. m. a1 i texten