Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående dels vissa ändringar i gällande skatteförfattningar och stämpelförordning dels ock viss ändring i aktiebolagsbeskattningen.

1939-05-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:35, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående dels vissa ändringar i gällande skatteförfattningar och stämpelförordning dels ock viss ändring i aktiebolagsbeskattningen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående dels vissa ändringar i gällande skatteförfattningar

och stämpelförordning dels ock viss ändring

i aktiebolagsbeskattningen.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande, av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 85 i första kammaren av herrar Nordenson

och Sylwan samt nr 315 i andra kammaren av herrar Lundell och

Lundberg, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla dels om utredning rörande sådana i motionerna exemplifierade ändringar

i gällande skatteförfattningar och stämpelförordning, som kunna anses

ägnade att stimulera till ökad nyskapande företagsamhet inom näringslivet,

dels ock örn framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen

kan föranleda; samt

2) motionen nr 41 i andra kammaren av herr De Geer i Lesjöfors, däri

hemställts, att riksdagen måtte besluta örn utredning angående förutsättningarna

för sådan ändring av bolagsbeskattningen, att aktiebolag i sin skattedeklaration

äger rätt att göra avdrag för så stor del av utdelningen å aktiekapitalet

som motsvarar normal obligationsränta.

I motionen I: 85 har bland annat anförts, att under den senaste tiden hade

frågan örn företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land varit föremål för

åtskillig diskussion. Därvid hade framhållits, att den ekonomiska och industriella

utvecklingen i landet företedde tydliga tecken på stagnation. De

viktigaste förutsättningarna för nyskapande företagsamhet vore erforderligt

kapital, tekniskt och ekonomiskt lämpliga metoder samt sakkunnig ledning.

Vad kapitalfrågan anginge, vore kapitalinvestering i nyskapande företag väsentligt

mera riskfylld än i andra fall och nya företag vore särskilt kapitalkrävande.

Tillgången på sådant riskvilligt kapital, som erfordrades för nyskapande

företagsamhet, vore emellertid ytterligt begränsad. På beskattningsområdet

syntes vissa åtgärder böra vidtagas i syfte att stimulera intresset

för ökad företagsamhet. En utredning härutinnan borde vidtagas

och enligt motionärernas mening borde därvid närmare undersökas, i vad

mån det vore möjligt att lindra beskattningen av riskvilligt kapital genom

ändringar av gällande bestämmelser i följande avseenden. Dubbelbeskattningen

av aktieinkomst gåve till resultat en total beskattning av sådan in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

5

komst, sorn vöre tyngre än beskattningen av andra inkomstslag. Även om

ett upphävande av merbeskattningen av aktieinkomst av statsfinansiella

skäl icke vore möjlig, borde den del av utdelad aktiebolagsvinst, som motsvarade

skälig ränta å aktiekapitalet, eller ock utdelningen å sådana preferensaktier,

vilkas avkastning ej överstege viss procentsats, undantagas från beskattning

hos bolaget. — Vid exploaterandet av uppfinningar och dylikt

kunde ofta lång tid förgå, innan ett investerat kapital gåve avkastning. Aktier

i exploateringsbolag åsattes emellertid under tiden ett visst förmögenhetsvärde

samt drabbades därvid av en oskälig och orimlig beskattning. Dylika

aktier borde ej åsättas förmögenhetsvärde förrän de gåve utdelning eller

bolagets rörelse visade sådan vinst, att ett någorlunda säkert värde kunde

bestämmas å aktierna. — Föreskriften, att rörelsevinst vid taxeringen ej

finge reduceras med förlust i samma rörelse under ett föregående år, drabbade

särskilt hårt sådana företag, vilkas resultat under olika år vore synnerligen

varierande. I beskattningshänseende borde för rörelse gälla, att

från vinsten ett år finge göras avdrag för förluster under ett visst antal tidigare

år. — Bestämmelserna om beskattning av realisationsvinst verkade hämmande

på investeringsverksamheten. Den nuvarande föreskiften, att vinst

vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom skulle beskattas bland annat,

om egendomen varit i säljarens ägo under mindre än 5 år, borde

ändras så, att antingen tidsperioden förkortades eller ock skatteplikten gjordes

beroende av om spekulationsavsikt kunde anses hava förelegat vid tidpunkten

för inköpet. Bibehölles femårsperioden, borde medgivas rätt till

kvittning mellan vinster och förluster, som uppkommit under nämnda tid.

— Slutligen borde emissionsstämpeln för aktier, vilken för närvarande vore

nära dubbelt så hög som för obligationer, nedsättas till samma belopp som

för obligationer.

Till stöd för det i motionen II: 41 väckta förslaget hava i huvudsak anförts

samma skäl som i den förenämnda motionen I: 85.

Beträffande de skäl i övrigt, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen nr 85 i första kammaren och

motionen nr 41 i andra kammaren.

I de föreliggande motionerna har ifrågasatts, att vissa ändringar i skatteförfattningarna

med mera skulle vidtagas i syfte att bereda lättnader i beskattningshänseende

för näringsföretagen samt för vissa slag av inkomst och

kapital. På sätt motionärerna anfört sammanhänga dessa beskattningsspörsmål

nära med frågan, vilka åtgärder som kunna och böra vidtagas för

åstadkommande av fortsatt utveckling av företagsamheten och särskilt för

skapandet av ökad ny företagsamhet inom landet. Denna fråga finner utskottet

vara av stor vikt, icke blott med hänsyn till skatteunderlaget utan

även ur folkförsörjningssynpunkt. Utskottet anser det därför vara angeläget,

att denna fråga, som är av synnerligen invecklad och mångskiftande natur,

göres till föremål för en ingående prövning, samt att därvid i ett sammanhang

övervägas alla de olika faktorer, som inverka på frågan om företagsamhetens

fortsatta utveckling.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Bevillningsutskottets betänkande Nr 3ö.

Vad angår betydelsen av motionärernas förevarande förslag får utskottet

erinra om, att under de senare åren vid skilda tillfällen vidtagits vissa reformer

på beskattningsområdet, vilka avsett att bereda näringsföretagen

lättnader i beskattningshänseende i syfte att bidraga till näringslivets konsolidering

samt att öka dess motståndskraft vid påfrestningar under dåliga

konjunkturer. I frågans nuvarande läge är utskottet icke berett att uttala sig

örn, huruvida och i vad mån de av motionärerna framlagda förslagen till ändringar

på beskattningsområdet kunna tänkas komma att leda till de av motionärerna

åsyftade verkningarna. Utskottet håller emellertid icke för osannolikt,

att den av statsmakterna tillämpade principen att beträffande näringsföretagens

beskattning medgiva vissa lättnader i konsolideringssyfte,

jämväl skulle kunna utvidgas till att gälla även vissa åtgärder i syfte att

uppmuntra till ökad företagsamhet. Detta spörsmål anser utskottet böra

göras till föremål för närmare utredning.

Enligt vad utskottet har sig bekant skola överläggningar inledas mellan

regeringen och representanter för näringslivet beträffande möjligheterna och

formerna för ett samarbete på det ekonomiska området. Utskottet, som finner

dessa överläggningar vara lämpligt forum för behandlingen av nu föreliggande

spörsmål, förutsätter, att bland annat frågan om åtgärder att främja

ny företagsamhet och sålunda jämväl de i de föreliggande motionerna framlagda

förslagen därvid komma att bliva föremål för närmare omprövning.

Därest det vid nämnda överläggningar skulle visa sig, att bland andra tänkbara

åtgärder i förut angivet syfte jämväl reformer på beskattningsområdet

enligt motionärernas förslag eller ock i andra avseenden skulle anses vara

lämpliga, förutsätter utskottet, att förslag härutinnan komma att framläggas.

På grund av det anförda anser sig utskottet sakna anledning att nu i skrivelser

till Kungl. Majit föreslå utredningar rörande de spörsmål, som berörts

i de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 85 av herrar Nordenson

och Sylwan samt 11:315 av herrar Lundell och Lundberg,

angående vissa ändringar i gällande skatteförfattningar

och stämpelförordning, icke måtte föranleda någon riksda

gens åtgärd; samt

2) att motionen II: 41 av herr De Geer i Lesjöfors, angående

viss ändring av aktiebolagsbeskattningen, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 maj 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande: se under betänkande nr 34.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.