Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1939-06-03 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:38, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1939 kl. 7 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till vissa ändringar i gällande

tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 5 maj 1939 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 303, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan att träda i kraft å dag som

Kungl. Majit bestämmer:

Plåtar, även korrugerade:

Tull

för 100 kg

kronor

779

780

781

782—783

784

785

böjda och med kanterna nitade, falsade eller

lödda; samt perforerade, med en tjocklek av:

3 mm eller däröver......................N

mindre än 3 mm men icke under 1.6 mm N

mindre än 1.6 mm......................N

Stålrör1:

utan söm, hållande i yttre diameter 215 mm

eller däröver; ävensom rördelar av motsvarande

beskaffenhet........................

andra slag; ävensom lednings- och lyktstolpar

av rör, hållande i yttre diameter:

50 mm eller däröver ....................N

mindre än 50 mm.......................N

Anm. Svetsade rör, hållande i yttre diameter mer

än 250 mm och med en godstjocklek av mindre

än 3 mm, hänföras till nr 780—781.

För elektrotekniskt ändamål arbetat kol, ej särskilt

nämnt, vägande per stycke:

6: —

7:50

12: —

fria

6: —

8: —

mindre än 3 kg:

1020

1065: 1

1065: 2

andra slag..............................E

Anm. För kol, hänförligt till nr 1020, inkommande

i form av korn eller pulver och avsett uteslutande

för tillverkning av elektroder till galvania

element, skall tull icke utgå.

Barometrar och termometrar ..................E

Vattenmätare med högst 40 mm genomloppsöppninö.

.......................................E

20: —

100: - 300: -

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 38.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta

att vid införsel från utlandet skall för tiden från och med den 1 juli 1939

till och med den 30 juni 1941 utöver enligt tulltaxan stadgad tull utgå till - iäggstull på sätt nedan sägs:

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

nr

nr

kronor

ur 397

ur 916

Vadd av bomull, kardad bomull härunder

inbegripen, blekt ....................N

15: —

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande i anledning av

propositionen väckta motioner, nämligen de likalydande motionerna nr

340 i första kammaren av herrar Elof Andersson och Albertsson samt nr

512 i andra kammaren av herr Carlström m. fl., vari hemställts, »att förevarande

proposition, nr 303, i vad den gäller tullsatserna å rör icke måtte av

riksdagen bifallas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dels propositionens förslag

dels ock motionärernas yrkande, får utskottet, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, hänvisa till förenämnda statsrådsprotokoll samt till

motionen I: 340.

Vid behandlingen av propositionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Vadd och bomull. Vadd, alla slag, kardad bomull härunder inbegripen,

hänföres, med en tullsats av 10 kronor för 100 kilogram, i gällande tulltaxa

till nr 397, som är uppdelat på statistiskt nr 916, omfattande vadd av bomull,

kardad bomull inbegripen, och statistiskt nr 917, omfattande annan vadd.

Okardad bomull (tulltaxenr 395, stat. nr 901) liksom även bomullsavfall (tulltaxenr

395, stat. nr 909) med flera spånadsämnen i form av råvaror och avfall

åtnjuta tullfrihet.

I propositionen föreslås, att en tilläggstull å 15 kronor för 100 kilogram

införes för blekt bomullsvadd och blekt kardad bomull. Tullen är avsedd

att gälla under två år räknat från och med den 1 juli 1939. I

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 januari 1939 har Mölnlycke väfveriaktiebolag

anhållit om sådan ändring i tulltaxan, att vadd av blekt och kardad

bomull, även för medicinskt bruk beredd, komme att förses med tullskydd

av 35 öre för kilogram.

Till stöd för ansökningen har bolaget anfört bland annat, att bolaget vore

den ende tillverkaren inom landet i fabriksmässig skala av ifrågavarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 3

slag av bomull, samt att bolaget icke ansåge sig kunna fortsätta med tillverkningen,

såvida icke åtgärder vidtoges att säkerställa densamma. Bolaget

hade sålunda allvarligt tagit under övervägande att lägga ned denna

gren av sin tillverkning och avyttra anläggningen till Norge.

över framställningen ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen den

29 april 1939, efter remiss, gemensamt avgivit yttrande och därvid överlämnat,

förutom nyss omförmälda skrivelse från bolaget, införskaffade yttranden

från medicinalstyrelsen, rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

svenska bomullsfabrikantföreningen, Sveriges färghandlares riksförbund

samt Sveriges grossistförbund ävensom en påminnelseskrift från sökandebolaget

och en i anledning därav inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

upprättad promemoria med tillhörande bilagor. Vid medicinalstyrelsens

yttrande ha fogats yttranden från föreståndaren för statens

farmacevtiska laboratorium och apotekarsocietetens direktion.

Föreståndaren för nämnda laboratorium har tillstyrkt bifall till framställningen,

enär det vid en eventuell krigsavspärrning måste anses vara av stor

betydelse, att det inom landet funnes en fabrik för framställning av bomull

för medicinskt bruk.

Även apotekarsocietetens direktion har ansett en tullhöjning nödvändig för

att säkerställa tillverkningen inom landet.

Medicinalstyrelsen har ansett sig böra tillstyrka bifall till framställningen,

därest stöd åt tillverkningen i fråga ej kunde beredas i annan ordning. Härvid

har styrelsen dock förutsatt, att tullförhöjningen icke skulle komma

att medföra prisökning i fråga om förbandsbomull, beredd av för statens

räkning importerad råvara.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap har framhållit, att

det uppenbarligen ur beredskapssynpunkt vore ett verkligt intresse, att den

tillverkningskapacitet, som förefunnes inom landet, under rådande oroliga

förhållanden icke förminskades. Då viss fara syntes föreligga för att så

verkligen kunde bliva fallet, därest den tillverkning, det här gällde, ej bereddes

tillräckligt stöd i ena eller andra formen, syntes frågan gälla mindre,

örn dylikt stöd borde lämnas, än i vilken form — genom tullskydd eller

på annat sätt — detta borde ske.

Svenska bomullsfabrikantföreningen har bland annat anfört, att en viss

höjning av gällande tullsats syntes föreningen motiverad, men att den föreslagna

höjningen till 35 öre för kilogram förefölle väl kraftig icke minst

örn hänsyn toges till gällande tullsatser å bomullsgarn.

Sveriges färghandlares riksförbund har erinrat örn att ifrågavarande industri

i mycket hög grad vore en förädlingsindustri samt i anslutning härtill

bland annat anfört att det med hänsyn till den skarpa utländska konkurrensen,

som hotade att förkväva den inhemska tillverkningen, vore

önskvärt, att en förhöjning av tullen komme till stånd. Örn den föreslagna

tullökningen möjligen ansåges för hög, bleve det dock en lättnad för

sökandebolaget, örn tullsatsen bestämdes till 25 öre för kilogram.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Sveriges grossistförbund har förklarat sig icke kunna tillstyrka en höjning

av tullen till 35 öre för kilogram, men icke velat direkt avstyrka en

höjning av tullen till högst 25 öre för kilogram, då det syntes som örn tullen

utan menlig inverkan på landets försörjning med varan skulle kunna

något höjas.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen lia förordat en höjning av

tullen från 10 till 25 kronor för 100 kilogram men framhållit, att höjningen

torde böra inskränkas till att avse endast blekt bomullsvadd samt medicinsk

kardad bomull.

Föredragande departementschefen har för egen del anfört följande:

»Det torde ur försvarsberedskapspunkt vara av vikt, att viss tillverkning

inom landet av bomull för medicinskt bruk uppehälles. I ärendet synes

utrett, att den inhemska industrin på detta område emellertid icke kan bestå

i den utländska konkurrensen utan ytterligare skydd. Såsom framgår av utredningen

har visserligen statens reservförrådsnämnd för avsikt att låta inom

landet tillverka förbandsmateriel i ej obetydlig utsträckning. Den sysselsättning,

som sålunda beredes den svenska industrin, innebär naturligtvis ett

visst stöd för denna. Någon mer varaktig hjälp erhålles dock ej härigenom.

För tryggande av den inhemska produktionen synes en tullhöjning erforderlig.

Då, i enlighet med vad nyss anförts, det ökade tullskyddet närmast motiveras

av beredskapshänsyn, förordar jag emellertid, att tullhöjningen ej inarbetas

i tulltaxan utan beredes i form av tilläggstull att gälla under viss tid, förslagsvis

två år från och med den 1 juli 1939, varefter frågan får, under beaktande

av föreliggande förhållanden, tagas under förnyad prövning. Det må nämnas,

att, enligt vad jag förvissat mig örn, en höjning av tullskyddet icke kommer

att påverka prissättningen vid den av reservförrådsnämnden föranstaltade

tillverkningen.

I anslutning till vad kommerskollegium och generaltullstyrelsen föreslagit

torde tilläggstullen böra bestämmas till 15 öre för kilogram och begränsas att

avse blekt bomullsvadd och blekt kardad bomull.»

Rör av smidbart järn och stål. De bestämmelser i gällande tulltaxa, som

avse rör av smidbart järn och stål, ha, såvitt i förevarande sammanhang är

av betydelse, följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

5

Statistiskt

nr

XV. Oädla metaller samt arbeten därav.

Tull

för 100 kg

kronor

Tulltaxe
nr
-

A. Järn och stål samt arbeten därav.

2. Smidbart järn och stål samt

arbeten därav.

Plåtar, även korrugerade:

1420

1421

1422

böjda och med kanterna hopsvetsade;

samt perforerade, med en tjocklek

av:

3 mm eller däröver............N

mindre än 3 mm men icke under

1.6 mm ....................N

mindre än 1.6 mm........... N

1423

1424

1425-1426

1427

1428:1

1428: 2

Anm. Plåtar, böjda till rör och med

kanterna hopsvetsade, tulltaxeras såsom

rör, för så vitt den inre diametern

icke överstiger 250 mm.

Rör:1

valsade eller varmdragna:

icke bearbetade, härunder inbegripna

nitade och falsade; ävensom lednings-

och lyktstolpar av rör:

lednings- och lyktstolpar av rörN

tubämnen, runda, ihåliga.......N

andra:

överdragna med färg........N

andra.......................N

bearbetade, härunder inbegripna böjda,

formade till spiraler, försedda med

flänsar, rör med ökad godstjocklek

på ändarna samt rör med ändarna

hopvällda:

förzinkade ....................N

andra.........................N

Anni. 1. Rör, hållande i inre diameter

mer än 250 mm, hänföras, örn de äro

vällda, till plåtar, böjda och med kanterna

hopsvetsade, nr 1420—1422 (779

—781), eljest till plåt- och bleckvaror,

ej särskilt nämnda, nr 1547—1554

(878—882).

Anm. 2. Rör med en godstjocklek av

mindre än 2.6 mm tulltaxeras såsom

kalldragna rör, nr 1429—1432 (784

—785).

6: —

7: 50

12: —

779

780

781

782

783

1 Angående isoleringsrör, se nr 1871—1872 (1032—1033) under Avd. XVI B.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Statistiskt

nr

Tull

för 100 kg

kronor

Tulltaxe-

nr

kalldragna, med en godstjocklek av:

2 mm eller däröver:

1429

ångpannetuber och ångrör.....

. N

6:- 1

784

1430

andra.........................

mindre än 2 mm:

. N

6:- /

1431

ångpannetuber och ångrör.....

. N

8:- |

785

1432

andra.........................

. N

8:- }

I skrivelse den 13 mars 1937 anhöllo Sandvikens jernverks aktiebolag och

Uddeholms aktiebolag örn ökat tullskydd genom påläggande av tilläggstullar

å vissa rör av smidbart järn och stål, fallande under tulltaxenummer 782—

785, till vilken framställning Wirsbo aktiebolag i skrivelse den 15 mars 1937

anslöt sig.

Vidare hemställde Victor Berg, aktiebolag, Aktiebolaget Stahlunion och

bolaget Harald Pihl i skrivelse den 21 december 1937 om vidtagande av sådan

ändring i tulltaxan, att helvalsade stålmuffrör med större invändig diameter

än 150 mm och delar till dylika rör samt svetsade järnrör med en invändig

diameter av 600 mm och däröver bleve fria från tull.

Efter remiss avgåvo kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt

den 19 februari 1938 utlåtanden över dessa ansökningar. Ämbetsverken

anförde därvid bland annat, att gällande tullsatser å rör av smidbart järn och

stål ej borde väsentligt ändras utan att tullsatsema å hela den berörda rörgruppen

underkastades en översyn och hemställde därför, att åtgärder måtte

vidtagas i detta syfte under hänsyntagande till de önskemål, som blivit framförda.

Ärendena i fråga hava sedermera varit föremål för överväganden av de

inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för viss översyn av gällande

tulltaxa (1938 års tulltaxerevision).

Sedermera har kommerskollegium den 20 april 1939 avgivit förnyat utlåtande

över framställningarna.

Vidkommande den av Sandvikens jernverks aktiebolag och Uddeholms

aktiebolag gjorda framställningen om ökat tullskydd för vissa rör av smidbart

järn och stål anför kommerskollegium inledningsvis bland annat följande:
Sandvikens

och Uddeholms järnverk vore för närvarande de enda rörverken

i Sverige, som tillverkade valsade, sömlösa rör av stål. Vid Hofors järnverk

tillverkades valsade rörformiga ämnen, vilka i huvudsak vore avsedda

att vidare förarbetas till kullagerdelar och som i förevarande sammanhang

saknade betydelse, varjämte vid Wirsbo bruk tillverkades svetsade rör av

stål, som i vissa hänseenden konkurrerade med valsade rör men beträffande

vilka särskilda synpunkter i åtskilliga hänseenden måste anläggas. De förstnämnda

två verken vore av gammalt inriktade på tillverkning av kvalitetsrör

och särskilt ihåliga rörämnen av material av hög kvalitet, vilka exportera
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. >

des för vidare förarbetning utomlands, främst i Tyskland och Storbritannien.

Till följd av tekniska framsteg samt med stöd av tullar och andra åtgärder

hade emellertid de utländska verken i allt större utsträckning kunnat göra

sig oberoende av dessa ämnen, som numera kunde avsättas endast i ganska

begränsad omfattning. Jämväl i fråga om en annan svensk exportartikel av

hithörande slag, nämligen s. k. marintuber, avsedda för krigsfartygsångpannor,

hade utvecklingen beträffande avsättningsmöjligheterna varit ofördelaktig.

De svenska verken hade av dessa omständigheter föranletts att söka

upparbeta marknader för billigare gas- och ångrör samt värmeledningsrör

m. m., varigenom de hade kommit i mera utpräglat konkurrensförhållande

till de utländska rörverken.

Kommerskollegium lämnar härefter en redogörelse för vissa på ärendets

bedömande inverkande förhållanden på såväl världsmarknaden som hemmamarknaden

för rör av smidbart järn och stål.

Kollegium erinrar i förevarande hänseende örn att vid mitten av 1920- talet ett internationellt samarbete inleddes för reglering av marknaderna för

gas-, petroleum- m. fl. rör av ordinär kvalitet med relativt lågt prisläge. Detta

samarbete, som till en början endast omfattade ett antal å kontinenten belägna

verk, utsträcktes småningom till att avse jämväl engelska, kanadensiska

och amerikanska intressen. Internationell samverkan hade sedermera,

med undantag för ett avbrott åren 1935—1936, i skiftande former uppehållits

genom kartellsammanslutningar, vilka huvudsakligen åsyftat skyddande

av hemmamarknaderna, kvotering av försäljningarna samt fixering av exportpriserna.

Med dessa sammanslutningar hade de svenska rörverken, Sandvikens

och Uddeholms järnverk, tidvis samarbetat. Det hade emellertid varit

förenat med stora svårigheter och tidvis betydande ekonomiska uppoffringar

för de svenska verken att komma till någon för dem godtagbar uppgörelse

med kartellmedlemmarna. Man hade emellertid å svensk sida i den män så

varit möjligt sökt undvika öppet priskrig, vilket på den förhållandevis lågt

tullskyddade svenska marknaden för rör medförde betydande förluster för

de svenska verken. Ifrågavarande den 13 mars 1937 av Sandvikens jernverks

aktiebolag och Uddeholms aktiebolag gjorda framställning om förhöjt tullskydd

å rör av smidbart järn och stål hade sålunda endast avsett att bereda

de svenska rörverken ökat skydd, om än ett relativt svagt sådant, mot otillbörlig

utländsk konkurrens och därigenom försätta dem i ett bättre förhandlingsläge

internationellt sett. Sökandena hade därvid under hand förklarat

sig beredda att förbinda sig att icke utnyttja det begärda ökade tullskyddet

till prisförhöjningar å den svenska marknaden.

Det samarbete, som på senare tid förekommit, hade avsett prissättningen

å rör, medan i fråga om kvoteringen av rör de svenska verken icke kunnat

uppnå en för dem godtagbar överenskommelse. Därtill hade särskilt medverkat,

att den internationella kartellsammanslutningen såsom basperiod

lör kvoternas beräkning lagt en tid, under vilken Uddeholms aktiebolags

leveranskapacitet varit avsevärt nedsatt på grund av att dess rörverk härjats

av eld. Efter tillkomsten av ett nytt modernt rörverk hade emellertid

bolagets produktionskapacitet i fråga om hithörande varuslag ökats åtskilligt

utöver tidigare leveransförmåga. Vederbörligt hänsynstagande till

nämnda faktorer från den internationella kartellsammanslutningens sida

hade icke stått att ernå och efter segslitna förhandlingar hade kartellsammanslutningen

den 15 april 1939 förklarat, att den icke kunde godtaga de

av de svenska rörverken i sista hand framförda förslagen rörande kvantiteter

samt meddelat, att den internationella prisöverenskommelsen, i vad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

den avsåge Sverige, komme att upphöra den 16 april 1939. Kartellen hade

omedelbart företagit prissänkningar på den svenska marknaden uppgående

till i genomsnitt omkring 20 procent å priset av de rör, som omfattades av

prisöverenskommelsen, s. k. kartellrör, i syfte att genom en destruktiv prispolitik

försvåra de svenska rörverkens försäljningar å hemmamarknaden.

För att möjliggöra ett närmare bedömande av verkningarna av den sålunda

företagna prissänkningen av kartellrör å den svenska marknaden har

kommerskollegium upprättat följande sammanställning utvisande storleken

av den svenska rörindustriens tillverkning av stålrör på senare år samt den

inhemska förbrukningen av dylika rör.

1935

1936

1937

1938

ton

ton

ton

ton

1 Tillverkning:

Uddeholms aktiebolag, Sandvikens

jernverks aktiebolag och Wirsbo

55,550

53,650

54,600

52,300

2. Därav »kartellrör*:

Uddeholms aktiebolag och Sand- vikens jernverks aktiebolag ....

34,850

31,400

24,400

31,500

3. Förbrukning:

Import ........................

19,946

55,550

36,597

53,650

36,896

54,600

20,101

52,300

Tillverkning....................

75,496

90,247

91,496

72,401

Export ........................

38,498

39,680

37,107

33,619

Förbrukning1 ..................

36,998

50,567

54,389

38,782

I anslutning till sammanställningen har kommerskollegium anfört i huvudsak

följande:

Den svenska rörindustriens produktionskapacitet överskrede för närvarande

75,000 ton för år. Uddeholms aktiebolags kapacitet hade åren 1936

och 1937 varit avsevärt nedsatt genom att dess rörverk, såsom förut nämnts,

härjats av eld, men efter tillkomsten av ett nytt modernt rörverk, som färdigställts

år 1937, hade bolagets leveransförmåga ökats åtskilligt utöver dess

tidigare kapacitet. I fråga örn Sandviken hade efter 1934 förekommit i huvudsak

endast smärre förbättringar, som i begränsad omfattning ökat leveransförmågan.

De vid dessa båda verk förefintliga rörvalsverken och

dragverken vöre stora och dyrbara anläggningar, vartill komme anläggningarna

för järn- och stålmaterialets framställning ur de primära råvarorna.

Wirsbo aktiebolags anläggning för tillverkning av svetsade rör hade på

senare tiden fått sin kapacitet avsevärt ökad, ehuru totalkvantiteten alltjämt

vore ganska måttlig. Anläggningarna vore av relativt enkelt och mindre

dyrbart slag och tillverkningen avsåge bearbetning av från annat håll inköpt

grov plåt.

Tillverkningen av alla slag av rör hade för de tre verken sammantagna

kunnat rätt väl upprätthållas, ehuru med någon minskning år 1938. Uddeholms

aktiebolag hade dock icke på långt när kunnat utnyttja sin nytillkomna

kapacitet. I fråga örn kartellrör hade värdet av de tillverkade pro
1

Hänsyn icke tagen till olika lagerhållning resp. år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. “

dukterna åren 1935—1938 i runda tal belöpt sig till respektive 12.6, 9.6, 9.7

och 13.6 miljoner kronor. Uddeholms och Sandvikens rörverk hade efter en

nedgång år 1937 åter kunnat öka sin tillverkning av kartellrör år 1938, vilket

sammanhängde med speciella förhållanden på rörmarknaden. På grund

av kraftigt stigande prisnivå år 1936 och tilltagande svårigheter att från rörverken

erhålla snabba leveranser — för Sveriges del förstärkta genom antydda

besvärligheter för Uddeholms del — hade företagen inom rörhandeln

och de större förbrukarna täckt sig ej blott för de närmaste behoven utan

även för de längre i framtiden liggande. Härigenom nådde importen, såsom

av sammanställningen framginge, mycket höga kvantitetssiffror åren 1936

och 1937. Konsumtionen hade visserligen samtidigt varit stor, men rätt avsevärda

lager hade dock samlats på åtskilliga händer. När under 1938 lagren

började taga slut och ett större köpbehov inträdde, samtidigt som den

relativt höga prisnivån föranledde försiktighet i fråga om avslut på längre

sikt, hade befunnits, att de väl sysselsatta utländska verken i regel fordrade

långa leveranstider. De svenska verken hade emellertid härutinnan varit

bättre ställda och kunnat tillförsäkra sig en relativt god inhemsk avsättning

av kartellrör, samtidigt som importen kraftigt avtagit. Följden hade

blivit en statistiskt sett relativt gynnsam utveckling för de svenska verken på

den inhemska marknaden under år 1938, vilken emellertid under nu inträdda

förhållanden icke vöre att påräkna i fortsättningen.

Till belysning av den statistiska utvecklingen av Sveriges handelsomsättning

av rör med utlandet har inom kommerskollegium upprättats följande

sammanställning.

Import och export av smidda rör och tubämnen, kvantitet och värde.

Valsade eller varmdragna

Kalldragna

År

(Stat. nr

1425—1428: 1)

(Stat. nr

1423—1424,

1428: 2)

(Stat. nr

1429—1432)

Summa

ton

kr. /kg

ton

kr./kg

ton

kr./kg

ton

kronor

kr./kg

Import:

1929

26,533

0.31

2,888

0.50

221

0.77

29,642

9,862,729

0.33

1930

23,647

0.34

3,941

0.48

381

0.71

27,969

10,198.961

0.36

1931

15,539

0.35

3,214

0.48

580

0.66

19,335

7,345,745

0.38

1932

9,787

0.34

1,890

0.52

295

0.65

11,972

4,510,544

0.38

1933

9,363

0.32

1,255

0.56

476

0.48

11,094

3,930,205

0.85

1934

13,623

0.36

1,448

0.65

1,677

0.52

16,748

6,687,622

0.40

1935

16,036

0.27

1,491

0.61

2,419

0.52

19,946

6,537,115

0.33

1936

31,047

0.21

2,513

0.48

3,037

0.4 9

36,597

9,075,049

12,094,504

0.26

1937

31,119

0.28

2,114

0.54

3,663

0.62

36,896

0.33

1 1938

14,511

0.35

2,163

0.65

3,427

0.71

20,101

8,818,577

0.44

Export:

1929

8,129

0.63

16,194

0.53

1,128

0.87

25,451

14,698,714

0.58

1930

7,185

0.57

13,609

0.45

2,943

1.59

23,737

15,241,379

0.64

1931

11,902

0.47

11,828

0.44

2,156

2.16

25,886

15,022,855

0.68

1932

20,893

0.45

7,715

. 0.45

3,773

1.35

32,381

17,677,623

0.65

1933

28,453

0.43

9,791

0.55

1,672

1.03

39,916

17,660,163

0.44

1934

26,588

0.47

15,277

0.48

2,587

1.21

44,452

22,639,727

O.öl

1935

23,115

0.4 6

13,617

0.50

1,766

1.32

38,498

19,773,733

0.61

1936

17,697

0.46

20,103

0-64

1,880

1.34

39,680

21,505,833

0.54

1937

8,891

0.48

25,497

0.54

2,719

1.72

37,107

22,761,841

0.61

1 1938

10,982

0.60

18,250

0.61

4,587

1.57

33,619

23,757,948

0.71

1 Preliminära siffror.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Import och export av valsade eller varmdragna rör och tubämnen fördelade

på länder.

I

m p o r

tito

n

E

x p o r

tito

n

rör

stat. nr

1423—1428: 2)

rör (stat. nr 1423,

1425—1428: 2)

tubämnen

(stat. nr 1424)

1935

1936

1937

11938

1936

1937

1936

1937

Totalt ............

därav:

17,527

33,566

33,234

16,674

18,150

9,342

19,649

25,047

Tyska riket......

8,098

19,089

16,415

5,320

548

238

3,277

2,258

Tjeckoslovakien ..

2,208

3,825

6,176

3,383

43

13

200

''348

Storbritannien ..

3,635

3,956

3,622

1,621

5,547

1,377

10,432

16,121

Polen............

1,544

3,109

3,476

3,236

313

133

_

Frankrike........

598

1,089

1,529

290

500

218

1,844

2,207

Belgien..........

605

2,257

1,361

175

1,464

1,160

Danmark........

377

114

543

1,729

1,387

845

18

_

Övriga länder....

452

127

112

920

8,348

5,358

3,878

4,113

I sammanställningen har huvuddelen av de rör, som drabbas av nämnda

prissänkningar, de s. k. kartellrören, sammanförts till en grupp (stat. nr

1425—1428:1). övriga rörslag, som icke beröras av den internationella prisöverenskommelsen,

hava sammanförts i två grupper, den ena omfattande valsade

eller varmdragna lednings- och lyktstolpar av rör samt tubämnen jämte

vissa bearbetade rör (stat. nr 1423—1424 och 1428: 2), den andra avseende

kalldragna rör (stat. nr 1429—1432). Enligt den statistiska sammanställningen

uppgick totalimporten av rör av smidbart järn och stål hänförliga

till stat. nr 1423—1432 åren 1933—1938 till respektive 11,094, 16,748, 19,946

36,597, 36,896 och 20.1011 ton. Sammanlagda värdet av importen var åren

1935—1938 respektive 6,537,000, 9,077,000, 12,095,000 och 8,819,00c1 kronor.

De viktigaste leverantörländerna voro Tyskland, Tjeckoslovakien, Storbritannien

och Polen. Vidare må nämnas Frankrike och Belgien, vilka länder

emellertid på senare år synas hava förlorat i betydelse, samt Danmark,

varifrån införseln av rör på sistone ökat. Beträffande exporten märkes en

måttlig men dock kännbar kvantitativ nedgång under de senare åren, beroende

pa att exporten av kartellfria kvalitetsrör endast med svårighet kunnat

upprätthallas, såväl av tekniska som av handelspolitiska orsaker.

Vidkommande den svenska rörtillverkningens betydelse ur sysselsättningssynpunkt

har kommerskollegium framhållit, att det på grund av svårigheter

att särskilja denna tillverkning från järnverkens övriga tillverkningar vore

svårt att erhålla ett mått å dess sysselsättningseffekt. Kollegium uppskattade

emellertid totala antalet vid tillverkningen av rör av smidbart järn och stål

inom landet direkt sysselsatta arbetare till avsevärt över 1,000 personer, vartill

komme att rörtillverkningen genom att bidraga till att järnverkens totala

tillverkningsvolym hölles uppe på en hög nivå medförde åtskilliga fördelar

jämväl beträffande andra tillverkningsgrenar.

Kommerskollegium ingår härefter på en närmare redogörelse för nu gällande

tullbeskattning av rör av smidbart järn och stål samt för den omlägg
-

1 1938 års siffror preliminära.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

11

ning av tulltaxan i hithörande delar, som i och för sig synts kollegium motiverad

av den senaste tekniska utvecklingen på området.

Kollegium anför härom följande:

Rör av smidbart järn eller stål och med en inre diameter av 250 mm eller

mindre tulltaxerades, därest desamma vöre valsade eller varmdragna, enligt

tulltaxenummer 782 eller 783 (stat. nr 1423—1427 respektive stat. nr 1428: 1

och 1428: 2) med en tullsats av 4 respektive 5 kronor för 100 kilogram, beroende

på om rören inkommit i obearbetat eller bearbetat skick. Till samma

nummer hänfördes även svetsade rör av motsvarande dimension. Rör hållande

i diameter mer än nyssnämnda 250 mm tulltaxerades däremot, därest

de vore svetsade, enligt tulltaxenummer 779—781 (stat. nr 1420—1422) med

en tullsats av respektive 6 kronor, 7 kronor 50 öre och 12 kronor för 100 kilogram

samt i annat fall som plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda, tulltaxenummer

878 och 879 (stat. nr 1548: 2, 1549), varvid tull utginge allt efter rörens

utförande med 8 respektive 6 kronor för 100 kilogram. I flertalet fall

torde därvid den sistnämnda tullsatsen komma i fråga. Enligt anmärkning

2 efter tulltaxenummer 783 (stat. nr 1428: 2) tulltaxerades rör med en godstjocklek

av mindre än 2.5 mm såsom kalldragna och hänfördes till tulltaxenummer

784 och 785 (stat. nr 1429—1432). Dylika rör vore belagda med

en tull av 6 kronor för 100 kilogram, därest rörens godstjocklek uppginge till

2 mm eller mera, eljest med 8 kronor för 100 kilogram.

Tulltaxeringen av rör av smidbart järn eller stål hade sålunda gjorts beroende

icke blott av olika framställningssätt — svetsade, valsade, varm- eller

kalldragna — utan även av rörens inre diameter och godstjocklek. Förutom

under positionen rör fördes vidare i nuvarande tulltaxa rör i en del fall till

plåtar, i andra fall till bleck- och plåtvaror. Nu gällande bestämmelser hade

bland annat medfört, att tulltaxan i här berörda del blivit mindre överskådlig.

I många fall vore det vid tulltaxeringen jämväl förenat med betydande

svårigheter att kunna avgöra om rören vid framställningen blivit varm- eller

kalldragna. Alla varmbearbetningsmetoder för rör hade sin praktiska begränsning

nedåt vad beträffade dimensionen, vilken gräns dock läge olika

för olika tillverkningsmetoder. Då den fortsatta bearbetningen till rör av

mindre dimensioner oftast måste ske i kallt tillstånd eller eventuellt i kombination

med varmdragning kunde i fråga örn tulltaxeringen i många fall en bestämd

gräns mellan varm- eller kalldragna rör icke dragas. På grund av dessa

svårigheter och för att i viss mån förenkla tulltaxeringsarbetet hade 1934 års

riksdag, efter förslag av generaltullstyrelsen, beslutat, att rör med en godstjocklek

av mindre än 2.5 mm skulle tulltaxeras som kalldragna rör och sålunda

komma i åtnjutande av de för kalldragna rör gällande högre tullsatserna,

oavsett om rören i fråga vid tillverkningen framställts kalldragna.

Kollegium påpekade i detta sammanhang, att för vissa slag av rör motsvarades

en godstjocklek av mindre än 2.5 mm av en yttre diameter av upp till 47.5

mm. Så vore exempelvis fallet med värmeledningsrör.

Vidkommande den i gällande tulltaxa tillämpade metoden att angiva ett

rörs dimension i dess inre diameter ville kollegium framhålla, att den inre

diametern tidigare betraktats såsom viktigast vid avgörande av dimensioner,

emedan rörets genomsläppningsförmåga vore en funktion därav. Numera

strävade man emellertid därhän alt den yttre diametern, ur såväl tillverknings-

som handelssynpunkt, skulle bliva det mått, som närmast komme i

fråga vid avgörande av dimensionen. I gängse standardiseringsnormer och

praxis hade man därför allmänt övergått till att angiva den yttre diametern

och godstjockleken för att beteckna rörens dimensioner.

Beträffande olika förekommande benämningar å rör av smidbart järn el
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38-

ler stål erinrade kollegium om att Sveriges standardiseringskommission numera

fastställt benämningen sömlösa rör, vilken vore avsedd att ersätta tidigare

mer eller mindre ofullkomliga benämningar, såsom helvalsade, heldragna

eller varmvalsade rör. Vidare hade benämningen för alla slag av svetsade

rör av kommissionen fastställts till rör med söm. Äldre benämningar, som

hänsyftade på själva materialet i rören, såsom »lancashirerör», järnrör, smidda

rör etc., hade dessutom av kommissionen ersatts med den enhetliga beteckningen

stålrör.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har kommerskollegium ansett det

önskvärt, att en eventuell omläggning av tullbeskattningen å rör av smidbart

järn eller stål företoges på sådant sätt att dessa rör i tullhänseende bomme

att behandlas mera enhetligt. Med beaktande av detta önskemål och i anslutning

till förut berörda synpunkter utvecklar kollegium härefter ett förslag

till ändring av gällande tulltaxa i hithörande delar, varigenom de svenska

rörverkens önskemål samtidigt i viss utsträckning skulle bliva tillgodosedda.

Kollegium anför härutinnan:

Kollegium ville för sin del förorda, att samtliga stålrör i tulltaxan sammanfördes

under en gemensam position samt med de tullsatser, som för närvarande

gällde för kalldragna rör (nuvarande tulltaxenummer 784 och 785).

Beträffande den dimensionsgräns, som måste dragas mellan klenare rör, vilka

skulle komma att beläggas med den högre tullen av 8 kronor för 100

kilogram, och grövre rör, varå tullen skulle komma att utgå med 6 kronor

för 100 kilogram, hade en företagen undersökning givit vid handen, att en

yttre diameter av 50 mm i flera hänseenden vore att betrakta såsom en

lämplig dimensionsgräns. Härvid hade särskilt beaktats de ändrade förhållanden

inom den internationella stålindustrien, vilka inledningsvis berörts

och som föranlett de svenska rörverken att på senare år i allt större utsträckning

inrikta sig på tillverkning av billiga s. k. handelsrör, företrädesvis

sådana av mindre dimensioner. Sålunda utgjordes de av Uddeholms

aktiebolag tillverkade gängade värmelednings- och ångrören till omkring 80

å 85 procent av rör med en yttre diameter av 50 mm eller mindre. Produktionskostnaderna

för dessa mindre rörstorlekar ställde sig ofta väsentligt

högre än för motsvarande rör av större dimensioner. En ytterligare anledning,

som talade till förmån för nämnda dimensionsgräns, vore, att densamma

nära motsvarade den i tulltaxan för kalldragna rör gällande gränsen

av en godstjocklek av 2 mm.

Det vore enligt kollegii mening vidare önskvärt, att i detta sammanhang

toges under övervägande huruvida icke sådana rör, som icke för närvarande

och, så vitt nu kunde bedömas, ej heller framdeles hade förutsättningar att

kunna framställas inom landet, borde göras tullfria. Såsom inledningsvis

omnämnts förelåge en särskild framställning avseende, bland annat, tullfrihet

å s. k. helvalsade stålmuffrör av grövre dimensioner. Sömlösa rör av detta

slag med en yttre diameter av upp till ungefär 210 mm torde för närvarande

kunna framställas inom landet. Emellertid förekomme till import

ett tiotal rörstorlekar av grövre dimensioner, för vilka tullbeloppen kunde

uppgå till rätt betydande summor, särskilt där rören komme i fråga i större

poster vid kommunala anläggningar. Enligt kollegii uppfattning vore det

önskvärt, att sådana grövre sömlösa rör befriades från tull, därvid tullfriheten

samtidigt borde utsträckas till att omfatta jämväl rördelar. Förutom

rör av nu nämnt slag åsyftade nyssnämnda framställning även tullfrihet för

grövre svetsade rör med en invändig diameter av 600 mm och däröver.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

13

Därvid torde särskilt hava avsetts rör för kommunala eller liknande vattenledningsanläggningar.

Någon mera avsevärd regelbunden tillverkning av

sådana rör med en diameter av minst 600 mm ägde, såvitt kollegium hade

sig bekant, för närvarande knappast rum inom landet, ehuru industrien i

flera fall syntes vara utrustad därför. Från industriens sida hade framhållits,

att under senare år uppmärksamheten riktats på tillverkning av dylika

rör och att flera verk, där så ej redan skett, vore beredda att, när prisförhållandena

det medgåve, upptaga en dylik tillverkning. Utvecklingen syntes

även, åtminstone till en viss grad, och i avseende å rör för vissa ändamål

— varvid de med framställning av svetsade rör förenade lägre framställningskostnaderna

vore av icke ringa betydelse — mer och mer gå över

från helvalsade till svetsade rör, varför det finge anses vara av betydelse,

att det tuilskydd, som för närvarande funnes för grövre sådana rör, bibehölles.

Till förmån härför talade även att den stora tillverkning av svetsade

rör, som för närvarande bedreves utomlands, i betydlig utsträckning konkurrerade

med de helvalsade eller sömlösa rören.

Vid en eventuell justering av tullsatserna förelåge, enligt kollega uppfattning,

ur tillverkningssynpunkt knappast någon anledning att för närvarande

företaga en ändring av den för kalldragna rör gällande tullbeskattningen

i annat avseende än att dimensionsgränsen, i överensstämmelse med vad

förut framhållits, sattes vid en yttre diameter av 50 mm i stället för som

nu vid en godstjocklek av 2 mm. Kollegium funne det vidare lämpligt, att

i sådant sammanhang alla rör av här ifrågavarande slag sammanfördes under

en gemensam överrubrik. Undantag borde därvid göras för sådana rör

av grövre dimensioner med förhållandevis klen godstjocklek, som närmast

vore att hänföra till tunna plåtrör och vilka därför även i fortsättningen

lämpligen borde falla under rubriken plåtar, böjda, med kanterna hopfogade.

Inom 1938 års tulltaxerevision har med beaktande av förenämnda synpunkter

utarbetats ett förslag till ändring av tulltaxans ifrågavarande rubriker,

vartill kommerskollegium för sin del givit sin anslutning.

Beträffande innebörden av förslaget anför kommerskollegium väsentligen

följande:

Rör med kanterna nitade, falsade eller lödda, folie för närvarande i vissa

och möjligen flertalet fall, örn den inre diametern vore högst 250 mm, under

tulltaxenummer 784 och 785 med en tull av 6 respektive 8 kronor för 100

kilogram, i vissa fall åter under nummer 782 och 783 med en tull av 4 respektive

5 kronor, nion eljest under plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda,

nummer 878—879 eller 881 med tull av respektive 8, 6 och 15 kronor för

100 kilogram. Enligt det föreliggande förslaget skulle samtliga dylika rör

komma att falla under nummer 779—781 och draga en tull av respektive

6 kronor, 7 kronor 50 öre och 12 kronor för 100 kilogram. Förslaget innebure

på dessa punkter sålunda i vissa fall en tullförhöjning och i vissa fall

en tullnedsättning. Ur handelsstatistiken kunde icke utläsas fördelningen på

olika tulltaxenummer av ifrågavarande slag av rör. Det syntes dock förhålla

sig så, att importen vore ganska obetydlig, vadan ifrågavarande smärre jämkningar

i tullbeskattningen torde sakna betydelse.

I fråga örn storleken av de föreslagna tullsatserna å stålrör i förhållande

till de nuvarande kunde sammanfattningsvis anföras följande. Gällande

tullsatser av 4 respektive 5 kronor för tulltaxenummer 782 och 783 (stat. nr

1423—1428: 2) komme att helt bortfalla. Av de stålrör, som för närvarande

folie under nummer 782 och 783, skulle enligt förslaget sömlösa stålrör med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

en yttre diameter understigande 215 mm samt stålrör med söm — med undantag

för sådana hållande i yttre diameter mer än 250 mm och med godstjocklek

av mindre än 3 mm, vilka skulle tulltaxeras enligt nummer 780

och 781 — hänföras till nummer 784 och 785 och alltså beläggas med en

lull av 6 respektive 8 kronor för 100 kilogram. Redan enligt gällande tulltaxa

hänfördes emellertid en del av dessa rör, nämligen sådana med en godstjocklek

av mindre än 2.5 mm, till nummer 784 och 785 och belädes därvid

med en tull av 6 respektive 8 kronor för 100 kilogram, eller samma som i

det framlagda förslaget. Förslaget komme sålunda att innebära, att de mindre

dimensionerna av stålrör såväl med som utan söm, vilka torde utgöra

huvudparten av importen och tillverkningen, erhölle ett något ökat tullskydd.

För rör av grövre dimensioner, vilka vore av särskild betydelse för, bland

annat, kommunala anläggningar och förbrukades i stora kvantiteter, innebure

förslaget, att sömlösa rör med yttre diameter av 215 mm eller däröver

bleve tullfria, under det att för närvarande dessa rör, om diametern vore

mindre än 250 mm, belädes med en tull av 4 eller 5 kronor och, om diametern

vöre 250 mm eller mera, belädes med en tull av 6 kronor. Tullfriheten

för dessa rör syntes i viss mån ägnad att kompensera den något förhöjda

tullen å sömlösa rör av klenare dimensioner.

Den föreslagna ändringen av tullbeskattningen för till nuvarande tulltaxenummer

782—-785 hänförliga rörslag beräknades av kollegium komma att

medföra en ökning av tullskyddet å ifrågavarande slag av rör från ungefärligen

11 till i medeltal omkring 16 V2 å 17 procent å 1938 års genomsnittliga

importpris.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har kommerskollegium förordat,

att tulltaxan erhölle ändrad lydelse i enlighet med det inom 1938

års tulltaxerevision utarbetade förslaget. Kollegium har därvid förutsatt,

att de svenska rörverken avgåve förbindelse att icke utnyttja det ökade tullskydd,

som därigenom skulle uppstå.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 24 april 1939 uttalat sin anslutning

till förenämnda förslag såväl i vad det gällde frågans bedömande ur

tullskyddssynpunkt som beträffande utformningen av ändringarna i tulltaxan.

I avgivna förbindelser hava därefter Sandvikens jernverks aktiebolag och

Uddeholms aktiebolag bekräftat, att de icke hade för avsikt att utnyttja det

föreslagna ökade tullskyddet till höjning av den svenska prisnivån för ifrågavarande

rör utöver den nivå, som gällde under tiden till den 15 april 1939,

då den internationella rörkartellen igångsatte stridsåtgärder mot de svenska

verken, ävensom förbundit sig att, örn de framdeles av andra orsaker än

ifrågavarande tullhöjningar skulle anse sig nödsakade att höja försäljningspriserna

å Tören, icke vidtaga sådan höjning annat än efter överenskommelse

med kommerskollegium eller ock finna sig i att tullhöjningarna åter

borttoges.

Till stöd för det nu föreliggande förslaget har departementschefen anfört

följande:

»Av den förebragta utredningen torde framgå att gällande tullskydd i fråga

örn valsade eller varmdragna rör av järn eller stål, tulltaxenummer 782 och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

15

783, måste betecknas såsom förhållandevis lågt. Följderna härav ha för

de svenska rörtillverkarna blivit särskilt kännbara därigenom att under

nämnda positioner tulltaxeras, bland annat, huvuddelen av de rör, vilka

omfattas av den internationella sammanslutningen på området. De svenska

rörfabrikanterna lia städse funnit det förenat med stora svårigheter att

på för dem godtagbara grunder uppnå samarbete med berörda sammanslutning,

vilken sökt utnyttja den svenska marknadens svaga tullskydd till

att genom en destruktiv prispolitik framtvinga för sammanslutningen gynnsamma

uppgörelser på bekostnad av de svenska rörverkens intressen. Ett

utslag av dessa strävanden är den i det föregående omnämnda, av den

internationella sammanslutningen nyligen vidtagna reduceringen av priserna

på den svenska marknaden å de rör, som det internationella avtalet avser,

med i genomsnitt 20 procent.

I likhet med kommerskollegium och generaltullstyrelsen finner jag det

med hänsyn till anförda omständigheter befogat, att ett något högre tullskydd

beredes den inhemska tillverkningen av ifrågavarande rörslag. Det

förefaller också lämpligt, att, på sätt föreslagits, i samband därmed verkställes

en sådan omläggning av tulltaxan i hithörande delar, som motiveras

av den tekniska utvecklingen på området. Det från angivna utgångspunkter

inom 1938 års tulltaxerevision utarbetade av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

förordade förslaget till ändrad lydelse av tulltaxan anser jag mig

kunna biträda. Jag erinrar, att de föreslagna tullhöjningarna beräknas icke

skola medföra någon fördyring av rören på den svenska marknaden, i jämförelse

med vad som gällde före den 15 april 1939, eftersom de svenska

rörfabrikanterna förbundit sig att icke utnyttja det ökade tullskyddet i prishöjande

syfte.»

På uppdrag av utskottet har chefen för kommerskollegii industribyrå,

kommerserådet H. Carlborg utarbetat en promemoria angående höjning

av tullen å rör av smidbart järn och stål. Beträffande innehållet i nämnda

promemoria får utskottet hänvisa till den vid förevarande betänkande fogade

Bilaga 1.

Från tre rörimportfirmor har till utskottet inkommit en skrivelse, i vilken

hemställts bland annat, att utskottet måtte tillstyrka bifall till Kungl.

Maj:ts förslag om medgivande av tullfrihet för stålmuffrör, hållande i yttre

diameter 215 mm eller däröver jämte rördelar av motsvarande beskaffenhet,

samt att stålmuffrör av mindre diameter än 215 mm måtte undantagas

vid eventuell förhöjning av tullen för andra slag av järnrör. Till stöd

för denna hemställan bär i skrivelsen bland annat anförts, att stålmuffrören

icke tillhörde gruppen kartellrör och alltid försålts i fri konkurrens

de olika rörproducerande länderna emellan, samt att för närvarande gällande

tullsatser för rören ifråga finge anses vara höga.

I skrivelse till utskottet har aktiebolaget Calvert & c:o hemställt, att i

propositionen framlagt förslag örn tullfrihet för heldragna stålrör med en

diameter av över 215 mm icke måtte bifallas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kolpulver för torrelement. Till riket inkommande kolpulver, vilket blivit

särskilt berett för tillverkning av torrelement, hänföres i tulltaxan till

nr 1020 (stat. nr 1850), som avser för elektroteknisk! ändamål arbetat kol,

ej särskilt nämnt, vägande per styck mindre än 3 kilogram, dock ej kolborstar.

Tullen utgår med 20 kronor för 100 kilogram.

Kolpulver, avsett för dylik användning, tillverkas visserligen inom landet

men underkastas ej den nämnda beredningen. Importen, som uteslutande

sker från Frankrike, uppgår till omkring 25 ton årligen. Den franska benämningen

å varan kan närmast översättas med »aktiverat kol» men avser

ej sådan produkt, som i svenskt språkbruk benämnes aktivt kol.

Vid de nyligen avslutade handelsförhandlingarna med Frankrike har

svenska beskickningen i Paris i enlighet med för förhandlingarna gällande

instruktioner lämnat utfästelse därom att svenska regeringen skulle föreslå

riksdagen införande av tullfrihet för kol av ifrågavarande slag.

Beträffande detta förslag har departementschefen anfört:

»Den gjorda utfästelsen bör nu infrias. Några svenska intressen torde, såvitt

kunnat utrönas, icke lida förfång av att ifrågavarande tull borttages.

Tullfriheten synes lämpligen kunna ernås genom att till tulltaxenummer 1020

fogas en anmärkning av innehåll, att för sådant kol, hänförligt till sagda

nummer, som inkommer i form av korn eller pulver och är avsett uteslutande

för tillverkning av elektroder till galvaniska element, tull icke skall

utgå.»

Vattenmätare. Vattenmätare hänföras i gällande tulltaxa till nr 1065 (statistiskt

nr 1947), därest de ha en genomloppsöppning av högst 40 mm, och

till nr 1067 (statistiskt nr 1950), örn genomloppsöppningen är större än

40 mm. I förra fallet utgår tull med 100 kronor för 100 kilogram, i senare

fallet med 50 kronor för 100 kilogram.

I skrivelse den 12 oktober 1938 ha Aktiebolaget Svenska Metallverken, Aktiebolaget

Imo-industri och Aktiebolaget Zander & Ingeström anhållit om

vidtagande av åtgärder för att tullen å vattenmätare med högst 40 mm ge

nomloppsöppning måtte höjas till 300 kronor för 100 kilogram samt att vattenmätare

med större genomloppsöppning måtte beläggas med en tull av 100

kronor för 100 kilogram. Till stöd för framställningen lia bolagen anfört

bland annat följande:

Vattenmätare hade under de senaste åren kommit till ökad användning i

Sverige. Landets nuvarande behov kunde antagas uppgå till 10,000 å 12,000

st. per år. En betydande del (c:a 85 %) av behovet hade hittills blivit

täckt genom import. Den ojämförligt största delen av införseln härrörde

från Tyskland.

År 1933 hade Aktiebolaget Imo-industri upptagit tillverkning av en vattenmätare

med mätsystem av helt ny typ, den s. k. Imo-vattenmätaren. Denna

mätare erbjöde vid jämförelse med alla andra i marknaden förekommande

vattenmätare stora fördelar. Så gott som samtliga delar till Imovattenmätaren

framställdes inom Sverige. Materialet till metalldelarna levererades

sålunda av Aktiebolaget Svenska Metallverken och eboniten av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

17

Aktiebolaget Trelleborgs Gummifabrik. Den enda detalj, som tillsvidare infördes

från utlandet, vore räkneverket, vilket tillverkades i Schweiz. Försäljningen

av imomätaren handhades av Aktiebolaget Zander & Ingeström.

Fabrikatet hade för avsättning hittills huvudsakligen varit hänvisat till hemmamarknaden.

Under de första åren efter tillverkningens upptagande hade imomätaren

på grund av sina goda egenskaper kunnat framgångsrikt hävda sig i konkurrensen

med andra fabrikat. Avsättningen hade stigit och år 1936 hade

försäljningsvärdet uppgått till omkring 129,000 kronor. Följande år hade

emellertid de tyska tillverkarna av vattenmätare successivt vidtagit högst betydande

prissänkningar i vårt land, uppenbarligen i syfte att förhindra imomätarnas

införande på den svenska marknaden och sålunda försvåra eller

omöjliggöra dessa vattenmätares introduktion på världsmarknaden. Omfattningen

av de vidtagna prissänkningarna framginge därav, att priset på vattenmätare

med en genomloppsöppning av högst 40 mm och en kapacitet

av 5 m3, vilka mätare mest komme till användning, av de tyska leverantörerna

sänkts från 49 kronor per styck år 1935 lill 29 kronor 80 öre per

styck år 1938 eller med omkring 40 %. På den tyska marknaden betingade

dylika mätare ett pris av omkring 60 kronor. I Danmark försåldes de till

eli pris av omkring 50 kronor. För mätare med högst 40 mm genomloppsöppning

och en kapacitet av 7 respektive 10 m3 vore prissänkningen procentuellt

ännu större.

Berörda förhållanden hade medfört, att den inhemska tillverkningen av

vattenmätare lidit betydande avbräck. Försäljningsvärdet å imomätare

hade sålunda sjunkit från 129,000 kronor år 1936 till 107,000 kronor år

1937. Därest icke åtgärder snarast vidtoges i syfte att i möjligaste mån

eliminera verkningarna av den osunda prispolitik, som tillämpades av de

utländska tillverkarna av vattenmätare, syntes den svenska industrin på området

inom en nära framtid få se sina avsättningsmöjligheter ytterligare beskurna.

över förevarande framställning hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt avgivit yttrande. Kommerskollegium har därvid överlämnat

införskaffade yttranden från bland andra Stockholms handelskammare,

Sveriges industriförbund samt Järn- och metallvaruleverantörföreningen,

vilka tillstyrkt framställningen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava efter en redogörelse för

utvecklingen av den inhemska tillverkningen av vattenmätare anfört bland

annat följande:

Ämbetsverken ha ansett sig i stort sett kunna vitsorda den av sökandena

åberopade prissänkningen å särskilt ringkolvmätare av tysk tillverkning. Ämbetsverken

ha sålunda funnit, att priset å de vanligast förekommande mätarestorlekarna

sedan år 1935 sänkts med cirka 40 å 50 procent. Att den vid

nämnda tidpunkt uppträdande svenska konkurrensen åtminstone till stor del

varit anledningen därtill, ha ämbetsverken ansett bestyrkt av att motsvarande

försäljningspriser i Tyska riket, där hemmamarknaden finge anses väl

skyddad, och i andra Sverige närliggande länder med avsaknad av inhemsk

tillverkning vore upp till dubbelt så höga som här i landet även vid försäljning

till kunder, åt vilka högsta rabatt lämnades. Kommerskollegium har

inhämtat, att de tyska mätarna, trots den nuvarande tullen av 100 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. I anil. Sr 3S.

ii

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillninflsutskottets betänkande Nr 38.

för 100 kilogram, såldes i Sverige till priser, som läge cirka 20 å 30 procent

lägre än den normala prisbildningen å imomätare av de mest gångbara storlekarna.

Ämbetsverken ha funnit, att de tyska försäljningspriserna på Sverige

för närvarande syntes understiga de inhemska tillverknings- och försäljningskostnaderna.

En förbättring av nämnda förhållande lia ämbetsverken ansett

knappast vara alt förvänta, därest icke åt industrin ifråga kunde beredas

ett ökat tullskydd. En ökning av tullen till av sökandena föreslagna 300

kronor för 100 kilogram skulle å nuvarande priser å mätare hänförliga till

statistiskt nr 1947 enligt ämbetsverkens uppfattning icke behöva medföra

större förhöjning än att priserna fortfarande skulle komma att rätt avsevärt,

eller med cirka 30 procent, understiga 1935 års prisnivå. Skulle däremot

nu rådande låga priser så småningom leda till att tillverkningen av vattenmätax-e

tvingades att upphöra inom landet, torde man, enligt ämbetsverkens

åsikt, hava att förvänta, att priserna åter höjdes i en sådan utsträckning att

desamma ungefärligen komme i nivå med 1935 års priser. Ämbetsverken ha

därför med hänsyn till såväl den inhemska industrins som konsumenternas

intressen ansett det vara av icke ringa betydelse, att industrin på ifrågavarande

område genom ett förbättrat tullskydd bereddes möjlighet att i ej allt

för begränsad omfattning fortsätta tillverkningen av vattenmätare.

Beträffande mätare hänförliga till statistiskt nr 1947 med en genomloppsöppning

av högst 40 mm ha ämbetsverken ansett, att en lägre tull än den

begärda ej lämpligen borde ifrågakomma, därest ett tillräckligt skydd skulle

kunna uppnås. I fråga om vattenmätare med en genomloppsöppning av över

40 mm och fallande under statistiskt nr 1950 ha ämbetsverken framhållit,

att till nämnda nummer hörande mätare vore av mycket olika slag och för

närvarande endast i mindre omfattning tillverkades inom landet, varför den

föreslagna tullökningen i detta fall även komme att drabba andra typer av

mätare, som icke sällan vore avsedda att användas under andra förhållanden

än varom här närmast vöre fråga. Kommerskollegium har inhämtat, att

av Stockholms vattenledningsverk under åren 1933—1937 inköpta mätare

endast cirka 5 procent utgjorts av mätare hänförliga till statistiskt nr 1950.

Med hänsyn härtill lia ämbetsverken ansett, att tillräckliga skäl knappast

förebragts för genomförande av den för dessa mätare föreslagna tulländringen-

Ämbetsverken ha därför icke funnit sig böra biträda sökandenas

framställning i denna del.

Till stöd för förslaget har departementschefen anfört följande:

»Utredningen i ärendet måste anses hava ådagalagt, att den svenska tillverkningen

av vattenmätare av de i landet mest gångbara storlekarna starkt

hotas av pristryckande utbud från utländska tillverkare. Vad i ärendet

anförts angående prisförhållanden beträffande motsvarande artiklar i vissa

andra länder synes giva vid handen, att den nuvarande prissättningen å utländska

vattenmätare på den svenska marknaden direkt har till syfte att

utestänga svensk konkurrens på området. Såsom kommerskollegium och

generaltullstyrelsen framhållit kan det befaras, att om denna konkurrens

upphör, en återgång kommer att ske till de högre priser, som tillämpades,

innan de av sökandena påtalade prisreduktionerna inträdde. Då belägg ej

heller erhållits för att den svenska tillverkningen skulle vara den utländska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

19

underlägsen i kvalitetshänseende, anser jag mig böra biträda den av ämbetsverken

intagna ståndpunkten, att det begärda tullskyddet bör beredas för

vattenmätare av de slag, som i mera betydande omfattning tillverkas inom

landet. Jag tillstyrker alltså, att tullen å vattenmätare med en genomloppsöppning

av högst 40 mm höjes från 100 kronor till 300 kronor för 100 kilogram.

1 likhet med ämbestverken finner jag däremot icke tillräckliga skäl hava

förebragts för höjning av den nuvarande tullsatsen å andra vattenmätare.»

Vad angår de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i gällande

tullbeskattning å vadd och bomull samt kolpulver för torrelement har

utskottet icke funnit anledning till erinran mot nämnda förslag.

Vidkommande härefter förslagen till vissa ändringar rörande tullarna å

rör av smidbart järn och stål får utskottet anföra följande.

Genom de åtgärder, som enligt vad av propositionen framgår nyligen blivit

vidtagna av utländska, i en internationell kartell sammanslutna järnrörfabrikanter,

hava de svenska rörverken försatts i ett läge, som kan komma

att medföra betydande svårigheter för upprätthållandet av den inhemska

produktionen av vissa ur förbrukningssynpunkt viktiga typer och dimensioner

av järnrör. Så länge berörda åtgärder tillämpas, synes det av olika

skäl nödvändigt, att sistnämnda produktion beredes erforderligt stöd från

statsmakternas sida. Ett dylikt stöd torde, såsom i propositionen föreslagits,

lämpligen böra åstadkommas genom höjning av tullarna å de slag av järnrör,

varom här är fråga. Utskottet anser emellertid lämpligt, att tullförhöjningen

tills vidare begränsas till viss tid, räknad från och med dag, som må

av Kungl. Majit bestämmas, till och med den 30 april 1940. Härigenom beredes

nämligen riksdagen tillfälle att redan nästkommande år med beaktande

av då rådande förhållanden upptaga frågan till förnyad prövning.

Därest tullförhöjningen på dylikt sätt tidsbegränsas, torde densamma böra

erhålla formen av tilläggstullar till nu gällande grundtullar. Någon ändring

i dessa senare tullar synes alltså icke böra i detta sammanhang vidtagas. Därav

följer bland annat, att ovannämnda, av Henne rörimportfirmor hos utskottet

gjorda framställning om tullfrihet för stålmuffrör med en yttre diameter

av 215 millimeter eller däröver icke bör för närvarande föranleda någon åtgärd.

Däremot synes det av samma firmor framförda önskemålet, att stålmuffrör

utan söm i varje fall icke åsättas tilläggstullar, böra tillgodoses. Dylika rör

falla nämligen utanför ramen av den internationella prisöverenskommelsen.

Av skäl. som anföras i förut omförmälda promemoria från chefen för kommerskollegii

industribyrå, kommerserådet H. Carlborg, böra från tilläggstullarna

jämväl undantagas till statistiska nr 1423—1424 hänförliga lednings-

och lyktstolpar av rör samt runda, ihåliga tubämnen.

Med de undantag, som ovan angivits eller som betingas av anmärkningarna

1—2 under statistiska nr 1423—1428:2, böra alla valsade eller

varmdragna järnrör beläggas med tilläggstullar. Sådana tullar skulle alltså

komma att utgå för samtliga under statistiska nr 1425—1428 fallande rör

med undantag av stålmuffrör utan söm. Till undvikande av vissa i nämnda

promemoria berörda, mindre önskvärda konsekvenser i tullbeskattningsavseende

synas tilläggstullar därjämte böra åsättas i statistiska nr 1429—1430

upptagna kalldragna rör med en godstjocklek av 2 millimeter eller däröver.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Vid uppgörandet av det i promemorian framlagda förslaget till tilläggstullar

har, enligt vad i promemorian framhållits, åsyftats att grund- och tillläggstullsatserna

tillsammans skulle i möjligaste mån motsvara de i propositionen

föreslagna tullsatserna. Emellertid har det visat sig lämpligt att i

dessa vidtaga vissa smärre jämkningar.

I de likalydande motionerna I: 340 och II: 512 har hemställts örn avslag

å propositionen, i vad den avser tullen å rör. Såsom skäl härför har anförts,

att tullförhöjningen företrädesvis skulle komma att drabba sådana rör, som

användas inom byggnadsindustrien. Enligt vad i propositionen upplysts

hava de svenska rörtillverkarna utfäst sig att icke utnyttja det föreslagna

ökade tullskyddet till höjning av den svenska prisnivån för ifrågavarande

rör utöver den nivå, som gällde under tiden till den 15 april 1939. Med hänsyn

till användningen av nämnda rör, särskilt för byggnadsändamål, finner

utskottet angeläget, att dessa rör icke på grund av tullförhöjningen drabbas

av någon prisfördyring.

På grund av det förut anförda får utskottet avstyrka motionerna.

Vad därefter angår den föreslagna höjningen av tullen å vattenmätare med

en genomloppsöppning av högst 40 millimeter från nuvarande 100 till 300

kronor för 100 kilogram föranleder densamma icke någon annan erinran

från utskottets sida än att tullförhöjningen på grund av vissa handelspolitiska

skäl bör erhålla formen av en tilläggstull, vilken i likhet med de föreslagna

tilläggstullarna å järnrör bör tillsvidare begränsas till viss tid, räknat från

och med dag, som må av Kungl. Majit bestämmas, till och med den 30 april

1940.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 303 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 340

av herrar Elof Andersson och Albertsson samt II: 512 av herr

Carlström m. fl.,

1) antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 310) fogade tulltaxan

att träda i kraft å dag som Kungl. Majit bestämmer:

För elektrotekniskt ändamål arbetat kol, ej sär- skilt nämnt, vägande per stycke:

mindre än 3 kg:

Tull

för 100 kg

kronor

1020

andra slag ..............................E

Anm. För kol, hän förligt till nr 1020, inkomman- de i form av korn eller pulver och avsett ute- slutande för tillverkning av elektroder till gal- vaniska element, skall tull icke utgå.

20: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 21

2) besluta såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa

att vid införsel från utlandet skall för tiden från och med

den 1 juli 1939 till och med den 30 juni 1941 utöver enligt

tulltaxan stadgad tull utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:

Tilläggstull

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

för iÖO kg

nr

nr

kronor

ur 397

ur 916

Vadd av bomull, kardad bomull härunder

inbegripen, blekt....................N

15: —

3) besluta såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa

att vid införsel från utlandet skall från och med dag, som

av Kungl. Maj:t bestämmes, till och med den 30 april 1940

utöver enligt tulltaxan stadgad tull utgå tilläggstull på sätt

nedan sägs:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

ur 782

ur 1425—1427

Rör:

valsade eller varmdragna, andra än

stålmuffrör utan söm:

icke bearbetade, härunder inbe- gripna nitade och falsade, hål- lande i yttre diameter:

1 50 mm eller däröver ...... N

\ mindre än 50 mm ........ N

2: —

3: —

ur 783

ur 1428

bearbetade, härunder inbegripna

böjda, formade till spiraler, för- sedda med flänsar, rör med ökad

godstjocklek på ändarna samt

rör med ändarna hopvällda,

hållande i yttre diameter:

1 50 mm eller däröver ...... N

1 mindre än 50 mm ........ N

2: —

3: —

784

1429-1430

kalldragna, med en godstjocklek av:

2 mm eller däröver............ N

2: —

ur 1065

1947

Vattenmätare med högst 40 mm ge- nomloppsöppning................ E

200: —

Stockholm den 3 juni 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Heiding, Sjödahl*, Elon

Andersson, Velander, Ekman, Gustaf Björkman, Robert Berg* och Sylwan; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Björklund, Olsson i Gävle,

Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Eklund, Hagberg

i Malmö och De Geer* i Lesjöfors.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Elon Andersson, Andersson i Dunker, Hammarlund och De Geer

i Lesjöfors.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38-

23

Bilaga 1.

P. M.

angående höjning av tullen å rör av smidbart järn och stål.

Genom proposition nr 303 har Kungl. Maj:t föreslagit innevarande års

riksdag att besluta bland annat ökat tullskydd för vissa slag av rör av järn

och stål (och i en del fall tullfrihet) samt att i samband därmed vidtaga en

omläggning av tulltaxan i hithörande delar.

Sedermera har uppkommit fråga att giva nämnda tullförhöjning tillfällig

karaktär, så att vid lämplig tidpunkt en återgång till nuvarande tullbeskattning

kunde ske på enklaste sätt. Det synes då lämpligt att genomföra den

erforderliga tullhöjningen genom påläggande av tilläggstullar, som skulle få

begränsad giltighetstid.

En uppdelning av de i propositionen föreslagna tullsatserna i grundtullar

och tilläggstullar kan givetvis genomföras. Genom att tulltaxans uppställning

föreslagits omlagd i avsevärd utsträckning möta emellertid stora svårigheter

att genomföra nämnda uppdelning av tullsatserna på sådant sätt,

alt nu gällande tullbeskattning ens i huvudsak återställes genom att tilläggstullarna

borttagas.

Om man vill bevara möjligheten till ett dylikt återställande synes därför

vara lämpligast, att nuvarande uppställning av tulltaxan lägges till grund och

att sålunda tilläggstullarna anpassas till de nuvarande tullpositionerna utan

ändring av de för dessa gällande grundtullsatserna. Under denna förutsättning

ha uppgjorts---förslag (Bilaga 2) till tilläggstullar, varvid åsyftats, att

grund- och tilläggstullsatserna tillsammans i möjligaste mån skulle motsvara

de i propositionen föreslagna tullsatserna.

Genom nyssnämnda förfarande ernås emellertid icke den rationalisering

och anpassning av nu gällande tulltaxa i dessa delar efter de senare årens

tekniska utveckling på området, som Kungl. Maj:ts förslag innebär. I stället

fastlåses tills vidare den nuvarande uppställningen, vilket förhållande kanske

i viss mån kan anses betänkligt med hänsyn till pågående översyn av tulltaxan

genom 1938 års tulltaxerevision.

Föreliggande förslag innebär följande mera väsentliga avvikelser från de

i propositionen föreslagna tullbeläggningarna.

För stat. nr 1423, lednings- och lyktstolpar av rör, har någon tilläggstull

ej föreslagits, då införseln under denna rubrik är obetydlig och ett förbättrat

tullskydd ej skulle hava nämnvärd betydelse för den inhemska industrien.

I fråga örn stat. nr 1424, tubämnen, runda, ihåliga, har likaledes tilläggstull

ej föreslagits. Någon införsel av detta varuslag redovisas nämligen icke

i handelsstatistiken. Då det vid tullbehandlingen lär i åtskilliga fall vara

svårt att skilja mellan tubämnen och färdiga rör, kan det emellertid tänkas,

att färdiga rör skulle komma att införas under benämningen tubämnen för

ernående av lägre tullbeläggning. Skulle det visa sig att sådana manipulationer

tillgripas, torde en ändring på denna punkt kunna genomföras vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

den översyn av ifrågavarande tilläggstullar, som i varje fall torde bliva nödvändig

inom relativt kort tid.

För icke bearbetade rör med yttre diameter mindre än 50 mm, vilka falla

under stat. nr 1425—1427, har föreslagits en tilläggstull av tre kronor för

100 kg, varigenom totala tullbeläggningen skulle bliva sju kronor, i stället

för att i propositionen för dessa slag av rör föreslagits en tullsats av åtta kronor

för 100 kg. Däremot har för bearbetade rör med en yttre diameter av

50 mm eller däröver, stat. nr 1428:1 och 1428: 2, föreslagits en tilläggstull

av två kronor för 100 kg, så att totala tullbeläggningen skulle bliva sju kronor

mot i propositionen föreslagna sex kronor. Bearbetade, förzinkade

rör av sistnämnda dimensioner, fallande under stat. nr 1428:1, torde,

såvitt kan bedömas utan en mera ingående undersökning, förekomma

1 relativt ringa omfattning, men däremot synes man böra räkna med en

kanske ej obetydlig införsel av andra bearbetade rör med en diameter av 50

mm och däröver, stat. nr 1428: 2.

I fråga om stat. nr 1429 och 1430, kalldragna rör med en godstjocklek av

2 mm eller däröver, föreslås en tilläggstull av två kronor för 100 kg, så att

totala tullbeläggningen å samtliga kalldragna rör skulle bliva åtta kronor

för 100 kg, oberoende av godstjockleken. Anledningen är, att jämlikt Anm. 2

i tulltaxan efter tulltaxenr 783 (stat. nr 1428: 2) samtliga rör med en godstjocklek

av mindre än 2.5 mm tulltaxeras som kalldragna rör. Då en del

valsade eller varmdragna rör enligt förevarande förslag skulle komma att

draga en tull av sammanlagt åtta kronor för 100 kg, om godstjockleken uppgår

till eller överstiger 2.5 mm, synes konsekvensen fordra, att tullbeläggningen

ej blir lägre, för den händelse godstjockleken är mindre än 2.5 mm.

Stockholm den 30 maj 1939.

HARALD CARLBORG.

Kommerseråd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

25

Bilaga 2.

Tulltaxe
nr
-

ur 782

783

784

Statistiskt

nr

Rör:

Varuslag

1425—1427

1428

{

1429—1430

valsade eller varmdragna:

icke bearbetade, härunder inbegripna

nitade och falsade, hållande

i yttre diameter:

50 mm eller däröver........

mindre än 50 mm..........

bearbetade, härunder inbegripna

böjda, formade till spiraler, försedda

med flänsar, rör med ökad

godstjocklek på ändarna samt

rör med ändarna hopvällda,

hållande i yttre diameter:

50 mm eller däröver........

mindre än 50 mm..........

kalldragna, med en godstjocklek av:

2 mm eller däröver.............

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 aud. Nr 38.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:424 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. s. 1 i texten