Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40

1939-06-06 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:40, Bevillningsutskottets betänkande Nr 40

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

5

Kr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1939 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1939/40 m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1939/40 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1939 (bilaga till

1939 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1939/40

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1938 med

inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 12 maj 1939 dagtecknad proposition, nr 305, har Kungl.

Maj:t framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för

budgetåret 1939/40 m. m.

I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman

å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 till 1,363.5 miljoner kronor, varav

i runt tal 1,340 miljoner kronor i löpande inkomster. Häremot svarade utgifter

till ett belopp av 1,363.1 miljoner kronor. Riksstatsförslaget balanserade

alltså med ett överskott av inkomster över utgifter å 0.4 miljon kronor,

varemot svarade ett underskott av löpande inkomster under utgifter på omkring

23 miljoner kronor.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt................ 300,000,000

Särskild skatt å förmögenhet................... 29,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............ 500,000

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

....................................... 300,000

Stämpelmedel.................................. 60,000,000

389,800,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Kronor

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt.................................. 36,000,000

Bensinskatt........................... 96,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel...................................... 180,000,000

Accis å silke.................................... 2,250,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror...... 27,000,000

Tobaksskatt................................... 108,000,000

Brännvinstillverkningsskatt...................... 20,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag............................ 24,000,000

Detalj handelsbolag........................... 23,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 100,000,000

Maltskatt....................................... 33,000,000

Postverket (överskott).......................................

Kronor

132,000,000

517,250,000

15,000,000.

Kungl. ''Maj.t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,

att i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt omförmälda

procenttal skola för de i 18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning

avsedda skattskyldiga för år 1939 utgöra 110.

Vad beträffar beräkningen av avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten

har departementschefen vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen

erinrat om den stora osäkerhet, som vid övergången till

det nya skattesystemet måste vidlåda beräkningen av nämnda avkastning.

Departementschefen har vidare anfört följande:

»Denna osäkerhet gäller för övrigt icke endast de belopp, som vid ett

visst procenttal för den rörliga bottenskatten kunna beräknas inflyta, utan

även den ur skattepolitisk synpunkt uppkommande frågan, vid vilket

procenttal för den nya skatten en oförändrad skattenivå skall anses föreligga.

Riksräkenskapsverket har, under hänvisning till engångskaraktären

av de vid 1938 års riksdag beslutade skattehöjningarna, ansett riktigast

att vid beräkningen av titeln förutsätta, att den nya bottenskatten skall

utgå med 110 procent av grundbeloppet. Enligt av 1936 års skattekommitté

verkställda beräkningar skulle nämligen det nya skattesystemet vid

detta procenttal representera samma skattenivå som varit rådande åren 1936

och 1937, alltså med den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten vid

170 procent av grundbeloppet och den extra inkomstskatten efter år 1936

företagen förhöjning. Skattekommitténs beräkningar byggdes på 1936 års

taxeringar — alltså de senaste då tillgängliga — och det därvid framkomna

resultatet visade ganska små förskjutningar i förhållandet mellan de samlade

skattebeloppen för olika grupper av skattskyldiga under det gamla och

det nya systemet. Någon lättnad skulle med de nya reglerna ha inträtt

för enskilda, medan aktiebolagen skulle ha erhållit en motsvarande förhöjning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. <

Riksräkenskapsverket har emellertid företagit även en jämförelse på

grundval av skatteunderlaget från de följande åren, och det visar sig, att

det nya systemet med bottenskatten vid 110 procent icke under dessa år

skulle ha lämnat samina avkastning som skatterna enligt det gamla systemet.

Det debiterade beloppet för år 1937 uppgick till 289.26 miljoner kronor och

hade vid en uttagningsprocent av 170 år 1938 uppgått till 341.76 miljoner

kronor, medan beloppen enligt det nya systemet skulle ha stannat vid 282.7

respektive 322.3 miljoner kronor. För det beräknade skatteunderlaget år

1939 skulle det debiterade beloppet enligt de äldre grunderna lia blivit 358.6

miljoner kronor, medan det nu uppskattas till 335.9 miljoner kronor. Sänkningen

beror år 1937 nästan helt på minskningen av beloppen för enskilda,

vilken icke motväges av någon högre siffra för aktiebolagen. Åren 1938 och

1939 är det framför allt de lägre siffrorna för aktiebolagen, som förklara

nedgången i de samlade beloppen. Uppenbarligen är det övergången till den

proportionella beskattningen av bolagen, som här tar sig uttryck. Vid god

konjunktur med relativt höga vinstprocenter skulle den progressiva skatten

ha gett en högre avkastning än den proportionella. Medan det debiterade

beloppet för aktiebolagen nu beräknas till 83.6 miljoner kronor för 1939,

skulle det med de äldre reglerna bibehållna ha uppgått till 100.7 miljoner

kronor. Vid en uttagning av bottenskatten med 110 procent uppstår alltså

en skattelindring för bolagen med 17 miljoner kronor. Sänkningen för enskilda

är 6 miljoner kronor.

I fråga om bedömningen av de nya skatternas avkastning saknar jag anledning

att frångå riksräkenskapsverkets siffror, alltså sammanlagt 329 miljoner

kronor. Utfallet kan uppenbarligen bli väsentligt ogynnsammare. I

det rådande budgetläget, mot bakgrunden av företagna konsolideringsåtgärder

och med en budgetutjämningsfond med betydande positiva behållningar,

har jag emellertid icke ansett det oriktigt att såväl i detta fall som i övrigt

hålla beräkningarna uppe, även örn därmed kunde anses följa en viss risk

för utfall med underskott.»

Kungl. Maj:t har i proposition nr 27 framlagt förslag örn fortsatt tillämpning

under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande omsättningsocli

utskänkningsskatt å spritdrycker.

Behållningen å statens budgetutjämningsfond den 1 juli 1938 uppgick till

i runt tal 118.7 miljoner kronor.

Rörande utfallet av löpande statsreglering framhöll departementschefen i

statsverkspropositionen, att det ovissa konjunkturläge med möjligheter till

utveckling i olika riktningar, varunder denna statsreglering uppgjorts, ansetts

böra medföra en viss försiktighet vid beräkningen av en rad inkomsttitlar.

Då de gynnsammare tendenserna dittills avgjort behållit överhanden,

vore det naturligt att man hade anledning att räkna med ett icke oväsentligt

överskott på budgetens inkomstsida. För de inkomster, som tillhörde den

allmänna budgeten och sålunda avräknades mot budgetutjämningsfonden,

hade riksräkenskapsverket under betonande av uppskattningens synnerligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

ovissa karaktär kommit till ett överskott på mellan 40 och 50 miljoner kronor.

Gentemot ett dylikt överskott måste emellertid å andra sidan detta år

ställas inte bara de så att säga normala överskridanden på utgiftssidan, som

enligt erfarenheten brukade hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda

utgiftsökningar av särskild natur. Såväl den nu fullt genomförda

reformen av folkpensioneringen som löneregleringen för folkskolans lärare

hade medfört osäkerhetsmoment, vilkas storleksordning ännu inte kunde

bedömas. Kostnaderna för kampen mot mul- och klövsjukan hade redan

stigit till väldiga belopp, och den slutliga belastningen av årets statsreglering

kunde ännu icke ens gissningsvis beräknas. När till detta lades den i

propositionen nr 2 framlagda tilläggsstatens driftbudget på närmare 22 miljoner

kronor, ville det synas som om man från årets statsreglering knappast

hade anledning att räkna med något tillskott till budgetutjämningsfonden.

Enligt en senare beräkning, för vilken redogörelse lämnas av departementschefen

i hans anförande till det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet,

skulle budgetutjämningsfondens behållning under innevarande

budgetår komma att stiga till i runt tal 150 miljoner kronor.

I sistnämnda statsrådsprotokoll lämnas en redogörelse för beslutade eller

föreslagna förändringar beträffande den allmänna driftbudgetens utgiftssida,

som ägt rum under riksdagstiden. De viktigaste förändringarna avse

fjärde huvudtiteln. Sålunda har till extra materielanskaffning m. m. för

försvarsväsendet äskats ett anslag å 70.75 miljoner kronor. Vidare hava

kostnaderna för de åtgärder för förstärkning av den personella försvarsberedskapen,

som föreslagits i propositionen nr 232, under budgetåret 1939/40

beräknats till sammanlagt cirka 8.55 miljoner kronor.

Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida, varmed

man hade att räkna vid tidpunkten för anmälan inför Kungl. Maj:t av

propositionen nr 305, uppgick till 88.69 miljoner kronor. Lägges härtill en

med en motsvarande inkomststegring förbunden ökning av ett pär specialbudgettitlar,

till vilka utskottet i det följande återkommer, erhålles en slutsumma

på driftbudgeten av (1,363.10 + 88.69 + 12.00 =) 1,463.79 miljoner

kronor.

För att erhålla material för den erforderliga omprövningen av inkomstberäkningen

i riksstatsförslaget samt av finansplanen för nästföljande budgetår

har departementschefen anmodat cheferna för vederbörande verk och

företag att till honom inkomma med förnyade uppskattningar rörande den

sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,

nämligen stämpelmedel, tullmedel, tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna,

bidrag från folkpensioneringsfonden samt överskotten å de

fem stora affärsverken. För kontrollräkning av inkomst- och förmögenhetsskatten

har material införskaffats från taxeringsnämndsordförandena i riket.

Erforderligt material för en omprövning av den i statsverkspropositionen

framlagda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

9

förelåg emellertid ännu icke vid tidpunkten för avgivandet av propositionen

nr 305, men av vissa preliminära kontrollräkningar att döma, saknades

anledning att revidera den tidigare uppskattningen.

I det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet har lämnats en

redogörelse för de mottagna svaren från de förut nämnda verkscheferna och

för departementschefens ställning till beräkningen av vissa inkomsttitlar.

Inkomsterna av stämpelmedel, tullmedel och rusdrycksmedel, från järnvägarna

och från statens aktier hava ansetts kunna upptagas med betydligt

högre belopp än i statsverkspropositionen. Även ett par smärre uppräkningar

av andra poster hava föreslagits. Vad specialbudgeterna beträffar

har departementschefen föreslagit en uppräkning av automobilskattemedlen

med 4 miljoner kronor samt av accis å margarin och vissa andra

fettvaror med 8 miljoner kronor. I fråga om sistnämnda inkomsttitel anför

departementschefen följande:

»I propositionen nr 230 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område har föreslagits, att mjölkregleringen skall bibehållas i huvudsak

oförändrad under nästa regleringsår, samt i överensstämmelse härmed förutsatts

att den Kungl. Majit nu tillkommande befogenheten att förordna örn

accis å margarin och vissa andra fettvaror skall utsträckas att gälla intill utgången

av juni månad 1940. Förslag i detta avseende har framlagts i propositionen

nr 231. I förstnämnda proposition har på anförda skäl förordats,

att en höjning av nu utgående margarinaccis kommer till stånd. Med hänsyn

härtill torde inkomsterna av denna accis, vilka i statsverkspropositionen

upptagits till 27 miljoner kronor, nu böra, såsom i propositionen nr 230

anförts, beräknas till 35 miljoner kronor.»

Riksdagen har numera i förevarande hänseende bifallit propositionerna

nr 230 och 231.

Med utgångspunkt från de av departementschefen förordade beräkningarna

skulle den samlade summan av löpande inkomster stiga från 1,340 miljoner

kronor enligt statsverkspropositionens beräkning till 1,398 miljoner kronor.

Gentemot utgifterna på 1,464 miljoner kronor skulle alltså föreligga en

brist i löpande inkomster på 66 miljoner kronor. Motsvarande brist i riksstatsförslaget,

som uppgick till 23 miljoner kronor, täcktes genom ianspråktagande

av vissa engångsinkomster till samma belopp.

De överväganden som ledde till det i statsverkspropositionen framlagda förslaget

till balansering av budgeten, genom vilket frågan om jämvikt mellan

löpande utgifter och inkomster tillsvidare undansköts, kunna sammanfattas

i följande satser ur finansplanen.

»Under förutsättning att utgifter av samma omfattning som de nu i budgeten

upptagna skulle krävas även i fortsättningen, synes en ökning av de

regelbundna inkomsterna bli nödvändig, och en omedelbar skattehöjning vore

den naturliga utvägen, såvida ej läget i konjunkturhänseende kunde motivera

ett uppskov och en underbalansering tillsvidare. . . . Vid förra årets

riksdag förordade jag utan tvekan att hela kostnaden (för de extraordinära

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr iO.

lörsvarsåtgärderna) skulle omedelbart täckas genom beskattning av engångsnatur.

^ Skäl kunna utan tvivel anföras för att även nu tillämpa samma metod,

så mycket mera som det tillsvidare möter stora svårigheter att avgöra,

vilken del av utgiftsökningarna som klart lia engångskaraktär och vilka som

under en längre eller kortare tidsperiod kunna antagas återkomma. Å andra

sidan kan anföras, att konjunkturläget som karakteriseras av en viss avmattning,

och ansetts motivera vissa kapitalinvesteringar för att öka sysselsättningen,

närmast synes ge skäl för en strävan att hålla skattebelastningen

nere. I valet mellan de olika vägarna har det spelat en viss roll att möjligheter

visat sig föreligga att för nästa budgetår vinna balans vid den skattenivå,

som antagits i här förut gjorda inkomstberäkningar, utan att därför

öppen underbalansering med belastning av utjämningsfonden behöver tillgripas.

»

Till det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

beträffande frågan örn budgetens balansering framhållit, att

alla de tre ovan nämnda skälen för att tillsvidare uppskjuta en anpassning

av de löpande inkomsterna efter utgifterna på grund av den senare utvecklingen

helt bortfallit eller starkt försvagats samt därjämte anfört följande:

»Med all reservation för det osäkra i bedömningen av konjunkturutsikter,

torde man våga uttala, att dessa utsikter för det närmaste året nu ge mindre

anledning att erinra om skattehöjningars inverkan på konsumtionen och rörelsen

inom näringslivet. Även örn vissa inkomsttitlar nu kunna upptagas

med väsentligt förhöjda belopp, föreligger likväl ingen möjlighet att åstadkomma

balans utan skattehöjningar. Engångskaraktären hos en avsevärd

del av de nya utgiftsökningarna synes visserligen obestridlig, men detta innebär

ingen garanti för att utgifter av liknande slag ett annat år skola utebli.

I det sålunda uppkomna läget kan det visserligen fortfarande synas rimligt

att ta i bruk de ofta nämnda engångsinkomsterna på 23 miljoner kronor

för bestridande av utgifter, som åtminstone delvis synas lia engångskaraktär,

men den därefter kvarstående bristen på 43 miljoner kronor synes böra täckas

genom ökning av de löpande verkliga inkomsterna. Jag förordar därför

följande skattehöjningar, örn vilka jag i annat sammanhang denna dag

torde få framlägga förslag (propositionerna nr 306 och 309).

Bottenskatten på inkomst och förmögenhet uttages med 120 procent av

grundbeloppet för fysiska personer och med 130 procent av grundbeloppet

för aktiebolag. Härigenom beräknas avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten

öka med 30 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor genom

det högre procenttalet för bolagen.

En höjning av grundavgiften vid omsättningsskatten på spritdrycker med

40 öre antages ge 10 miljoner kronor.

Slutligen beräknas en jämkning uppåt i tobaksbeskattningen öka inkomsterna

med 3 miljoner kronor. Vid denna sista skattehöjning förutsättes,

att ingen höjning av priserna på monopolets tobaksvaror behöver äga rum.

Åtgärden innebär egentligen endast, att tobaksmonopolet i form av skatt inlevererar

till statsverket ett belopp som annars skulle utgjort en del av bolagets

vinst.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

11

Sammanlagt beräknas dessa skattehöjningar sålunda inbringa det belopp

på 43 miljoner kronor, vilket förut angivits såsom kvarstående brist.»

På förslag av utskottet har riksdagen godkänt det i proposition nr 306

framlagda förslaget om höjning i vissa fall av skattesatserna för tobaksskatten,

vilken höjning beräknats medföra en inkomstökning å omkring 3

miljoner kronor.

I sitt betänkande nr 39 har utskottet förordat bifall till det i proposition

nr 309 framlagda förslaget örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av

gällande bestämmelser rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

med de i propositionen föreslagna ändringarna, vilka antagas skola

medföra en inkomstökning å omkring 10 miljoner kronor.

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 305 — med ändring av i statsverkspropositionen därutinnan

framlagt förslag — föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt

enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för

år 1939 utgå med 120 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses

i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 130 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 305 — med ändring av i

statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1939/40 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit

riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning .......... kronor 330,000,000

Stämpelmedel, bevillning .......................... » 65,000,000

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning .... kronor 37,000,000

b. Bensinskatt, bevillning ...... » 99,000,000 » 136,000,000

Tullmedel, bevillning ............................ » 190,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning » 35,000,000

Tobaksskatt, bevillning .......................... » 112,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

/?. Detaljhandelsbolag .......................... » 25,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning

........................................ » 115,000,000

Postverket, bevillning ............................ » 16,000,000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 305

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära följande ökningar:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Ökning

miljoner

kronor

Inkomst- och förmögenhetsskatt .......................... 30

Stämpelmedel ............................................ 5

Fordonsskatt ............................................ 1

Bensinskatt .............................................. 3

Tullmedel ................................................ 10

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .................. 8

Tobaksskatt .............................................. 4

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Detaljhandelsbolag ...................................... 2

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .......... 15

Postverket (överskott) .................................... 1

I anledning av propositionen nr 305 har i de likalydande motionerna nr

342 i första kammaren av herr Linderot och nr 513 i andra kammaren av

herr Hagberg i Luleå m. fl. bland annat hemställts, att riksdagen måtte med

ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 305 besluta, att bottenskatt enligt

18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för 1939

utgå med 120 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 §

2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 155 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Utskottet. På sätt framgår av det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet

har efter statsverkspropositionens framläggande på grund av beslut, som

fattats under riksdagen, den allmänna driftbudgetens utgiftssida högst väsentligt

stigit. Vid övervägande av det förändrade budgetära läge, som sålunda

uppkommit, finner utskottet i likhet med departementschefen erforderligt,

att för driftbudgetens inkomstsida ett belopp av 43 miljoner kronor

anskaffas skattevägen. Utskottet delar därvid departementschefens uppfattning,

att nämnda belopp bör uttagas genom ökning av vissa indirekta

skatter samt av inkomst- och förmögenhetsskatten. I förevarande läge synes

nämligen rimligt, att den ökade skattebördan, så långt ske kan, fördelas

mellan olika grupper av skattskyldiga.

På förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 306 har riksdagen redan beslutat

viss höjning av tobaksskatten. I betänkande nr 39 har utskottet tillstyrkt

bifall till det av Kungl. Majit i proposition nr 309 framlagda förslaget

om ökning av omsättningsskatten på spritdrycker.

Vad angår förslaget om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten

innebär detsamma, att bottenskatten för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska

föreningar, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag, sparbanker

samt sådana utländska juridiska personer, som ej skola beskattas

såsom fysiska personer, skall uttagas med 130 procent av grundbeloppet,

samt att bottenskatten för fysiska personer och andra juridiska personer

än förenämnda skall uttagas med 120 procent av grundbeloppet. I stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

13

verkspropositionen hade däremot föreslagits en bottenskatt för alla skattskyldiga

med 110 procent av grundbeloppet. Beträffande det i nu föreliggande

proposition nr 305 framlagda förslaget örn olika grundbeloppsprocent

för olika slag av skattskyldiga får utskottet erinra om, att 1938 års

bevillningsutskott i sitt av samma års riksdag godkända betänkande nr

32 angående nämnda procenttal anförde, att utskottet ansåge den då föreslagna

differentieringen av grundbeloppsprocenten kunna bliva av stort

värde särskilt genom möjligheten att under en utpräglad lågkonjunktur stödja

näringslivet genom fastställande av lägre uttagningsprocent för affärsdrivande

juridiska personer än för andra skattskyldiga. Att fastställa maximering

av grundbeloppsprocenten för juridiska personer till den procent,

som för året skulle gälla för fysiska personer, ansåge utskottet icke vara

påkallat. Utskottet framhöll emellertid, att i normala fall torde ett enhetligt

grundbelopp böra fastställas för alla skattskyldiga. I anledning av den högst

väsentliga ökning av utgifterna, som beslutats efter statsverkspropositionens

framläggande, och med hänsyn till det nuvarande gynnsamma konjunkturläget

för de affärsdrivande juridiska personerna, vilka icke komma att

drabbas av den föreslagna ökningen av vissa indirekta skatter, finner utskottet

det vara rimligt att fastställa en högre grundbeloppsprocent för

nämnda juridiska personer än för de fysiska personerna. Utskottet kan

däremot icke biträda det i de likalydande motionerna 1:342 och 11:513

framlagda förslaget örn en ytterligare skärpning av bland annat aktiebolagens

beskattning.

På grund av det anförda och då utskottet icke har något att erinra mot

departementschefens beräkning av bevillningarna i övrigt, får utskottet

hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i

proposition nr 305 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 342

av herr Linderot och II: 513 av herr Hagberg i Luleå m. fl.,

såvitt motionerna avse skatteprocenten, besluta, att bottenskatt

enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall för år 1939 utgå med 120 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom.

a) och c) nämnda förordning, samt med 130 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma mo
-

ment b); samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1939/40 måtte beräknas

sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ........ kronor 330,000,000

Särskild skatt å förmögenhet............ » 29,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... » 500,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ...................... » 300,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Stämpelmedel.......................... kronor 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt .... kronor 37,000,000

b) Bensinskatt...... » 99,000,000 » 136,000,000

Tullmedel.............................. » 190,000,000

Accis å silke .......................... » 2,250,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror » 35,000,000

Tobaksskatt............................ » 112,000,000

Brännvinstillverkningsskatt.............. » 20,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag.................... » 24,000,000

Detaljhandelsbolag.......:............ » 25,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

............................. » 115,000,000

Maltskatt .............................. » 33,000,000

Postverket (överskott) .................. » 16,000,000.

Stockholm den 6 juni 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande: se betänkande nr 39.

Reservation

av herrar Anderson i Norrköping, Velander, Gustaf Björkman, Sylwan

samt Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»På sätt framgår av det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet

har efter statsverkspropositionens framläggande på grund av beslut,

som fattats under riksdagen, den allmänna driftbudgetens utgiftssida högst

väsentligt stigit. Vid övervägande av det förändrade budgetära läge, som

sålunda uppkommit, finner utskottet att för vinnande av jämvikt i budgeten

ett belopp av 43 miljoner kronor böra anvisas. I den mån detta icke

kan ske genom uppräkning av viss inkomsttitel, torde beloppet böra an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 15

skaffas genom ökning av vissa indirekta skatter samt av inkomst- och förmögenhetsskatten.

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 306 har riksdagen redan beslutat

viss höjning av tobaksskatten. I betänkande nr 39 har utskottet

tillstyrkt bifall till det av Kungl. Majit i proposition nr 309 framlagda förslaget

om ökning av omsättningsskatten på spritdrycker.

Vad angår förslaget om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten innebär

detsamma, att bottenskatten för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska

föreningar, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag,

sparbanker samt sådana utländska juridiska personer, som ej skola beskattas

såsom fysiska personer, skall uttagas med 130 procent av grundbeloppet,

samt att bottenskatten för fysiska personer och andra juridiska personer

än förenämnda skall uttagas med 120 procent av grundbeloppet. Beträffande

detta förslag får utskottet erinra därom att enligt förut gällande

bestämmelser uttagningsprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten

skulle för varje år bestämmas enhetligt för alla skattskyldiga. Härutinnan

förordade 1936 års skattekommitté viss ändring. Till stöd för detta sitt

ståndpunktstagande anförde kommittén: ''Emellertid torde det under vissa

situationer kunna visa sig lämpligt att icke låta uttagningsprocenten vara

densamma för alla grupper skattskyldiga. Det kan till exempel i svåra tider

för näringslivet anses påkallat att icke höja grundbeloppsprocenten för juridiska

personer i samma utsträckning som för fysiska personer. I normala

fall torde emellertid ett enhetligt grundbelopp böra fastställas.'' I propositionen

nr 258 till 1938 års riksdag angående omläggning av den direkta

statsbeskattningen m. m. anslöt sig departementschefen till kommitténs sålunda

återgivna förslag. I sitt i ämnet avgivna betänkande nr 32, som av

riksdagen godkändes, biträdde jämväl bevillningsutskottet den ståndpunkt,

som beträffande förevarande spörsmål intagits av kommittén och departementschefen.

Bevillningsutskottet anförde i samband därmed, bland annat,

följande. Den föreslagna differentieringen av grundbeloppsprocenten kunde

bliva av stort värde. Utskottet avsåge då liksom kommittén särskilt möjligheten

att under en utpräglad lågkonjunktur stödja näringslivet genom

fastställande av lägre uttagningsprocent för affärsdrivande juridiska personer

än för andra skattskyldiga. En liknande differentiering av skattebördan

hade för övrigt åstadkommits under den senaste lågkonjunkturen genom

att aktiebolagen undantagits från extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Att

å andra sidan — såsom motionsvis yrkats — i författningen fastställa maximering

av grundbeloppsprocenten för juridiska personer till den procent,

som för året skulle gälla för fysiska personer, ansåge utskottet icke påkallat.

Såsom kommittén framhållit, torde i normala fall ett enhetligt grundbelopp

böra fastställas.

Ett fastställande i nuvarande läge av en högre uttagningsprocent för vissa

juridiska personer än för fysiska personer och därmed likställda, såsom departementschefen

föreslagit, synes utskottet sålunda, i anslutning till det

anförda, bestämt strida mot de förutsättningar, varpå den efter beslut vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

fjolårets riksdag genomförda statsskattereformen i förevarande avseende

vilar. Utskottet finner sig därför icke kunna tillstyrka departementschefens

förslag i denna del. Uttagningsprocenten bör alltså fastställas lika för alla

skattskyldiga; och förordar utskottet dess bestämmande till 120.

På grund av utskottets förslag i nyssangivna hänseende torde avkastningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1939/40 böra upptagas

tiil 322 miljoner kronor mot det av departementschefen beräknade beloppet

330 miljoner kronor. Utskottet anser likväl icke uteslutet, att ifrågavarande

inkomsttitel kan komma att utfalla med ett icke oväsentligt högre belopp.

I anslutning till departementschefens allmänna utgångspunkter för inkomstberäkningen

i fråga om konjunkturutvecklingen m. m. torde vissa inkomsttitlar

kunna medgiva någon uppräkning i förhållande till den av departementschefen

verkställda. Detta gäller exempelvis tullmedlen. Härvid

bortser utskottet icke från den omständigheten, att denna inkomsttitel i allmänhet

får anses vara svårbedömlig. För nu löpande budgetår kommer den

att utfalla med ett belopp sannolikt överstigande 200 miljoner kronor eller

sålunda 35 miljoner kronor mer än som i riksstaten för samma budgetår

upptagits. Ehuru tullmedelsinkomsterna nu befinna sig i ett synnerligen

högt läge, kunna dock, såsom generaltulldirektören anfört, några tecken på

nedgång i desamma icke förmärkas. Utskottet finner sig alltså kunna förorda,

att tullmedelsinkomsterna för nästkommande budgetår upptagas med

198 miljoner kronor. För vinnande av jämvikt i budgeten synes annan ändring

av departementschefens beräkning av bevillningarna icke påkallad.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 305 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 342 och

II: 513, besluta, att i 20 § förordningen örn statlig inkomst - och förmögenhetsskatt omförmälda procenttal skola för de i

18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning avsedda skattskyldiga

utgöra 120; samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1939/40 måtte beräk
-

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 322,000,000

Särskild skatt å förmögenhet.......... » 29,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 500,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter................ » 300,000

Stämpelmedel ...................... » 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt kronor 37,000,000

b) Bensinskatt .. » 99,000,000 » 136,000,000

Tullmedel ......................... » 198,000,000

Accis å silke........................ » 2,250,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr do
-

ll

Accis å margarin och vissa andra fett
-

varor ........................... kronor

Tobaksskatt ....................... »

Brännvinstillverkningsskatt .......... »

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................ »

Detaljhandelsbolag ............... »

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ..................... »

Maltskatt ......................... »

Postverket (överskott)............... »

35.000. 000

112,000,000

20.000. 000

24.000. 000

25.000. 000

115,000,000

33.000. 000

16.000. 000.»

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 39— 40.

I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:429 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av b ev Hilling arna för budgetåret 1939)40 m. m. a1 i texten