Bevillningsutskottets betänkande Nr 40
1939-06-06 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1939:40, Bevillningsutskottets betänkande Nr 40
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
5
Kr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1939 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1939/40 m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1939/40 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1939 (bilaga till
1939 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1939/40
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1938 med
inkomstberäkning för nämnda budgetår.
I en den 12 maj 1939 dagtecknad proposition, nr 305, har Kungl.
Maj:t framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för
budgetåret 1939/40 m. m.
I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman
å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 till 1,363.5 miljoner kronor, varav
i runt tal 1,340 miljoner kronor i löpande inkomster. Häremot svarade utgifter
till ett belopp av 1,363.1 miljoner kronor. Riksstatsförslaget balanserade
alltså med ett överskott av inkomster över utgifter å 0.4 miljon kronor,
varemot svarade ett underskott av löpande inkomster under utgifter på omkring
23 miljoner kronor.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade
till följande belopp:
Kronor Kronor
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt................ 300,000,000
Särskild skatt å förmögenhet................... 29,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............ 500,000
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
....................................... 300,000
Stämpelmedel.................................. 60,000,000
389,800,000
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Kronor
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt.................................. 36,000,000
Bensinskatt........................... 96,000,000
Tullar och acciser:
Tullmedel...................................... 180,000,000
Accis å silke.................................... 2,250,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror...... 27,000,000
Tobaksskatt................................... 108,000,000
Brännvinstillverkningsskatt...................... 20,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag............................ 24,000,000
Detalj handelsbolag........................... 23,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 100,000,000
Maltskatt....................................... 33,000,000
Postverket (överskott).......................................
Kronor
132,000,000
517,250,000
15,000,000.
Kungl. ''Maj.t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,
att i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt omförmälda
procenttal skola för de i 18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning
avsedda skattskyldiga för år 1939 utgöra 110.
Vad beträffar beräkningen av avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten
har departementschefen vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen
erinrat om den stora osäkerhet, som vid övergången till
det nya skattesystemet måste vidlåda beräkningen av nämnda avkastning.
Departementschefen har vidare anfört följande:
»Denna osäkerhet gäller för övrigt icke endast de belopp, som vid ett
visst procenttal för den rörliga bottenskatten kunna beräknas inflyta, utan
även den ur skattepolitisk synpunkt uppkommande frågan, vid vilket
procenttal för den nya skatten en oförändrad skattenivå skall anses föreligga.
Riksräkenskapsverket har, under hänvisning till engångskaraktären
av de vid 1938 års riksdag beslutade skattehöjningarna, ansett riktigast
att vid beräkningen av titeln förutsätta, att den nya bottenskatten skall
utgå med 110 procent av grundbeloppet. Enligt av 1936 års skattekommitté
verkställda beräkningar skulle nämligen det nya skattesystemet vid
detta procenttal representera samma skattenivå som varit rådande åren 1936
och 1937, alltså med den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten vid
170 procent av grundbeloppet och den extra inkomstskatten efter år 1936
företagen förhöjning. Skattekommitténs beräkningar byggdes på 1936 års
taxeringar — alltså de senaste då tillgängliga — och det därvid framkomna
resultatet visade ganska små förskjutningar i förhållandet mellan de samlade
skattebeloppen för olika grupper av skattskyldiga under det gamla och
det nya systemet. Någon lättnad skulle med de nya reglerna ha inträtt
för enskilda, medan aktiebolagen skulle ha erhållit en motsvarande förhöjning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. <
Riksräkenskapsverket har emellertid företagit även en jämförelse på
grundval av skatteunderlaget från de följande åren, och det visar sig, att
det nya systemet med bottenskatten vid 110 procent icke under dessa år
skulle ha lämnat samina avkastning som skatterna enligt det gamla systemet.
Det debiterade beloppet för år 1937 uppgick till 289.26 miljoner kronor och
hade vid en uttagningsprocent av 170 år 1938 uppgått till 341.76 miljoner
kronor, medan beloppen enligt det nya systemet skulle ha stannat vid 282.7
respektive 322.3 miljoner kronor. För det beräknade skatteunderlaget år
1939 skulle det debiterade beloppet enligt de äldre grunderna lia blivit 358.6
miljoner kronor, medan det nu uppskattas till 335.9 miljoner kronor. Sänkningen
beror år 1937 nästan helt på minskningen av beloppen för enskilda,
vilken icke motväges av någon högre siffra för aktiebolagen. Åren 1938 och
1939 är det framför allt de lägre siffrorna för aktiebolagen, som förklara
nedgången i de samlade beloppen. Uppenbarligen är det övergången till den
proportionella beskattningen av bolagen, som här tar sig uttryck. Vid god
konjunktur med relativt höga vinstprocenter skulle den progressiva skatten
ha gett en högre avkastning än den proportionella. Medan det debiterade
beloppet för aktiebolagen nu beräknas till 83.6 miljoner kronor för 1939,
skulle det med de äldre reglerna bibehållna ha uppgått till 100.7 miljoner
kronor. Vid en uttagning av bottenskatten med 110 procent uppstår alltså
en skattelindring för bolagen med 17 miljoner kronor. Sänkningen för enskilda
är 6 miljoner kronor.
I fråga om bedömningen av de nya skatternas avkastning saknar jag anledning
att frångå riksräkenskapsverkets siffror, alltså sammanlagt 329 miljoner
kronor. Utfallet kan uppenbarligen bli väsentligt ogynnsammare. I
det rådande budgetläget, mot bakgrunden av företagna konsolideringsåtgärder
och med en budgetutjämningsfond med betydande positiva behållningar,
har jag emellertid icke ansett det oriktigt att såväl i detta fall som i övrigt
hålla beräkningarna uppe, även örn därmed kunde anses följa en viss risk
för utfall med underskott.»
Kungl. Maj:t har i proposition nr 27 framlagt förslag örn fortsatt tillämpning
under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande omsättningsocli
utskänkningsskatt å spritdrycker.
Behållningen å statens budgetutjämningsfond den 1 juli 1938 uppgick till
i runt tal 118.7 miljoner kronor.
Rörande utfallet av löpande statsreglering framhöll departementschefen i
statsverkspropositionen, att det ovissa konjunkturläge med möjligheter till
utveckling i olika riktningar, varunder denna statsreglering uppgjorts, ansetts
böra medföra en viss försiktighet vid beräkningen av en rad inkomsttitlar.
Då de gynnsammare tendenserna dittills avgjort behållit överhanden,
vore det naturligt att man hade anledning att räkna med ett icke oväsentligt
överskott på budgetens inkomstsida. För de inkomster, som tillhörde den
allmänna budgeten och sålunda avräknades mot budgetutjämningsfonden,
hade riksräkenskapsverket under betonande av uppskattningens synnerligen
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
ovissa karaktär kommit till ett överskott på mellan 40 och 50 miljoner kronor.
Gentemot ett dylikt överskott måste emellertid å andra sidan detta år
ställas inte bara de så att säga normala överskridanden på utgiftssidan, som
enligt erfarenheten brukade hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda
utgiftsökningar av särskild natur. Såväl den nu fullt genomförda
reformen av folkpensioneringen som löneregleringen för folkskolans lärare
hade medfört osäkerhetsmoment, vilkas storleksordning ännu inte kunde
bedömas. Kostnaderna för kampen mot mul- och klövsjukan hade redan
stigit till väldiga belopp, och den slutliga belastningen av årets statsreglering
kunde ännu icke ens gissningsvis beräknas. När till detta lades den i
propositionen nr 2 framlagda tilläggsstatens driftbudget på närmare 22 miljoner
kronor, ville det synas som om man från årets statsreglering knappast
hade anledning att räkna med något tillskott till budgetutjämningsfonden.
Enligt en senare beräkning, för vilken redogörelse lämnas av departementschefen
i hans anförande till det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet,
skulle budgetutjämningsfondens behållning under innevarande
budgetår komma att stiga till i runt tal 150 miljoner kronor.
I sistnämnda statsrådsprotokoll lämnas en redogörelse för beslutade eller
föreslagna förändringar beträffande den allmänna driftbudgetens utgiftssida,
som ägt rum under riksdagstiden. De viktigaste förändringarna avse
fjärde huvudtiteln. Sålunda har till extra materielanskaffning m. m. för
försvarsväsendet äskats ett anslag å 70.75 miljoner kronor. Vidare hava
kostnaderna för de åtgärder för förstärkning av den personella försvarsberedskapen,
som föreslagits i propositionen nr 232, under budgetåret 1939/40
beräknats till sammanlagt cirka 8.55 miljoner kronor.
Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida, varmed
man hade att räkna vid tidpunkten för anmälan inför Kungl. Maj:t av
propositionen nr 305, uppgick till 88.69 miljoner kronor. Lägges härtill en
med en motsvarande inkomststegring förbunden ökning av ett pär specialbudgettitlar,
till vilka utskottet i det följande återkommer, erhålles en slutsumma
på driftbudgeten av (1,363.10 + 88.69 + 12.00 =) 1,463.79 miljoner
kronor.
För att erhålla material för den erforderliga omprövningen av inkomstberäkningen
i riksstatsförslaget samt av finansplanen för nästföljande budgetår
har departementschefen anmodat cheferna för vederbörande verk och
företag att till honom inkomma med förnyade uppskattningar rörande den
sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,
nämligen stämpelmedel, tullmedel, tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna,
bidrag från folkpensioneringsfonden samt överskotten å de
fem stora affärsverken. För kontrollräkning av inkomst- och förmögenhetsskatten
har material införskaffats från taxeringsnämndsordförandena i riket.
Erforderligt material för en omprövning av den i statsverkspropositionen
framlagda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
9
förelåg emellertid ännu icke vid tidpunkten för avgivandet av propositionen
nr 305, men av vissa preliminära kontrollräkningar att döma, saknades
anledning att revidera den tidigare uppskattningen.
I det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet har lämnats en
redogörelse för de mottagna svaren från de förut nämnda verkscheferna och
för departementschefens ställning till beräkningen av vissa inkomsttitlar.
Inkomsterna av stämpelmedel, tullmedel och rusdrycksmedel, från järnvägarna
och från statens aktier hava ansetts kunna upptagas med betydligt
högre belopp än i statsverkspropositionen. Även ett par smärre uppräkningar
av andra poster hava föreslagits. Vad specialbudgeterna beträffar
har departementschefen föreslagit en uppräkning av automobilskattemedlen
med 4 miljoner kronor samt av accis å margarin och vissa andra
fettvaror med 8 miljoner kronor. I fråga om sistnämnda inkomsttitel anför
departementschefen följande:
»I propositionen nr 230 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område har föreslagits, att mjölkregleringen skall bibehållas i huvudsak
oförändrad under nästa regleringsår, samt i överensstämmelse härmed förutsatts
att den Kungl. Majit nu tillkommande befogenheten att förordna örn
accis å margarin och vissa andra fettvaror skall utsträckas att gälla intill utgången
av juni månad 1940. Förslag i detta avseende har framlagts i propositionen
nr 231. I förstnämnda proposition har på anförda skäl förordats,
att en höjning av nu utgående margarinaccis kommer till stånd. Med hänsyn
härtill torde inkomsterna av denna accis, vilka i statsverkspropositionen
upptagits till 27 miljoner kronor, nu böra, såsom i propositionen nr 230
anförts, beräknas till 35 miljoner kronor.»
Riksdagen har numera i förevarande hänseende bifallit propositionerna
nr 230 och 231.
Med utgångspunkt från de av departementschefen förordade beräkningarna
skulle den samlade summan av löpande inkomster stiga från 1,340 miljoner
kronor enligt statsverkspropositionens beräkning till 1,398 miljoner kronor.
Gentemot utgifterna på 1,464 miljoner kronor skulle alltså föreligga en
brist i löpande inkomster på 66 miljoner kronor. Motsvarande brist i riksstatsförslaget,
som uppgick till 23 miljoner kronor, täcktes genom ianspråktagande
av vissa engångsinkomster till samma belopp.
De överväganden som ledde till det i statsverkspropositionen framlagda förslaget
till balansering av budgeten, genom vilket frågan om jämvikt mellan
löpande utgifter och inkomster tillsvidare undansköts, kunna sammanfattas
i följande satser ur finansplanen.
»Under förutsättning att utgifter av samma omfattning som de nu i budgeten
upptagna skulle krävas även i fortsättningen, synes en ökning av de
regelbundna inkomsterna bli nödvändig, och en omedelbar skattehöjning vore
den naturliga utvägen, såvida ej läget i konjunkturhänseende kunde motivera
ett uppskov och en underbalansering tillsvidare. . . . Vid förra årets
riksdag förordade jag utan tvekan att hela kostnaden (för de extraordinära
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr iO.
lörsvarsåtgärderna) skulle omedelbart täckas genom beskattning av engångsnatur.
^ Skäl kunna utan tvivel anföras för att även nu tillämpa samma metod,
så mycket mera som det tillsvidare möter stora svårigheter att avgöra,
vilken del av utgiftsökningarna som klart lia engångskaraktär och vilka som
under en längre eller kortare tidsperiod kunna antagas återkomma. Å andra
sidan kan anföras, att konjunkturläget som karakteriseras av en viss avmattning,
och ansetts motivera vissa kapitalinvesteringar för att öka sysselsättningen,
närmast synes ge skäl för en strävan att hålla skattebelastningen
nere. I valet mellan de olika vägarna har det spelat en viss roll att möjligheter
visat sig föreligga att för nästa budgetår vinna balans vid den skattenivå,
som antagits i här förut gjorda inkomstberäkningar, utan att därför
öppen underbalansering med belastning av utjämningsfonden behöver tillgripas.
»
Till det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
beträffande frågan örn budgetens balansering framhållit, att
alla de tre ovan nämnda skälen för att tillsvidare uppskjuta en anpassning
av de löpande inkomsterna efter utgifterna på grund av den senare utvecklingen
helt bortfallit eller starkt försvagats samt därjämte anfört följande:
»Med all reservation för det osäkra i bedömningen av konjunkturutsikter,
torde man våga uttala, att dessa utsikter för det närmaste året nu ge mindre
anledning att erinra om skattehöjningars inverkan på konsumtionen och rörelsen
inom näringslivet. Även örn vissa inkomsttitlar nu kunna upptagas
med väsentligt förhöjda belopp, föreligger likväl ingen möjlighet att åstadkomma
balans utan skattehöjningar. Engångskaraktären hos en avsevärd
del av de nya utgiftsökningarna synes visserligen obestridlig, men detta innebär
ingen garanti för att utgifter av liknande slag ett annat år skola utebli.
I det sålunda uppkomna läget kan det visserligen fortfarande synas rimligt
att ta i bruk de ofta nämnda engångsinkomsterna på 23 miljoner kronor
för bestridande av utgifter, som åtminstone delvis synas lia engångskaraktär,
men den därefter kvarstående bristen på 43 miljoner kronor synes böra täckas
genom ökning av de löpande verkliga inkomsterna. Jag förordar därför
följande skattehöjningar, örn vilka jag i annat sammanhang denna dag
torde få framlägga förslag (propositionerna nr 306 och 309).
Bottenskatten på inkomst och förmögenhet uttages med 120 procent av
grundbeloppet för fysiska personer och med 130 procent av grundbeloppet
för aktiebolag. Härigenom beräknas avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten
öka med 30 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor genom
det högre procenttalet för bolagen.
En höjning av grundavgiften vid omsättningsskatten på spritdrycker med
40 öre antages ge 10 miljoner kronor.
Slutligen beräknas en jämkning uppåt i tobaksbeskattningen öka inkomsterna
med 3 miljoner kronor. Vid denna sista skattehöjning förutsättes,
att ingen höjning av priserna på monopolets tobaksvaror behöver äga rum.
Åtgärden innebär egentligen endast, att tobaksmonopolet i form av skatt inlevererar
till statsverket ett belopp som annars skulle utgjort en del av bolagets
vinst.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
11
Sammanlagt beräknas dessa skattehöjningar sålunda inbringa det belopp
på 43 miljoner kronor, vilket förut angivits såsom kvarstående brist.»
På förslag av utskottet har riksdagen godkänt det i proposition nr 306
framlagda förslaget om höjning i vissa fall av skattesatserna för tobaksskatten,
vilken höjning beräknats medföra en inkomstökning å omkring 3
miljoner kronor.
I sitt betänkande nr 39 har utskottet förordat bifall till det i proposition
nr 309 framlagda förslaget örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av
gällande bestämmelser rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
med de i propositionen föreslagna ändringarna, vilka antagas skola
medföra en inkomstökning å omkring 10 miljoner kronor.
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 305 — med ändring av i statsverkspropositionen därutinnan
framlagt förslag — föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt
enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för
år 1939 utgå med 120 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses
i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 130 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b).
Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 305 — med ändring av i
statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1939/40 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit
riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning .......... kronor 330,000,000
Stämpelmedel, bevillning .......................... » 65,000,000
Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning .... kronor 37,000,000
b. Bensinskatt, bevillning ...... » 99,000,000 » 136,000,000
Tullmedel, bevillning ............................ » 190,000,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning » 35,000,000
Tobaksskatt, bevillning .......................... » 112,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
/?. Detaljhandelsbolag .......................... » 25,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning
........................................ » 115,000,000
Postverket, bevillning ............................ » 16,000,000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 305
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära följande ökningar:
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Ökning
miljoner
kronor
Inkomst- och förmögenhetsskatt .......................... 30
Stämpelmedel ............................................ 5
Fordonsskatt ............................................ 1
Bensinskatt .............................................. 3
Tullmedel ................................................ 10
Accis å margarin och vissa andra fettvaror .................. 8
Tobaksskatt .............................................. 4
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Detaljhandelsbolag ...................................... 2
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .......... 15
Postverket (överskott) .................................... 1
I anledning av propositionen nr 305 har i de likalydande motionerna nr
342 i första kammaren av herr Linderot och nr 513 i andra kammaren av
herr Hagberg i Luleå m. fl. bland annat hemställts, att riksdagen måtte med
ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 305 besluta, att bottenskatt enligt
18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för 1939
utgå med 120 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 §
2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 155 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i samma moment b).
Utskottet. På sätt framgår av det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet
har efter statsverkspropositionens framläggande på grund av beslut, som
fattats under riksdagen, den allmänna driftbudgetens utgiftssida högst väsentligt
stigit. Vid övervägande av det förändrade budgetära läge, som sålunda
uppkommit, finner utskottet i likhet med departementschefen erforderligt,
att för driftbudgetens inkomstsida ett belopp av 43 miljoner kronor
anskaffas skattevägen. Utskottet delar därvid departementschefens uppfattning,
att nämnda belopp bör uttagas genom ökning av vissa indirekta
skatter samt av inkomst- och förmögenhetsskatten. I förevarande läge synes
nämligen rimligt, att den ökade skattebördan, så långt ske kan, fördelas
mellan olika grupper av skattskyldiga.
På förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 306 har riksdagen redan beslutat
viss höjning av tobaksskatten. I betänkande nr 39 har utskottet tillstyrkt
bifall till det av Kungl. Majit i proposition nr 309 framlagda förslaget
om ökning av omsättningsskatten på spritdrycker.
Vad angår förslaget om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten
innebär detsamma, att bottenskatten för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska
föreningar, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag, sparbanker
samt sådana utländska juridiska personer, som ej skola beskattas
såsom fysiska personer, skall uttagas med 130 procent av grundbeloppet,
samt att bottenskatten för fysiska personer och andra juridiska personer
än förenämnda skall uttagas med 120 procent av grundbeloppet. I stats
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
13
verkspropositionen hade däremot föreslagits en bottenskatt för alla skattskyldiga
med 110 procent av grundbeloppet. Beträffande det i nu föreliggande
proposition nr 305 framlagda förslaget örn olika grundbeloppsprocent
för olika slag av skattskyldiga får utskottet erinra om, att 1938 års
bevillningsutskott i sitt av samma års riksdag godkända betänkande nr
32 angående nämnda procenttal anförde, att utskottet ansåge den då föreslagna
differentieringen av grundbeloppsprocenten kunna bliva av stort
värde särskilt genom möjligheten att under en utpräglad lågkonjunktur stödja
näringslivet genom fastställande av lägre uttagningsprocent för affärsdrivande
juridiska personer än för andra skattskyldiga. Att fastställa maximering
av grundbeloppsprocenten för juridiska personer till den procent,
som för året skulle gälla för fysiska personer, ansåge utskottet icke vara
påkallat. Utskottet framhöll emellertid, att i normala fall torde ett enhetligt
grundbelopp böra fastställas för alla skattskyldiga. I anledning av den högst
väsentliga ökning av utgifterna, som beslutats efter statsverkspropositionens
framläggande, och med hänsyn till det nuvarande gynnsamma konjunkturläget
för de affärsdrivande juridiska personerna, vilka icke komma att
drabbas av den föreslagna ökningen av vissa indirekta skatter, finner utskottet
det vara rimligt att fastställa en högre grundbeloppsprocent för
nämnda juridiska personer än för de fysiska personerna. Utskottet kan
däremot icke biträda det i de likalydande motionerna 1:342 och 11:513
framlagda förslaget örn en ytterligare skärpning av bland annat aktiebolagens
beskattning.
På grund av det anförda och då utskottet icke har något att erinra mot
departementschefens beräkning av bevillningarna i övrigt, får utskottet
hemställa,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i
proposition nr 305 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 342
av herr Linderot och II: 513 av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
såvitt motionerna avse skatteprocenten, besluta, att bottenskatt
enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
skall för år 1939 utgå med 120 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom.
a) och c) nämnda förordning, samt med 130 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma mo
-
ment b); samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1939/40 måtte beräknas
sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt ........ kronor 330,000,000
Särskild skatt å förmögenhet............ » 29,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... » 500,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ...................... » 300,000
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Stämpelmedel.......................... kronor 65,000,000
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt .... kronor 37,000,000
b) Bensinskatt...... » 99,000,000 » 136,000,000
Tullmedel.............................. » 190,000,000
Accis å silke .......................... » 2,250,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror » 35,000,000
Tobaksskatt............................ » 112,000,000
Brännvinstillverkningsskatt.............. » 20,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag.................... » 24,000,000
Detaljhandelsbolag.......:............ » 25,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
............................. » 115,000,000
Maltskatt .............................. » 33,000,000
Postverket (överskott) .................. » 16,000,000.
Stockholm den 6 juni 1939.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande: se betänkande nr 39.
Reservation
av herrar Anderson i Norrköping, Velander, Gustaf Björkman, Sylwan
samt Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»På sätt framgår av det vid propositionen nr 305 fogade statsrådsprotokollet
har efter statsverkspropositionens framläggande på grund av beslut,
som fattats under riksdagen, den allmänna driftbudgetens utgiftssida högst
väsentligt stigit. Vid övervägande av det förändrade budgetära läge, som
sålunda uppkommit, finner utskottet att för vinnande av jämvikt i budgeten
ett belopp av 43 miljoner kronor böra anvisas. I den mån detta icke
kan ske genom uppräkning av viss inkomsttitel, torde beloppet böra an
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 15
skaffas genom ökning av vissa indirekta skatter samt av inkomst- och förmögenhetsskatten.
På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 306 har riksdagen redan beslutat
viss höjning av tobaksskatten. I betänkande nr 39 har utskottet
tillstyrkt bifall till det av Kungl. Majit i proposition nr 309 framlagda förslaget
om ökning av omsättningsskatten på spritdrycker.
Vad angår förslaget om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten innebär
detsamma, att bottenskatten för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska
föreningar, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag,
sparbanker samt sådana utländska juridiska personer, som ej skola beskattas
såsom fysiska personer, skall uttagas med 130 procent av grundbeloppet,
samt att bottenskatten för fysiska personer och andra juridiska personer
än förenämnda skall uttagas med 120 procent av grundbeloppet. Beträffande
detta förslag får utskottet erinra därom att enligt förut gällande
bestämmelser uttagningsprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten
skulle för varje år bestämmas enhetligt för alla skattskyldiga. Härutinnan
förordade 1936 års skattekommitté viss ändring. Till stöd för detta sitt
ståndpunktstagande anförde kommittén: ''Emellertid torde det under vissa
situationer kunna visa sig lämpligt att icke låta uttagningsprocenten vara
densamma för alla grupper skattskyldiga. Det kan till exempel i svåra tider
för näringslivet anses påkallat att icke höja grundbeloppsprocenten för juridiska
personer i samma utsträckning som för fysiska personer. I normala
fall torde emellertid ett enhetligt grundbelopp böra fastställas.'' I propositionen
nr 258 till 1938 års riksdag angående omläggning av den direkta
statsbeskattningen m. m. anslöt sig departementschefen till kommitténs sålunda
återgivna förslag. I sitt i ämnet avgivna betänkande nr 32, som av
riksdagen godkändes, biträdde jämväl bevillningsutskottet den ståndpunkt,
som beträffande förevarande spörsmål intagits av kommittén och departementschefen.
Bevillningsutskottet anförde i samband därmed, bland annat,
följande. Den föreslagna differentieringen av grundbeloppsprocenten kunde
bliva av stort värde. Utskottet avsåge då liksom kommittén särskilt möjligheten
att under en utpräglad lågkonjunktur stödja näringslivet genom
fastställande av lägre uttagningsprocent för affärsdrivande juridiska personer
än för andra skattskyldiga. En liknande differentiering av skattebördan
hade för övrigt åstadkommits under den senaste lågkonjunkturen genom
att aktiebolagen undantagits från extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Att
å andra sidan — såsom motionsvis yrkats — i författningen fastställa maximering
av grundbeloppsprocenten för juridiska personer till den procent,
som för året skulle gälla för fysiska personer, ansåge utskottet icke påkallat.
Såsom kommittén framhållit, torde i normala fall ett enhetligt grundbelopp
böra fastställas.
Ett fastställande i nuvarande läge av en högre uttagningsprocent för vissa
juridiska personer än för fysiska personer och därmed likställda, såsom departementschefen
föreslagit, synes utskottet sålunda, i anslutning till det
anförda, bestämt strida mot de förutsättningar, varpå den efter beslut vid
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
fjolårets riksdag genomförda statsskattereformen i förevarande avseende
vilar. Utskottet finner sig därför icke kunna tillstyrka departementschefens
förslag i denna del. Uttagningsprocenten bör alltså fastställas lika för alla
skattskyldiga; och förordar utskottet dess bestämmande till 120.
På grund av utskottets förslag i nyssangivna hänseende torde avkastningen
av inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1939/40 böra upptagas
tiil 322 miljoner kronor mot det av departementschefen beräknade beloppet
330 miljoner kronor. Utskottet anser likväl icke uteslutet, att ifrågavarande
inkomsttitel kan komma att utfalla med ett icke oväsentligt högre belopp.
I anslutning till departementschefens allmänna utgångspunkter för inkomstberäkningen
i fråga om konjunkturutvecklingen m. m. torde vissa inkomsttitlar
kunna medgiva någon uppräkning i förhållande till den av departementschefen
verkställda. Detta gäller exempelvis tullmedlen. Härvid
bortser utskottet icke från den omständigheten, att denna inkomsttitel i allmänhet
får anses vara svårbedömlig. För nu löpande budgetår kommer den
att utfalla med ett belopp sannolikt överstigande 200 miljoner kronor eller
sålunda 35 miljoner kronor mer än som i riksstaten för samma budgetår
upptagits. Ehuru tullmedelsinkomsterna nu befinna sig i ett synnerligen
högt läge, kunna dock, såsom generaltulldirektören anfört, några tecken på
nedgång i desamma icke förmärkas. Utskottet finner sig alltså kunna förorda,
att tullmedelsinkomsterna för nästkommande budgetår upptagas med
198 miljoner kronor. För vinnande av jämvikt i budgeten synes annan ändring
av departementschefens beräkning av bevillningarna icke påkallad.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 305 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 342 och
II: 513, besluta, att i 20 § förordningen örn statlig inkomst - och förmögenhetsskatt omförmälda procenttal skola för de i
18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning avsedda skattskyldiga
utgöra 120; samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1939/40 måtte beräk
-
nas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 322,000,000
Särskild skatt å förmögenhet.......... » 29,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 500,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter................ » 300,000
Stämpelmedel ...................... » 65,000,000
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt kronor 37,000,000
b) Bensinskatt .. » 99,000,000 » 136,000,000
Tullmedel ......................... » 198,000,000
Accis å silke........................ » 2,250,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr do
-
ll
Accis å margarin och vissa andra fett
-
varor ........................... kronor
Tobaksskatt ....................... »
Brännvinstillverkningsskatt .......... »
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ................ »
Detaljhandelsbolag ............... »
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ..................... »
Maltskatt ......................... »
Postverket (överskott)............... »
35.000. 000
112,000,000
20.000. 000
24.000. 000
25.000. 000
115,000,000
33.000. 000
16.000. 000.»
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 39— 40.
I
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:429 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av b ev Hilling arna för budgetåret 1939)40 m. m. a1 i texten