Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om skattefrihet för vissa slag av stiftelser och fonder.

1939-03-09 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:5, Betänkande, i anledning av väckta motioner om skattefrihet för vissa slag av stiftelser och fonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1939 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om skattefrihet för vissa slag av stiftelser och

fonder.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 155 i

första kammaren av herr Lindström m. fl. och nr 312 i andra kammaren av

herr Nylander m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla om åvägabringande snarast möjligt av sådana lagbestämmelser,

varigenom skattefrihet uttryckligen fastslås för stiftelser och fonder, vilkas

avkastning går till samhällsgagneliga eller allmänt kulturella ändamål

eller till ändamål av gagn för kommuner».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen nr 155 i första kammaren.

Enligt 5 § 1 morn. e) kommunalskattelagen äro från skatteplikt till fastighetsskatt

undantagna akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma

stiftelser tillhöriga, för nämnda institutioners verksamhet såsom sådana

avsedda byggnader, så ock dylik institution tillhöriga allmänna platser. Är

byggnad, som förut nämnts, helt eller delvis undantagen från skatteplikt,

gäller detsamma beträffande tomtområde, som hör till byggnaden.

Jämlikt 54 § d) kommunalskattelagen äro förenämnda rättssubjekt frikallade

från skattskyldighet för inkomst av sådan fastighet, som är fri från

fastighetsskatt. Däremot äro nämnda rättssubjekt jämlikt 53 § 1 mom. d)

samma lag skattskyldiga för annan inkomst av fastighet än förenämnda.

För all annan inkomst äro ifrågavarande rättssubjekt frikallade från skattskyldighet

till kommunal inkomstskatt.

Enligt 7 § e) förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äro

förenämnda rättssubjekt befriade från skattskyldighet för all inkomst och

enligt 12 § 1 mom. b) nämnda förordning jämväl för förmögenhet.

Staten och kommuner äro undantagna från skattskyldighet till staten för

all inkomst. I regel äro sistnämnda rättssubjekt i kommunalt hänseende

skattskyldiga för inkomst av fastighet och rörelse men däremot frikallade

från skattskyldighet för all annan inkomst än nyssnämnda.

Andra slag av stiftelser än fromma sådana ävensom ideella föreningar äro

i regel skattskyldiga till såväl stat som kommun för all sin inkomst samt till

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 7 sand. N r 5. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

slaten för förmögenhet enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Före år 1928 beräknades den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

för skattskyldiga stiftelser och ideella föreningar efter samma grunder som

för fysiska personer. Genom 1928 års lagstiftning infördes en proportionell

statsskatt för förenämnda skattskyldiga, varvid skattens grundbelopp beräknades

efter 3 procent av det beskattningsbara beloppet. Enligt den år 1938

vidtagna ändringen i förordningen örn .statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

utgör bottenskattens grundbelopp för nämnda skattskyldiga 5 procent

av det beskattningsbara beloppet.

För rättssubjekten stiftelser och ideella föreningar finnas icke några uttryckliga

lagbestämmelser. För en stiftelse har ansetts vara utmärkande, att

den utgör en självständig 1''örmögenhetsenhet, som under fortvarande bestånd

förvaltas för främjande av ett bestämt ändamål. Stiftelser kunna

hava egen styrelse och förvaltning eller ock kan förvaltningen vara överlämnad

till viss statlig eller kommunal myndighet, institution, förening eller

annat rättssubjekt.

Vid tillämpning av skatteförfattningarna synas enligt rådande rättspraxis

till fromma stiftelser hava hänförts allenast sådana stiftelser, som haft till

ändamål att understödja sjuka eller fattiga eller utöva därmed jämförlig

välgörande verksamhet. Däremot hava i praxis till fromma stiftelser icke

hänförts sådana, som hava ett religiöst ändamål eller som idka social verksamhet

eller som äro att hänföra till allmännyttiga, kulturella och välgörande

inrättningar av annat slag än barmhärtighetsinrättningar.

En särskild grupp av stiftelser utgöra vissa kommunala donationsfonder,

varmed avses fonder, vilkas förmögenhet förvaltas av kommuner men där

dessa icke äro ägare till förmögenhetsobjektet. I praxis hava vissa dylika

fonder betraktats såsom självständiga rättssubjekt och i beskattningshänseende

behandlats på samma sätt som andra stiftelser. Har därvid stiftelsen

med hänsyn till sitt ändamål varit hänförlig tili from stiftelse, har densamma

blivit skattefri, i annat fäll har den däremot beskattats.

Både före och efter tillkomsten av 1928 års skatteförfattningar hava såväl

inom som utom riksdagen framkommit förslag örn ändrade bestämmelser rörande

beskattningen av stiftelser och därmed likställda juridiska personer.

Dessa förslag hava hittills icke föranlett några lagstiftningsåtgärder. Förslag

hava även vid flera tillfällen framlagts angående ändring av gällande

bestämmelser om nämnda rättssubjekts skattskyldighet tili arvs- och gåvoskatt.

I det följande lämnas en sammanfattande översikt över de från och

med år 1912 riksdagen underställda förslag till ändringar rörande beskattningen

av stiftelsers med flera inkomst och förmögenhet samt de beslut,

sorn därvid fattats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

3

I motion vid 1912 års riksdag föreslogs, att föreningar med ideell verksamhet

skulle befrias från skattskyldighet för annan inkomst än av rörelse

ävensom från skyldighet att utgöra förmögenhetsskatt. 1912

års bevillningsutskott hemställde i sitt betänkande nr 26, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om utredning i detta ämne. Utskottet

anförde därvid bland annat, att det länge ingått i del allmänna föreställningssättet,

att föreningar, som tjänade sociala, välgörande eller eljest

allmännyttiga syften, icke borde betungas med skatt. Detsamma gällde även

stiftelser och åtskilliga andra inrättningar med liknande ändamål.

Utskottets förslag bifölls i andra men avslogs i första kammaren och därmed

hade frågan fallit.

Vid 1914 års senare riksdag väcktes ånyo en motion med begäran örn

utredning i enlighet med 1912 års bevillningsutskotts hemställan. 1914 års

bevillningsutskott tillstyrkte bifall till motionen men frågans utgång i kamrarna

blev densamma som år 1912 och därmed hade frågan ånyo fallit.

I anledning av en vid 1920 års riksdag väckt motion hemställde riksdagen

på förslag av bevillningsutskottet i skrivelse den 10 april 1920, nr 122, att

Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning, huruvida och i vad mån stiftelser

och därmed jämförliga inrättningar, vilka fullföljde allmännyttiga ändamål,

kunde befrias från skattskyldighet till stat och kommun samt för riksdagen

framlägga det förslag till ändring i skatteförfattningarna, som av utredningen

kunde föranledas.

Till stöd för detta förslag anförde bevillningsutskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 14 bland annat följande:

»Vad den statsfinansiella sidan av frågan beträffar, skulle visserligen en

utvidgad skattefrihet på förevarande område medföra en viss minskning i

skatteintäkt. Härvid får emellertid ihågkommas, att många stiftelser av

allmännyttig art genom sin verksamhet tjäna vissa statsändamål i vidsträckt

bemärkelse, såsom undervisning eller vetenskaplig forskning, sjukvård och

fattigvård, och såmedelst bespara det allmänna ej oväsentliga utgifter. I den

mån berörda statsändamål tillgodoses genom kommunala bidrag, gäller det

sagda även om kommunerna, vilka härförutom också kunna hava direkt gagn

av stiftelser för speciellt kommunala uppgifter.

Tydligt är emellertid, såsom redan antytts, att, innan någonting kan åtgöras,

frågan måste underkastas en sakkunnig utredning.---

Den svårighet, som först kommer att möta vid en sådan utredning, ligger

givetvis däri, att begreppet stiftelse ännu ej blivit definierat i svensk lagstiftning

och att stiftelsernas allmänna rättsställning icke blivit reglerad.

—

Även från ren beskattningssynpunkt torde den ifrågasatta utredningen

erbjuda vanskligheter. Det kan förutsättas, att olika stiftelser i ganska olika

grad äro förtjänta av skattefrihet. Kravet därå är eldigt sakens natur starkare

motiverat i samma mån stiftelsens verksamhet är av mera allmänt

gagn. En gradskillnad mellan olika stiftelser kan därför bliva nödig, men

givetvis måste genomförandet av en sådan ske med synnerlig varsamhet.

Vidare kan anledning måhända förefinnas att göra skillnad mellan statlig

och kommunal skattskyldighet, särskilt beträffande fast egendom. Förhål
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

landena i en kommun kunna vara sådana, att fullständig skattefrihet för vissa

slag av stiftelser skulle allt för mycket betunga övriga skattskyldiga.

I den mån föreningar och stiftelser fullfölja besläktade syften, är uppenbart,

att synpunkterna på frågan om deras skattskyldighet eller skattefrihet

måste i väsentliga avseenden sammanfälla.---

Slutligen vill utskottet såsom lämpligt framhålla, att sistberörda utredning

får omfatta även juridiska personer, som med hänsyn till ändamål och organisation

äro jämförliga med stiftelser utan att vara direkt betecknade såsom

sådana eller enligt gängse språkbruk så benämnas. Särskilt vill utskottet

betona önskvärdheten av, att den oklarhet undanröjes, som vidlåder de nuvarande

undantagsbestämmelserna rörande s. k. fromma stiftelser och med

dem sammanställda privilegierade kategorier.»

Vid 1927 års riksdag framlade Kungl. Majit i proposition nr 102 förslag till

kommunalskattelag m. m. Detta förslag avslogs av riksdagen. I propositionen

anförde departementschefen bland annat, att han vore av den uppfattningen,

att en fullständig skattefrihet för ideella föreningar och stiftelser

ej borde ifrågakomma. Vid meddelande av skattep rivi legiér måste man

nämligen ihågkomma, att den frihet, som meddelades på ett håll, ofelbart

måste motsvaras av en ökning av skattskyldigheten på andra håll och att

en avvägning med hänsyn därtill måste företagas. Det förefölle tillika rimligt,

att den mycket betydande fondbildning, som representerades av ideella

föreningar och stiftelser, i någon mån bidroge till det allmännas utgifter. Departementschefen

anförde vidare, att, ehuru genomförandet av en proportionell

beskattning utan tvivel komme att få en ej oväsentlig statsfinansiell betydelse,

han dock hade den uppfattningen, att beskattningen av ideella föreningar

och stiftelser icke borde vara progressiv.

Vid 1928 års riksdag beslöts på hemställan av särskilda utskottet i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 213 med förslag till kommunalskattelag

m. m. de nu gällande bestämmelserna i förevarande ämne. Vissa i anledning

av nämnda proposition väckta motioner, vari hemställts, att vissa föreningar

och stiftelser med rent ideella ändamål måtte undantagas från skattskyldighet,

avslogos av riksdagen. Till stöd härför åberopade särskilda utskottet

vad departementschefen yttrat i frågan.

I propositionen anförde departementschefen, bland annat, att det enligt

hans mening vore lika uppenbart, såväl att avkastningen på de fonder, som

innehades av ideella föreningar och stiftelser, i princip borde vara underkastad

statens och kommunernas beskattningsrätt, då de enskilda personer,

som i sista hand komme i åtnjutande av deras inkomster, ej beskattades, som

att beskattningen av ideella föreningar och stiftelser enligt dåvarande progressivskalor

vore orättvis. Man måste därför göra klart för sig, att ett avstående

från all beskattning innebure en verklig subvention till dem, som gjordes

skattefria, en subvention till företag, vilka om än så behjärtansvärda till större

delen säkerligen ej skulle erhålla ifrågavarande understöd, örn understödsfrågan

prövades från fall till fall. Rörande frågan om de inrättningar, som

inbegrepes i den sedan gammalt vedertagna skattefriheten för fromma stiftel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

ser m. fl., hade genom mångårig praxis en viss klarhet vunnits. Att nu giva

klara begreppsbestämningar, avsedda för en grupp av nytillkomna för sin

1''ondavkastning skattefria institutioner, torde vara synnerligen svårt. Det

vore att befara en rad med nya tvistiglieter rörande gränsfall, vilket helst borde

undvikas.

I motion vid 1933 års riksdag ifrågasattes, att skattefriheten för stiftelser

.skulle borttagas. 1933 års bevillningsutskott hemställde i sitt betänkande nr

33, att motionen icke måtte föranleda någon åtgärd, och denna hemställan

bifölls av riksdagen.

Till stöd för nämnda hemställan anförde bevillningsutskottet bland annat,

att den gällande skattebefrielsen för donationsfonder vore tämligen snävt

begränsad och omfattade endast sådana institutioner, som kunde anses tjäna

ändamål av allmännyttig natur. Med hänsyn härtill hade utskottet icke

ansett sig kunna biträda motionärens förslag att inskränka eller avskaffa denna

skattebefrielse.

I anledning av en vid 1937 års riksdag väckt motion, vari ifrågasatts skattefrihet

för icke erkända arbetslöshetskassor och andra sociala hjälpfonder.

anförde 1937 års bevillningsutskott i sitt betänkande nr 30 bland annat, att

utskottet i likhet med motionären funne skäl tala för att sådana icke erkända

arbetslöshetskassor och hjälpfonder, vilka uteslutande hade till syfte att bereda

behövande medlemmar av fackorganisationer understöd vid oförvållad

arbetslöshet, vid sjukdom eller dylikt, i beskattningshänseende bleve likställda

med sådana understödsföreningar respektive fromma stiftelser, som utgjorde

självständiga rättssubjekt. Utskottet ansåge emellertid, att för sådan likställighet

i beskattningshänseende mellan de i motionen omförmälda arbetslöshetskassorna

och hjälpfonderna, å ena sidan, samt understödsföreningar

och fromma stiftelser, å andra sidan, borde fordras, att de för det särskilda

ändamålet avsedda medlen vore på ett betryggande sätt avskilda från fackorganisationernas

övriga tillgångar, samt att de ifrågavarande kassorna och

fonderna såsom rättssubjekt erhölle en självständig ställning i förhållande

till fackorganisationerna. Ehuru utskottet funne det önskvärt, att den föreliggande

frågan gjordes till föremål för närmare utredning, hade utskottet

likväl icke ansett sig böra biträda motionärens förslag örn skrivelse i ämnet.

Utskottet förutsatte nämligen, att i samband med den pågående utredningen

på beskattningens område jämväl det i motionen berörda spörsmålet kom me

att tagas under närmare omprövning.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen avslå motionen.

I en motion vid 1938 års riksdag, vari berördes frågan örn beskattningen av

studentorganisationernas fonder, föreslogs skattefrihet för vissa sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet och högskolor. 1938 års bevillningsutskott

hemställde i sitt betänkande nr 28, att motionen icke mätte föranleda

någon riksdagens åtgärd, och denna hemställan bifölls av riksdagen.

Utskottet anförde därvid bland annat, att i motionen allenast berörts frågan

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Utskottet.

om beskattningen av vissa slag av fonder. Detta beskattningsspörsmål hade

emellertid en vida större räckvidd än som franninge av motionen. Sålunda

kunde problem, jämförliga med de i motionen berörda, uppkomma, exempelvis

i fråga örn donationer, vilka givits till en kommun till allmänt gagn för

dess invånare. Utskottet funne det vara angeläget, att frågan örn beskattningen

i allmänhet av nu ifrågavarande slag av fonder gjordes till föremål för närmare

utredning i ett sammanhang. För utskottet vore känt, att de sakkunniga,

vilka vore sysselsatt med utredningar beträffande reformering av såväl

den statliga som den kommunala beskattningen, jämväl komme att taga

nu berörda spörsmål under närmare övervägande.

Enligt gällande bestämmelser äro bland annat sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser i viss omfattning undantagna

från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet. Andra slag av stiftelser

än fromma sådana ävensom ideella föreningar äro däremot i regel icke skattefria.

I praxis hava vissa kommunala donationsfonder betraktats såsom

självständiga rättssubjekt och i beskattningshänseende likställts med stiftelser.

Under de senare åren hava beskattningsmyndigheterna ägnat frågan örn

beskattningen av stiftelser och fonder större uppmärksamhet än tidigare.

Därvid lära gällande bestämmelser inom skilda delar av landet hava tillämpats

på olika sätt. En del beskattningsnämnder hava sålunda behandlat stiftelser

med allmännyttigt ändamål såsom örn de vore undantagna från skattskyldighet

och i följd därav icke åsatt dem någon taxering, medan åter andra

beskattningsnämnder förklarat sådana stiftelser vara skattskyldiga för inkomst

och förmögenhet samt taxerat deni härför. Detta förhållande har föranlett

ojämnhet i beskattningen mellan ifrågavarande skattskyldiga samt

vållat tvistigheter mellan beskattningsmyndigheterna och de skattskyldiga.

I de föreliggande motionerna har ifrågasatts, att uttryckliga bestämmelser

skulle införas om skattefrihet för stiftelser och fonder, vilkas avkastning

ginge till samhällsgagneliga eller allmänt kulturella ändamål eller till ändamål

av gagn för kommuner.

På sätt inledningsvis framhållits har frågan örn beskattningen av stiftelser

och därmed likställda juridiska personer vid upprepade tillfällen varit

föremål för riksdagens uppmärksamhet. Förslag innefattande yrkanden örn

såväl utvidgning som begränsning av bestämmelserna örn skattefrihet hava

därvid framlagts. Fragan har emellertid visat sig vara .synnerligen invecklad

och att uppnå en tillfredsställande lösning av densamma har erbjudit

åtskilliga svårigheter. Till belysande härav må omnämnas några av de faktorer,

som försvårat frågans lösning. Då, såsom förut nämnts, stiftelsernas

allmänna rättsställning icke är lagligen reglerad, har det befunnits svårt att

ur beskattningssynpunkt angiva, vilka slag av rättssubjekt som böra hänföras

till stiftelser. Med denna fråga hänger nära samman, att stiftelser och

därmed likställda juridiska personer allt efter deras allmännyttiga ändamål

i olika hög grad kunna vara förtjänta av skattefrihet eller skattelättnad. En

lämplig gränsdragning efter ändamålens natur har dock varit svår att åstad
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

7

komma. Icke minst statsfinansiella och kommunalekonomiska skäl hava

gjort frågan invecklad. Så länge som beskattningen kunnat hållas på en

relativt låg nivå, har det helt naturligt varit möjligt att bereda vissa rättssubjekt

en privilegierad ställning i beskattningsavseende. 1 den mån skattebördan

för fysiska personer och näringsföretag måst ökas, har tveksamhet

uppkommit rörande möjligheten att ens i samma utsträckning som hittills

helt eller delvis undantaga vissa rättssubjekt från skatteplikt.

Av det anförda framgår, att den i motionerna berörda frågan måste göras

till föremål för ingående undersökningar och för en avvägning mellan olika

på frågan inverkande omständigheter, innan det är möjligt att taga ställning

till, vilka rättssubjekt som böra komma i åtnjutande av skattefrihet eller

skattelättnad och, i sistnämnda fall, i vilken grad lättnad i skattehänseende

kan och hör medgivas. I frågans nuvarande läge är utskottet därför icke

berett att taga ståndpunkt till det i motionerna framlagda förslaget om ändring

av de nuvarande bestämmelserna i ämnet. Med hänsyn till att dessa

tillämpas på olika sätt av olika beskattningsmyndigheter finner utskottet

det vara synnerligen angeläget, att en lösning av frågan snarast möjligt kommer

till stånd. Då det för utskottet är känt, att de på skattelagstiftningens

område verksamma kommittéerna — 1936 års skattekommitté, kommunalskatteberedningen

och 1938 års arvsskattekommitté -— under innevarande

år komma att slutföra sitt utredningsarbete, såvitt angår bär ifrågavarande

spörsmål, finner utskottet skäl ej föreligga för riksdagen att nu i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn förslag i ämnet. Utskottet förutsätter nämligen,

att proposition i ärendet i så fall kan föreläggas nästa års riksdag, som

då får tillfälle att taga ställning till frågan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 155 av herr Lindström

m. fl., och 11:312 av herr Nylander m. fl., om skattefrihet

för vissa slag av stiftelser och fonder, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1939. ''

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson*,

Heiding*, Wahlmark*, Sjödahl, Elon Andersson, Velander, Ekman, Gustaf Björkman oell

Egnell; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*, Nylander,

Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred och

Olsson i Kullenbergstorp.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herr Olsson i Gävle.

397480. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.