Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934

1939-03-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1939:9, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1939 kl. 7 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till viss ändring i förordningen

den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare tillägg till gällande

tulltaxa.

(lia avd.)

I en den 24 februari 1939 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 106, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen besluta att förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa, vilken förordning jämlikt förordning den 18

juni 1937 (nr 497) gäller till och med den 30 september 1940, skall från och

med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, i nedan angivna del erhålla följande

ändrade lydelse:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

ur 122

290

Druv- och

sirap....

stärkelsesocker samt stärkelse- .............................T

11:50

Beträffande motiveringen för förslaget, i den mån redogörelse härför ej

lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet.

Vid behandlingen av propositionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Gällande tulltaxa upptager under nr 122 (stat. nr 290) druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap med tull av 23 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Stärkelsesirap eller, såsom det mera allmänt benämnes, glykos utgöres av

druv- eller stärkelsesocker i flytande form.

I proposition den 1 februari 1934, nr 90, föreslog Kungl. Majit riksdagen

besluta, bland annat, att från och med den dag, som av Kungl. Majit bestämdes,

till och med den 30 september 1935 vid införsel från utlandet av

varor hänförliga till stat. nr 290 skulle, utöver enligt tulltaxan utgående tull,

utgå tilläggstull med 6 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Bihang till riksdaqem protokoll 1939. 7 sami. Nr 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Vid föredragningen inför Kungl. Majit framhölls, att detta förslag föranleddes

av den ogynnsamma utvecklingen av de inhemska produktionsförutsättningarna

beträffande ifrågavarande varuslag, vilka blivit en följd av de

till stöd för potatisodlingen vidtagna statliga åtgärderna, avseende reglering

av tillverkningen av potatismjöl. Tullförhöjningen föreslogs också skola

gälla lika länge som potatismjölsregleringen, vilken förlänats giltighet till och

med den 30 september 1935.

1934 års bevillningsutskott, som tillstyrkte bifall till propositionen, uttalade

därvid sin anslutning till föredragande departementschefens uppfattning,

att det borde åligga statens potatismjölsnämnd att uppmärksamma frågan

om säkerställande av en jämn och tillfredsställande kvalitet å den inhemska

glykosen samt att, i den mån så kunde ske, stödja strävandena för

en kvalitativ förbättring av den inhemska tillverkningen. Riksdagen anslöt

sig till bevillningsutskottet och förordning i ämnet, som utfärdades den 2

mars 1934 (nr 34), trädde i kraft den 5 i samma månad.

Genom beslut vid 1935 och 1937 års riksdagar har såväl potatismjölsregleringen

som ifrågavarande tilläggstull erhållit fortsatt giltighet till och med

den 30 september 1940.

Till samtidig behandling med frågan om förlängd giltighet av tilläggstullen

förelåg vid 1937 års riksdag en inom andra kammaren väckt motion, nr

466, i vilken bland annat hemställdes örn ytterligare höjning av tilläggstullen

med 5 kronor per 100 kilogram.

I ett över denna motion avgivet yttrande anförde kommerskollegium, att

prishöjning å glykos borde undvikas och att hänsyn härtill borde tagas

vid prissättningen å för glykostillverkning avsedd potatisstärkelse, varför kollegium

ansåge sig ej böra tillstyrka förslaget om höjning av tilläggstullen.

Även bevillningsutskottet avstyrkte motionen men framhöll angelägenheten

av att vid handhavandet av den statliga regleringen på området behörig hänsyn

toges till bland annat glykosindustrien, för vars konkurrensförmåga prissättningen

å potatisstärkelse uppenbarligen vore av stor betydelse.

Riksdagen anslöt sig till utskottet.

I en till statens potatismjölsnämnd ställd, av nämnden med utlåtande

den 12 januari 1939 till Kungl. Majit överlämnad skrivelse hava vissa tillverkare

av glykos, nämligen Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a.,

Aktiebolaget Solfarin, Nya aktiebolaget Fermia och Reppe stärkelsefabriks

aktiebolag, hemställt om förhöjning av importtullen å glykos med minst 5

öre per kilogram.

Såsom motivering för en ändring av tullen har i skrivelsen i huvudsak

anförts följande:

Priset å råvaran för sökandenas tillverkning, d. v. s. potatismjöl, utgjorde

för närvarande 32 kronor 75 öre per deciton vid en fuktighetshalt av 20 %

mot 26 kronor vid tiden för senaste regleringen av glykostullen år 1934.

Med hänsyn härtill hade en höjning av priset å glykos måst företagas.

leffer denna prisförhöjning hade inträtt en starkt ökad import av glykos,

vartill medverkat dels prisfall å i utlandet av majs framställd vara och dels

dumping. P . -

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

3

Av nu nämnda förhållanden framginge, att något måste göras till skydd

för den svenska glykosnäringen. Priset å potatismjölet hade icke kunnat

sänkas, och tillverkare av glykos erhölle med nuvarande försäljningspris å

glykos icke mera än sina med tillverkningen förenade kostnader täckta.

Enligt vad som framgår av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

hava sökandena tillika förklarat, att de, därest framställningen om tullförhöjning

bifölles, icke utan medgivande av statens potatismjölsnämnd skulle

höja priset å glykos.

Statens potatismjölsnämnd har under åberopande av nyssnämnda utfästelse

tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kommerskollegium har avgivit utlåtande i ärendet den 2 februari 1939

och därvid anfört bland annat följande:

Enligt avtal för varje tillverkningsår (oktober—september) mellan statens

potatismjölsnämnd och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. inköpte

föreningen till fastställt pris den mängd stärkelse, som på grund av

meddelade licenser framställdes utöver husbehovet. Föreningen skulle vidare

försälja stärkelsen till i avtalet fastställda pris.

Beträffande priserna å av föreningen försåld stärkelse märktes följande.

Utförsäljningspriset för stärkelse i allmänna marknaden hade avpassats

efter potatispriset med tillägg för tillverkningskostnaderna m. m., varvid

emellertid glykosfabrikanterna fått åtnjuta ett pris, som med 2 kronor för

deciton understigit grundpriset för stärkelse i allmänna marknaden. Priset

å glykos hade, sedan priset å råvaran höjts, ej kunnat bibehållas i enlighet

med utfästelsen vid tilläggstullens genomförande år 1934 utan hade successivt

höjts och därvid satts 15 kronor för deciton över nyssnämnda förmånspris

å stärkelse ända till i augusti 1938, från vilken tid skillnaden hade

varit 14 kronor. Anledningen till att skillnaden sålunda minskats uppgåves

vara, att en vid nämnda tid företagen höjning av potatismjölpriset ansetts

kunna blott delvis uttagas genom höjning av glykospriset, då eljest den svenska

glykosens konkurrenskraft mot importvaran skulle hava förlorats.

En sammanställning av prisutvecklingen i stora drag för potatismjöl, för

glykos och för socker utvisade följande:

Potatisstärkelse

allmänt

pris för gly-

Glykos

Socker

grundpris

kosframst.

kr/dt

kr/dt

kr/dt

kr/dt

Från

1

okt. 1933 ........

....... 28.oo

26.oo

41.00

30. oo

»

1

» 1936 ........

....... 29.oo

27.00

42.oo

31.oo

»

16

febr. 1937 ........

....... 32.oo

30. oo

45.00

32.oo

»

1

okt. 1937 ........

....... 32.50

30.5 0

45.50

32.oo

»

26

äng. 1938 ........

........ 34.75

32.7 5

46.7 5

32.0 o

Förbrukningen av glykos i Sverige beräknas numera utgöra omkring 5

miljoner kilogram per år. Beträffande fördelningen av denna kvantitet på

inhemsk tillverkning och import av glykos har kommerskollegium anfört

följande:

Den inhemska tillverkningen av druv- och stärkelsesocker samt stärkel*

sesirap hade varit följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Ar Ton 1,000 kronor

1931 ............................... 2,500 915

1932 ............................... 2,867 1,001

1933 ............................... 2,773 1,018

1934 ............................... 3,008 1,151

1935 ............................... 3,389 1,370

1936 ............................... 3,789 1,480

1937 ............................... 4,058 1,731.

Till och med år 1937 hade sålunda tillverkningen ökat rätt avsevärt och

ganska stadigt år från år. För år 1938 förelåge ännu icke uppgifter och i

varje fall torde den under årets senare del kännbara förstärkta utländska

konkurrensen knappast hava hunnit avsätta mera märkbara spår i fråga örn

tillverkningskvantiteterna.

Importen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap framginge av

följande uppställning:

År

Ton

|’! 1,000 kronor

å-pris

kr/dt

1931................

349

28.0

1932................

236

33.o

1933................

217

31.5

1934................

223

30.2

1935................

........ 633

197

31.i

1936................

190

31.7

1937 ................

258

31.2

1938 (prel.)..........

258

28.0.

En viss, ehuru obetydlig export hade förekommit.

En rätt markerad ökning av importen inträdde sålunda 1937. Under de

tre första kvartalen 1938 kunde iakttagas en genomgående minskning av

importen, jämförd med 1937 års import, medan däremot 1938 års sista kvartal

uppvisade en betydande ökning, som mer än motvägde minskningen under

årets föregående kvartal.

Det av kommerskollegium sist omförmälda förhållandet framgår närmare

av följande sammanställning av importen av glykos under de olika kvartalen

1937 och 1938.

1937 1938

Januari—mars................. 184 ton 150 ton

April—juni .................... 265 » 210 »

Juli—september................ 194 » 189 »

Oktober—december............. 186 » 402 » .

I anslutning till nu nämnda uppgifter har kommerskollegium vidare anfört

följande:

Den ökning av importen, som inträtt efter september månad 1938, sammanfölle

till tiden med den senaste höjningen av glykospriset. Det hade från

fabrikanthåll gjorts gällande, att anledningen vore, att de från vissa utländska

håll offererade priserna vöre så låga, att även med gällande höga

tullbelastning den utländska varan vore konkurrenskraftig i fråga om

priset.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

5

Man torde få räkna nied att, om ej prisskillnaden till den utländska varans

nackdel bleve allt för stor, normalt en ej alldeles obetydlig import av

glykos komme att förefinnas. Den svenska varan torde nämligen i vissa

hänseenden få betraktas som underlägsen till kvaliteten, ehuru den vore fullt

användbar i kanske de flesta fall.

Att importen åren före 1937, då en rätt avsevärd prisförhöjning å den

svenska varan genomförts, varit på det hela taget konstant, torde få betraktas

som ett belägg för riktigheten av det anförda. Ehuru de medeltal å

importvärdet, som kunde utläsas ur handelsstatistiken, ej medgåve en

delaljgranskning av priserna, kunde nämnda förhållande möjligen betraktas

som ett tecken till att den svenska prisnivån redan genom 1937 års prisförhöjning

börjat närma sig en kritisk nivå med avseende på konkurrenskraften

gentemot utlandet.

Av vad som förekommit i fråga örn prisreglering på förevarande område

sedan kollegium i sitt år 1937 i anledning av väckt motion om höjning av

tilläggstullen å glykos avgivna yttrande föreslagit, att glykosfabrikanterna

skulle tillhandahålla stärkelse till ett så lågt pris, att framställningskostnaden

för glykos i Sverige komme att ställa sig på sådan nivå att ytterligare

tullskydd vore obehövligt, finge anses framgå, att denna utväg ej befunnits

framkomlig eller lämplig. Under sådana omständigheter syntes — för den

händelse glykostillverkningen inom landet och därmed avsättning av motsvarande

mängder potatisstärkelse funnes böra upprätthållas på basis av

det av potatismjölsnämnden fastställda, nu gällande priset för potatis —

knappast återstå andra utvägar än å ena sidan importreglering och å andra

sidan höjning av tullen. Vid valet mellan dessa båda alternativ syntes en

höjning av tullen vara att föredraga, för den händelse därmed förbundes

sådant åtagande från glykosfabrikanternas sida rörande priset, varom i förenämnda

ansökning förmäles. En förutsättning för att en ökning av tullen

icke framdeles skulle få ofördelaktiga verkningar torde vara, att prisreglerande

åtgärder i fråga örn stärkelse icke företogcs därhän, att det svenska

glykosprisct återigen måste höjas för täckande av tillverkningskostnaderna.

Även om den nu föreslagna ökningen i tullbeläggningen icke vore avsedd

att uttagas vid prissättningen å den svenska tillverkningen, syntes dock tullsatsen

böra begränsas till vad som kunde anses vara nödvändigt för uppnående

av det åsyftade målet, framför allt till undvikande av att andra

under samma tullposition fallande varor än glykos onödigtvis belastades.

Det vore svårt att på grundval av föreliggande material avgöra, huruvida

den ökning av tilläggstullen, som begärts, eller med minst 5 kronor till

minst 11 kronor 50 öre för 100 kilogram, verkligen kunde vara av behovet

påkallad, eller om icke en ökning med exempelvis 3 kronor skulle vara tillräcklig.

Ett skäl för att nu en höjning med 5 kronor .skulle kunna anses

vara motiverad, vore möjligen det förhållandet, att sedan nuvarande tillläggstull

å glykos fastställts, hade det svenska glykosprisct på grund av

regleringsåtgärder måst höjas med ett något högre belopp än 5 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har kommerskollegium förklarat

sig ej vilja motsätta sig, att tilläggstullen å druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap snarast möjligt höjdes från nuvarande 6 kronor 50 öre

till 11 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Generaltullstyrelsen har i yttrande den 10 februari 1939 icke framfört

någon erinran mot förslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

I sitt yttrande till ovannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen

anfört:

»Såsom förut anförts har nu utgående tilläggstull av 6 kronor 50 öre för

kilogram tillkommit såsom stöd åt den svenska glykosnäringen vid den

ogynnsamma utveckling av produktionsförutsättningarna för näringen i

fråga, som föranletts av de till skydd för potatisodlingen vidtagna statliga

åtgärderna. Med hänsyn till att stärkelsepriset till följd av berörda åtgärder

för närvarande ställer sig avsevärt mycket högre än vid tiden för tillläggstullens

införande, anser jag, i likhet med de hörda myndigheterna,

ytterligare stöd numera vara erforderligt, örn den svenska glykosnäringens

konkurrenskraft skall kunna bevaras gentemot utlandet. Jag biträder

kommerskollegii uppfattning, att dylikt stöd bör meddelas i form av höjning

av tilläggstullen. Med hänsyn till vad vid utredningen framkommit

tillstyrker jag, att denna höjning bestämmes till 5 kronor för 100 kilogram.

Tilläggstullen skulle sålunda komma att utgå med tillhopa 11 kronor 50

öre för 100 kilogram. På sätt framgår i ärendet föranledes icke härav

nödvändigtvis motsvarande fördyring av den svenska glykosen; glykosfabrikanterna

hava förbundit sig att icke utan medgivande av statens potatismjölsnämnd

höja det nuvarande glykospriset.

Den föreslagna tullhöjningen torde böra träda i kraft å dag, som Kungl.

Maj:t bestämmer. Tilläggstullens giltighetstid synes böra bibehållas oförändrad

lika med den för potatismjölsregleringen tillsvidare bestämda, eller

till och med den 30 september 1940.

För att hindra ökad import under tiden till dess frågan om tullhöjningen

blivit slutligen avgjord har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 3 februari

1939 (nr 36) meddelat förbud tillsvidare mot att till riket utan tillstånd av

kommerskollegium införa druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap under

tiden den 6 februari—den 31 mars 1939.»

Utskottet. I den av vissa tillverkare av glykos gjorda framställningen om förhöjning

av tullen å nämnda vara har till stöd för framställningen åberopats bland

annat, att importen av glykos ökat under de två senaste åren. Därvid har

särskilt hänvisats till den starka importstegring, som inträdde under oktober

och november månader år 1938, då införselkvantiteterna uppgingo till

146 respektive 154 ton. Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, införseln

under januari och februari månader år 1939 omfattade endast 27 respektive

100 ton, torde berörda ökning av importen kunna betraktas såsom

en mera tillfällig företeelse. I varje fall lär utvecklingen av importen i och

för sig knappast utgöra skäl för vidtagande av en så betydande tullförhöjning

som den föreslagna. Utskottet bär även konstaterat, att den inhemska

tillverkningen synes hava ökat i högre grad än importen. Möjligheten av att

den utländska konkurrensen kommer att skärpas bör dock icke förbises, och

utskottet finner de i propositionen anförda motiven för en ökning av tullskyddet

heaktansvärda. Såsom kommerskollegium framhållit bör dock tullsatsen

begränsas till vad som kan anses vara nödvändigt för uppnående av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

7

det åsyftade målet, framför allt till undvikande av att andra under samma

tullposition fallande varor än glykos onödigtvis belastas. Utskottet, som

delar den av kommerskollegium hävdade uppfattningen, anser att tullförhöjningen

bör begränsas till 3 kronor för 100 kilogram. Tilläggstullen skulle

i sådant fall komma att utgå med 9 kronor 50 öre för 100 kilogram.

I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att den svenska

stärkelsens pris och kvalitet för framtiden hålles vid sådan nivå, att glykosindustriens

konkurrensförmåga gent emot utlandet så långt möjligt kan upprätthållas.

För uppnående av detta syfte torde det bliva nödvändigt, att den

inhemska stärkelseindustrien underkastas en av utvecklingen på området

betingad modernisering i såväl organisatoriskt som tekniskt hänseende.

Vad beträffar den svenska glykosindustrien synes icke heller denna, enligt

vad inför utskottet uppgivits, vara i alla avseenden på höjden av teknisk

utveckling, vilket delvis anses hava sin grund i bristen på ett organiserat

forskningsarbete.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

. .... .

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj-.ts

förevarande proposition, nr 106, icke kunnat oförändrad bifallas,

besluta, att förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med

ytterligare tillägg till gällande tulltaxa, vilken förordning jämlikt

förordning den 18 juni 1937 (nr 497) gäller till och

med den 30 september 1940, skall från och med dag, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, i nedan angivna del erhålla följande

ändrade lydelse:

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Tilläggstull

för 1Ö0 kg

nr

nr

kronor

ur 122

290

Druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap.......T

9: 50

Stockholm den 24 mars 1939.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Heiding,

Wahlmark, Sjödahl, Elon Andersson, Velander, Ekman och Sylwan; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Ericson i Boxholm, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Hagberg

i Malmö och Jonsson i Skedsbygd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9-

Reservation

av herr Elon Andersson, som ansett, att utskottets yttrande bort ha följande

lydelse:

»I den av vissa tillverkare---- (= början av utskottets yttrande sid.

6 — rad 8 nedifrån)---tillfällig företeelse. I varje fall lär utvecklingen

av importen i och för sig knappast utgöra skäl för vidtagande av den föreslagna

tullförhöjningen. Utskottet har även konstaterat att den inhemska tillverkningen

ökat i högre grad än importen. De redan nu utgående höga tullsatserna

på glykos, sammanlagt 30 kronor per 100 kilogram, synas sålunda

ha varit tillräckliga för att trygga den inhemska produktionen och möjliggöra

en fortgående ökning av densamma. En höjning av tullskyddet, vilken

dessutom skulle komma att onödigtvis belasta även andra under samma tullposition

fallande varor än glykos, torde därför icke vara påkallad. Utskottet

finner sig därför böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

I detta sammanhang —--(= utskottets yttrande sid. 7 råd 6 uppifrån

— rad 15 uppifrån)---organiserat forskningsarbete.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 106.»

397626. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934 s. 1 i texten