Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 1

1939-01-17 · 26 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:1, Bankoutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1939 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1938, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Friggeråker, Holmström,

Sandén, Nilsson i Mölndal och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1938.

Beträffande den ekonomiska utvecklingen under år 1938 vilja fullmäktige

hänvisa till följande av undertecknad Rooth upprättade översikt.

»Under första delen av år 1938 stod den världsekonomiska utvecklingen

huvudsakligen under inflytande av den snabba konjunkturnedgång, som

började framträda i Förenta staterna i mitten av år 1937. På våren eller

försommaren 1938 passerade emellertid den amerikanska konjunkturkurvan

en bottenpunkt, och under senare delen av året förekom ett starkt uppsving

inom detta lands näringsliv. Det världsekonomiska läget påverkades under

året mycket starkt av det politiska osäkerhetstillstånd, som rådde i världen

och som framför allt i Europa tidvis tillspetsades i akuta krissituationer.

Vidare gjorde sig verkningarna av den tidigare amerikanska konjunkturavmattningen

gällande i flera länder, i första band i de råvaruproducerande

länderna. Å andra sidan påverkades det allmänna läget av sådana faktorer

som den allt intensivare, till sina ekonomiska verkningar i huvudsak konjunkturstimulerande

upprustningsverksamheten samt under årets senare del

av uppsvinget i Förenta staterna.

På näringslivet i vissa länder, i främsta rummet Frankrike och Tyskland,

utövade speciella, inhemska faktorer ett så starkt inflytande, att de allmänna

ekonomiska utvecklingstendenserna endast i begränsad omfattning gjorde

sig gällande. I Frankrike uppstodo allvarliga rubbningar i näringslivet som

en följd av den inrikespolitiska spänningen, oroligheterna på arbetsmarknaden,

de statsfinansiella svårigheterna och kapitalflykten. Mot slutet av

året synes dock en stabilisering ha ägt rum, och en viss förbättring i landets

ekonomiska läge kan konstateras. Tysklands ekonomiska och finansiella utveckling

är intimt förknippad med fyraårsplanen och andra centralt reglerade,

ekonomiska åtgärder. Några återverkningar inom landet av världskonjunkturens

växlingar kunna under sådana omständigheter knappast iakttagas.

På de ledande råvarumarknaderna i England och Förenta staterna voro

priserna under årets första fem månader i stort sett fallande. Ett omfattande

återhämtningsprogram, som bland annat innebar starkt stegrade utgifter för

olika slag av allmänna arbeten och en utvidgning av den statliga kreditgivningen,

framlades i Förenta staterna i mitten av april. Ett gynnsam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BanJcoutsfcottets memorial Nr 1.

mare förhållande mellan lagertillgång och produktion å den ena och konsumtion

a den andra sidan utvecklade sig efter hand. Delvis på grund härav

förbättrades konjunkturutsikterna, och under sommarmånaderna förekommo

prisstegringar på råvarumarknaderna i såväl England som Förenta staterna.

Mot mitten av året uppvisade även kursläget på de amerikanska och engelska

aktiemarknaderna, vilket under årets första del i stort sett varit vikande,

en återhämtning, som var särskilt utpräglad i Förenta staterna under juni

och juli månader.

Under årets senare del inträffade i samband med den tjeckoslovakiska

septemberkrisen en tillfällig åtstramning av råvarupriserna i England och

likaledes tillfälliga kursfall för aktier och obligationer. Krisens avveckling

medförde en tämligen utpräglad aktiehausse i Förenta staterna, delvis

till följd av att de gynnsamma rapporter från näringslivet, som framkommo

under september, icke kunde göra sig gällande förrän den politiska

oron avtagit. Någon motsvarande reaktion på Londonbörsen utlöstes ei av

de sista septemberdagarnas politiska avspänning. I övrigt undergick läget

på råvaru- och aktiemarknaderna i England och Förenta staterna icke några

utpräglade förändringar under senare delen av året. Obligationsmarknaderna

voro i stort sett varken i England eller i Förenta staterna under året utsatta

för andra än tillfälliga fluktuationer, bland vilka kursfallet i september

var det mest markerade. På Londonbörsen fastställdes den 27 september

minimikurser för guldkantade obligationer.

På det penningpolitiska området fattades under året ett antal betydelsefulla

beslut i de viktigaste länderna. Sålunda fullföljdes i Förenta staterna

den politik i syfte att stimulera det amerikanska näringslivet, som inletts

på hösten 1937. Bland de monetära åtgärder, som vidtogos i detta land

under år 1938, märktes den i februari kungjorda omläggningen av guldpolitiken,

varigenom guld, som förvärvats av myndigheterna efter den 1

januari 1938, skulle tillföras den inaktiva guldfonden endast i den utsträckning,

som förvärven överstego 100 milj. dollars per kvartal. Som ett led i

det ekonomiska återhämtningsprogram, som framlades av president Roosevelt

i mitten av april, avskaffades vidare den inaktiva guldfonden. Fondens behållning

deponerades i Federal reserve bankerna, och allt eftersom finansdepartementet

begagnade sig av sina tillgodohavanden för att möta sina

utgifter, ökades tillgången på disponibla medel på penningmarknaden. Denna

ökning kom i första hand till synes i form av en höjning av de till systemet

anslutna bankernas reserver. Dessutom sänkte styrelsen för Federal

reserve systemet fordringarna på dessa reserver. Bankerna behövde sålunda

från och med den 16 april endast hålla mellan 12 och 22 3A % — olika på

olika platser — av summan av avista depositioner och 5 % av summan av

depositioner på tid såsom reserver i Federal reserve bankerna mot tidigare

14—26, respektive 6 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

5

Den franska francen utsattes under de fyra första månaderna av år 1938

för upprepade attacker och undergick en praktiskt taget oavbruten sänkning

i förhållande till pund och dollar. Efter regeringsskiftet i april och sedan

den nya regeringen Daladier av det franska parlamentet erhållit fullmakt

att vidtaga de finansiella och ekonomiska åtgärder, som kunde anses

nödvändiga, utfärdades i början av maj en serie dekret, I anslutning

härtill tillkännagavs, att francen skulle skrivas ned till en lägre och

lättare försvarbar nivå; som lägsta gräns för francen fastställdes en kurs av

179 francs per pund sterling. Sedan dess har francen endast varit underkastad

förhållandevis obetydliga fluktuationer i förhållande till pundet och

hållits vid en kurs av mellan 177 och 179 francs per pund. På grund av

växande ekonomiska och finansiella svårigheter, speciellt efter septemberkrisens

påfrestningar, såg sig den franska regeringen nödsakad att i mitten

av november — efter att lia erhållit parlamentets bemyndigande — utfärda

en ny serie dekretlagar. Bland annat uppvärderades vid detta tillfälle Banque

de France s guldkassa på basis av ett guldinnehåll per franc av 27,5 milligram

guld (9/io fint), vilket ungefär motsvarade kursen 170 francs per pund

vid ett guldpris av 147 s. 10 d. per uns fint. Hela den vinst, omkring 31 V*

miljarder francs, som härvid uppkom, användes till avbetalning på statens

skuld i centralbanken.

Den stora stabilitet, som präglade förhållandet mellan dollarn och pundet

under år 1937, fortsatte i stort sett även under första halvåret 1938, dä

doliarpundet endast företedde förhållandevis obetydliga variationer kring

medelkursen för denna tid, vilken utgjorde 4.99 dollars per pund. Från

mitten av juni till början av augusti ägde ett pundfall rum. I augusti låg

dollarpundet i stort sett oförändrat i ett kursläge av omkring 4.88. Under

den även i valutaavseende oroliga septembermånaden var pundet underkastat

häftiga fluktuationer. Lägst nådde det den 28 september, då det tidvis noterades

i 4.60 dollars. Efter en kraftig men kortvarig återhämtning i samband

med krisens avveckling följde under första hälften av oktober en ny svagt

hetsperiod. I slutet av oktober och början av november höll sig pundet

förhållandevis stabilt i omkring 4.76. Därefter föll emellertid pundet åteij

till omkring 4.66—4.68 i december.

Vad de övriga viktigare europeiska valutorna beträffar kan framhållasj

att helgan under hela året i stort sett följde dollarn och sålunda under åretä

sista del steg i förhållande till pund sterling, något som framstår såsom!

naturligt så länge både den amerikanska och den belgiska valutan upprätthåller

ett fast värdeförhållande till guld. Florinen och den schweiziska

francen fortsatte att i stort sett följa dollarn under årets första del. Efter

halvårsskiftet anslöt sig däremot dessa valutor tidvis till den engelska valutan.

Under de kritiska septemberdagarna gingo de en medelväg mellan

pundet och dollarn, i det att pundnoteringen sjönk och dollarnoteringen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

steg i såväl Amsterdam som Ziirich. Därefter ha dormen och i huvudsak

även schweizerfrancen åter följt dollarn.

I de skandinaviska länderna har under år 1938 liksom tidigare år tilllämpats

en i stort sett oförändrad pundkurs. Detta har medfört, att noteringarna

i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stockholm på dollar samt på

övriga valutor, som följa guldet, och därmed också guldpriset, uttryckt i

de skandinaviska valutorna, stigit i samma mån som pundet försämrats

i förhållande till dollarn.

Utvecklingen på valutamarknaden under året belyses av följande översikter.

Vissa noteringar på Londonmarknaden.

(Medeltal.)

Avista kurser på

Guldpris

sh. per

uns fint

francs

(Paris)

dollars

helgas

donner

francs

(Schweiz)

1937 (hela året) ....

124.39

4.94

29.29

8.98

21.55

140.73

1938 mars........

159.54

4.99

29.54

8.97

21.63

139.90

juni.........

178.18

4.96

29.23

8.96

21.66

140.71

september.....

178.42

4.80

28.47

8.90

21.25

144.49

december.....

177.50

4.67

27.72

8.59

20.65

148.50

Amsta växelkurser i Stockholm.

(Medeltal.)

100 france

(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark

clearingkurs

1937 (hela året).......

1938 mars.......

15.98

12.32

3.9316

3.9005

19.402

19.420

158.38

157.30

157.57

156.61

juni............

11.00

3.9178

19.400

158.12

157.43

september.......

11.00

4.0457

19.401

161.97

161.39

december........

11.04

4.1630

19.426

167.46

166.67

Riksbankens valutapolitik har under året varit oförändrad. Pundkursen

har hållits stabil, med undantag av mindre variationer vid de tillfällen, då

en efterfrågan på pund gjort sig gällande på den svenska marknaden.

Riksbankens guldbehållning samt riksbankens och affärsbankernas utländska

tillgodohavanden framgå av följande tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.'')

(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riksbankens guld- innehav

Riksbankens

utländska

tillgodohavanden

Affärsbankernas

utländska

tillgodohavanden

metal-

liska

kassan

övrigt

guld

netto

(inkl. uti.

stats- papper)

utländska

stats-

papper

netto

(inkl. uti.

obliga- tioner)

utländska

obliga-

tioner

1937 december.....

470.6

68.1

+ 983.7

39.6

— 46.0

88.9

1938 mars........

494.2

80.8

+ 865.7

50.6

- 19.2

91.6

juni.........

525.1

90.o

+ 813.8

41.4

- 39.2

88.i

september.....

573.1

110.7

+ 922.8

32.8

-201.4

93.i

december.....

591.4

115.8

+ 750.5

34.0

- 39.8

90.7

'') Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 8. Det bör observeras,

att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro

direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska

valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.

Riksbankens guldbehållning bokföres till ett relativt sett lägre pris i förhållande

till dagspriset än valutabehållningen. Detta leder till en minskning

i bokföringsvärdet av riksbankens totala guld- och valutabehållning

vid en förskjutning av denna behållning i riktning mot ett ökat guldinnehav.

För att erhålla en någorlunda riktig bild av utvecklingen av guld- och valutabehållningen

bör därför till dennas bokförda värde läggas saldot på kursdifferens-

och guldregleringskontot. I så fall framkommer under året en

ökning från 1,794.3 till 1,852.3 milj. kr.

Mot den sålunda konstaterade ökningen av riksbankens guld- och valutabehållning

svarar för affärsbankernas del en ökning av nettoskulderna

gentemot utlandet, såsom framgår av ovanstående tabell. Dessa rörelser

voro koncentrerade till tiden kring den första tjeckoslovakiska krisen i maj

och framför allt till september månad. Till följd av den politiska oron

ökade affärsbankerna under september sitt skuldsaldo med något mer än

170 milj. kronor, samtidigt som beloppet av de till riksbanken inströmmande

valutorna beräknas ha uppgått till omkring 260 milj. kronor netto.

Under året i övrigt gick utvecklingen på här berörda område i motsatt

riktning. Riksbanken uppträdde sålunda, utom vid de två nämnda tillfällena,

huvudsakligen såsom säljare av valutor.

En närmare redogörelse för ovan antydda förhållanden samt för utvecklingen

i övrigt på de inhemska penning-, kapital- och valutamarknaderna

kommer att inflyta i riksbankens årsbok för 1938, som torde utkomma instundande

februari eller mars.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

- 8

Riksbankens inkomster under 1938 uppgingo till 9,757,146: 79 kronor,

varav 1,419,254: 42 kronor utgjorde inkomster av avbetalningslånerörelsen.

Utgifterna under året utgjorde 8,169,257: 73 kronor. Nettovinsten uppgick

sålunda till 1,587,889:06 kronor. I enlighet med bankoutskottets uttalande

i memorial nr 63 till 1937 års riksdag beträffande frågan om principerna

för riksbankens bokföring av guld har sedan början av år 1938, såsom

nedan närmare angives, beräknats vinst på viss handel med guld. För år

1938 uppgick vinsten på guldhandeln till 170,688: 64 kronor.

Den för år 1937 redovisade nettovinsten på riksbankens rörelse utgjorde

3,889,007:64 kronor. Vinstminskningen sammanhänger framför allt med

en ökning av guldbehållningen och med vissa omplaceringar av guld- och

valutabehållningen.

Vid bokslutets uppgörande har guldet liksom föregående år upptagits till

ett pris av 2,480 kronor per kilogram. De utländska valutorna hava liksom i

1937 års bokslut upptagits till lägre kurser än de vid årets slut gällande,

pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna

vid inköp av guld har under år 1938 debiterats ett särskilt

konto, 1938 års guldregleringskonto. Vid försäljning av guld har detta konto

krediterats ett belopp, beräknat på grundval av skillnaden mellan medelpriset av

det under året inköpta guldet och bokföringspriset. Det mervärde, som erhållits

vid försäljningen, har krediterats vinst- och förlusträkningen. Vid köp och

försäljning av valutor har liksom under 1937 skillnaden mellan inköps- och

bokföringspriserna debiterats resp. krediterats kursdifferenskontot.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1938 har saldot på såväl

guldreglerings- som kursdifferenskontona balanserats såsom tillgång med

sammanlagt 394,584,193:88 kronor. Kursdifferenskontots saldo vid föregående

årsskifte utgjorde 271,871,680: 19 kronor.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången

av 1938 gällande kurser, skulle saldot å nämnda konton minskas

med 86,092,099: 06 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,

308,492,094:82 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet

gällande guldpris i London av 349 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.

Denna utgjorde (efter ett pris av 2,480 kronor per kilogram) den

31 december 1938 707,229,753: — kronor. Därav förvarades i utlandet

204,529,234: 69 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

DEBET

1937

19 3 8

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Kantor på checkräkning...............

14

74

18

96

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

fordringar......................

—

530

—

548

96

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

33

7,637

33

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

137,072

54

142,774

61

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

7,276

88

7,139

03

149,913

64

Tjänstemän m. fl.:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Nettolöner...................

2,382,528

42

2,435,626

17

Kallortstillägg.....................

1,646

62

1,663

26

Läkarvård och begravningshjälp..........

1,000

—

1,836

Felräkningspenningar................

43,876

14

42,160

48

Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .

162,450

15

158,759

64

2,640,045

55

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m m.:

Nettolöner m. m..................

23,988

20

14,693

20

Avlöning under vikariat å övergångsstatstjänst.

140

23

14,693

20

Arvoden till viss icke-ordinarie personal:

Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

97,800

_

97,800

_

Arvoden till suppleanter för styrelseledamöter .

6,662

14

6,617

81

Arvoden till ombudsmännen vid" kontoren i Göte-

borg, Malmö och Luleå..............

6,000

—

6,000

—

110,417

81

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

Arvoden ..................

228,516

35

240,661

24

Kallortstillägg.............

268

04

233

85

Läkarvård och begravningshjälp..........

—

—

19

05

240,914

14

Särskilda löneförmåner m. m. till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

Provisoriskt dyrortstillägg..........

74,630

69

76,271

D8

Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .

5,816

'')8

5,842

51

Premier till chaufförerna.............

1,000

1,000

Arvoden till tjänstemän enl. punkt 0 i tillämp-

ningsbestämmelserna till avlöningsreglementet

9,145

->4

10,247

11

Uniformsbeklädnad till vaktmästare.......

11,418

Bl

22,563

031

Transport

3,208,889

io|

U5,923|83|

3,164,170|63

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

11

räkning år 1938.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

> • hypoteks- och kommunlån.......

> > avbetalningslån.............

> » kredit i checkräkning..........

Avgifter för » » * ..........

Inkasseringsavgifter och provisioner .......

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar......................

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.

Utdelning å aktier............

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor................ .........

Vinst vid utlottning och försäljning......

Från änkekassorna övertagna

värdepapper.

Räntor..............• • • •

Vinst vid utlottning och försäljning

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna .......................

slutna ......................

Ersättning för utländska clearingar:

från clearingnämnden.............

> clearingkontoret.............

Provisioner och tillfälliga räntor........

Ersatta förskingrade medel...........

Inbetalningar för lagsökningskostnader . . .

Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner

Inbetalda familjepensionsavgifter......

Vinst vid försäljning av guld........

lån

Inkomster av fastigheter:

vid huvudkontoret ....

• avdelningskontoren:

hyror.........

i övrigt .......

Diverse inkomster:

vid huvudkontoret ....

> avdelningskontoren .

Transport

1937

1

9

3 8

Kronor

Kronor

Kronor

359,761

23

368,923

68

613,819

07

591,387

52

1,200,796

58

1,408,290

15

41,796

39

23,482

78

6,401

50

4,373

60

683

76

587

83

769

92

11,739

27

2,408,784

83

6,772,832

58

5,569,787

36

193,040

—

191,440

—

5,761,227

36

332,846

35

468,892

15

8,586

38

—

—

468,892

15

168,179

10

—

—

18,254

25

186,433

35

168,040

10

175,027

22

426

80

192

—

45,000

_

75,000

—

25,408

26

30,962

27

166,115

64

263

61

1,245

05

450

—

—

131

50

96,300

—

96,300

—

77,333

10

—

170,688

64

—

36,000

—

1,600

—

1,600

—

k

227,258

08

265,926

69

29^104

40

2,132

_

1,622

43

10,349

7f

9,875

85

931,809

10

10,313,871:

051 |

9,757,146

79

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

DEBET.

Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa sä

skild undersökning vid avdelningskontoren

steman

Pensionsstat:

till f. d. befattningshavare vid riks
-

Pensioner

banken

bankens avd.-kontor och pappersbruk

Dyrtidstillägg:

chefen....................

» tjänstemän.................

* f. d. befattningshavare..........

» pensionärer tillhörande riksbankens änke

och pupillkassor m. fl...........

Provisorisk avlöningsförstärkning ....

Förvaltningsutgifter:

Fastighetsutskylder, renhållning av gator

gårdar .....................

Fastighetsunderhåll ..............

Kontorshyror i Umeå och Västerås ....

Värme och belysning.............

Inventarier och deras underhåll.......

Kostnader för blanketter, tidningar m. m.. . .

Annonser och kungörelser.............

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter.

Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till

riksbanken ersatta..............

Flyttningskostnader..............

Bidrag till utländska studieresor......

Rese- och tjänstgöringstraktamenten ....

Kostnader för soliditetsupplysningar ....

Transportkostnader...............

Bevakning vid huvudkontoret........

Sedelförstöring..................

Inspektion av avdelningskontoren ....

Inventeringar » » ....

Diverse reseersättningar............

Revisionskostnader vid avdelningskontoren

Diverse ...............

Övriga utgifter:

Ränta å tjänstepensionsfonden a 1 ?! ......

» » familjepensionsfonden ä 4 %......

Avgifter till tjänstepensionsfonden........

* » familjepensionsfonden........

Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........

Huvudkontorets ombyggnadskonto.........

Göteborgskontorets > .........

För Jönköpingskontoret inköpt markområde . .

Transport

1937

19 3 8

Kronor

Kronor

Kronor

t 3,208,88i

4(

115,92c

8c

3,164,17(

63

5,80C

)-

5,80C

) —

8,03t

1C

129.76S

2 93

-

253,645

—

256,899

98

18,000

—

—

—

256,899

98

4,765

5,244

350,018

—

416,639

65

31,021

—

35,156

—

24,235

—

2,227

—

459,266

65

35,929

—

73,314

66

79,864

44

76,433

45

150,088

94

144,213

13

14,700

—

14,700

—

126,348

73

134,551

70

75,296

90

76,431

42

49,459

73

49,659

22

75,954

40

76,797

31

27,131

23

27,530

25

321,456

99

320,663

48

640

64

693

67

15,622

13

13,693

49

4,000

—

4,000

—

19,842

20

14,903

75

42,793

82

37,231

01

7,230

22

6,861

33

27,856

92

29,437

08

170

28

95

87

2,499

—

2,635

80

6,892

7,133

65

7.299

14

7,732

03

12,762

85

13,635

70

128,100

32

114,199

78

1,173,233

12

106,322

34

110,043

76

1,878!

33

154,998

to

83,000

67,000

—

82,000

19,571

12

—

87,511

26

—

—

184,604

24

—

1,534

iO

5,426,598|43| 600,18l|40| 5,256,647

97

s. 13 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

13

1937

1

9 3 8

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

LO,313,878

35

—

9,757,146

79

i

/

Transport

10,313,878

051 —

| 9,757,14G|79

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1937

1

9

3 8

Kronor

Kronor

Kronor

5,426,598

43

600,181

40

5,256,647

97

—

—

29,756

50

14,963

16

10,597

33

—

—

820,770

78

6,921

4,365

~

422,433

37

479,440

83

85,828

13

549,764

35

666,659

29

—

—

146,870

40

63,770

4,190

10

4,370

10

2,912,609

76

6,424,870

41

8,169,257

73

*) 3,889,007

64

1,587,889

06

10,313,878

05

9,757,146

79

DEBET.

Transport

Valvsutrymmen i berg.............

Bidrag enl. bankoreglementets § 22, mom. 2

Kostnader för guldtransporter m. m......

» » probering av guldplantsar . .

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltry

utöver av tryckeriet gottgjorda belopp

Nya maskiner för sedeltryckeriet.....

Övriga utgifter för tryckeriet

i avlöningshänseende, bestridda

av huvudkontoret.

1937

72,382

99

1938

81,989

24

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk

utöver av bruket gottgjorda belopp . . . .

Tumba bruks nyanskaffningar...........

» » ombyggnadskonto..........

Övriga utgifter för bruket i

avlöningshänseende, bestridda

av huvudkontoret....

1937

39,228

70

1938

40,369

16

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen

Saldo, vinst

Summa

*) Detta belopp utgör den för år 1937 redovisade vinsten på riksbankens rörelse, 2,688,211: 06 kronor,

med tillägg av 1937 års vinst på avbetalningslånefonden, 1,200.796:58 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

räkning (forts.)- _

1937

1

9 3 8

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

* /

10,313,878

05

9,757,146

79

Summa

10,313,878

05

—

9,757,14t>| 79

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 11 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

Annan kassatillgdng:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

Äldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.

Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Svenska statspapper .............

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Från änkekassorna övertagna

värdepapper.

Svenska statspapper.............

Andra svenska obligationer.........

Inteckningar..................

Beräknade räntor...............

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

Hypoteks- och kommunlån.........

Avbetalningslån................

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

U trikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

Kursdifferenskonto......

1938 års Guldregleringskonto. . .

Diverse räkningar

1937

1 9

3 8

Kronor

Kronor

Kronor

45,628,015

45,628,005

366,494,101

15

492,384,029

47

58,489,693

83

53,400,340

01

591,412,374

48

68,101,022

44

115,817,378

52

1,166,187

40

914,035

75

845

—

1,052

—

23,668

04

18,968

90

10,248,875

98

12,702,919

81

63,913

65

76,749

52

13,713,725

98

720,943,478

98

6,100,250

—

102,000,250

—

3,956,707

27

3,951,050

—

54,031

98

54,031

98

106,005,331

98

896,119

66

—

—

1,518,475

25

—

—

181,806

—

—

—

31,421

88

2,627,822

79

12,794,070

50

13,178,681

41

23,543,236

—

35,434,734

—

—

—

44,207,894

—

1,827,850

66

1,366,085

55

354

70

19,035

25

94,206,430

21

39,625,802

55

34,010,730

148,563

89

60,078

25

749,100,757

89

385,860,686

50

256,436,028

82

414,316,445

09

834,247,939

84

271,871,680

19

260,244,912

22

—

—

134,339,281

66

6,775,614

85

10,000,329

27

,922,451,274

79

—

2,162,615,526

95

Summa

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

balansräkning.

1937

1

9 3 8

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

•

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

980,088,107

41

1,060,676,458

23

Postväxelräkning.......

29,031,274

35

3,788,756

49

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter......

310,852,043

59

418,045,381

08

> » bankaktiebolag..........

434,082,440

83

427,902,068

70

6,419,472

73

3,386,901

24

849,334,351

02

Svenska statspapper och ohli-

gationer.

Beräknade räntor...............

20,727

78

270,288

90

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

1,300

86

1,380

77

U trikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

61,427,078

93

83,706,633

76

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4''/s# ränta . .

120,666

88

120,666

88

» i 4 » > . .

55,012

49

55,012

49

» > 3 » > . •

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

4,047

17

4,176

63

180,083

19

Diverse räkningar.......

22,923,401

64

35,609,893

44

Kapital.

Grundfond...................

50,000,000

—

50,000,000

—

Avbetalningslånofond.............

—

—

50,000,000

—

Reservfond...................

20,000,000

—

20,000,000

—

Tjänstepensionsfond.............

2,751,091

21

2,831,837

97

1''amiljepensionsfond.............

50,989

35

3,904,564

74

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

734,381

74

723,389

38

vinst för året ................

3,889,007

64

1,587,889

06

129,047,681

15

Summa

1,922,451,274

79

—

—

2,162,615,526|95

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1937 och

1938 års slut.

«

1937

1938

Tillgångar.

Kronor

Kronor

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar

m. m..............................

2,252

33,226

40

22

8,219

33,226

89

22

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

14,851,000

—

14,980,300

—

Inventarier och förråd vid huvudkontoret, sedeltryckeriet

och pappersbruket.....................

—

—

—

—

Aktier i Internationella Banken*)..............

1,800.000

—

1,800,000

—

Summa

16,686,478

62

16,821,746

11

*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna- tionella Banken utgör nominellt Selm. Frea. 10,000,000:—.

(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frus.) varav inbetalts 25

procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4,250,000

—

4,250,000

—

sedeltryckeriet................

1,200,000

—

1,200,000

—

Göteborg.......................

800,000

—

800,000

—

Malmö.....................

425,000

—

425,000

—

Falun....................

185,100

—

200,000

—

Gävle......................

250,000

—

280,000

—

Halmstad........................

375,000

—

380,000

—

Härnösand..........................

150,000

—

175,000

—

Jönköping.......................

115,000

—

150,000

—

Kalmar........................

356,000

—

380,000

—

Karlskrona..........................

550,000

—

550,000

—

Karlstad........................

150,000

—

160,000

—

Kristianstad.......................

230,000

—

230,000

—

Linköping...........................

300,000

—

240,000

—

Luleå.............................

325,000

—

325,000

—

Mariestad...........................

130,000

—

130,000

—

Norrköping..........................

328,200

—

328,200

—

Nyköping...........................

422,000

—

428,600

—

Sundsvall...........................

250,000

—

250,000

—

Uppsala............................

535,000

—

535,000

—

Visby.............................

175,000

—

175,000

—

Vänersborg..........................

250,000

—

250,000

—

Växjö.............................

315,000

—

315,000

—

Örebro.............................

250,000

—

275,000

—

Östersund...........................

115,000

—

115,000

—

Tumba ............................

2,419,700

—

2,433,500

—

Summa

14,851,000

—

14,980,300

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12,281

05

12,278

39

» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper...........

338,584

40

338,534

90

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4 V» % ränta........

5,527

07

5,527

07

» » 3 % > ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,674,199 (47

1,674,147 j

31

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Beträffande avbetalning slåtten redovisas i nedanstående översikt de belopp,

som de olika kontoren don 31 december 1938 hade fått sig tilldelade, samt

antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lärn__

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

14,425,000

11,683

11,764,047

31

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,800,000

3,978

3,584,040

37

Malmö........

3,000,000

2,555

2,716,635

Falun.........

1,320,000

914

1,175,157

Gävle ........

1,700,000

1,549

1,600,199

—

Halmstad......

900,000

503

830,765

—

Härnösand.....

1,000,000

656

808,912

—

Jönköping......

2,500,000

1,991

2,388,329

—

Kalmar .......

900,000

605

773,255

—

Karlskrona.....

1,050,000

984

998,707

—

Karlstad.......

700,000

486

634,820

—

Kristianstad.....

600,000

384

473,914

—

Linköping......

1,220,000

771

1,103,452

—

Luleå.........

2,100,000

2,898

2,004,514

57

Mariestad......

600,000

289

558,718

—

Norrköping.....

1,500,000

1,274

1,340,526

—

Nyköping......

875,000

490

742,220

—

Sundsvall......

1,000,000

1,020

866,817

—

Umeå........

2,000,000

1,825

1,800,505

—

Uppsala.......

3,200,000

2,402

3,051,076

—

Visby.........

1,000,000

690

933,586

—

Vänersborg.....

750,000

461

673,983

—

Västerås.......

950,000

698

887,243

—

Växjö........

500,000

278

406,807

—■

Örebro........

1,200,000

903

1,045,342

—

Östersund......

1,210,000

925

1,063,359

—

Summa

50,000,000

41,212

| 44,226,929

|25

Den 31 december 1938 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:1

A-lån..................Kr. 34,138,118: 68

B-lån.................. » 8,930,720:57

Clån.................. » 1,158.090:-

Kr. 44,226,929: 25

1 A-lån: löptid högst 8 år; amorleras under hela löptiden.

B-lån: löptid högst 8 år; amorteringsfria högst 4 år.

Olån: löptid högst 4 år; i regel amorteringsfria under hela löptiden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutslottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda två fonder, nämligen spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Spannmålslcr edit/anden uppgick under året till 500,000 kronor. Den 31 december

1938 var vid huvudkontoret beviljad en kredit på 100,000 kronor;

av denna utestod ett belopp av 31,092:50 kronor.

Bosättningslånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och

belopp av utestående lån den 31 december 1938 framgå av följande sammanställning.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.......... ...

1,860,000

1,535

1,026,670

55

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

840,000

1,012

737,879

40

Malmö.........

875,000

858

655,904

—

Falun........

240,000

270

201,629

—

Gävle........

285,000

356

257,523

—

Halmstad......

140,000

149

113,390

—

Härnösand.....

120,000

191

114,547

—

Jönköping.....

255,000

301

237,528

—

Kalmar .......

110,000

154

94,185

—

Karlskrona.....

100,000

128

80,975

—

Karlstad......

275,000

312

238,485

—

Kristianstad ....

160,000

195

132,633

,-

Linköping.....

155,000

241

128,601

—

Luleå........

155,000

218

134,266

—

Mariestad......

155,000

181

142,009

—

Norrköping.....

155,000

192

136,699

—

Nyköping......

165,000

206

145,613

—

Sundsvall ......

105,000

147

88,325

—

Umeå........

85,000

129

69,250

—

Uppsala.......

105,000

122

84,816

—

Visby........

40,000

47

30,822

—

Vänersborg.....

110,000

156

95,460

—

Västerås......

165,000

199

151,766

—

Växjö........

95,000

98

73,761

—

örebro.......

165,000

214

156,660

—

Östersund.....

85,000 1

122

70,540

—

Summa !

7,000,000'' |

7,733

5,399,936 |

95

1 Av de till bosättningslånefonden anvisade beloppen om sammanlagt 8,000,000 kronor

hava till och med den 31 december 1938 till riksbanken överförts 7,000,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ I
Vid

det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1938,

hava för valperioden 1938—1941 undertecknade Amnér och Björnsson fått

sina uppdrag förnyade.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1939 försiggått

hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens

första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad

Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret

och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören

Ferdinand Wallberg.

Kungl. Maj:t har förnyat förordnandet för undertecknad af Jochnick att

för tre år från och med den 16 juli 1938 vara fullmäktig samt för generaldirektören

Anders Örne att under samma tid vara suppleant.

Herr Örne har under år 1938 tjänstgjort 56 dagar.

Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort

såsom fullmäktig och andre deputerad 131 dagar och herr Ekman såsom

fullmäktig under 23 dagar.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1939 hava fullmäktige för sin

del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

fil. dr K. Hildebrand och bankokommissarien A. Bertil att under år 1939

å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom

ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid

revisionen av samma verk.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt

rum eller beslutats:

kontoret i Malmö: Till ledamot av styrelsen i stället för redaktören Nils

Edvard Lindberg, vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten Harald

Evers samt till suppleant assistenten Anton Hjalmarsson;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

kontoret i Falun: Till suppleant har utsetts häradshövdingen Fredrik

Killander;

kontoret i Gävle: Suppleanten Gustaf Blom, som uppnått 70 års ålder,

har icke erhållit förnyat förordnande;

kontoret i Jönköping: Till ledamot av styrelsen i stället för landskamreraren

Johan Wallinder, vilken avlidit, har utsetts suppleanten Henning Ode

och till suppleant länsassessorn Nils Olof Åkesson;

kontoret i Karlskrona: Suppleanten Gunnar Strandberg har avlidit;

kontoret i Karlstad: Till verkställande styrelseledamot för tiden från och

med den 1 oktober 1939, då nuvarande verkställande styrelseledamoten

Julius Ahlberg avgår med pension, har utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden

vid samma kontor Anund Roth;

kontoret i Linköping: Till verkställande styrelseledamot efter Erik Olsén,

vilken den 30 september 1938 avgått med pension, har utsetts verkställande

styrelseledamoten vid kontoret i Umeå Hasse Hanson;

kontoret i Nyköping: Till styrelseledamot efter f. d. landskamreraren

Edward Ahlner, vilken avlidit, har utsetts suppleanten Sven Westberg och

till suppleant länsassessorn Herman Ekvall;

kontoret i Umeå: Till verkställande styrelseledamot från och med den 1

oktober 1938 efter förenämnde Hanson har utsetts tjänstemannen i 24:e

lönegraden vid kontoret i Falun Axel Lalander. Till suppleanter efter suppleanterna

Johan Forsman och Gunnar Wik, vilka på egen begäran entledigats,

hava utsett landssekreteraren Elis Almgren och direktören Gunnar Utterström;

kontoret i bästerås: T stället för f. d. stadsfogden Erhard Kumlin, vilken

undanbett sig återval, har till styrelseledamot utsetts suppleanten Fritz

Eklund;

kontoret i Växjö: Ledamoten av styrelsen Per Elmer har avlidit.

§ 4.

För beredande av lättnad i göromålen för verkställande styrelseledamoten

vid kontoret i Göteborg, vilkens arbetsbörda genom sedelrörelsens stegrade

omfattning vid kontoret och genom tillkomsten av bosättningslånefonden

väsentligt ökats, hava fullmäktige beslutat att tillsvidare inrätta en tjänst

över stat i 22:a lönegraden vid kontoret.

§ 5.

Såsom framgår av § 21 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet föregående

år hade två tjänstemän vid kontoret i Västerås gjort sig skyldiga

till vissa oegentlighéter.

Enligt lagakraftägande utslag hava dessa tjänstemän numera dömts till

avsättning från sina tjänster i riksbanken.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

23

§ 6.

Verkställd utredning har givit vid handen, att de göromål, som åvila ombudsmännen

vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Luleå, under

senare år varit av ringa omfattning.

I anledning härav hava fullmäktige beslutat att indraga dessa befattningar

med utgången av juni månad innevarande år. Ombudsmansgöromålen

vid dessa kontor komma i samband därmed att överflyttas till ombudsmansexpeditionen

vid huvudkontoret.

Därefter kommer ombudsman att bunäs endast vid ett av riksbankens

avdelningskontor, nämligen vid kontoret i Malmö.

§ 7.

Sedan överenskommelse träffats med Bankostatens änke- och pupillkassa

örn statens övertagande av kassans rörelse från och med den 1 jan. 1938,

hava fullmäktige den 7 april 1938 godkänt av kassan framlagt förslag till

skifte av kassans tillgångar.

Enligt en av f. d. byråchefen fil. dr. Tim Jansson per den 31 december

1937 upprättad balansräkning upptogs kassans kapitalbehållning till ett

värde av 2,714,099 kronor. Vid skiftet hava vissa tillgångar till ett uppskattat

värde av 838,184 kronor tillförts kassan — numera benämnd Bankostatens

enskilda änke- och pupillkassa — varjämte tillgångar till ett värde

av 40,122 kronor ansetts belöpa å vissa under kassans förvaltning ställda

donationsfonder. Återstoden av tillgångarna hava tillskiftats riksbanken.

§ 8.

Fullmäktige hava beslutat, att räntan å tjänst*- och familjepensionsfonderna

för år 1938 skulle beräknas efter 4 %, samt att till täckande av

tjänstepensionskostnaderna för samma år tjänstepensionsfonden skulle påföras

ett belopp av 96,300 kronor.

I skrivelse till delegerade för riksdagens verk den 8 december 1938 hava

fullmäktige hemställt örn åtgärder för slopande av fortsatt fondering för

tjänste- och familjepensionskostnadernas bestridande vid riksbanken.

Sedermera hava tjänste- och familjepensionsfondernas medel överlämnats

till riksgäldskontoret för förräntning enligt samma grunder, som tillämpas

beträffande övriga av riksgäldskontoret omhändertagna statliga pensionsfonder.

§ 9.

Riksbanken bar under innevarande år liksom tidigare fungerat såsom

clearingnämndens bankförbindelse för clearingnrna med Tyskland och Italien

samt för betalningsspärren beträffande likvider till Spanien.

Likaledes bar riksbanken fungerat såsom eleanngkontorets bankförbindelse

för clearingarna med Estland, Lettland och Turkiet samt för betalningsöverenskommelsen

med Bulgarien.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottels memorial Nr 1.

§ 10.

Riksgäldskontoret hade före 1938 års utgång till riksbanken för reservförrådsnämndens

räkning överlämnat skattkammarväxlar till ett sammanlagt

belopp av 105 miljoner kronor. Därav hade växlar å tillhopa 100 miljoner

kronor diskonterats.

§ 11.

Den ombyggnad av riksbankens hyresfastighet vid Drottninggatan i Göteborg,

vartill jämlikt medgivanden av 1937 och 1938 års riksdagar ett sammanlagt

belopp av förslagsvis 141,200 kronor finge tagas i anspråk, har

sistlidna höst fullbordats med undantag av vissa smärre inredningsarbeten.

Den sammanlagda kostnaden uppgår till 184,604 kronor 94 öre.

Det för ombyggnaden beräknade beloppet har sålunda väsentligt överskridits.

Anledningen härtill har bland annat varit, att det under arbetets

gång visat sig nödvändigt att vidtaga vissa förstärkningsåtgärder beträffande

grunden, vilka icke tidigare kunnat förutses, samt att priserna å erforderlig

materiel efter arbetskostnadernas beräknande men före avgivande av entreprenadanbud

undergått en avsevärd stegring.

Därjämte hava under år 1938 vissa ändrings- och reparationsarbeten vidtagits

i riksbankens lokaler i kontorsfastigheten vid Södra Hamngatan i

Göteborg för en sammanlagd kostnad av c:a 14,800 kronor.

§ 12.

Sedan 1938 års riksdag bemyndigat fullmäktige att för anordnande av i

berg insprängda valvsutrymmen för riksbanken och riksgäldskontoret taga

i anspråk ett belopp av förslagsvis 160,000 kronor, hava fullmäktige efter

hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret fattat beslut örn plats för valvet

samt därefter låtit igångsätta arbetet.

§ 13.

Med stöd av bemyndigande av 1938 års riksdag att för inköp av nya

maskiner för sedeltryckeriets räkning taga i anspråk ett belopp av förslagsvis

277,000 kronor hava avtal slutits om inköp av sådana maskiner.

Provisoriska åtgärder för ökning av tryckeriets kapacitet hava vidtagits i

likhet med vad som tidigare skett beträffande pappersbruket.

§ 14.

Arbetet med åstadkommande av nya sedeltyper har numera fortskridit så

långt, att gravyrarbetet till tiokronesedeln är under utförande. Därest intet

oförutsett inträffar, torde ett fullständigt utarbetat förslag till nämnda sedel

föreligga för slutgiltig prövning under loppet av innevarande år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

25

§ 15.

För tryckning å sedeltryckeriet av lotter till Svenska penninglotteriet

aktiebolag har för en kostnad av RM 18,300: — inköpts en för dylikt

ändamål avsedd maskin.

§ 16.

Av 1938 års riksdag bemyndigades fullmäktige att för inköp av en

pappersmaskin för Tumba bruk jämte erforderlig utrustning ävensom för

verkställande av utvidgning av nuvarande fabriksbyggnad vid bruket taga

i anspråk ett belopp av förslagsvis 486,000 kronor.

Arbetena med utvidgning av fabriksbyggnaden hava upplåtits å entreprenad

och skola i stort sett vara avslutade vid utgången av nästkommande

mars.

Vidare har avtal träffats örn inköp av pappersmaskin samt av vissa reservdelar

och hjälpmaskiner till densamma m. m.

Det beräknas, att arbetet med installation av pappersmaskinen skall kunna

taga sin början i maj 1939. Överenskommelse har träffats med Pappfabrik

Spechthausen, Eberswalde, Tyskland, om biträde med maskinens

inkörning.

§ 17-

Reparations- och moderniseringsarbetena inom det s. k. stora stenhuset

vid Tumba bruk, vartill jämlikt medgivande av 1938 års riksdag finge tagas

i anspråk ett belopp av högst 150,000 kronor, äro under utförande och

torde bliva avslutade omkring den 1 nästkommande april.

§ 18.

Lantarbetarbostaden vid den av riksbanken utarrenderade jordbruksfastigheten

Lill-Tumba undergår för närvarande en genomgripande reparation

och modernisering.

Kostnaden härför har beräknats komma att uppgå till något över 9,000

kronor.

§ 19.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag har riksbanken före utgången av

budgetåret 1937/38 till statsverket inlevererat till avbetalningslånefonden

överförda och reserverade vinstmedel, uppgående till 44,000,000 kronor.

Riksgäldskontoret har i stället till riksbanken utbetalat det belopp örn

50,000,000 kronor, som å övergångsstaten för nämnda budgetår av riksdagen

anvisats av lånemedel till avbetalningslånefonden. Fonden uppgår

följaktligen numera till sist angivna belopp.

Räntan å lån från fonden har under år 1938 utgjort oförändrat 3,5 %.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 19 intagna

uppgifterna.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

B anka utskottets memorial Nr 1.

§ 20.

Jämlikt gällande kungörelse ang. allmänna villkor och bestämmelser för

lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån

från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till oförändrat 3,i %.

§ 21.

Från statens bosättningslånefond, till vilken anvisats av 1937 års riksdag

två miljoner kronor och av 1938 års riksdag ytterligare sex miljoner kronor,

utgjorde utlåningen per den 30 juni och den 31 december 1938 sammanlagt

1,821,157 kronor, respektive 5,399,936: 95 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen

å sid. 20.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår

fastställts till oförändrat 3,5 %.

§ 22.

Den under § 20 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1938 års

riksdag omförmälda utredningen angående vissa förändringar av huvudkontorets

organisation pågår alltjämt.

§ 23.

Förhandlingar pågå med civilförvaltningens personalförbund angående

ändrade lönevillkor för arbetarpersonalen vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk.

§ 24.

Vissa luftskyddsanordningar och andra beredskapsåtgärder hava vidtagits

vid riksbanken, varjämte utredningar pågå örn ytterligare åtgärder i sådant

hänseende.

§ 25.

Delegerade för riksdagens verk hava den 25 januari 1938 utfärdat följande

författningar, nämligen

a) bestämmelser angående ikraftträdande av familjepensionsreglementet

för riksdagens verk;

b) föreskrifter rörande tillämpning av samma reglemente;

c) bestämmelser angående familjepension m. m. i vissa fall, då nämnda

reglemente ej är vid riksdagens verk tillämpligt; samt

d) föreskrifter angående provisoriskt lönetillägg åt vissa icke-ordinarie

befattningshavare vid riksdagens verk (nya föreskrifter i ämnet utfärdade

den 6 oktober 1938).

Vidare hava fullmäktige den 27 januari 1938 utfärdat föreskrifter rörande

tillämpning av reglementet angående familjepension för efterlevande till

arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Banlcoulskottets memorial Nr 1.

27

§ 26.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum

hava under året ägt rum.

Därjämte har inventering företagits av behållningarna i huvudkontorets

samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar

av sedlar och sedelpapper.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts

av undertecknad Amnér vid kontoren i Karlstad och Mariestad,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Halmstad, Jönköping, Kalmar,

Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Norrköping, Nyköping och Vänersborg,

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,

Umeå, Örebro och Östersund samt

av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand,

Sundsvall, Uppsala, Visby, Västerås och Växjö.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda

tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.

§ 27.

Den 17 och den 18 december 1938 hava representanter för centralbankerna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige sammanträtt i Stockholm för

överläggningar rörande frågor av gemensamt intresse.

§ 28.

Befrielsen för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna

sedlar med guld förnyades två gånger under år 1938. Sista gången avsåg

befrielsen tiden från och med den 1 juni 1938 till och med den 31 maj

1939.

Riksdagarna 1932—1937 antogo lagar angående rätt för Konungen att i

vissa fall och för viss tid fritaga riksbanken från skyldigheten att inlösa

guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, samt

att förklara, att bestämmelserna i lagen om rikets mynt örn rätt för en var,

som vid myntverket inlämnar guld, att erhålla guldmynt m. m., under viss

tid icke skola äga tillämpning. Den sist utfärdade lagen av detta innehåll

gällde till och med den 31 januari 1938. Då en lagstiftning av detta slag

icke längre S3rntes nödvändig med hänsyn till utvecklingen av den svenska

kronans värde i förhållande till guld, underläto fullmäktige att hemställa

örn lagstiftningens förnyelse. Ifrågavarande lagstiftning upphörde sålunda

att gälla från och med den 1 februari 1938.

§ 29.

För riktigheten av de å sid. 10—20 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren

för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen B.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

JBankoutslcottets memorial Nr 1.

Oscarsson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat

ifrågavarande räkningar.

P ullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från

styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser

för år 1937, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor, dock med undantag

av de båda berättelserna för kontoret i Luleå. Sistnämnda berättelser

komma senare att överlämnas till bankoutskottet tillika med yttrande

av fullmäktige över kontorsstyrelsens framställning örn avskrivning av vissa

inom linjen förda fordringar.

Stockholm den 12 januari 1939.

§ 30.

Ivar Rooth.

Sten Stendahl.

ADOLF af JOCHNICK.

A. Amnér.

C. P. V. Gränebo.

Edv. Björnsson.

Conrad Jonsson.

/

Hjalmar Ekengren.

Stockholm 1939, Ivar H aeggs t röms Buktryckeri A. B.

390091

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.