Bankoutskottets memorial Nr 1
1939-01-17 · 26 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 23 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1939:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1939 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1938, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Friggeråker, Holmström,
Sandén, Nilsson i Mölndal och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman,
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1938.
Beträffande den ekonomiska utvecklingen under år 1938 vilja fullmäktige
hänvisa till följande av undertecknad Rooth upprättade översikt.
»Under första delen av år 1938 stod den världsekonomiska utvecklingen
huvudsakligen under inflytande av den snabba konjunkturnedgång, som
började framträda i Förenta staterna i mitten av år 1937. På våren eller
försommaren 1938 passerade emellertid den amerikanska konjunkturkurvan
en bottenpunkt, och under senare delen av året förekom ett starkt uppsving
inom detta lands näringsliv. Det världsekonomiska läget påverkades under
året mycket starkt av det politiska osäkerhetstillstånd, som rådde i världen
och som framför allt i Europa tidvis tillspetsades i akuta krissituationer.
Vidare gjorde sig verkningarna av den tidigare amerikanska konjunkturavmattningen
gällande i flera länder, i första band i de råvaruproducerande
länderna. Å andra sidan påverkades det allmänna läget av sådana faktorer
som den allt intensivare, till sina ekonomiska verkningar i huvudsak konjunkturstimulerande
upprustningsverksamheten samt under årets senare del
av uppsvinget i Förenta staterna.
På näringslivet i vissa länder, i främsta rummet Frankrike och Tyskland,
utövade speciella, inhemska faktorer ett så starkt inflytande, att de allmänna
ekonomiska utvecklingstendenserna endast i begränsad omfattning gjorde
sig gällande. I Frankrike uppstodo allvarliga rubbningar i näringslivet som
en följd av den inrikespolitiska spänningen, oroligheterna på arbetsmarknaden,
de statsfinansiella svårigheterna och kapitalflykten. Mot slutet av
året synes dock en stabilisering ha ägt rum, och en viss förbättring i landets
ekonomiska läge kan konstateras. Tysklands ekonomiska och finansiella utveckling
är intimt förknippad med fyraårsplanen och andra centralt reglerade,
ekonomiska åtgärder. Några återverkningar inom landet av världskonjunkturens
växlingar kunna under sådana omständigheter knappast iakttagas.
På de ledande råvarumarknaderna i England och Förenta staterna voro
priserna under årets första fem månader i stort sett fallande. Ett omfattande
återhämtningsprogram, som bland annat innebar starkt stegrade utgifter för
olika slag av allmänna arbeten och en utvidgning av den statliga kreditgivningen,
framlades i Förenta staterna i mitten av april. Ett gynnsam
-
4
BanJcoutsfcottets memorial Nr 1.
mare förhållande mellan lagertillgång och produktion å den ena och konsumtion
a den andra sidan utvecklade sig efter hand. Delvis på grund härav
förbättrades konjunkturutsikterna, och under sommarmånaderna förekommo
prisstegringar på råvarumarknaderna i såväl England som Förenta staterna.
Mot mitten av året uppvisade även kursläget på de amerikanska och engelska
aktiemarknaderna, vilket under årets första del i stort sett varit vikande,
en återhämtning, som var särskilt utpräglad i Förenta staterna under juni
och juli månader.
Under årets senare del inträffade i samband med den tjeckoslovakiska
septemberkrisen en tillfällig åtstramning av råvarupriserna i England och
likaledes tillfälliga kursfall för aktier och obligationer. Krisens avveckling
medförde en tämligen utpräglad aktiehausse i Förenta staterna, delvis
till följd av att de gynnsamma rapporter från näringslivet, som framkommo
under september, icke kunde göra sig gällande förrän den politiska
oron avtagit. Någon motsvarande reaktion på Londonbörsen utlöstes ei av
de sista septemberdagarnas politiska avspänning. I övrigt undergick läget
på råvaru- och aktiemarknaderna i England och Förenta staterna icke några
utpräglade förändringar under senare delen av året. Obligationsmarknaderna
voro i stort sett varken i England eller i Förenta staterna under året utsatta
för andra än tillfälliga fluktuationer, bland vilka kursfallet i september
var det mest markerade. På Londonbörsen fastställdes den 27 september
minimikurser för guldkantade obligationer.
På det penningpolitiska området fattades under året ett antal betydelsefulla
beslut i de viktigaste länderna. Sålunda fullföljdes i Förenta staterna
den politik i syfte att stimulera det amerikanska näringslivet, som inletts
på hösten 1937. Bland de monetära åtgärder, som vidtogos i detta land
under år 1938, märktes den i februari kungjorda omläggningen av guldpolitiken,
varigenom guld, som förvärvats av myndigheterna efter den 1
januari 1938, skulle tillföras den inaktiva guldfonden endast i den utsträckning,
som förvärven överstego 100 milj. dollars per kvartal. Som ett led i
det ekonomiska återhämtningsprogram, som framlades av president Roosevelt
i mitten av april, avskaffades vidare den inaktiva guldfonden. Fondens behållning
deponerades i Federal reserve bankerna, och allt eftersom finansdepartementet
begagnade sig av sina tillgodohavanden för att möta sina
utgifter, ökades tillgången på disponibla medel på penningmarknaden. Denna
ökning kom i första hand till synes i form av en höjning av de till systemet
anslutna bankernas reserver. Dessutom sänkte styrelsen för Federal
reserve systemet fordringarna på dessa reserver. Bankerna behövde sålunda
från och med den 16 april endast hålla mellan 12 och 22 3A % — olika på
olika platser — av summan av avista depositioner och 5 % av summan av
depositioner på tid såsom reserver i Federal reserve bankerna mot tidigare
14—26, respektive 6 %.
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
5
Den franska francen utsattes under de fyra första månaderna av år 1938
för upprepade attacker och undergick en praktiskt taget oavbruten sänkning
i förhållande till pund och dollar. Efter regeringsskiftet i april och sedan
den nya regeringen Daladier av det franska parlamentet erhållit fullmakt
att vidtaga de finansiella och ekonomiska åtgärder, som kunde anses
nödvändiga, utfärdades i början av maj en serie dekret, I anslutning
härtill tillkännagavs, att francen skulle skrivas ned till en lägre och
lättare försvarbar nivå; som lägsta gräns för francen fastställdes en kurs av
179 francs per pund sterling. Sedan dess har francen endast varit underkastad
förhållandevis obetydliga fluktuationer i förhållande till pundet och
hållits vid en kurs av mellan 177 och 179 francs per pund. På grund av
växande ekonomiska och finansiella svårigheter, speciellt efter septemberkrisens
påfrestningar, såg sig den franska regeringen nödsakad att i mitten
av november — efter att lia erhållit parlamentets bemyndigande — utfärda
en ny serie dekretlagar. Bland annat uppvärderades vid detta tillfälle Banque
de France s guldkassa på basis av ett guldinnehåll per franc av 27,5 milligram
guld (9/io fint), vilket ungefär motsvarade kursen 170 francs per pund
vid ett guldpris av 147 s. 10 d. per uns fint. Hela den vinst, omkring 31 V*
miljarder francs, som härvid uppkom, användes till avbetalning på statens
skuld i centralbanken.
Den stora stabilitet, som präglade förhållandet mellan dollarn och pundet
under år 1937, fortsatte i stort sett även under första halvåret 1938, dä
doliarpundet endast företedde förhållandevis obetydliga variationer kring
medelkursen för denna tid, vilken utgjorde 4.99 dollars per pund. Från
mitten av juni till början av augusti ägde ett pundfall rum. I augusti låg
dollarpundet i stort sett oförändrat i ett kursläge av omkring 4.88. Under
den även i valutaavseende oroliga septembermånaden var pundet underkastat
häftiga fluktuationer. Lägst nådde det den 28 september, då det tidvis noterades
i 4.60 dollars. Efter en kraftig men kortvarig återhämtning i samband
med krisens avveckling följde under första hälften av oktober en ny svagt
hetsperiod. I slutet av oktober och början av november höll sig pundet
förhållandevis stabilt i omkring 4.76. Därefter föll emellertid pundet åteij
till omkring 4.66—4.68 i december.
Vad de övriga viktigare europeiska valutorna beträffar kan framhållasj
att helgan under hela året i stort sett följde dollarn och sålunda under åretä
sista del steg i förhållande till pund sterling, något som framstår såsom!
naturligt så länge både den amerikanska och den belgiska valutan upprätthåller
ett fast värdeförhållande till guld. Florinen och den schweiziska
francen fortsatte att i stort sett följa dollarn under årets första del. Efter
halvårsskiftet anslöt sig däremot dessa valutor tidvis till den engelska valutan.
Under de kritiska septemberdagarna gingo de en medelväg mellan
pundet och dollarn, i det att pundnoteringen sjönk och dollarnoteringen
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
steg i såväl Amsterdam som Ziirich. Därefter ha dormen och i huvudsak
även schweizerfrancen åter följt dollarn.
I de skandinaviska länderna har under år 1938 liksom tidigare år tilllämpats
en i stort sett oförändrad pundkurs. Detta har medfört, att noteringarna
i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stockholm på dollar samt på
övriga valutor, som följa guldet, och därmed också guldpriset, uttryckt i
de skandinaviska valutorna, stigit i samma mån som pundet försämrats
i förhållande till dollarn.
Utvecklingen på valutamarknaden under året belyses av följande översikter.
Vissa noteringar på Londonmarknaden.
(Medeltal.)
Avista kurser på
Guldpris
sh. per
uns fint
francs
(Paris)
dollars
helgas
donner
francs
(Schweiz)
1937 (hela året) ....
124.39
4.94
29.29
8.98
21.55
140.73
1938 mars........
159.54
4.99
29.54
8.97
21.63
139.90
juni.........
178.18
4.96
29.23
8.96
21.66
140.71
september.....
178.42
4.80
28.47
8.90
21.25
144.49
december.....
177.50
4.67
27.72
8.59
20.65
148.50
Amsta växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)
100 france
(Paris)
1 dollar
1 pund
100 riksmark
100 riksmark
clearingkurs
1937 (hela året).......
1938 mars.......
15.98
12.32
3.9316
3.9005
19.402
19.420
158.38
157.30
157.57
156.61
juni............
11.00
3.9178
19.400
158.12
157.43
september.......
11.00
4.0457
19.401
161.97
161.39
december........
11.04
4.1630
19.426
167.46
166.67
Riksbankens valutapolitik har under året varit oförändrad. Pundkursen
har hållits stabil, med undantag av mindre variationer vid de tillfällen, då
en efterfrågan på pund gjort sig gällande på den svenska marknaden.
Riksbankens guldbehållning samt riksbankens och affärsbankernas utländska
tillgodohavanden framgå av följande tabell.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.'')
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)
Riksbankens guld- innehav
Riksbankens
utländska
tillgodohavanden
Affärsbankernas
utländska
tillgodohavanden
metal-
liska
kassan
övrigt
guld
netto
(inkl. uti.
stats- papper)
utländska
stats-
papper
netto
(inkl. uti.
obliga- tioner)
utländska
obliga-
tioner
1937 december.....
470.6
68.1
+ 983.7
39.6
— 46.0
88.9
1938 mars........
494.2
80.8
+ 865.7
50.6
- 19.2
91.6
juni.........
525.1
90.o
+ 813.8
41.4
- 39.2
88.i
september.....
573.1
110.7
+ 922.8
32.8
-201.4
93.i
december.....
591.4
115.8
+ 750.5
34.0
- 39.8
90.7
'') Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 8. Det bör observeras,
att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro
direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska
valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.
Riksbankens guldbehållning bokföres till ett relativt sett lägre pris i förhållande
till dagspriset än valutabehållningen. Detta leder till en minskning
i bokföringsvärdet av riksbankens totala guld- och valutabehållning
vid en förskjutning av denna behållning i riktning mot ett ökat guldinnehav.
För att erhålla en någorlunda riktig bild av utvecklingen av guld- och valutabehållningen
bör därför till dennas bokförda värde läggas saldot på kursdifferens-
och guldregleringskontot. I så fall framkommer under året en
ökning från 1,794.3 till 1,852.3 milj. kr.
Mot den sålunda konstaterade ökningen av riksbankens guld- och valutabehållning
svarar för affärsbankernas del en ökning av nettoskulderna
gentemot utlandet, såsom framgår av ovanstående tabell. Dessa rörelser
voro koncentrerade till tiden kring den första tjeckoslovakiska krisen i maj
och framför allt till september månad. Till följd av den politiska oron
ökade affärsbankerna under september sitt skuldsaldo med något mer än
170 milj. kronor, samtidigt som beloppet av de till riksbanken inströmmande
valutorna beräknas ha uppgått till omkring 260 milj. kronor netto.
Under året i övrigt gick utvecklingen på här berörda område i motsatt
riktning. Riksbanken uppträdde sålunda, utom vid de två nämnda tillfällena,
huvudsakligen såsom säljare av valutor.
En närmare redogörelse för ovan antydda förhållanden samt för utvecklingen
i övrigt på de inhemska penning-, kapital- och valutamarknaderna
kommer att inflyta i riksbankens årsbok för 1938, som torde utkomma instundande
februari eller mars.»
Bankoutskottets memorial Nr 1.
- 8
Riksbankens inkomster under 1938 uppgingo till 9,757,146: 79 kronor,
varav 1,419,254: 42 kronor utgjorde inkomster av avbetalningslånerörelsen.
Utgifterna under året utgjorde 8,169,257: 73 kronor. Nettovinsten uppgick
sålunda till 1,587,889:06 kronor. I enlighet med bankoutskottets uttalande
i memorial nr 63 till 1937 års riksdag beträffande frågan om principerna
för riksbankens bokföring av guld har sedan början av år 1938, såsom
nedan närmare angives, beräknats vinst på viss handel med guld. För år
1938 uppgick vinsten på guldhandeln till 170,688: 64 kronor.
Den för år 1937 redovisade nettovinsten på riksbankens rörelse utgjorde
3,889,007:64 kronor. Vinstminskningen sammanhänger framför allt med
en ökning av guldbehållningen och med vissa omplaceringar av guld- och
valutabehållningen.
Vid bokslutets uppgörande har guldet liksom föregående år upptagits till
ett pris av 2,480 kronor per kilogram. De utländska valutorna hava liksom i
1937 års bokslut upptagits till lägre kurser än de vid årets slut gällande,
pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
vid inköp av guld har under år 1938 debiterats ett särskilt
konto, 1938 års guldregleringskonto. Vid försäljning av guld har detta konto
krediterats ett belopp, beräknat på grundval av skillnaden mellan medelpriset av
det under året inköpta guldet och bokföringspriset. Det mervärde, som erhållits
vid försäljningen, har krediterats vinst- och förlusträkningen. Vid köp och
försäljning av valutor har liksom under 1937 skillnaden mellan inköps- och
bokföringspriserna debiterats resp. krediterats kursdifferenskontot.
I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1938 har saldot på såväl
guldreglerings- som kursdifferenskontona balanserats såsom tillgång med
sammanlagt 394,584,193:88 kronor. Kursdifferenskontots saldo vid föregående
årsskifte utgjorde 271,871,680: 19 kronor.
Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av 1938 gällande kurser, skulle saldot å nämnda konton minskas
med 86,092,099: 06 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,
308,492,094:82 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 349 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde (efter ett pris av 2,480 kronor per kilogram) den
31 december 1938 707,229,753: — kronor. Därav förvarades i utlandet
204,529,234: 69 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET
1937
19 3 8
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Kantor på checkräkning...............
14
74
18
96
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-
fordringar......................
—
530
—
548
96
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,637
33
7,637
33
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................
137,072
54
142,774
61
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......
7,276
88
7,139
03
149,913
64
Tjänstemän m. fl.:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
Nettolöner...................
2,382,528
42
2,435,626
17
Kallortstillägg.....................
1,646
62
1,663
26
Läkarvård och begravningshjälp..........
1,000
—
1,836
Felräkningspenningar................
43,876
14
42,160
48
Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .
162,450
15
158,759
64
2,640,045
55
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m m.:
Nettolöner m. m..................
23,988
20
14,693
20
Avlöning under vikariat å övergångsstatstjänst.
140
23
14,693
20
Arvoden till viss icke-ordinarie personal:
Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
97,800
_
97,800
_
Arvoden till suppleanter för styrelseledamöter .
6,662
14
6,617
81
Arvoden till ombudsmännen vid" kontoren i Göte-
borg, Malmö och Luleå..............
6,000
—
6,000
—
110,417
81
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Arvoden ..................
228,516
35
240,661
24
Kallortstillägg.............
268
04
233
85
Läkarvård och begravningshjälp..........
—
—
19
05
240,914
14
Särskilda löneförmåner m. m. till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
Provisoriskt dyrortstillägg..........
74,630
69
76,271
D8
Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .
5,816
'')8
5,842
51
Premier till chaufförerna.............
1,000
1,000
Arvoden till tjänstemän enl. punkt 0 i tillämp-
ningsbestämmelserna till avlöningsreglementet
9,145
->4
10,247
11
Uniformsbeklädnad till vaktmästare.......
11,418
Bl
22,563
031
Transport
3,208,889
io|
U5,923|83|
3,164,170|63
Bankoutskottets memorial Nr 1.
11
räkning år 1938.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........
> • hypoteks- och kommunlån.......
> > avbetalningslån.............
> » kredit i checkräkning..........
Avgifter för » » * ..........
Inkasseringsavgifter och provisioner .......
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar......................
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.
Utdelning å aktier............
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor................ .........
Vinst vid utlottning och försäljning......
Från änkekassorna övertagna
värdepapper.
Räntor..............• • • •
Vinst vid utlottning och försäljning
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna .......................
slutna ......................
Ersättning för utländska clearingar:
från clearingnämnden.............
> clearingkontoret.............
Provisioner och tillfälliga räntor........
Ersatta förskingrade medel...........
Inbetalningar för lagsökningskostnader . . .
Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner
Inbetalda familjepensionsavgifter......
Vinst vid försäljning av guld........
lån
Inkomster av fastigheter:
vid huvudkontoret ....
• avdelningskontoren:
hyror.........
i övrigt .......
Diverse inkomster:
vid huvudkontoret ....
> avdelningskontoren .
Transport
1937
1
9
3 8
Kronor
Kronor
Kronor
359,761
23
368,923
68
613,819
07
591,387
52
1,200,796
58
1,408,290
15
41,796
39
23,482
78
6,401
50
4,373
60
683
76
587
83
769
92
11,739
27
2,408,784
83
6,772,832
58
5,569,787
36
193,040
—
191,440
—
5,761,227
36
332,846
35
468,892
15
8,586
38
—
—
468,892
15
168,179
10
—
—
18,254
25
186,433
35
168,040
10
175,027
22
426
80
192
—
45,000
_
75,000
—
25,408
26
30,962
27
166,115
64
263
61
1,245
05
450
—
—
131
50
96,300
—
96,300
—
77,333
10
—
170,688
64
—
36,000
—
1,600
—
1,600
—
k
227,258
08
265,926
69
29^104
40
2,132
_
1,622
43
10,349
7f
9,875
85
931,809
10
10,313,871:
051 |
9,757,146
79
12
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa sä
skild undersökning vid avdelningskontoren
steman
Pensionsstat:
till f. d. befattningshavare vid riks
-
Pensioner
banken
bankens avd.-kontor och pappersbruk
Dyrtidstillägg:
chefen....................
» tjänstemän.................
* f. d. befattningshavare..........
» pensionärer tillhörande riksbankens änke
och pupillkassor m. fl...........
Provisorisk avlöningsförstärkning ....
Förvaltningsutgifter:
Fastighetsutskylder, renhållning av gator
gårdar .....................
Fastighetsunderhåll ..............
Kontorshyror i Umeå och Västerås ....
Värme och belysning.............
Inventarier och deras underhåll.......
Kostnader för blanketter, tidningar m. m.. . .
Annonser och kungörelser.............
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter.
Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till
riksbanken ersatta..............
Flyttningskostnader..............
Bidrag till utländska studieresor......
Rese- och tjänstgöringstraktamenten ....
Kostnader för soliditetsupplysningar ....
Transportkostnader...............
Bevakning vid huvudkontoret........
Sedelförstöring..................
Inspektion av avdelningskontoren ....
Inventeringar » » ....
Diverse reseersättningar............
Revisionskostnader vid avdelningskontoren
Diverse ...............
Övriga utgifter:
Ränta å tjänstepensionsfonden a 1 ?! ......
» » familjepensionsfonden ä 4 %......
Avgifter till tjänstepensionsfonden........
* » familjepensionsfonden........
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........
Huvudkontorets ombyggnadskonto.........
Göteborgskontorets > .........
För Jönköpingskontoret inköpt markområde . .
Transport
1937
19 3 8
Kronor
Kronor
Kronor
t 3,208,88i
4(
115,92c
8c
3,164,17(
63
5,80C
)-
5,80C
) —
8,03t
1C
129.76S
2 93
-
253,645
—
256,899
98
18,000
—
—
—
256,899
98
4,765
5,244
350,018
—
416,639
65
31,021
—
35,156
—
24,235
—
2,227
—
459,266
65
35,929
—
73,314
66
79,864
44
76,433
45
150,088
94
144,213
13
14,700
—
14,700
—
126,348
73
134,551
70
75,296
90
76,431
42
49,459
73
49,659
22
75,954
40
76,797
31
27,131
23
27,530
25
321,456
99
320,663
48
640
64
693
67
15,622
13
13,693
49
4,000
—
4,000
—
19,842
20
14,903
75
42,793
82
37,231
01
7,230
22
6,861
33
27,856
92
29,437
08
170
28
95
87
2,499
—
2,635
80
6,892
7,133
65
7.299
14
7,732
03
12,762
85
13,635
70
128,100
32
114,199
78
1,173,233
12
106,322
34
110,043
76
1,878!
33
154,998
to
83,000
67,000
—
82,000
19,571
12
—
87,511
26
—
—
184,604
24
—
1,534
iO
5,426,598|43| 600,18l|40| 5,256,647
97
räkning (forts.).
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
13
1937
1
9 3 8
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
LO,313,878
35
—
9,757,146
79
i
/
Transport
10,313,878
051 —
| 9,757,14G|79
14
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1937
1
9
3 8
Kronor
Kronor
Kronor
5,426,598
43
600,181
40
5,256,647
97
—
—
29,756
50
14,963
16
10,597
33
—
—
820,770
78
6,921
4,365
~
422,433
37
479,440
83
85,828
13
549,764
35
666,659
29
—
—
146,870
40
63,770
4,190
10
4,370
10
2,912,609
76
6,424,870
41
8,169,257
73
*) 3,889,007
64
1,587,889
06
10,313,878
05
9,757,146
79
DEBET.
Transport
Valvsutrymmen i berg.............
Bidrag enl. bankoreglementets § 22, mom. 2
Kostnader för guldtransporter m. m......
» » probering av guldplantsar . .
För sedeltryckeriet:
Förlag för löpande utgifter vid sedeltry
utöver av tryckeriet gottgjorda belopp
Nya maskiner för sedeltryckeriet.....
Övriga utgifter för tryckeriet
i avlöningshänseende, bestridda
av huvudkontoret.
1937
72,382
99
1938
81,989
24
För pappersbruket:
Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk
utöver av bruket gottgjorda belopp . . . .
Tumba bruks nyanskaffningar...........
» » ombyggnadskonto..........
Övriga utgifter för bruket i
avlöningshänseende, bestridda
av huvudkontoret....
1937
39,228
70
1938
40,369
16
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen
Saldo, vinst
Summa
*) Detta belopp utgör den för år 1937 redovisade vinsten på riksbankens rörelse, 2,688,211: 06 kronor,
med tillägg av 1937 års vinst på avbetalningslånefonden, 1,200.796:58 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
räkning (forts.)- _
1937
1
9 3 8
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
* /
10,313,878
05
9,757,146
79
Summa
10,313,878
05
—
9,757,14t>| 79
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 11 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
Utländskt guldmynt..............
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................
Annan kassatillgdng:
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
Äldre svenskt silvermynt..........
Brons-, järn- och kopparmynt........
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
Utländska bankers sedlar..........
Svenska statspapper och obligationer.
Svenska statspapper .............
Andra svenska obligationer.........
Beräknade räntor...............
Från änkekassorna övertagna
värdepapper.
Svenska statspapper.............
Andra svenska obligationer.........
Inteckningar..................
Beräknade räntor...............
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............
Hypoteks- och kommunlån.........
Avbetalningslån................
Kredit i checkräkning............
På indrivning beroende medel.......
U trikesrörelsen.
Utländska statspapper............
Beräknade räntor...............
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............
Kursdifferenskonto......
1938 års Guldregleringskonto. . .
Diverse räkningar
1937
1 9
3 8
Kronor
Kronor
Kronor
45,628,015
45,628,005
366,494,101
15
492,384,029
47
58,489,693
83
53,400,340
01
591,412,374
48
68,101,022
44
115,817,378
52
1,166,187
40
914,035
75
845
—
1,052
—
23,668
04
18,968
90
10,248,875
98
12,702,919
81
63,913
65
76,749
52
13,713,725
98
720,943,478
98
6,100,250
—
102,000,250
—
3,956,707
27
3,951,050
—
54,031
98
54,031
98
106,005,331
98
896,119
66
—
—
1,518,475
25
—
—
181,806
—
—
—
31,421
88
2,627,822
79
12,794,070
50
13,178,681
41
23,543,236
—
35,434,734
—
—
—
44,207,894
—
1,827,850
66
1,366,085
55
354
70
19,035
25
94,206,430
21
39,625,802
55
34,010,730
148,563
89
60,078
25
749,100,757
89
385,860,686
50
256,436,028
82
414,316,445
09
834,247,939
84
271,871,680
19
260,244,912
22
—
—
134,339,281
66
6,775,614
85
10,000,329
27
,922,451,274
79
—
2,162,615,526
95
Summa
Bankoutskottets memorial Nr 1.
17
balansräkning.
1937
1
9 3 8
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
•
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
980,088,107
41
1,060,676,458
23
Postväxelräkning.......
29,031,274
35
3,788,756
49
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter......
310,852,043
59
418,045,381
08
> » bankaktiebolag..........
434,082,440
83
427,902,068
70
6,419,472
73
3,386,901
24
849,334,351
02
Svenska statspapper och ohli-
gationer.
Beräknade räntor...............
20,727
78
270,288
90
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
1,300
86
1,380
77
U trikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer
61,427,078
93
83,706,633
76
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4''/s# ränta . .
120,666
88
120,666
88
» i 4 » > . .
55,012
49
55,012
49
» > 3 » > . •
227
19
227
19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
4,047
17
4,176
63
180,083
19
Diverse räkningar.......
22,923,401
64
35,609,893
44
Kapital.
Grundfond...................
50,000,000
—
50,000,000
—
Avbetalningslånofond.............
—
—
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
—
20,000,000
—
Tjänstepensionsfond.............
2,751,091
21
2,831,837
97
1''amiljepensionsfond.............
50,989
35
3,904,564
74
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
734,381
74
723,389
38
vinst för året ................
3,889,007
64
1,587,889
06
129,047,681
15
Summa
1,922,451,274
79
—
—
2,162,615,526|95
Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.
2
18
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1937 och
1938 års slut.
«
1937
1938
Tillgångar.
Kronor
Kronor
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar
m. m..............................
2,252
33,226
40
22
8,219
33,226
89
22
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
14,851,000
—
14,980,300
—
Inventarier och förråd vid huvudkontoret, sedeltryckeriet
och pappersbruket.....................
—
—
—
—
Aktier i Internationella Banken*)..............
1,800.000
—
1,800,000
—
Summa
16,686,478
62
16,821,746
11
*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna- tionella Banken utgör nominellt Selm. Frea. 10,000,000:—.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frus.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
4,250,000
—
4,250,000
—
sedeltryckeriet................
1,200,000
—
1,200,000
—
Göteborg.......................
800,000
—
800,000
—
Malmö.....................
425,000
—
425,000
—
Falun....................
185,100
—
200,000
—
Gävle......................
250,000
—
280,000
—
Halmstad........................
375,000
—
380,000
—
Härnösand..........................
150,000
—
175,000
—
Jönköping.......................
115,000
—
150,000
—
Kalmar........................
356,000
—
380,000
—
Karlskrona..........................
550,000
—
550,000
—
Karlstad........................
150,000
—
160,000
—
Kristianstad.......................
230,000
—
230,000
—
Linköping...........................
300,000
—
240,000
—
Luleå.............................
325,000
—
325,000
—
Mariestad...........................
130,000
—
130,000
—
Norrköping..........................
328,200
—
328,200
—
Nyköping...........................
422,000
—
428,600
—
Sundsvall...........................
250,000
—
250,000
—
Uppsala............................
535,000
—
535,000
—
Visby.............................
175,000
—
175,000
—
Vänersborg..........................
250,000
—
250,000
—
Växjö.............................
315,000
—
315,000
—
Örebro.............................
250,000
—
275,000
—
Östersund...........................
115,000
—
115,000
—
Tumba ............................
2,419,700
—
2,433,500
—
Summa
14,851,000
—
14,980,300
—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................
12,281
05
12,278
39
» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper...........
338,584
40
338,534
90
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....
548
08
548
08
» med 4 V» % ränta........
5,527
07
5,527
07
» » 3 % > ........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1,674,199 (47
1,674,147 j
31
19
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Beträffande avbetalning slåtten redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren don 31 december 1938 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lärn__
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
14,425,000
11,683
11,764,047
31
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
3,800,000
3,978
3,584,040
37
Malmö........
3,000,000
2,555
2,716,635
Falun.........
1,320,000
914
1,175,157
Gävle ........
1,700,000
1,549
1,600,199
—
Halmstad......
900,000
503
830,765
—
Härnösand.....
1,000,000
656
808,912
—
Jönköping......
2,500,000
1,991
2,388,329
—
Kalmar .......
900,000
605
773,255
—
Karlskrona.....
1,050,000
984
998,707
—
Karlstad.......
700,000
486
634,820
—
Kristianstad.....
600,000
384
473,914
—
Linköping......
1,220,000
771
1,103,452
—
Luleå.........
2,100,000
2,898
2,004,514
57
Mariestad......
600,000
289
558,718
—
Norrköping.....
1,500,000
1,274
1,340,526
—
Nyköping......
875,000
490
742,220
—
Sundsvall......
1,000,000
1,020
866,817
—
Umeå........
2,000,000
1,825
1,800,505
—
Uppsala.......
3,200,000
2,402
3,051,076
—
Visby.........
1,000,000
690
933,586
—
Vänersborg.....
750,000
461
673,983
—
Västerås.......
950,000
698
887,243
—
Växjö........
500,000
278
406,807
—■
Örebro........
1,200,000
903
1,045,342
—
Östersund......
1,210,000
925
1,063,359
—
Summa
50,000,000
41,212
| 44,226,929
|25
Den 31 december 1938 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:1
A-lån..................Kr. 34,138,118: 68
B-lån.................. » 8,930,720:57
Clån.................. » 1,158.090:-
Kr. 44,226,929: 25
1 A-lån: löptid högst 8 år; amorleras under hela löptiden.
B-lån: löptid högst 8 år; amorteringsfria högst 4 år.
Olån: löptid högst 4 år; i regel amorteringsfria under hela löptiden.
20
Bankoutslottets memorial Nr 1.
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.
Spannmålslcr edit/anden uppgick under året till 500,000 kronor. Den 31 december
1938 var vid huvudkontoret beviljad en kredit på 100,000 kronor;
av denna utestod ett belopp av 31,092:50 kronor.
Bosättningslånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1938 framgå av följande sammanställning.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.......... ...
1,860,000
1,535
1,026,670
55
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
840,000
1,012
737,879
40
Malmö.........
875,000
858
655,904
—
Falun........
240,000
270
201,629
—
Gävle........
285,000
356
257,523
—
Halmstad......
140,000
149
113,390
—
Härnösand.....
120,000
191
114,547
—
Jönköping.....
255,000
301
237,528
—
Kalmar .......
110,000
154
94,185
—
Karlskrona.....
100,000
128
80,975
—
Karlstad......
275,000
312
238,485
—
Kristianstad ....
160,000
195
132,633
,-
Linköping.....
155,000
241
128,601
—
Luleå........
155,000
218
134,266
—
Mariestad......
155,000
181
142,009
—
Norrköping.....
155,000
192
136,699
—
Nyköping......
165,000
206
145,613
—
Sundsvall ......
105,000
147
88,325
—
Umeå........
85,000
129
69,250
—
Uppsala.......
105,000
122
84,816
—
Visby........
40,000
47
30,822
—
Vänersborg.....
110,000
156
95,460
—
Västerås......
165,000
199
151,766
—
Växjö........
95,000
98
73,761
—
örebro.......
165,000
214
156,660
—
Östersund.....
85,000 1
122
70,540
—
Summa !
7,000,000'' |
7,733
5,399,936 |
95
1 Av de till bosättningslånefonden anvisade beloppen om sammanlagt 8,000,000 kronor
hava till och med den 31 december 1938 till riksbanken överförts 7,000,000 kronor.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
21
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ I
Vid
det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1938,
hava för valperioden 1938—1941 undertecknade Amnér och Björnsson fått
sina uppdrag förnyade.
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1939 försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens
första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.
Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret
och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.
Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören
Ferdinand Wallberg.
Kungl. Maj:t har förnyat förordnandet för undertecknad af Jochnick att
för tre år från och med den 16 juli 1938 vara fullmäktig samt för generaldirektören
Anders Örne att under samma tid vara suppleant.
Herr Örne har under år 1938 tjänstgjort 56 dagar.
Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort
såsom fullmäktig och andre deputerad 131 dagar och herr Ekman såsom
fullmäktig under 23 dagar.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1939 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr K. Hildebrand och bankokommissarien A. Bertil att under år 1939
å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom
ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid
revisionen av samma verk.
§ 3.
Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt
rum eller beslutats:
kontoret i Malmö: Till ledamot av styrelsen i stället för redaktören Nils
Edvard Lindberg, vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten Harald
Evers samt till suppleant assistenten Anton Hjalmarsson;
22 BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
kontoret i Falun: Till suppleant har utsetts häradshövdingen Fredrik
Killander;
kontoret i Gävle: Suppleanten Gustaf Blom, som uppnått 70 års ålder,
har icke erhållit förnyat förordnande;
kontoret i Jönköping: Till ledamot av styrelsen i stället för landskamreraren
Johan Wallinder, vilken avlidit, har utsetts suppleanten Henning Ode
och till suppleant länsassessorn Nils Olof Åkesson;
kontoret i Karlskrona: Suppleanten Gunnar Strandberg har avlidit;
kontoret i Karlstad: Till verkställande styrelseledamot för tiden från och
med den 1 oktober 1939, då nuvarande verkställande styrelseledamoten
Julius Ahlberg avgår med pension, har utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden
vid samma kontor Anund Roth;
kontoret i Linköping: Till verkställande styrelseledamot efter Erik Olsén,
vilken den 30 september 1938 avgått med pension, har utsetts verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Umeå Hasse Hanson;
kontoret i Nyköping: Till styrelseledamot efter f. d. landskamreraren
Edward Ahlner, vilken avlidit, har utsetts suppleanten Sven Westberg och
till suppleant länsassessorn Herman Ekvall;
kontoret i Umeå: Till verkställande styrelseledamot från och med den 1
oktober 1938 efter förenämnde Hanson har utsetts tjänstemannen i 24:e
lönegraden vid kontoret i Falun Axel Lalander. Till suppleanter efter suppleanterna
Johan Forsman och Gunnar Wik, vilka på egen begäran entledigats,
hava utsett landssekreteraren Elis Almgren och direktören Gunnar Utterström;
kontoret i bästerås: T stället för f. d. stadsfogden Erhard Kumlin, vilken
undanbett sig återval, har till styrelseledamot utsetts suppleanten Fritz
Eklund;
kontoret i Växjö: Ledamoten av styrelsen Per Elmer har avlidit.
§ 4.
För beredande av lättnad i göromålen för verkställande styrelseledamoten
vid kontoret i Göteborg, vilkens arbetsbörda genom sedelrörelsens stegrade
omfattning vid kontoret och genom tillkomsten av bosättningslånefonden
väsentligt ökats, hava fullmäktige beslutat att tillsvidare inrätta en tjänst
över stat i 22:a lönegraden vid kontoret.
§ 5.
Såsom framgår av § 21 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet föregående
år hade två tjänstemän vid kontoret i Västerås gjort sig skyldiga
till vissa oegentlighéter.
Enligt lagakraftägande utslag hava dessa tjänstemän numera dömts till
avsättning från sina tjänster i riksbanken.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
§ 6.
Verkställd utredning har givit vid handen, att de göromål, som åvila ombudsmännen
vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Luleå, under
senare år varit av ringa omfattning.
I anledning härav hava fullmäktige beslutat att indraga dessa befattningar
med utgången av juni månad innevarande år. Ombudsmansgöromålen
vid dessa kontor komma i samband därmed att överflyttas till ombudsmansexpeditionen
vid huvudkontoret.
Därefter kommer ombudsman att bunäs endast vid ett av riksbankens
avdelningskontor, nämligen vid kontoret i Malmö.
§ 7.
Sedan överenskommelse träffats med Bankostatens änke- och pupillkassa
örn statens övertagande av kassans rörelse från och med den 1 jan. 1938,
hava fullmäktige den 7 april 1938 godkänt av kassan framlagt förslag till
skifte av kassans tillgångar.
Enligt en av f. d. byråchefen fil. dr. Tim Jansson per den 31 december
1937 upprättad balansräkning upptogs kassans kapitalbehållning till ett
värde av 2,714,099 kronor. Vid skiftet hava vissa tillgångar till ett uppskattat
värde av 838,184 kronor tillförts kassan — numera benämnd Bankostatens
enskilda änke- och pupillkassa — varjämte tillgångar till ett värde
av 40,122 kronor ansetts belöpa å vissa under kassans förvaltning ställda
donationsfonder. Återstoden av tillgångarna hava tillskiftats riksbanken.
§ 8.
Fullmäktige hava beslutat, att räntan å tjänst*- och familjepensionsfonderna
för år 1938 skulle beräknas efter 4 %, samt att till täckande av
tjänstepensionskostnaderna för samma år tjänstepensionsfonden skulle påföras
ett belopp av 96,300 kronor.
I skrivelse till delegerade för riksdagens verk den 8 december 1938 hava
fullmäktige hemställt örn åtgärder för slopande av fortsatt fondering för
tjänste- och familjepensionskostnadernas bestridande vid riksbanken.
Sedermera hava tjänste- och familjepensionsfondernas medel överlämnats
till riksgäldskontoret för förräntning enligt samma grunder, som tillämpas
beträffande övriga av riksgäldskontoret omhändertagna statliga pensionsfonder.
§ 9.
Riksbanken bar under innevarande år liksom tidigare fungerat såsom
clearingnämndens bankförbindelse för clearingnrna med Tyskland och Italien
samt för betalningsspärren beträffande likvider till Spanien.
Likaledes bar riksbanken fungerat såsom eleanngkontorets bankförbindelse
för clearingarna med Estland, Lettland och Turkiet samt för betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.
24
Bankoutskottels memorial Nr 1.
§ 10.
Riksgäldskontoret hade före 1938 års utgång till riksbanken för reservförrådsnämndens
räkning överlämnat skattkammarväxlar till ett sammanlagt
belopp av 105 miljoner kronor. Därav hade växlar å tillhopa 100 miljoner
kronor diskonterats.
§ 11.
Den ombyggnad av riksbankens hyresfastighet vid Drottninggatan i Göteborg,
vartill jämlikt medgivanden av 1937 och 1938 års riksdagar ett sammanlagt
belopp av förslagsvis 141,200 kronor finge tagas i anspråk, har
sistlidna höst fullbordats med undantag av vissa smärre inredningsarbeten.
Den sammanlagda kostnaden uppgår till 184,604 kronor 94 öre.
Det för ombyggnaden beräknade beloppet har sålunda väsentligt överskridits.
Anledningen härtill har bland annat varit, att det under arbetets
gång visat sig nödvändigt att vidtaga vissa förstärkningsåtgärder beträffande
grunden, vilka icke tidigare kunnat förutses, samt att priserna å erforderlig
materiel efter arbetskostnadernas beräknande men före avgivande av entreprenadanbud
undergått en avsevärd stegring.
Därjämte hava under år 1938 vissa ändrings- och reparationsarbeten vidtagits
i riksbankens lokaler i kontorsfastigheten vid Södra Hamngatan i
Göteborg för en sammanlagd kostnad av c:a 14,800 kronor.
§ 12.
Sedan 1938 års riksdag bemyndigat fullmäktige att för anordnande av i
berg insprängda valvsutrymmen för riksbanken och riksgäldskontoret taga
i anspråk ett belopp av förslagsvis 160,000 kronor, hava fullmäktige efter
hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret fattat beslut örn plats för valvet
samt därefter låtit igångsätta arbetet.
§ 13.
Med stöd av bemyndigande av 1938 års riksdag att för inköp av nya
maskiner för sedeltryckeriets räkning taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
277,000 kronor hava avtal slutits om inköp av sådana maskiner.
Provisoriska åtgärder för ökning av tryckeriets kapacitet hava vidtagits i
likhet med vad som tidigare skett beträffande pappersbruket.
§ 14.
Arbetet med åstadkommande av nya sedeltyper har numera fortskridit så
långt, att gravyrarbetet till tiokronesedeln är under utförande. Därest intet
oförutsett inträffar, torde ett fullständigt utarbetat förslag till nämnda sedel
föreligga för slutgiltig prövning under loppet av innevarande år.
Bankoutslcottets memorial Nr 1.
25
§ 15.
För tryckning å sedeltryckeriet av lotter till Svenska penninglotteriet
aktiebolag har för en kostnad av RM 18,300: — inköpts en för dylikt
ändamål avsedd maskin.
§ 16.
Av 1938 års riksdag bemyndigades fullmäktige att för inköp av en
pappersmaskin för Tumba bruk jämte erforderlig utrustning ävensom för
verkställande av utvidgning av nuvarande fabriksbyggnad vid bruket taga
i anspråk ett belopp av förslagsvis 486,000 kronor.
Arbetena med utvidgning av fabriksbyggnaden hava upplåtits å entreprenad
och skola i stort sett vara avslutade vid utgången av nästkommande
mars.
Vidare har avtal träffats örn inköp av pappersmaskin samt av vissa reservdelar
och hjälpmaskiner till densamma m. m.
Det beräknas, att arbetet med installation av pappersmaskinen skall kunna
taga sin början i maj 1939. Överenskommelse har träffats med Pappfabrik
Spechthausen, Eberswalde, Tyskland, om biträde med maskinens
inkörning.
§ 17-
Reparations- och moderniseringsarbetena inom det s. k. stora stenhuset
vid Tumba bruk, vartill jämlikt medgivande av 1938 års riksdag finge tagas
i anspråk ett belopp av högst 150,000 kronor, äro under utförande och
torde bliva avslutade omkring den 1 nästkommande april.
§ 18.
Lantarbetarbostaden vid den av riksbanken utarrenderade jordbruksfastigheten
Lill-Tumba undergår för närvarande en genomgripande reparation
och modernisering.
Kostnaden härför har beräknats komma att uppgå till något över 9,000
kronor.
§ 19.
Jämlikt beslut av 1938 års riksdag har riksbanken före utgången av
budgetåret 1937/38 till statsverket inlevererat till avbetalningslånefonden
överförda och reserverade vinstmedel, uppgående till 44,000,000 kronor.
Riksgäldskontoret har i stället till riksbanken utbetalat det belopp örn
50,000,000 kronor, som å övergångsstaten för nämnda budgetår av riksdagen
anvisats av lånemedel till avbetalningslånefonden. Fonden uppgår
följaktligen numera till sist angivna belopp.
Räntan å lån från fonden har under år 1938 utgjort oförändrat 3,5 %.
Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 19 intagna
uppgifterna.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.
3
26
B anka utskottets memorial Nr 1.
§ 20.
Jämlikt gällande kungörelse ang. allmänna villkor och bestämmelser för
lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till oförändrat 3,i %.
§ 21.
Från statens bosättningslånefond, till vilken anvisats av 1937 års riksdag
två miljoner kronor och av 1938 års riksdag ytterligare sex miljoner kronor,
utgjorde utlåningen per den 30 juni och den 31 december 1938 sammanlagt
1,821,157 kronor, respektive 5,399,936: 95 kronor.
Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen
å sid. 20.
Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår
fastställts till oförändrat 3,5 %.
§ 22.
Den under § 20 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1938 års
riksdag omförmälda utredningen angående vissa förändringar av huvudkontorets
organisation pågår alltjämt.
§ 23.
Förhandlingar pågå med civilförvaltningens personalförbund angående
ändrade lönevillkor för arbetarpersonalen vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk.
§ 24.
Vissa luftskyddsanordningar och andra beredskapsåtgärder hava vidtagits
vid riksbanken, varjämte utredningar pågå örn ytterligare åtgärder i sådant
hänseende.
§ 25.
Delegerade för riksdagens verk hava den 25 januari 1938 utfärdat följande
författningar, nämligen
a) bestämmelser angående ikraftträdande av familjepensionsreglementet
för riksdagens verk;
b) föreskrifter rörande tillämpning av samma reglemente;
c) bestämmelser angående familjepension m. m. i vissa fall, då nämnda
reglemente ej är vid riksdagens verk tillämpligt; samt
d) föreskrifter angående provisoriskt lönetillägg åt vissa icke-ordinarie
befattningshavare vid riksdagens verk (nya föreskrifter i ämnet utfärdade
den 6 oktober 1938).
Vidare hava fullmäktige den 27 januari 1938 utfärdat föreskrifter rörande
tillämpning av reglementet angående familjepension för efterlevande till
arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
Banlcoulskottets memorial Nr 1.
27
§ 26.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.
Därjämte har inventering företagits av behållningarna i huvudkontorets
samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar
av sedlar och sedelpapper.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts
av undertecknad Amnér vid kontoren i Karlstad och Mariestad,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Halmstad, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Norrköping, Nyköping och Vänersborg,
av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,
Umeå, Örebro och Östersund samt
av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand,
Sundsvall, Uppsala, Visby, Västerås och Växjö.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.
§ 27.
Den 17 och den 18 december 1938 hava representanter för centralbankerna
i Danmark, Finland, Norge och Sverige sammanträtt i Stockholm för
överläggningar rörande frågor av gemensamt intresse.
§ 28.
Befrielsen för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld förnyades två gånger under år 1938. Sista gången avsåg
befrielsen tiden från och med den 1 juni 1938 till och med den 31 maj
1939.
Riksdagarna 1932—1937 antogo lagar angående rätt för Konungen att i
vissa fall och för viss tid fritaga riksbanken från skyldigheten att inlösa
guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, samt
att förklara, att bestämmelserna i lagen om rikets mynt örn rätt för en var,
som vid myntverket inlämnar guld, att erhålla guldmynt m. m., under viss
tid icke skola äga tillämpning. Den sist utfärdade lagen av detta innehåll
gällde till och med den 31 januari 1938. Då en lagstiftning av detta slag
icke längre S3rntes nödvändig med hänsyn till utvecklingen av den svenska
kronans värde i förhållande till guld, underläto fullmäktige att hemställa
örn lagstiftningens förnyelse. Ifrågavarande lagstiftning upphörde sålunda
att gälla från och med den 1 februari 1938.
§ 29.
För riktigheten av de å sid. 10—20 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen B.
28
JBankoutslcottets memorial Nr 1.
Oscarsson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.
P ullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser
för år 1937, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor, dock med undantag
av de båda berättelserna för kontoret i Luleå. Sistnämnda berättelser
komma senare att överlämnas till bankoutskottet tillika med yttrande
av fullmäktige över kontorsstyrelsens framställning örn avskrivning av vissa
inom linjen förda fordringar.
Stockholm den 12 januari 1939.
§ 30.
Ivar Rooth.
Sten Stendahl.
ADOLF af JOCHNICK.
A. Amnér.
C. P. V. Gränebo.
Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson.
/
Hjalmar Ekengren.
Stockholm 1939, Ivar H aeggs t röms Buktryckeri A. B.
390091
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.