Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i fråga om fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

1939-03-07 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:19, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i fråga om fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

i fråga om fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

Med bifall till hemställan av bankoutskottet (uti. nr 20) beslöt 1935 års

riksdag i anledning av en motion inom andra kammaren uppdraga åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att låta verkställa utredning angående publicering

av dittills otryckta riksdagsprotokoll. Sedan fullmäktige vänt sig till

riksarkivet med anhållan om utredningens verkställande, överlämnade riksarkivet

den 28 december 1935 till fullmäktige en av dåvarande förste arkivarien

A. Forssell med biträde av förste amanuensen S. Landahl utarbetad

promemoria i ärendet.

I berörda promemoria lämnades först en redogörelse för i vilken omfattning

ifrågavarande riksdagsprotokoll redan voro befordrade till tryck, varefter

i promemorian uttalades följande:

»Av det ovan anförda framgår, att de ståndsprotokoll, som återstå att utgiva,

äro ridderskapets och adelns från april 1761 till och med 1778—79 års

riksdag; prästeståndets protokoll från och med 1642 till och med 1713—1714

års riksdag samt från och med 1726—27 års till och med 1800 års riksdag;

borgarståndets från och med 1719 till och med 1778—79 års riksdag samt

bondeståndets från och med 1720 års till och med sistnämnda riksdag. Ridderskapets

och adelns protokoll torde emellertid i detta sammanhang kunna

lämnas ur räkningen, enär veterligen beslut redan fattats av vederbörande

institution angående förarbeten till protokollspublikationens fortsättning.

Vad borgarståndets protokoll beträffar, torde däremot frågan om en fortsättning

genom stadshistoriska institutets försorg få hållas öppen. Enligt

uppgift har institutet låtit verkställa och kollationera avskrifter av borgarståndsprotokollen

från 1719, 1720 och 1723 års riksdagar. Brist på nödiga

penningmedel lär dock vålla att avskrifternas befordrande till trycket i varje

fall måste uppskjutas till en oviss framtid. Vid sådant förhållande är naturligtvis

så mycket mindre någonting bestämt örn förarbeten till publikation

av protokollen från de följande riksdagarna. Beträffande präste- och bondeståndens

protokoll ligger saken alldeles klar; här föreligger ingen som helst

anledning att förmoda, att något publiceringsarbele dryftas på vare sig enskilt

eller institutionellt initiativ. Det torde därför vara riktigt alt vid prövningen

av publikationsfrågan i första rummet beakta dessa två protokollsserier.

»

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 samt. Nr 19.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

I en senare promemoria framlade Forssell en beräkning angående de

approximativa kostnaderna för tryckning av en del av de outgivna protokollen,

nämligen prästeståndets protokoll för åren 1642—1660 och bondeståndets

protokoll för åren 1720—1727.

Fullmäktige överlämnade de verkställda utredningarna till bankoutskottet

vid 1936 års riksdag med förslag att början skulle göras med nyssberörda

delar av präste- och bondeståndens protokoll; tryckningen därav beräknades

taga i anspråk omkring tre år och medföra en kostnad av omkring 30 000

kronor.

I sitt utlåtande nr 45 tillstyrkte utskottet fullmäktiges förslag och uttalade,

att det torde böra ankomma på fullmäktige att, sedan arbetet beträffande

nu förevarande delar blivit slutfört, inkomma med förslag i fråga om protokollens

fortsatta utgivning.

Med bifall till utskottets hemställan beslöt 1936 års riksdag uppdraga åt

fullmäktige att låta i överensstämmelse med den uppgjorda planen i en

upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets protokoll för

åren 1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727.

I skrivelse den 26 januari 1939 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret

— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit

— meddelat följande:

Med anledning av 1936 års riksdags beslut upprättades efter förslag av

riksarkivet den 4 december 1936 kontrakt mellan riksgäldskontoret samt

dåmera arkivrådet A. Forssell och förste amanuensen S. Landahl angående

redigering av prästeståndets respektive bondeståndets protokoll för ovannämnda

perioder. I kontrakten stadgades bl. a., att arbetet skulle så bedrivas,

att tryckfärdigt manuskript förelåge senast före 1939 års slut samt att avtal

örn arbetets tryckning skulle träffas av fullmäktige.

I september 1938 fingo fullmäktige mottaga en den 12 i nämnda månad

dagtecknad skrivelse från Stadshistoriska institutet. I denna skrivelse erinrades

om att institutet för flera år sedan inriktade sig på att söka åstadkomma

en edition av borgarståndets otryckta riksdagsprotokoll. Som ett resultat

av detta arbete förelåg år 1933 en av institutet genom professor Nils

Ahnlund utgiven volym med titeln »Borgarståndets protokoll före frihetstiden».

Institutet träffade även anstalter för en fortsatt publicering, i det att

protokollen för riksdagarna 1719, 1720 och 1723 avskrevos och kollationerades.

Det visade sig emellertid, att ett fullföljande av detta förslag vore förenat

med kostnader, som överstego institutets resurser, varför man såg sig

nödsakad avbryta arbetet. Då det för institutet framstode som ett synnerligen

angeläget önskemål, att den avbrutna editionsverksamheten återupptoges,

hemställde institutet, att fullmäktige ville, vid den fortsatta behandlingen

av frågan om utgivning av ståndsprotokollen, beakta de skäl, som

talade för att denna utgivningsverksamhet jämväl utsträcktes till att omfatta

borgarståndets protokoll. Under denna förutsättning förklarade sig slutligen

institutet villigt att utan ersättning ställa de ovannämnda avskrifterna till

utgivarens förfogande.

I på begäran av fullmäktige avgivet, den 10 oktober 1938 dagtecknat ytt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

3

rande över Stadshistoriska institutets ifrågavarande framställning vitsordade

riksarkivet, att borgarståndets protokoll vore av största betydelse icke blott

för de forskningssyften, som institutet närmast hade att tillgodose, utan

jämväl från rikshistorisk synpunkt. Att publicera dem måste därför anses

vara en lika angelägen uppgift som att befordra präste- och bondeståndens

protokoll till trycket, och det vore synnerligen önskvärt, att riksgäldskontoret

under nu givna förhållanden såge sig i tillfälle att, med antagande av

institutets onekligen fördelaktiga anbud, främja detta önskemål. Om så bleve

tallet, torde det från början böra uppmärksammas, att volymen »Borgarståndets

protokoll före frihetstiden» företedde ett helt annat format och

yttre skick än de, som avsåges för präste- och bondeståndens protokoll.

Såsom ovan nämnts, skall beträffande de delar av präste- och bondeståndens

protokoll, örn vars befordrande till trycket 1936 års riksdag beslutat,

trvckfärdigt manuskript föreligga senast före 1939 års slut. Under antagande

att så kommer att bli fallet — båda utgivarna hava förklarat, att

deras manuskript torde komma att föreligga tryckfärdiga i god tid före den

utsatta tiden — har det för undvikande av avbrott i utgivningsarbetet synts

fullmäktige önskvärt, att anslag för arbetets fullföljande anvisades redan av

innevarande års riksdag. I anledning härav anhöllo fullmäktige i november

1938 hos riksarkivet om utredning och förslag rörande eventuell fortsatt utgivning

av ståndsprotokoll, varvid fullmäktige framhöllo, att förslaget borde

omfatta så många riksdagar, som beräknades kunna medhinnas under treårsperioden

1940—1942. Med hänsyn till dels vad Stadshistoriska institutet

anfört i sin ovan omförmälda skrivelse av den 12 september 1938 dels ock

riksarkivets till fullmäktige avgivna yttrande däröver borde jämväl övervägas

att samtidigt med det fortsatta publicerandet av präste- och bondeståndens

protokoll påbörja utgivandet även av borgarståndets otryckta protokoll,

omfattande riksdagarna från och med 1719 till oell med 1779, och

då i första hand protokollen för riksdagarna 1719, 1720 och 1723, varav avskrifter

förelåge färdiga.

Den av fullmäktige sålunda begärda utredningen har på riksarkivets uppdrag

verkställts av arkivrådet A. Forssell under medverkan av andra arkivarien

vid Stockholms stadsarkiv, fil. doktor N. Staf samt förste amanuensen

vid riksarkivet, fil. lic. Sven Landahl och innefattas i fyra härvid i bestyrkt

avskrift fogade promemorior, vilka till fullmäktige överlämnats från riksarkivet

med skrivelse den 30 december 1938. I nämnda promemorior föreslås,

att under treårsperioden 1940—1942 skola utgivas prästeståndets protokoll

vid 1660 års andra riksdag (två särskilda serier) samt vid 1664 års

riksdag, borgarståndets protokoll vid riksdagarna 1719 och 1720 samt bondeståndets

protokoll vid riksdagen 1731. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt

46 500 kronor, örn borgarståndets protokoll skulle tryckas i samma

format som präste- och bondeståndens protokoll, och 46 000 kronor, om

ifrågavarande protokoll skulle utgivas med det format, som förekommer i

publikationen »Borgarståndets protokoll före frihetstiden».

För egen del hava fullmäktige anfört följande:

I sitt yttrande till 1936 års bankoutskott i fråga örn publicering av otryckta

riksdagsprotokoll framhöllo fullmäktige önskvärdheten av alt riksdagen genom

anvisande av anslag för ändamålet måtte underlätta forskningen rörande

riksdagens verksamhet under olika tidsperioder såsom en fortsättning

av det stora, till hugfästande av riksdagens 500-årsminne utgivna statsveten
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

Utskottet.

skapliga och historiska bokverket och med utnyttjande av de uppslag till

nya undersökningar och framställningar, vilka i rikt mått givits i dess olika

delar. Med hänvisning härtill och under åberopande av nu föreliggande utredning

vilja fullmäktige tillstyrka förslaget örn fortsatt tryckning av präste-,

borgar- och bondeståndens protokoll i enlighet med vad ovan angivits. Vad

beträffar borgarståndets protokoll anse fullmäktige främst av bibliotekstekniska

skäl lämpligt, att dessa tryckas med samma utstyrsel och format,

som kommit till användning i den ovan omnämnda editionen »Borgarståndets

protokoll före frihetstiden». Sammanlagda kostnaden för tryckning av

här ifrågavarande ståndsprotokoll skulle då enligt förenämnda beräkningar

komma att uppgå till 46 000 kronor. Då nu gällande arbetsavtal inom de

grafiska facken, som legat till grund för av Almqvist & Wiksells Boktryckeri

Aktiebolag avgivet anbud å protokollens tryckning,1 (bifogas i original), utgår

den 30 juni 1940, måste emellertid reservation göras för den fördyring,

som kan uppstå till följd av eventuellt höjda arbetskostnader efter nämnda

dag.

Åberopande det anförda hava fullmäktige hemställt, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen att

dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med ovan omförmälda

plan i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets

protokoll för åren 1660 och 1664, borgarståndets protokoll för åren

1719 och 1720 samt bondeståndets protokoll för år 1731,

dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande

av särskilda publikationer för ändamålet taga i anspråk ett belopp

av förslagsvis 46 000 kronor, att utgå med förslagsvis 15 000 kronor under

vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 samt med förslagsvis 16 000

kronor under budgetåret 1942/43.

Utskottet får för sin del tillstyrka en fortsatt tryckning av ståndsprotokoll

i enlighet med det föreliggande förslaget. Mot den framlagda kostnadsberäkningen

har utskottet icke funnit anledning till erinran. Såsom fullmäktige

ifrågasatt, torde kostnaderna för arbetet med utgivningen av här

avsedda protokoll lämpligen böra fördelas med ungefär en tredjedel på vart

och ett av de tre närmaste budgetåren.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse

med ovan omförmälda plan i en upplaga av 500 exemplar

till trycket befordra prästeståndets protokoll för åren 1660

och 1664, borgarståndets protokoll för åren 1719 och 1720

samt bondeståndets protokoll för år 1731,

Ej tryckt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

5

dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget

till riksdagen: utgivande av särskilda publikationer för ändamålet

taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 46 000 kronor,

att utgå med förslagsvis 15 000 kronor under vartdera av

budgetåren 1940/41 och 1941/42 samt med förslagsvis 16 000

kronor under budgetåret 1942/43.

Stockholm den 7 mars 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg*, Nilsson i Mölndal, Swartling

och Leander*;

från andra kammaren: herrar Holmgren*, Paulsen, K. A. Westman, Gustavson

i Västerås, Svedman, Johansson i Djursnäs*, Dahlbäck* och Sundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

Bilaga till riksarkivets skrivelse till riksgäldskontoret den 30 december 1938.

Sammanfattande promemoria

angående eventuell tryekning av ståndsprotokoll.

Sedan riksarkivet till undertecknad överlämnat riksgäldskontorets skrivelse

av den 29 sistlidne november angående eventuell fortsatt utgivning av

ståndens protokoll i och för verkställande av i skrivelsen begärd utredning,

har undertecknad utfört utredningen i fråga örn prästeståndets protokoll

samt med riksarkivariens medgivande anmodat amanuensen vid riksarkivet,

fil. lic. Sten Landahl och andre arkivarien vid Stockholms stadsarkiv, fil.

doktor Nils Staf att verkställa utredningen rörande resp. bondeståndets och

borgarståndets protokoll. Anledningen till undertecknads förslag att uppdraget

i fråga om borgarståndets protokoll skulle överlämnas åt doktor Staf,

är den, att han såsom Stadshistoriska institutets amanuens i avsevärd utsträckning

medverkat vid redigeringen av publikationen »Borgarståndets

riksdagsprotokoll före frihetstiden, utgivna av Stadshistoriska institutet»,

Uppsala 1933, Appelbergs boktryckeriaktiebolag.

Undertecknad, Landahl och Staf hava nu var för sig under inbördes

samråd utarbetat promemorior över resp. utgivningsspörsmål, vilka promemorior

härmed överlämnas, undertecknads promemoria såsom bilaga nr 1,

Stafs såsom bilaga nr 2 och Lundahls såsom bilaga nr 3.

Såsom basis för promemoriornas kostnadskalkyler i fråga örn den tekniska

framställningen ligga offerter från Almqvist & Wiksell Boktryckeri

A. B., Uppsala, vilka undertecknad infordrat. Huvudofferten av den 20 december

1938 föreligger i bilaga nr 4.1 Tilläggskalkyler hava därefter infordrats,

en av sistnämnda datum och en av den 22 december, och föreligga

i resp. bilaga nr 51 och bilaga nr 6.1

I fråga örn kalkylernas delposter må hänvisas till promemoriorna. Här

skall blott påpekas, att doktor Stafs promemoria upptager två alternativ,

det ena avseende en publikation av borgarståndets protokoll i samma utstyrsel

och format som redan beslutats för präste- och bondeståndsprotokollens

del, det andra gällande en publikation i samma utstyrsel och (större)

format som kommit till användning i den ovan omtalade editionen »Borgarståndets

protokoll före frihetstiden». Det visar sig, att prisskillnaden blir

relativt liten. Kostnaderna vid det sistnämnda formatet beräknas till kronor

14 000: —, vid det förstnämnda till 500 kronor mera eller 14 500 kronor.

Efter undertecknads tanke torde därför kostnadsskillnaden ej behöva bli

avgörande vid valet mellan de olika formaten. Om det skulle befinnas

önskvärt att betona enhetligheten i de genom riksgäldskontorets försorg utgivna

protokollssviterna genom att i fortsättningen även åt borgarståndets

protokoll giva samma format som åt präste- och bondeståndens protokoll,

så skulle detta kräva en merkostnad av cirka 500 kronor för det nu planerade

bandet av förstnämnda stånds protokoll. Å andra sidan torde bibliotekstekniska

skäl tala för att borgarståndets protokoll vid eventuell fortsättning

få samma format som det redan utgivna bandet av protokoll för frihetstiden,

även örn därigenom förändringen av utgivningsinstitution icke skulle

bli markerad i det yttre utseendet. Enligt undertecknads mening torde de

bibliolekstekniska synpunkterna böra tillmätas en mycket stor vikt.

1 Ej tryckt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

7

Sammanfattningsvis intages här en tablå över de beräknade totala kostnaderna,

varvid tablån uppdelats i två alternativ. Alternativ I avser kostnaderna

om borgarståndets protokoll skulle tryckas i samma format som

präste- och bondeståndens protokoll. Alternativ II upptager kostnaderna,

örn sistnämnda protokoll skulle utgivas med det format, som förekommer i

publikationen »Borgarståndets protokoll före frihetstiden».

Alternativ I:

Prästeståndets protokoll

Borgarståndets »

Bondeståndets »

1660 och 1664 ..........

1719 och 1720 ..........

1731...................

Summa kronor

16 000: —

14 500: —

16 000:—

46 500: —

Alternativ II:

Prästeståndets protokoll

Borgarståndets »

Bondeståndets »

1660 och 1664 ..........

1719 och 1720 ..........

1731...................

Summa kronor

16 000: —

14 000; —

16 000: —

46 000: —

Fördelade på tre budgetår skulle totala årskostnaden enligt alternativ I

bli kronor 15 500:—, enligt alternativ II kronor 15 333:33. — Till slut ma

erinras örn den reservation, som i offerten av den 20 december 1930 göres

av Almqvist & Wiksell boktryckeri A.-B. i fråga om de ändringar i dess

kalkyler, som eventuellt kunna inträda fr. o. m. 1 juli 1940.

Stockholm i december 1938.

Arne Forssell.

Arkivråd.

Bil. 1.

P. M.

angående tryckning av prästeståndets protokoll.

Vid fastställande av den omfattning, som andra delen av prästeståndets

protokoll lämpligen bör erhålla, torde man böra stanna vid protokoll och

tillhörande handlingar från andra riksdagen år 1660 (= riksdagen i Stockholm

på hösten nämnda år) samt 1664 års riksdag. Såsom nedanstående

sifferuppgifter torde visa, skulle man vid en sadan fixering av terminerna

erhålla en volym av rimlig storlek. Skulle däremot 1672 ars riksdag tillläggas,

så torde volymen bli alltför stor. (Protokoll från prästeståndet vid

1668 års riksdag saknas.)

Från 1660 års andra riksdag föreligga två olika protokoll från prästeståndet,

vilka komplettera varandra och vilka båda måste tryckas. De

betecknas här såsom protokoll a) och protokoll b).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

Protokollet a) (— Jacobus Waldius’ protokoll) omfattar 66 originalsidor.

Utförda avskriftsprov i olika delar av protokollet göra det antagligt, att

dessa 66 originalsidor komma att motsvaras av c:a 1U avskriftssidor. Dessa

avskrifter torde motsvara c:a 72 trycksidor i det format, som redan är bestämt

för präste- och bondeståndens protokoll.

Då numera avskriftsarvodena beräknas per timme och ej efter avskriftsark,

har en beräkning även måst göras av sannolika antalet arbetstimmar

vid avskrivandet av a) -protokollet. Beräkningen har stannat vid 46 timmar.

Priset per timme är kronor 2:—. Avskrift skostnaden skulle sålunda bli c:a

kronor 92: —.

Protokollet b) (= Johannes Arhusius’ protokoll) omfattar 104 originalsidor.

Efter avskriftsprov i olika delar av protokollet beräknas av skriftssidornas

antal till c:a 230. Antalet trycksidor i ovan omtalade format beräknas

till 115. Antalet avskriftstimmar kalkyleras till 78. Avskriftskostnaden

sättes sålunda till c:a kronor 156:—.

Medan antalet avskrifts sidor vid protokollet a) beräknats till 144 och vid

protokollet b) till 230, alltså en ökning av c:a 60 %, ha avskrifts kostnaderna

i förra fallet kalkylerats till 92 kronor, men i senare fallet till 156 kronor,

sålunda en ökning av c:a 70 %. Anledningen till denna procentuella höjning

i kostnadsberäkningen är den, att avskrivandet av protokollet b) i vissa

hänseenden torde erbjuda större svårigheter och därför torde komma att

taga relativt längre tid, även frånsett den rent kvantitativa skillnaden.

Från 1664 års riksdag föreligger i riksarkivets samlingar blott en protokollssvit.

Denna omfattar 186 originalsidor. Enligt gjorda avskriftsprov

skulle antalet avskriftssidor kunna beräknas till 330. Antalet trycksidor upptages

till 165. Med hänsyn till svårighetsgraden beräknas här antalet avskriftstimmar

till 120 och avskriftskostnaden till 240 kronor.

Till protokollstexterna måste också, av skäl, som anförts i 1935 års promemoria,

komma bilagor. Deras omfattning sättes här till 400 avskriftssidor

eller 200 trycksidor. Beräkningen av avskrift skostnaderna göres här på

basis av den något större svårighetsgrad, som antagits vid 1660 års b)- protokoll och 1664 års protokoll. Då i fråga om 1664 års protokollstext

avskriftskostnaden vid ett beräknat antal av 330 avskriftssidor förslagsvis

satts till kronor 240:—, har här avskriftskostnaden beräknats till c:a

kronor 295: —.

Sammanställas ovanstående beräkningar i fråga om avskriftskostnaderna

erhålles följande resultat:

1660, a)-protokollet

1660, b)-protokollet

1664 års protokoll .

Bilagorna .........

....... kr. 92: —

....... » 156: —

....... » 240: —

....... > 295: —

Summa kr. 783: —

Vid beräkningen av tryckningskostnaderna har man att utgå från antalet

trycksidor, omräknade till 16-sidiga tryckark. Antalet trycksidor kalkyleras

enligt ovanstående till:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

9

1660, a)-protokollet . ..

____kr. 72: —

1660, b)-protokollet . . .

____ » 115: —

1664 års riksdag ......

.... » 165: —

Bilagor.......................... kr. 200: —

Summa kr. 552:—.

Härtill måste också fogas det sidutrymme, som åtgår till företal, innehållsförteckning,

inledningar till de olika riksdagarna, sammanträdesrubriker,

event, noter, mellanslag, nya stycken.

Detta utrymme beräknas här förslagsvis till 40 trycksidor. Slutligen beräknas

till person- och sakregister 32 sidor. Volymens omfattning skulle

sålunda, i trycksidor räknat, bli

för protokoll ..................... 352 ''sidor

för bilagor ....................... 200 »

för företal m. m................... 40 »

för register ....................... 32 »

624 sidor.

Vid beräkningen av tryckningskostnaderna måste den del, som omfattar

protokoll, bilagor, företal m. m. beräknas för sig, den del, som omfattar

registret, för sig. Förstnämnda del omfattar 592 sidor eller 37 16-sidiga

tryckark. Registret omfattar 2 16-sidiga tryckark.

Enligt bifogad offert1 från Almqvist & Wiksells tryckeri A.-B. betinga

sagda 37 16-tidiga ark ett pris av kronor 145:— per ark. För registret

inträder en förhöjning av kronor 7: 30 per sida, vadan varje registerark

skulle kosta kronor 145:—+ 116:80 eller sammanlagt kronor 261:80 per

arle.

Sättnings- och tryckningskostnaderna skulle sålunda bli:

För 37 ark .................... kr. 5 365: —

» 2 registerark.............. » 523: 60

Summa kr. 5 888:60

Hänsyn måste emellertid även tagas till behovet av rubriker överst på

sidorna, s. k. levande kolumntitlar och av marginalrubriker. Kolumntitlarna

torde endast vara erforderliga i de delar av volymen, som ovan beräknats

för protokollstexterna (352 trycksidor) och de därmed nära sammanhängande

sidorna för företal etc. (40 sidor), sammanlagt 392 sidor eller 241/2 ark.

Kostnaden för kolumntitel per ark angives i offerten till kronor 2: 50, alltså

för 24x/2 ark kronor 61: 25.

Vad marginalrubriker beträffar torde inga sådana vara behövliga i 1660

års a) -protokoll. I fråga örn 1660 års b) -protokoll och 1664 års protokoll

bar en genomgång givit vid handen, att kostnaden för marginalrubrikerna

i dessa torde på basis av nämnda offert böra beräknas till kronor 175: —

per protokoll eller sammanlagt kronor 350:—.

Till slut komma häftningskostnaderna för 500 exemplar, enligt offerten

kronor 41:—. Sammanfattningsvis beräknas här senast omtalade kostnader

sålunda:

1 Ej tryckt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

Kolumntitlar . .

Marginalrubriker

Häftning ......

....... kr. 61:25

....... » 350: —

....... » 41: —

Summa kr. 452: 25.

Redaktörskostnaderna beräknas liksom år 1935 till 175 kronor per ark,

utom för registerark, där kostnaden sättes till kronor 500: — per ark. Dessa

kostnader beräknas alltså sålunda:

För 37 ark .................... kr. 6 475: —

För 2 register ark .............. » 1 000: —

Summa kr. 7 475: —

Till alla ovan beräknade kostnader bör läggas en post för papper, bläck,

korrigeringskostnader, oförutsedda utgifter. Denna post sättes här till kronor

1 401:15.

Sammanföras ovanstående beräkningar, erhålles följande tablå:

Avskriftskostnader.....

783

—

Sättning och tryckning

5 888

60

Kolumntitlar o. s. v. ..

........ »

452

25

Redaktörskostnader ....

7 475

—

Korrigeringskostnader o.

s. v. .. »

1 401

15

Summa kr.

16 000

—

Framhållas må den reservation, som i offerten göres för möjligheten av

ändring i vissa kostnader från och med den 1 juli 1940.

Stockholm i december 1938.

Arne Forssell.

Bil. 2.

P. M.

angående Borgarståndets riksdagsprotokoll.

Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden utgåvos som bekant

1933 genom Stadshistoriska Institutets försorg. Nämnda institut har jämväl

låtit ombesörja avskrivningen av borgarståndets protokoll för riksdagarna

1719, 1720 och 1723. I avskrivet skick omfattar 1719 års protokollstext 345

sidor, 1720 års 279 och 1723 års 905. Vid en nu ifrågasatt utgivning av

nämnda protokoll synes lämpligt att verkställa en uppdelning så, att ett

band kommer att omfatta protokoll för 1719—20 samt ett andra för 1723.

Om samtliga avskrivna protokoll skulle tryckas i en omgång, bleve nämligen

resultatet en väl så ohanterlig och otymplig volym.

Utgivningen bör självfallet i likhet med vad som nu sker beträffande

präste- och bondeståndens protokoll även inkludera vissa bilagor. För bor
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott et s utlåtande Nr 19.

11

garståndets vidkommande ingå bland handlingarna till protokollen sådana

rörande borgerskapets allmänna besvär, städernas handel och hantverk,

skrän och ämbeten m. m. Ett urval kan givetvis först bestämmas i samband

med kollationeringen av protokollstexten.

Den beräkning av tryckningskostnaderna, vilken här nedan foijer, avser

sålunda blott det band, som skulle komma att omfatta riksdagarna 1719 och

1720 Då borgarståndets protokoll före frihetstiden tryckts i ett format, som

väsentligt skiljer sig från det, som fastställts för tryckningen av präste- och

bondeståndens protokoll, har det ansetts lämpligt att låta kostnadskalkylen

innefatta två alternativ, I — det mindre formatet, motsvarande det för prästeoch

bondeståndens protokoll fastställda, II = det större formatet, motsvarande

de redan tryckta borgarståndsprotokollen. En jämförelse mellan de

bägge alternativen ger vid handen, att örn alternativ II eller det större formatet

antages det beräknade omfånget av volymen kommer att reduceras

med cirka 23 %.

Vad först avskrivningskostnaderna beträffar är att märka, att alla kostnader

bortfalla för avskrivning med undantag för dylik av bilagor och eventuella

tillskott till protokollstexten, varom mera i annat sammanhang. Bilagorna

beräknas omfatta cirka 400 avskriftssidor; kostnaderna för avskrivningen

torde belöpa sig till 300 kronor. För tillskott till protokollstexten

torde avskrivningskostnaderna böra beräknas till 50 kronor.

Avskrivningskostnaderna skulle sålunda uppgå till 350 kronor.

Såsom redan tidigare anmärkts omfattar 1719 års protokoll 345 avskriftssidor

och 1720 års 279 eller tillsammans 624 sidor. I tryck torde dessa enligt

alternativ I motsvara 312 sidor, vartill kommer beräknat utrymme för bilagor

med 200 sidor, för person- och sakregister med 32 sidor samt för företal,

innehållsförteckning, inledning till riksdagarna, kapitelrubriker, mellanslag

och nya stycken med 40 sidor, sammanlagt 584 sidor. Enligt av Almqvist

& Wicksells Boktryckeri A.B. verkställd beräkning motsvara dessa 584 sidor

cirka 448 i det större formatet. Med 23 % reducering skulle alltså proportionerna

i runt tal bli: 240 sidor protokollstext, 155 sidor bilagor, 24 sidor

person- och sakregister samt 30 sidor företal, innehållsförteckning o. s. v.

Enligt alternativ I offereras för sättning, tryckning och häftning av protokollstcxt

och bilagor ett pris av 145 kronor per 16-sidigt ark. Med 512 sidor

eller 32 ark, blir summan kronor 4 640:—. För tryckningen av person- och

sakregister betingas en förhöjning med kronor /: 30 per sida. Med beiäknadc

32 sidor eller 2 ark erhålles en summa av kronor 523: 60 (2X145+32X7:30).

För tryckningen av beräknade 40 sidor företal, innehållsförteckning nr. nr.

efter 145 kronor per 16-sidigt ark tillkommer en summa av kronor 362:40.

Vidare må särskilda kostnader upptagas för levande kolumntitlar till protokollstexten.

Ilar offereras för alternativ I ett pris av kronor 2:50 per 16- sidigt ark. Då protokollstexten omfattar 312 sidor blir summan kronor 48: 54.

För omslag med tryck å första sidan inklusive häftning offereras ett pris

av kronor 41:—. Samtliga tryckningskostnader enligt alternativ I skulle sålunda

uppgå till kronor 5 621: 94.

Enligt alternativ II offereras för sättning, tryckning och häftning av protokollstext

och bilagor ett inis av kronor 173:50 per 16-sidigt ark. Med beräknade

395 sidor eiler 24 ark +11 sidor blir summan 24X173: 50+11X10:84

— kronor 4 283: 24. För tryckningen av person- och sakregister betingas

en förhöjning med kronor 9:-- per sida. Med beräknade 24 sidor erhålles en

summa av kronor 476: 16 (24/ 10:84 + 24X9). För tryckningen av beräknade

30 sidor företal, innehållsförteckning m. m. efter 173:50 per 16-sidigt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

ark tillkommer en summa av kronor 325: 20. För levande kolumntitlar offereras

ett pris av kronor 2: 75 per 16-sidigt ark. Då protokollstexten omfattar

240 sidor eller 15 ark blir summan 41:25. Slutligen tillkommer kostnaden

för omslag med tryck å första sidan inklusive häftning, vilken enligt offerten

upptages till kronor 53:—. Samtliga tryckningskostnader enligt alternativ II

skulle sålunda belöpa sig till kronor 5 178: 85.

Några svårigheter att utvälja texterna beträffande 1719 och 1720 årens

protokollstexter ha icke varit för handen, då ju dessa finnas bevarade i

bundna band. Måhända måste dock vissa kompletteringsarbeten utföras, örn

det nämligen skulle visa sig, att protokollen, som föreligga i ett mycket konceptartat

skick, förete luckor, som kunna fyllas genom efterforskningar i

andra arkivserier, t. ex. utdrag ur borgarståndets protokoll, som kunna återfinnas

i de andra ståndens arkiv eller annorstädes. En alldeles ny uppgift är

urvalet av bilagorna, vilket kommer att kräva ett särskilt arbete. Det förnämsta

och drygaste arbetet kommer dock att bestå i att underkasta avskrifterna

en sorgfällig kollationering mot de ytterst svårlästa konceptprotokollen.

Vid fixerandet av det arvode, som bör utgå för redigeringen av borgarståndets

riksdagsprotokoll, synas därför samma grunder böra gälla, som fastställts

eller komma att fastställas för redaktörerna av präste- och bondeståndens

protokoll. För närvarande utgår detta arvode med kronor 175:— per

tryckark. Denna ersättning kan självfallet blott komma i fråga under förutsättning

att volymen tryckes i format enligt alternativ I eller det mindre formatet.

Om däremot volymen skall tryckas i format enligt alternativ II eller

det större formatet bör rimligtvis en förhöjning av denna ersättning fixeras,

så att totalbeloppet svarar mot ersättningen enligt alternativ I. Denna uträkning

har nämligen praktisk betydelse vid successiv utbetalning per tryckark.

I runt tal måste ersättningen följaktligen bli kronor 227: — per tryckark.

Enligt alternativ I beräknas omfånget till 552 sidor och enligt alternativ II till

425. Redaktörsarvodet skulle sålunda belöpa sig till kronor 6 037:50

resp. 6 029: 68. Härtill kommer arvodet för arbetet med att upprätta personoch

sakregister. Enligt alternativ I beräknas detta till 500 kronor per tryckark.

Med 2 tryckark blir då summan kronor 1 000:—. Enligt alternativ II

beräknas omfånget till 24 sidor. Då det i bägge fallen erfordras samma

arbetsprestation, bör ersättningen enligt alternativ II höjas till kronor 666: 66

per tryckark. Med 24 sidor blir då summan kronor 1 000: —.

Sammanfattning.

Alternativ I

Alternativ II

Avskrivningskostnader .............

350:

> _

350:

Tryckning av protokollstext och bilagor......

4 640:

; _

4 283:

: 24

Tryckning av företal, innehållsförteckning m.m.

362:

40

325:

20

Tryckning av person- och sakregister........

523:

60

476:

16

Levande kolumntitlar..............

48:

54

41:

25

Omslag m. m...................

41:

53:

Redaktörsarvode ............

6 037:

50

6 029:

68

Arvode för person- och sakregister........

1 000:

-—

1 000:

Kronor

13 003:

04

12 558:

53

Utgifter för papper, bläck m. m. samt even-

tuella korrigeringskostnader ...........

1 496:

96

1 441:

47

Summa Kronor

14 500:

—

14 000:

_

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

13

Som Almqvist & Wiksell Boktryckeri A.-B. i sin offert påpekat, att nu

gällande tryckeriavtal utgår den 30 juni 1940, göres här en reservation för

härigenom eventuellt ökade tryckningskostnader.

Stockholm den 29 december 1938.

Nils Staf.

Fil. doktor, Andre arkivarie.

Bil. 3.

P. M.

angående tryckning av bondeståndets riksdagsprotokoll.

Genom skrivelse till riksarkivet av den 29 november 1938 hava riksgäldsfullmäktige

anhållit örn beräkning av kostnaderna för fortsatt utgivning av

bl. a. bondeståndets riksdagsprotokoll. Åt undertecknad, av riksgäldsfullmäktige

antagen till utgivare av nämnda protokoll för riksdagarna 1720 1727,

har riksarkivet uppdragit att verkställa begärd utredning rörande den nya

delen av nämnda publikation. Med anledning härav får undertecknad vördsamt

anföra följande. .

De protokoll, som närmast komma i fråga vid en fortsatt utgivning, aro

de för 1731 års riksdag. De utgöra i handskrift en inbunden volym. Inbundna

bland protokollen finnas ett ganska betydande antal ingivna bilagor

och blanka blad. Dessa hava frånräknats vid nu verkställd beräkning, vid

vilken det gällt att så exakt som möjligt söka utreda, huru mångå trycksidor

protokollstexten kan komma att erfordra. Urvalet av för tryckning avsedda

bilagor kan nämligen — bortsett från allmogens allmänna besvär —

icke verkställas förrän under utgivningsarbetets gång. Det har därför ansetts

lämpligt att vid beräkningen endast medtaga protokollstexten.

Denna är till sin karaktär avvikande från såväl de tidigare som de efterföljande

riksdagarnas och kräver därför en närmare redogörelse. Protokollet

upptar ofta endast ett kortfattat registrerande av de förekommande arendena,

under det att för ståndets beslut hänvisas till i koncept bilagda extraktprotokoll.

Dessa sistnämnda måste därför inflyta i editionen. Protokollen, vilka

till sin karaktär således delvis äro s. k. stomprotokoll och här nedan benämnas

så till skillnad från extraktprotokollen, äro skrivna med annan hand

och annan textmängd än de sistnämnda. Stom- och extraktprotokoll hava

därför måst beräknas var för sig.

För nedanstående beräkning har, i och för ernående av största möjliga

exakthet, fil. kand. Margit Östman, även anlitad som avskriverska för under

utgivning varande volym av bondeståndets riksdagsprotokoll, verkställt avskriftsprov

och därvid kommit till det resultatet, att en sida stomprotokoll i

regel svarar mot en avskriltssida. (Avskriftssida innehaller genomsnittligt 28

lader och 35 bokstäver per rad, summa 980 bokstäver per sida.) Av extraktprotokollen

beräknas två handskriftssidor motsvara tre avskriftssidor. Da

två avskriftssidor beräknas svara mot en trycksida (vilken genomsnittligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

omfattar 2 250 linjer, d. v. s. bokstäver, skiljetecken och mellanrum), erhållas

följande siffror.

Stomprotokoll: 180 handskriftssidor = 180 avskriftssidor = 90 trycksidor.

Extraktprotokoll: 332 handskriftssidor = 498 avskriftssidor = 249 trycksidor.

Protokollstexten för 1731 års riksdag skulle således komma att omfatta

339 sidor, för säkerhets skull avrundat uppåt till 350 sidor. Härtill bör —

liksom vid under utgivning varande volym — fogas utrymme för företal,

innehållsförteckning, inledning till riksdagen, kapitelrubriker (d. v. s. rubriker

för de olika sammanträdesdagarna), noter, mellanslag och nya stycken.

Detta utrymme beräknas till c:a 40 sidor. Härtill komma bilagor. Av dessa

kan endast en på förhand beräknas, nämligen allmogens allmänna besvär,

vars ingående i varje riksdags bilagor bör anses för självklart. För 1731 års

riksdag utgöra de allmänna besvären 164 handskriftssidor. I allmänhet svarar

två handskriftssidor ungefär mot en avskriftssida, varför denna bilaga

bör beräknas komma att utgöra c:a 45 trycksidor. För övriga bilagor må

beräknas 155 sidor. För volymen nödigt person- och sakregister torde, för att

på ett tillfredsställande sätt kunna svara mot sitt ändamål, böra beräknas

omfatta 32 sidor eller två tryckark. I sin helhet skulle volymen således

komma att utgöras av 622 trycksidor eller c:a 39 tryckark.

Avskriftskostnaderna böra, efter bland avskriverskorna i riksarkivet numera

gängse praxis, beräknas efter 2 kronor i timman. Vid verkställandet av

ovannämnda avskriftsprov har konstaterats, att i genomsnitt timma bör

beräknas per handskriftssida eller att med andra ord fyra dylika medhinnas

per timma. För protokollstextens avskrivning skulle således erfordras 128

timmar och kostnaden skulle belöpa sig till 256 kronor. Beräknas bilagorna

till 400 avskriftssidor, skulle kostnaderna för deras avskrivning utgöra 200

kronor. Avskrivningskostnaderna i sin helhet skulle således blivå 456 kronor,

men för säkerhets skull och med erfarenhet från under utgivning varande

volym beräknas de avrundade uppåt till 675 kronor.

Redaktörskostnaderna: Av de 39 arken torde som nämnts två böra anslås

till person- och sakregister, för vilket särskilt arvode, förslagsvis kronor

500:^—, bör beräknas. För övriga 37 ark beräknas kronor 175:— per ark.

Redaktörskostnaderna bliva alltså

37X175 = 6475: —

2X500= 1 000: —

Kronor 7 475:—.

Tryckningskostnaderna: Då den under utgivning varande delen av bondeståndets

riksdagsprotokoll tryckes hos Almqvist & Wiksells boktryckeriaktiebolag,

har offert å tryckningskostnaderna för nu planerade del infordrats

från nämnda firma. Denna har beräknat en kostnad av kronor 145: —

per 16-sidigt tryckark, alltså

37X145 = 5 365:—.

För registerarken tillkommer en kostnad av kronor 7: 30 per sida, alltså

per tryckark 145 -f- 116: 80 = 261: 80. För två dylika ark blir således priset

kronor 523: 60.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

15

Härtill kommer för protokollstexten kostnaden för s. k. levande kolumntitlar,

d. v. s. rubrik å varje sida med uppgift om datum för sammanträde

i fråga. Dessa kolumntitlar beräknas draga en kostnad av kronor 2: 50 per

16-sidigt tryckark, alltså

24X2: 50 = 60:—.

För omslag med titeltryck till en upplaga på 500 exemplar beräknas

kronor 41:—.

Ännu en omständighet bör emellertid tagas med vid beräkningen. Protokollshandskriften

är i betydande omfattning försedd med s. k. marginalrubriker.

Dessa måste medtagas i en edition och draga en särskild kostnad

av kronor —: 40 för varje 5-radig rubrik. Som deras antal har räknats till

c:a 520 stycken och de i allmänhet icke överstiga 5 rader, tillkommer således

för dem en utgift av kronor 208:—.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskriftskostnaden ................................. kronor

Redaktörsarvode ...................................

Arvode för person- och sakregister ..................

Sättnings- etc. kostnader för text .................... »

» » » » levande kolumntitlar..... »

» » » » registerark .............. »

» » » » omslag ................. *

> » » » marginalrubriker ........ »

Korrigeringskostnader o. s. v......................... *

Summa kronor

675

—

6 475

—

1 000

—

5 365

—

60

—

523

60

41

—

208

—

1 652

40

16 000

—

Som Almqvist & Wiksell boktryckeriaktiebolag i sin offert påpekat, att

nu gällande tryckeriavtal utgår den 30 juni 1940, göres här en reservation

för härigenom eventuellt ökade tryckningskostnader.

Stockholm den 29 december 1938.

Sten Landahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.