Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i fråga om fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
1939-03-07 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1939:19, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i fråga om fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
i fråga om fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
Med bifall till hemställan av bankoutskottet (uti. nr 20) beslöt 1935 års
riksdag i anledning av en motion inom andra kammaren uppdraga åt fullmäktige
i riksgäldskontoret att låta verkställa utredning angående publicering
av dittills otryckta riksdagsprotokoll. Sedan fullmäktige vänt sig till
riksarkivet med anhållan om utredningens verkställande, överlämnade riksarkivet
den 28 december 1935 till fullmäktige en av dåvarande förste arkivarien
A. Forssell med biträde av förste amanuensen S. Landahl utarbetad
promemoria i ärendet.
I berörda promemoria lämnades först en redogörelse för i vilken omfattning
ifrågavarande riksdagsprotokoll redan voro befordrade till tryck, varefter
i promemorian uttalades följande:
»Av det ovan anförda framgår, att de ståndsprotokoll, som återstå att utgiva,
äro ridderskapets och adelns från april 1761 till och med 1778—79 års
riksdag; prästeståndets protokoll från och med 1642 till och med 1713—1714
års riksdag samt från och med 1726—27 års till och med 1800 års riksdag;
borgarståndets från och med 1719 till och med 1778—79 års riksdag samt
bondeståndets från och med 1720 års till och med sistnämnda riksdag. Ridderskapets
och adelns protokoll torde emellertid i detta sammanhang kunna
lämnas ur räkningen, enär veterligen beslut redan fattats av vederbörande
institution angående förarbeten till protokollspublikationens fortsättning.
Vad borgarståndets protokoll beträffar, torde däremot frågan om en fortsättning
genom stadshistoriska institutets försorg få hållas öppen. Enligt
uppgift har institutet låtit verkställa och kollationera avskrifter av borgarståndsprotokollen
från 1719, 1720 och 1723 års riksdagar. Brist på nödiga
penningmedel lär dock vålla att avskrifternas befordrande till trycket i varje
fall måste uppskjutas till en oviss framtid. Vid sådant förhållande är naturligtvis
så mycket mindre någonting bestämt örn förarbeten till publikation
av protokollen från de följande riksdagarna. Beträffande präste- och bondeståndens
protokoll ligger saken alldeles klar; här föreligger ingen som helst
anledning att förmoda, att något publiceringsarbele dryftas på vare sig enskilt
eller institutionellt initiativ. Det torde därför vara riktigt alt vid prövningen
av publikationsfrågan i första rummet beakta dessa två protokollsserier.
»
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 samt. Nr 19.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
I en senare promemoria framlade Forssell en beräkning angående de
approximativa kostnaderna för tryckning av en del av de outgivna protokollen,
nämligen prästeståndets protokoll för åren 1642—1660 och bondeståndets
protokoll för åren 1720—1727.
Fullmäktige överlämnade de verkställda utredningarna till bankoutskottet
vid 1936 års riksdag med förslag att början skulle göras med nyssberörda
delar av präste- och bondeståndens protokoll; tryckningen därav beräknades
taga i anspråk omkring tre år och medföra en kostnad av omkring 30 000
kronor.
I sitt utlåtande nr 45 tillstyrkte utskottet fullmäktiges förslag och uttalade,
att det torde böra ankomma på fullmäktige att, sedan arbetet beträffande
nu förevarande delar blivit slutfört, inkomma med förslag i fråga om protokollens
fortsatta utgivning.
Med bifall till utskottets hemställan beslöt 1936 års riksdag uppdraga åt
fullmäktige att låta i överensstämmelse med den uppgjorda planen i en
upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets protokoll för
åren 1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727.
I skrivelse den 26 januari 1939 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret
— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit
— meddelat följande:
Med anledning av 1936 års riksdags beslut upprättades efter förslag av
riksarkivet den 4 december 1936 kontrakt mellan riksgäldskontoret samt
dåmera arkivrådet A. Forssell och förste amanuensen S. Landahl angående
redigering av prästeståndets respektive bondeståndets protokoll för ovannämnda
perioder. I kontrakten stadgades bl. a., att arbetet skulle så bedrivas,
att tryckfärdigt manuskript förelåge senast före 1939 års slut samt att avtal
örn arbetets tryckning skulle träffas av fullmäktige.
I september 1938 fingo fullmäktige mottaga en den 12 i nämnda månad
dagtecknad skrivelse från Stadshistoriska institutet. I denna skrivelse erinrades
om att institutet för flera år sedan inriktade sig på att söka åstadkomma
en edition av borgarståndets otryckta riksdagsprotokoll. Som ett resultat
av detta arbete förelåg år 1933 en av institutet genom professor Nils
Ahnlund utgiven volym med titeln »Borgarståndets protokoll före frihetstiden».
Institutet träffade även anstalter för en fortsatt publicering, i det att
protokollen för riksdagarna 1719, 1720 och 1723 avskrevos och kollationerades.
Det visade sig emellertid, att ett fullföljande av detta förslag vore förenat
med kostnader, som överstego institutets resurser, varför man såg sig
nödsakad avbryta arbetet. Då det för institutet framstode som ett synnerligen
angeläget önskemål, att den avbrutna editionsverksamheten återupptoges,
hemställde institutet, att fullmäktige ville, vid den fortsatta behandlingen
av frågan om utgivning av ståndsprotokollen, beakta de skäl, som
talade för att denna utgivningsverksamhet jämväl utsträcktes till att omfatta
borgarståndets protokoll. Under denna förutsättning förklarade sig slutligen
institutet villigt att utan ersättning ställa de ovannämnda avskrifterna till
utgivarens förfogande.
I på begäran av fullmäktige avgivet, den 10 oktober 1938 dagtecknat ytt
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
3
rande över Stadshistoriska institutets ifrågavarande framställning vitsordade
riksarkivet, att borgarståndets protokoll vore av största betydelse icke blott
för de forskningssyften, som institutet närmast hade att tillgodose, utan
jämväl från rikshistorisk synpunkt. Att publicera dem måste därför anses
vara en lika angelägen uppgift som att befordra präste- och bondeståndens
protokoll till trycket, och det vore synnerligen önskvärt, att riksgäldskontoret
under nu givna förhållanden såge sig i tillfälle att, med antagande av
institutets onekligen fördelaktiga anbud, främja detta önskemål. Om så bleve
tallet, torde det från början böra uppmärksammas, att volymen »Borgarståndets
protokoll före frihetstiden» företedde ett helt annat format och
yttre skick än de, som avsåges för präste- och bondeståndens protokoll.
Såsom ovan nämnts, skall beträffande de delar av präste- och bondeståndens
protokoll, örn vars befordrande till trycket 1936 års riksdag beslutat,
trvckfärdigt manuskript föreligga senast före 1939 års slut. Under antagande
att så kommer att bli fallet — båda utgivarna hava förklarat, att
deras manuskript torde komma att föreligga tryckfärdiga i god tid före den
utsatta tiden — har det för undvikande av avbrott i utgivningsarbetet synts
fullmäktige önskvärt, att anslag för arbetets fullföljande anvisades redan av
innevarande års riksdag. I anledning härav anhöllo fullmäktige i november
1938 hos riksarkivet om utredning och förslag rörande eventuell fortsatt utgivning
av ståndsprotokoll, varvid fullmäktige framhöllo, att förslaget borde
omfatta så många riksdagar, som beräknades kunna medhinnas under treårsperioden
1940—1942. Med hänsyn till dels vad Stadshistoriska institutet
anfört i sin ovan omförmälda skrivelse av den 12 september 1938 dels ock
riksarkivets till fullmäktige avgivna yttrande däröver borde jämväl övervägas
att samtidigt med det fortsatta publicerandet av präste- och bondeståndens
protokoll påbörja utgivandet även av borgarståndets otryckta protokoll,
omfattande riksdagarna från och med 1719 till oell med 1779, och
då i första hand protokollen för riksdagarna 1719, 1720 och 1723, varav avskrifter
förelåge färdiga.
Den av fullmäktige sålunda begärda utredningen har på riksarkivets uppdrag
verkställts av arkivrådet A. Forssell under medverkan av andra arkivarien
vid Stockholms stadsarkiv, fil. doktor N. Staf samt förste amanuensen
vid riksarkivet, fil. lic. Sven Landahl och innefattas i fyra härvid i bestyrkt
avskrift fogade promemorior, vilka till fullmäktige överlämnats från riksarkivet
med skrivelse den 30 december 1938. I nämnda promemorior föreslås,
att under treårsperioden 1940—1942 skola utgivas prästeståndets protokoll
vid 1660 års andra riksdag (två särskilda serier) samt vid 1664 års
riksdag, borgarståndets protokoll vid riksdagarna 1719 och 1720 samt bondeståndets
protokoll vid riksdagen 1731. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt
46 500 kronor, örn borgarståndets protokoll skulle tryckas i samma
format som präste- och bondeståndens protokoll, och 46 000 kronor, om
ifrågavarande protokoll skulle utgivas med det format, som förekommer i
publikationen »Borgarståndets protokoll före frihetstiden».
För egen del hava fullmäktige anfört följande:
I sitt yttrande till 1936 års bankoutskott i fråga örn publicering av otryckta
riksdagsprotokoll framhöllo fullmäktige önskvärdheten av alt riksdagen genom
anvisande av anslag för ändamålet måtte underlätta forskningen rörande
riksdagens verksamhet under olika tidsperioder såsom en fortsättning
av det stora, till hugfästande av riksdagens 500-årsminne utgivna statsveten
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
Utskottet.
skapliga och historiska bokverket och med utnyttjande av de uppslag till
nya undersökningar och framställningar, vilka i rikt mått givits i dess olika
delar. Med hänvisning härtill och under åberopande av nu föreliggande utredning
vilja fullmäktige tillstyrka förslaget örn fortsatt tryckning av präste-,
borgar- och bondeståndens protokoll i enlighet med vad ovan angivits. Vad
beträffar borgarståndets protokoll anse fullmäktige främst av bibliotekstekniska
skäl lämpligt, att dessa tryckas med samma utstyrsel och format,
som kommit till användning i den ovan omnämnda editionen »Borgarståndets
protokoll före frihetstiden». Sammanlagda kostnaden för tryckning av
här ifrågavarande ståndsprotokoll skulle då enligt förenämnda beräkningar
komma att uppgå till 46 000 kronor. Då nu gällande arbetsavtal inom de
grafiska facken, som legat till grund för av Almqvist & Wiksells Boktryckeri
Aktiebolag avgivet anbud å protokollens tryckning,1 (bifogas i original), utgår
den 30 juni 1940, måste emellertid reservation göras för den fördyring,
som kan uppstå till följd av eventuellt höjda arbetskostnader efter nämnda
dag.
Åberopande det anförda hava fullmäktige hemställt, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen att
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med ovan omförmälda
plan i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets
protokoll för åren 1660 och 1664, borgarståndets protokoll för åren
1719 och 1720 samt bondeståndets protokoll för år 1731,
dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande
av särskilda publikationer för ändamålet taga i anspråk ett belopp
av förslagsvis 46 000 kronor, att utgå med förslagsvis 15 000 kronor under
vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 samt med förslagsvis 16 000
kronor under budgetåret 1942/43.
Utskottet får för sin del tillstyrka en fortsatt tryckning av ståndsprotokoll
i enlighet med det föreliggande förslaget. Mot den framlagda kostnadsberäkningen
har utskottet icke funnit anledning till erinran. Såsom fullmäktige
ifrågasatt, torde kostnaderna för arbetet med utgivningen av här
avsedda protokoll lämpligen böra fördelas med ungefär en tredjedel på vart
och ett av de tre närmaste budgetåren.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse
med ovan omförmälda plan i en upplaga av 500 exemplar
till trycket befordra prästeståndets protokoll för åren 1660
och 1664, borgarståndets protokoll för åren 1719 och 1720
samt bondeståndets protokoll för år 1731,
Ej tryckt.
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
5
dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget
till riksdagen: utgivande av särskilda publikationer för ändamålet
taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 46 000 kronor,
att utgå med förslagsvis 15 000 kronor under vartdera av
budgetåren 1940/41 och 1941/42 samt med förslagsvis 16 000
kronor under budgetåret 1942/43.
Stockholm den 7 mars 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg*, Nilsson i Mölndal, Swartling
och Leander*;
från andra kammaren: herrar Holmgren*, Paulsen, K. A. Westman, Gustavson
i Västerås, Svedman, Johansson i Djursnäs*, Dahlbäck* och Sundberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
Bilaga till riksarkivets skrivelse till riksgäldskontoret den 30 december 1938.
Sammanfattande promemoria
angående eventuell tryekning av ståndsprotokoll.
Sedan riksarkivet till undertecknad överlämnat riksgäldskontorets skrivelse
av den 29 sistlidne november angående eventuell fortsatt utgivning av
ståndens protokoll i och för verkställande av i skrivelsen begärd utredning,
har undertecknad utfört utredningen i fråga örn prästeståndets protokoll
samt med riksarkivariens medgivande anmodat amanuensen vid riksarkivet,
fil. lic. Sten Landahl och andre arkivarien vid Stockholms stadsarkiv, fil.
doktor Nils Staf att verkställa utredningen rörande resp. bondeståndets och
borgarståndets protokoll. Anledningen till undertecknads förslag att uppdraget
i fråga om borgarståndets protokoll skulle överlämnas åt doktor Staf,
är den, att han såsom Stadshistoriska institutets amanuens i avsevärd utsträckning
medverkat vid redigeringen av publikationen »Borgarståndets
riksdagsprotokoll före frihetstiden, utgivna av Stadshistoriska institutet»,
Uppsala 1933, Appelbergs boktryckeriaktiebolag.
Undertecknad, Landahl och Staf hava nu var för sig under inbördes
samråd utarbetat promemorior över resp. utgivningsspörsmål, vilka promemorior
härmed överlämnas, undertecknads promemoria såsom bilaga nr 1,
Stafs såsom bilaga nr 2 och Lundahls såsom bilaga nr 3.
Såsom basis för promemoriornas kostnadskalkyler i fråga örn den tekniska
framställningen ligga offerter från Almqvist & Wiksell Boktryckeri
A. B., Uppsala, vilka undertecknad infordrat. Huvudofferten av den 20 december
1938 föreligger i bilaga nr 4.1 Tilläggskalkyler hava därefter infordrats,
en av sistnämnda datum och en av den 22 december, och föreligga
i resp. bilaga nr 51 och bilaga nr 6.1
I fråga örn kalkylernas delposter må hänvisas till promemoriorna. Här
skall blott påpekas, att doktor Stafs promemoria upptager två alternativ,
det ena avseende en publikation av borgarståndets protokoll i samma utstyrsel
och format som redan beslutats för präste- och bondeståndsprotokollens
del, det andra gällande en publikation i samma utstyrsel och (större)
format som kommit till användning i den ovan omtalade editionen »Borgarståndets
protokoll före frihetstiden». Det visar sig, att prisskillnaden blir
relativt liten. Kostnaderna vid det sistnämnda formatet beräknas till kronor
14 000: —, vid det förstnämnda till 500 kronor mera eller 14 500 kronor.
Efter undertecknads tanke torde därför kostnadsskillnaden ej behöva bli
avgörande vid valet mellan de olika formaten. Om det skulle befinnas
önskvärt att betona enhetligheten i de genom riksgäldskontorets försorg utgivna
protokollssviterna genom att i fortsättningen även åt borgarståndets
protokoll giva samma format som åt präste- och bondeståndens protokoll,
så skulle detta kräva en merkostnad av cirka 500 kronor för det nu planerade
bandet av förstnämnda stånds protokoll. Å andra sidan torde bibliotekstekniska
skäl tala för att borgarståndets protokoll vid eventuell fortsättning
få samma format som det redan utgivna bandet av protokoll för frihetstiden,
även örn därigenom förändringen av utgivningsinstitution icke skulle
bli markerad i det yttre utseendet. Enligt undertecknads mening torde de
bibliolekstekniska synpunkterna böra tillmätas en mycket stor vikt.
1 Ej tryckt.
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
7
Sammanfattningsvis intages här en tablå över de beräknade totala kostnaderna,
varvid tablån uppdelats i två alternativ. Alternativ I avser kostnaderna
om borgarståndets protokoll skulle tryckas i samma format som
präste- och bondeståndens protokoll. Alternativ II upptager kostnaderna,
örn sistnämnda protokoll skulle utgivas med det format, som förekommer i
publikationen »Borgarståndets protokoll före frihetstiden».
Alternativ I:
Prästeståndets protokoll
Borgarståndets »
Bondeståndets »
1660 och 1664 ..........
1719 och 1720 ..........
1731...................
Summa kronor
16 000: —
14 500: —
16 000:—
46 500: —
Alternativ II:
Prästeståndets protokoll
Borgarståndets »
Bondeståndets »
1660 och 1664 ..........
1719 och 1720 ..........
1731...................
Summa kronor
16 000: —
14 000; —
16 000: —
46 000: —
Fördelade på tre budgetår skulle totala årskostnaden enligt alternativ I
bli kronor 15 500:—, enligt alternativ II kronor 15 333:33. — Till slut ma
erinras örn den reservation, som i offerten av den 20 december 1930 göres
av Almqvist & Wiksell boktryckeri A.-B. i fråga om de ändringar i dess
kalkyler, som eventuellt kunna inträda fr. o. m. 1 juli 1940.
Stockholm i december 1938.
Arne Forssell.
Arkivråd.
Bil. 1.
P. M.
angående tryckning av prästeståndets protokoll.
Vid fastställande av den omfattning, som andra delen av prästeståndets
protokoll lämpligen bör erhålla, torde man böra stanna vid protokoll och
tillhörande handlingar från andra riksdagen år 1660 (= riksdagen i Stockholm
på hösten nämnda år) samt 1664 års riksdag. Såsom nedanstående
sifferuppgifter torde visa, skulle man vid en sadan fixering av terminerna
erhålla en volym av rimlig storlek. Skulle däremot 1672 ars riksdag tillläggas,
så torde volymen bli alltför stor. (Protokoll från prästeståndet vid
1668 års riksdag saknas.)
Från 1660 års andra riksdag föreligga två olika protokoll från prästeståndet,
vilka komplettera varandra och vilka båda måste tryckas. De
betecknas här såsom protokoll a) och protokoll b).
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
Protokollet a) (— Jacobus Waldius’ protokoll) omfattar 66 originalsidor.
Utförda avskriftsprov i olika delar av protokollet göra det antagligt, att
dessa 66 originalsidor komma att motsvaras av c:a 1U avskriftssidor. Dessa
avskrifter torde motsvara c:a 72 trycksidor i det format, som redan är bestämt
för präste- och bondeståndens protokoll.
Då numera avskriftsarvodena beräknas per timme och ej efter avskriftsark,
har en beräkning även måst göras av sannolika antalet arbetstimmar
vid avskrivandet av a) -protokollet. Beräkningen har stannat vid 46 timmar.
Priset per timme är kronor 2:—. Avskrift skostnaden skulle sålunda bli c:a
kronor 92: —.
Protokollet b) (= Johannes Arhusius’ protokoll) omfattar 104 originalsidor.
Efter avskriftsprov i olika delar av protokollet beräknas av skriftssidornas
antal till c:a 230. Antalet trycksidor i ovan omtalade format beräknas
till 115. Antalet avskriftstimmar kalkyleras till 78. Avskriftskostnaden
sättes sålunda till c:a kronor 156:—.
Medan antalet avskrifts sidor vid protokollet a) beräknats till 144 och vid
protokollet b) till 230, alltså en ökning av c:a 60 %, ha avskrifts kostnaderna
i förra fallet kalkylerats till 92 kronor, men i senare fallet till 156 kronor,
sålunda en ökning av c:a 70 %. Anledningen till denna procentuella höjning
i kostnadsberäkningen är den, att avskrivandet av protokollet b) i vissa
hänseenden torde erbjuda större svårigheter och därför torde komma att
taga relativt längre tid, även frånsett den rent kvantitativa skillnaden.
Från 1664 års riksdag föreligger i riksarkivets samlingar blott en protokollssvit.
Denna omfattar 186 originalsidor. Enligt gjorda avskriftsprov
skulle antalet avskriftssidor kunna beräknas till 330. Antalet trycksidor upptages
till 165. Med hänsyn till svårighetsgraden beräknas här antalet avskriftstimmar
till 120 och avskriftskostnaden till 240 kronor.
Till protokollstexterna måste också, av skäl, som anförts i 1935 års promemoria,
komma bilagor. Deras omfattning sättes här till 400 avskriftssidor
eller 200 trycksidor. Beräkningen av avskrift skostnaderna göres här på
basis av den något större svårighetsgrad, som antagits vid 1660 års b)- protokoll och 1664 års protokoll. Då i fråga om 1664 års protokollstext
avskriftskostnaden vid ett beräknat antal av 330 avskriftssidor förslagsvis
satts till kronor 240:—, har här avskriftskostnaden beräknats till c:a
kronor 295: —.
Sammanställas ovanstående beräkningar i fråga om avskriftskostnaderna
erhålles följande resultat:
1660, a)-protokollet
1660, b)-protokollet
1664 års protokoll .
Bilagorna .........
....... kr. 92: —
....... » 156: —
....... » 240: —
....... > 295: —
Summa kr. 783: —
Vid beräkningen av tryckningskostnaderna har man att utgå från antalet
trycksidor, omräknade till 16-sidiga tryckark. Antalet trycksidor kalkyleras
enligt ovanstående till:
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
9
1660, a)-protokollet . ..
____kr. 72: —
1660, b)-protokollet . . .
____ » 115: —
1664 års riksdag ......
.... » 165: —
Bilagor.......................... kr. 200: —
Summa kr. 552:—.
Härtill måste också fogas det sidutrymme, som åtgår till företal, innehållsförteckning,
inledningar till de olika riksdagarna, sammanträdesrubriker,
event, noter, mellanslag, nya stycken.
Detta utrymme beräknas här förslagsvis till 40 trycksidor. Slutligen beräknas
till person- och sakregister 32 sidor. Volymens omfattning skulle
sålunda, i trycksidor räknat, bli
för protokoll ..................... 352 ''sidor
för bilagor ....................... 200 »
för företal m. m................... 40 »
för register ....................... 32 »
624 sidor.
Vid beräkningen av tryckningskostnaderna måste den del, som omfattar
protokoll, bilagor, företal m. m. beräknas för sig, den del, som omfattar
registret, för sig. Förstnämnda del omfattar 592 sidor eller 37 16-sidiga
tryckark. Registret omfattar 2 16-sidiga tryckark.
Enligt bifogad offert1 från Almqvist & Wiksells tryckeri A.-B. betinga
sagda 37 16-tidiga ark ett pris av kronor 145:— per ark. För registret
inträder en förhöjning av kronor 7: 30 per sida, vadan varje registerark
skulle kosta kronor 145:—+ 116:80 eller sammanlagt kronor 261:80 per
arle.
Sättnings- och tryckningskostnaderna skulle sålunda bli:
För 37 ark .................... kr. 5 365: —
» 2 registerark.............. » 523: 60
Summa kr. 5 888:60
Hänsyn måste emellertid även tagas till behovet av rubriker överst på
sidorna, s. k. levande kolumntitlar och av marginalrubriker. Kolumntitlarna
torde endast vara erforderliga i de delar av volymen, som ovan beräknats
för protokollstexterna (352 trycksidor) och de därmed nära sammanhängande
sidorna för företal etc. (40 sidor), sammanlagt 392 sidor eller 241/2 ark.
Kostnaden för kolumntitel per ark angives i offerten till kronor 2: 50, alltså
för 24x/2 ark kronor 61: 25.
Vad marginalrubriker beträffar torde inga sådana vara behövliga i 1660
års a) -protokoll. I fråga örn 1660 års b) -protokoll och 1664 års protokoll
bar en genomgång givit vid handen, att kostnaden för marginalrubrikerna
i dessa torde på basis av nämnda offert böra beräknas till kronor 175: —
per protokoll eller sammanlagt kronor 350:—.
Till slut komma häftningskostnaderna för 500 exemplar, enligt offerten
kronor 41:—. Sammanfattningsvis beräknas här senast omtalade kostnader
sålunda:
1 Ej tryckt.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
Kolumntitlar . .
Marginalrubriker
Häftning ......
....... kr. 61:25
....... » 350: —
....... » 41: —
Summa kr. 452: 25.
Redaktörskostnaderna beräknas liksom år 1935 till 175 kronor per ark,
utom för registerark, där kostnaden sättes till kronor 500: — per ark. Dessa
kostnader beräknas alltså sålunda:
För 37 ark .................... kr. 6 475: —
För 2 register ark .............. » 1 000: —
Summa kr. 7 475: —
Till alla ovan beräknade kostnader bör läggas en post för papper, bläck,
korrigeringskostnader, oförutsedda utgifter. Denna post sättes här till kronor
1 401:15.
Sammanföras ovanstående beräkningar, erhålles följande tablå:
Avskriftskostnader.....
783
—
Sättning och tryckning
5 888
60
Kolumntitlar o. s. v. ..
........ »
452
25
Redaktörskostnader ....
7 475
—
Korrigeringskostnader o.
s. v. .. »
1 401
15
Summa kr.
16 000
—
Framhållas må den reservation, som i offerten göres för möjligheten av
ändring i vissa kostnader från och med den 1 juli 1940.
Stockholm i december 1938.
Arne Forssell.
Bil. 2.
P. M.
angående Borgarståndets riksdagsprotokoll.
Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden utgåvos som bekant
1933 genom Stadshistoriska Institutets försorg. Nämnda institut har jämväl
låtit ombesörja avskrivningen av borgarståndets protokoll för riksdagarna
1719, 1720 och 1723. I avskrivet skick omfattar 1719 års protokollstext 345
sidor, 1720 års 279 och 1723 års 905. Vid en nu ifrågasatt utgivning av
nämnda protokoll synes lämpligt att verkställa en uppdelning så, att ett
band kommer att omfatta protokoll för 1719—20 samt ett andra för 1723.
Om samtliga avskrivna protokoll skulle tryckas i en omgång, bleve nämligen
resultatet en väl så ohanterlig och otymplig volym.
Utgivningen bör självfallet i likhet med vad som nu sker beträffande
präste- och bondeståndens protokoll även inkludera vissa bilagor. För bor
-
Bankoutskott et s utlåtande Nr 19.
11
garståndets vidkommande ingå bland handlingarna till protokollen sådana
rörande borgerskapets allmänna besvär, städernas handel och hantverk,
skrän och ämbeten m. m. Ett urval kan givetvis först bestämmas i samband
med kollationeringen av protokollstexten.
Den beräkning av tryckningskostnaderna, vilken här nedan foijer, avser
sålunda blott det band, som skulle komma att omfatta riksdagarna 1719 och
1720 Då borgarståndets protokoll före frihetstiden tryckts i ett format, som
väsentligt skiljer sig från det, som fastställts för tryckningen av präste- och
bondeståndens protokoll, har det ansetts lämpligt att låta kostnadskalkylen
innefatta två alternativ, I — det mindre formatet, motsvarande det för prästeoch
bondeståndens protokoll fastställda, II = det större formatet, motsvarande
de redan tryckta borgarståndsprotokollen. En jämförelse mellan de
bägge alternativen ger vid handen, att örn alternativ II eller det större formatet
antages det beräknade omfånget av volymen kommer att reduceras
med cirka 23 %.
Vad först avskrivningskostnaderna beträffar är att märka, att alla kostnader
bortfalla för avskrivning med undantag för dylik av bilagor och eventuella
tillskott till protokollstexten, varom mera i annat sammanhang. Bilagorna
beräknas omfatta cirka 400 avskriftssidor; kostnaderna för avskrivningen
torde belöpa sig till 300 kronor. För tillskott till protokollstexten
torde avskrivningskostnaderna böra beräknas till 50 kronor.
Avskrivningskostnaderna skulle sålunda uppgå till 350 kronor.
Såsom redan tidigare anmärkts omfattar 1719 års protokoll 345 avskriftssidor
och 1720 års 279 eller tillsammans 624 sidor. I tryck torde dessa enligt
alternativ I motsvara 312 sidor, vartill kommer beräknat utrymme för bilagor
med 200 sidor, för person- och sakregister med 32 sidor samt för företal,
innehållsförteckning, inledning till riksdagarna, kapitelrubriker, mellanslag
och nya stycken med 40 sidor, sammanlagt 584 sidor. Enligt av Almqvist
& Wicksells Boktryckeri A.B. verkställd beräkning motsvara dessa 584 sidor
cirka 448 i det större formatet. Med 23 % reducering skulle alltså proportionerna
i runt tal bli: 240 sidor protokollstext, 155 sidor bilagor, 24 sidor
person- och sakregister samt 30 sidor företal, innehållsförteckning o. s. v.
Enligt alternativ I offereras för sättning, tryckning och häftning av protokollstcxt
och bilagor ett pris av 145 kronor per 16-sidigt ark. Med 512 sidor
eller 32 ark, blir summan kronor 4 640:—. För tryckningen av person- och
sakregister betingas en förhöjning med kronor /: 30 per sida. Med beiäknadc
32 sidor eller 2 ark erhålles en summa av kronor 523: 60 (2X145+32X7:30).
För tryckningen av beräknade 40 sidor företal, innehållsförteckning nr. nr.
efter 145 kronor per 16-sidigt ark tillkommer en summa av kronor 362:40.
Vidare må särskilda kostnader upptagas för levande kolumntitlar till protokollstexten.
Ilar offereras för alternativ I ett pris av kronor 2:50 per 16- sidigt ark. Då protokollstexten omfattar 312 sidor blir summan kronor 48: 54.
För omslag med tryck å första sidan inklusive häftning offereras ett pris
av kronor 41:—. Samtliga tryckningskostnader enligt alternativ I skulle sålunda
uppgå till kronor 5 621: 94.
Enligt alternativ II offereras för sättning, tryckning och häftning av protokollstext
och bilagor ett inis av kronor 173:50 per 16-sidigt ark. Med beräknade
395 sidor eiler 24 ark +11 sidor blir summan 24X173: 50+11X10:84
— kronor 4 283: 24. För tryckningen av person- och sakregister betingas
en förhöjning med kronor 9:-- per sida. Med beräknade 24 sidor erhålles en
summa av kronor 476: 16 (24/ 10:84 + 24X9). För tryckningen av beräknade
30 sidor företal, innehållsförteckning m. m. efter 173:50 per 16-sidigt
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
ark tillkommer en summa av kronor 325: 20. För levande kolumntitlar offereras
ett pris av kronor 2: 75 per 16-sidigt ark. Då protokollstexten omfattar
240 sidor eller 15 ark blir summan 41:25. Slutligen tillkommer kostnaden
för omslag med tryck å första sidan inklusive häftning, vilken enligt offerten
upptages till kronor 53:—. Samtliga tryckningskostnader enligt alternativ II
skulle sålunda belöpa sig till kronor 5 178: 85.
Några svårigheter att utvälja texterna beträffande 1719 och 1720 årens
protokollstexter ha icke varit för handen, då ju dessa finnas bevarade i
bundna band. Måhända måste dock vissa kompletteringsarbeten utföras, örn
det nämligen skulle visa sig, att protokollen, som föreligga i ett mycket konceptartat
skick, förete luckor, som kunna fyllas genom efterforskningar i
andra arkivserier, t. ex. utdrag ur borgarståndets protokoll, som kunna återfinnas
i de andra ståndens arkiv eller annorstädes. En alldeles ny uppgift är
urvalet av bilagorna, vilket kommer att kräva ett särskilt arbete. Det förnämsta
och drygaste arbetet kommer dock att bestå i att underkasta avskrifterna
en sorgfällig kollationering mot de ytterst svårlästa konceptprotokollen.
Vid fixerandet av det arvode, som bör utgå för redigeringen av borgarståndets
riksdagsprotokoll, synas därför samma grunder böra gälla, som fastställts
eller komma att fastställas för redaktörerna av präste- och bondeståndens
protokoll. För närvarande utgår detta arvode med kronor 175:— per
tryckark. Denna ersättning kan självfallet blott komma i fråga under förutsättning
att volymen tryckes i format enligt alternativ I eller det mindre formatet.
Om däremot volymen skall tryckas i format enligt alternativ II eller
det större formatet bör rimligtvis en förhöjning av denna ersättning fixeras,
så att totalbeloppet svarar mot ersättningen enligt alternativ I. Denna uträkning
har nämligen praktisk betydelse vid successiv utbetalning per tryckark.
I runt tal måste ersättningen följaktligen bli kronor 227: — per tryckark.
Enligt alternativ I beräknas omfånget till 552 sidor och enligt alternativ II till
425. Redaktörsarvodet skulle sålunda belöpa sig till kronor 6 037:50
resp. 6 029: 68. Härtill kommer arvodet för arbetet med att upprätta personoch
sakregister. Enligt alternativ I beräknas detta till 500 kronor per tryckark.
Med 2 tryckark blir då summan kronor 1 000:—. Enligt alternativ II
beräknas omfånget till 24 sidor. Då det i bägge fallen erfordras samma
arbetsprestation, bör ersättningen enligt alternativ II höjas till kronor 666: 66
per tryckark. Med 24 sidor blir då summan kronor 1 000: —.
Sammanfattning.
Alternativ I
Alternativ II
Avskrivningskostnader .............
350:
> _
350:
Tryckning av protokollstext och bilagor......
4 640:
; _
4 283:
: 24
Tryckning av företal, innehållsförteckning m.m.
362:
40
325:
20
Tryckning av person- och sakregister........
523:
60
476:
16
Levande kolumntitlar..............
48:
54
41:
25
Omslag m. m...................
41:
53:
Redaktörsarvode ............
6 037:
50
6 029:
68
Arvode för person- och sakregister........
1 000:
-—
1 000:
Kronor
13 003:
04
12 558:
53
Utgifter för papper, bläck m. m. samt even-
tuella korrigeringskostnader ...........
1 496:
96
1 441:
47
Summa Kronor
14 500:
—
14 000:
_
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
13
Som Almqvist & Wiksell Boktryckeri A.-B. i sin offert påpekat, att nu
gällande tryckeriavtal utgår den 30 juni 1940, göres här en reservation för
härigenom eventuellt ökade tryckningskostnader.
Stockholm den 29 december 1938.
Nils Staf.
Fil. doktor, Andre arkivarie.
Bil. 3.
P. M.
angående tryckning av bondeståndets riksdagsprotokoll.
Genom skrivelse till riksarkivet av den 29 november 1938 hava riksgäldsfullmäktige
anhållit örn beräkning av kostnaderna för fortsatt utgivning av
bl. a. bondeståndets riksdagsprotokoll. Åt undertecknad, av riksgäldsfullmäktige
antagen till utgivare av nämnda protokoll för riksdagarna 1720 1727,
har riksarkivet uppdragit att verkställa begärd utredning rörande den nya
delen av nämnda publikation. Med anledning härav får undertecknad vördsamt
anföra följande. .
De protokoll, som närmast komma i fråga vid en fortsatt utgivning, aro
de för 1731 års riksdag. De utgöra i handskrift en inbunden volym. Inbundna
bland protokollen finnas ett ganska betydande antal ingivna bilagor
och blanka blad. Dessa hava frånräknats vid nu verkställd beräkning, vid
vilken det gällt att så exakt som möjligt söka utreda, huru mångå trycksidor
protokollstexten kan komma att erfordra. Urvalet av för tryckning avsedda
bilagor kan nämligen — bortsett från allmogens allmänna besvär —
icke verkställas förrän under utgivningsarbetets gång. Det har därför ansetts
lämpligt att vid beräkningen endast medtaga protokollstexten.
Denna är till sin karaktär avvikande från såväl de tidigare som de efterföljande
riksdagarnas och kräver därför en närmare redogörelse. Protokollet
upptar ofta endast ett kortfattat registrerande av de förekommande arendena,
under det att för ståndets beslut hänvisas till i koncept bilagda extraktprotokoll.
Dessa sistnämnda måste därför inflyta i editionen. Protokollen, vilka
till sin karaktär således delvis äro s. k. stomprotokoll och här nedan benämnas
så till skillnad från extraktprotokollen, äro skrivna med annan hand
och annan textmängd än de sistnämnda. Stom- och extraktprotokoll hava
därför måst beräknas var för sig.
För nedanstående beräkning har, i och för ernående av största möjliga
exakthet, fil. kand. Margit Östman, även anlitad som avskriverska för under
utgivning varande volym av bondeståndets riksdagsprotokoll, verkställt avskriftsprov
och därvid kommit till det resultatet, att en sida stomprotokoll i
regel svarar mot en avskriltssida. (Avskriftssida innehaller genomsnittligt 28
lader och 35 bokstäver per rad, summa 980 bokstäver per sida.) Av extraktprotokollen
beräknas två handskriftssidor motsvara tre avskriftssidor. Da
två avskriftssidor beräknas svara mot en trycksida (vilken genomsnittligt
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
omfattar 2 250 linjer, d. v. s. bokstäver, skiljetecken och mellanrum), erhållas
följande siffror.
Stomprotokoll: 180 handskriftssidor = 180 avskriftssidor = 90 trycksidor.
Extraktprotokoll: 332 handskriftssidor = 498 avskriftssidor = 249 trycksidor.
Protokollstexten för 1731 års riksdag skulle således komma att omfatta
339 sidor, för säkerhets skull avrundat uppåt till 350 sidor. Härtill bör —
liksom vid under utgivning varande volym — fogas utrymme för företal,
innehållsförteckning, inledning till riksdagen, kapitelrubriker (d. v. s. rubriker
för de olika sammanträdesdagarna), noter, mellanslag och nya stycken.
Detta utrymme beräknas till c:a 40 sidor. Härtill komma bilagor. Av dessa
kan endast en på förhand beräknas, nämligen allmogens allmänna besvär,
vars ingående i varje riksdags bilagor bör anses för självklart. För 1731 års
riksdag utgöra de allmänna besvären 164 handskriftssidor. I allmänhet svarar
två handskriftssidor ungefär mot en avskriftssida, varför denna bilaga
bör beräknas komma att utgöra c:a 45 trycksidor. För övriga bilagor må
beräknas 155 sidor. För volymen nödigt person- och sakregister torde, för att
på ett tillfredsställande sätt kunna svara mot sitt ändamål, böra beräknas
omfatta 32 sidor eller två tryckark. I sin helhet skulle volymen således
komma att utgöras av 622 trycksidor eller c:a 39 tryckark.
Avskriftskostnaderna böra, efter bland avskriverskorna i riksarkivet numera
gängse praxis, beräknas efter 2 kronor i timman. Vid verkställandet av
ovannämnda avskriftsprov har konstaterats, att i genomsnitt timma bör
beräknas per handskriftssida eller att med andra ord fyra dylika medhinnas
per timma. För protokollstextens avskrivning skulle således erfordras 128
timmar och kostnaden skulle belöpa sig till 256 kronor. Beräknas bilagorna
till 400 avskriftssidor, skulle kostnaderna för deras avskrivning utgöra 200
kronor. Avskrivningskostnaderna i sin helhet skulle således blivå 456 kronor,
men för säkerhets skull och med erfarenhet från under utgivning varande
volym beräknas de avrundade uppåt till 675 kronor.
Redaktörskostnaderna: Av de 39 arken torde som nämnts två böra anslås
till person- och sakregister, för vilket särskilt arvode, förslagsvis kronor
500:^—, bör beräknas. För övriga 37 ark beräknas kronor 175:— per ark.
Redaktörskostnaderna bliva alltså
37X175 = 6475: —
2X500= 1 000: —
Kronor 7 475:—.
Tryckningskostnaderna: Då den under utgivning varande delen av bondeståndets
riksdagsprotokoll tryckes hos Almqvist & Wiksells boktryckeriaktiebolag,
har offert å tryckningskostnaderna för nu planerade del infordrats
från nämnda firma. Denna har beräknat en kostnad av kronor 145: —
per 16-sidigt tryckark, alltså
37X145 = 5 365:—.
För registerarken tillkommer en kostnad av kronor 7: 30 per sida, alltså
per tryckark 145 -f- 116: 80 = 261: 80. För två dylika ark blir således priset
kronor 523: 60.
Bankoutskottets utlåtande Nr 19.
15
Härtill kommer för protokollstexten kostnaden för s. k. levande kolumntitlar,
d. v. s. rubrik å varje sida med uppgift om datum för sammanträde
i fråga. Dessa kolumntitlar beräknas draga en kostnad av kronor 2: 50 per
16-sidigt tryckark, alltså
24X2: 50 = 60:—.
För omslag med titeltryck till en upplaga på 500 exemplar beräknas
kronor 41:—.
Ännu en omständighet bör emellertid tagas med vid beräkningen. Protokollshandskriften
är i betydande omfattning försedd med s. k. marginalrubriker.
Dessa måste medtagas i en edition och draga en särskild kostnad
av kronor —: 40 för varje 5-radig rubrik. Som deras antal har räknats till
c:a 520 stycken och de i allmänhet icke överstiga 5 rader, tillkommer således
för dem en utgift av kronor 208:—.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskriftskostnaden ................................. kronor
Redaktörsarvode ...................................
Arvode för person- och sakregister ..................
Sättnings- etc. kostnader för text .................... »
» » » » levande kolumntitlar..... »
» » » » registerark .............. »
» » » » omslag ................. *
> » » » marginalrubriker ........ »
Korrigeringskostnader o. s. v......................... *
Summa kronor
675
—
6 475
—
1 000
—
5 365
—
60
—
523
60
41
—
208
—
1 652
40
16 000
—
Som Almqvist & Wiksell boktryckeriaktiebolag i sin offert påpekat, att
nu gällande tryckeriavtal utgår den 30 juni 1940, göres här en reservation
för härigenom eventuellt ökade tryckningskostnader.
Stockholm den 29 december 1938.
Sten Landahl.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.