Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 2

1939-01-17 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:2, Bankoutskottets memorial Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1939 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1938 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

i /'' W Jr ''.''ft • l »* •

Stockholm den 17 januari 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 19.”''. 8 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1939 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 56 av det för verket

gällande reglementet, avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1938 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret alltsedan år 1921

för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats

för inträffade förändringar i riksgäldskontrorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets obka

verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret

1937/1938, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande

text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet. Fullmäktige

anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till

årsboken, och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en

översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1938.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1938.

1934 års 3 °!o statsräntelån. Till och med den 30 juni 1938 hade av ifrågavarande

lån placerats obligationer å nom. 127,033,600 kronor. Under senare

halvåret 1938 hava å lånet* försålts obligationer å nom. 5,061,100 kronor

till kurser, varierande mellan 102.375 % och 105.125 °/o. Den största

posten utgjordes av en försäljning i augusti månad till postsparbanken av

obligationer å nom. 5,000,000 kronor, vilka försåldes till en kurs av

104.750 %>. Den 31 december 1938 hade sålunda av ifrågavarande lån placerast

obligationer å sammanlagt nom. 132,094,700 kronor. Lånet är ännu

icke avslutat.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Under senare halvåret 1938

hava till riksgäldskontoret för förräntning på tidigare överenskomna villkor

överlämnats från allmänna familjepensionsfonden 26,650,000 kronor, från

statens allmänna fastighetsfonds förnyelsefond kronor 2,760,735: 87, från

sparbankernas säkerhetskassa 770,000 kronor, från telegrafverkets familjepensionsfond

kronor 104,534: 91 samt från postverkets tjänstepensionsfond

10,000 kronor.

Enligt en med statskontoret i oktober 1938 träffad överenskommelse har

den mellan riksgäldskontoret och statskontoret gällande överenskommelsen

angående placering i riksgäldskontoret av medel, tillhöriga den av statskon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

3

loret förvaltade allmänna familjepensionsfonden, utsträckts att gälla jämväl

medel, som tillhöra de av statskontoret likaledes förvaltade civila och militära

tjänstepensions fonderna, vilka i budgetärt hänseende intaga samma

ställning av statliga kapitalfonder som allmänna familjepensionsfonden. I

enlighet härmed har statskontoret t. o. m. den 31 december 1938 för förvaltning

överlämnat sammanlagt 12,300,000 kronor, civila tjänstepensionsfonden

tillhöriga medel, samt 100,000 kronor, tillhörande militära tjänstepensionsfonden.

Genom beslut den 17 juni 1938 förordnade Kungl. Majit, att ur allmänna

familjepensionsfonden skulle per den 5 juli 1938 utbrytas vissa tillgångar,

utgörande postverkets, statens vattenfallsverks och domänverkets andelar i

fonden, samt att dessa tillgångar skulle överlämnas till generalpoststyrelsen

respektive vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen, att av nämnda verk

tillföras särskilda fondförvaltningar, benämnda »Postverkets familj epensionsfond»,

»Statens vattenfallsverks familjepensionsfond» och »Domänverkets

familjepensionsfond».

Sedan statskontoret i anledning härav träffat överenskommelser med förenämnda

affärsverk, att dessa såsom likvid skulle erhålla mot ifrågavarande

tillgångar svarande belopp av de av statskontoret till riksgäldskontoret för

förräntning överlämnade allmänna familjepensionsfonden tillhöriga medel,

utbrötos i riksgäldskontorets räkenskaper per den 15 oktober 1938 av fondens

ifrågavarande tillgångar följande belopp, att för fortsatt förräntning hos

riksgäldskontoret innestå för vederbörande myndigheters räkning, nämligen

för generalpoststyrelsen 19,850,000 kronor, för vattenfallsstyrelsen 2,869,000

kronor och för domänstyrelsen 5,761,000 kronor. I november 1938 överlämnade

generalpoststyrelsen ytterligare för förräntning på tidigare gällande villkor

ett belopp av kronor 202,634: 75, postverkets familjepensionsfond tillhöriga

medel, övriga här nämnda fondmedel undergingo ingen förändring

före den 31 december 1938.

Genom ovannämnda beslut den 17 juni 1938 förordnade Kungl. Majit

jämväl, att ur civila tjänstepensionsfonden skulle per den 1 juli 1938 utbrytas

vissa tillgångar, utgörande domänverkets andel i fonden, samt att dessa

tillgångar skulle överlämnas till domänstyrelsen, att av nämnda verk tillföras

en särskild fondförvaltning, benämnd »Domänverkets tjänstepensionsfond».

På framställning av statskontoret, som i ärendet träffat erforderlig

överenskommelse med domänstyrelsen, utbröts i riksgäldskontorets räkenskaper

per den 11 november 1938 av civila tjänstepensionsfondens till riksgäldskontoret

överlämnade medel ett belopp av 2,738,000 kronor, att för fortsatt

förräntning hos riksgäldskontoret innestå för domänstyrelsens räkning.

Ränta å ovannämnda medel beräknas efter en räntesats, motsvarande den

effektiva medelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits

under de fem närmast förut förflutna budgetåren. I överensstämmelse

härmed har räntefoten för budgetåret 1938/1939 fastställts till 3.r>°/o.

Till statens pensionsanstalt återbetalades i november och december 1938

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 2.

sammanlagt 1,800,000 kronor av de medel, som för anstaltens räkning överlämnats

till riksgäldskontoret för förvaltning.

Upplåning mot statsskuldförbindelser. Riksgäldskontorets skuld på grund

av ifrågavarande upplåning utgjorde den 30 juni 1938 127,400,000 kronor.

Efter nämnda dag intill utgången av år 1938 har ytterligare influtit

15,000,000 kronor genom upplåning hos postsparbanken och postgirokontoret.

Ränta å de sålunda upplånade medlen utgår efter en fast räntefot av

2.5 °/o och utbetalas halvårsvis den 1 april och den 1 oktober. Förevarande

statsskuldförbindelser förfalla den 11 augusti 1953.

Tillfällig statsskuld: Skattkammarväxlar. I enlighet med beslut av 1938

års riksdag har riksgäldskontoret för finansiering av statens reservförrådsnämnds

verksamhet i september 1938 till riksbanken för nämndens räkning

överlämnat ettåriga skattkammarväxlar å sammanlagt 35,000,000 kronor,

vilka förfalla till betalning den 10 september 1939. Under tiden t. o. m. den

31 december 1938 har nämnden härav tagit i anspråk växlar å sammanlagt

kronor 30,000,000. Av de jämlikt 1937 års riksdags beslut till nämndens

förfogande ställda och av nämnden helt i anspråk tagna skattkammarväxlarna

å 70,000,000 kronor förföllo växlar å 32,000,000 kronor till betalning

den 20 september 1938 samt växlar å 14,000,000 kronor den 1 november

samma år. Löptiden å ifrågavarande växlar har förlängts till respektive den

20 mars och den 1 maj 1939. De av nämnden disponerade beloppen hava i

riksgäldskontorets räkenskaper bokförts å riksgäldsverkets fond, dels såsom

tillfällig statsskuld, dels ock såsom fordran hos statens reservförrådsnämnd.

Tillfällig statsskuld: Lån hos statsinstitutioner och fonder. Alltsedan den

1 juli 1937 redovisas såsom tillfällig statsskuld lån hos vissa statsinstitutioner

och fonder, nämligen domänverket, statens reproduktionsanstalt, exportkreditfonden,

utrikesdepartementets arvsbyrå, sparbankernas säkerhetskassa

samt Aktiebolaget Vin- och spritcentralen. Riksgäldskontorets skuld på

grund av dessa lån uppgick den 30 juni 1938 till 6,164,539 kronor 92 öre.

Under senare halvåret 1938 överlämnades ytterligare för förvaltning från

domänverket 16,500,000 kronor och från exportkreditfonden kronor

57,003: 70. Å andra sidan har av de för sistnämnda fond innestående medlen

i november 1938 återbetalats 15,000 kronor.

Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret

till förvaltning uppgick den 30 juni 1938 till 325,000,000 kronor. Härav

återbetalade riksgäldskontoret under senare halvåret 1938 i fyra poster

sammanlagt 125,000,000 kronor. Å andra sidan har statskontoret i december

månad samma år överlämnat samma belopp, 125,000,000 kronor för förvaltning.

Statskontorets fordran uppgick alltså vid senaste årsskiftet till oförändrat

325,000,000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 16 september 1938 har riksgäldskontoret

den 29 i samma månad utfärdat och till riksbanken överlämnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

5

förbindelse att till banken vid anfordran överlämna svenska statens 3 °/o

obligationer å nom. 300,000 kronor, att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående

av 5 %>, 4 V, %>, 3 Va % samt 3 °/o statsobligationer å sammanlagt

norn. 700,000 kronor, av banken innehavas såsom en gemensam pant för

Mälarprovinsernas centralkassas för jordbrukskredit förbindelser.

Enligt beslut av 1923 års riksdag äger riksgäldskontoret att för beredande

åt domänverket av rörelsekapital tillhandahålla detta verk en rörlig kredit

av intill 10 milj. kronor. I enlighet med framställning av domänstyrelsen

utbetalade riksgäldskontoret den 4 juli 1938 500,000 kronor å nämnda kredit,

vilken icke sedan år 1929 disponerats av domänverket. Sagda belopp återbetalades

emellertid redan den 19 påföljande augusti. Enligt överenskommelse

mellan fullmäktige och domänstyrelsen skall ränta å de av ifrågavarande

kredit i anspråk tagna medlen tillsvidare utgå efter en räntefot av 2 °/o.

Den 14 december 1938 inbetalade Norrköping—Söderköping—Vikbolandets

järnvägsaktiebolag till riksgäldskontoret återstoden, kronor 376,059: 15,

jämte ränta å bolagets lån ur allmänna jämvägslånefonden.

Sedan Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolags likvidation avslutats,

inbetalades den 15 december 1938 till riksgäldskontoret såsom utdelning

å fordran för bolagets lån från allmänna jämvägslånefonden för anläggning

av järnvägen Sala—Gysinge—Hagaström ett belopp av 164,420 kronor 80

öre. Med anledning härav kommer riksgäldskontorets återstående fordran

å samma lån att avskrivas i räkenskaperna för fonden för låneunderstöd.

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. ät enskilda järnvågar.

Under senare halvåret 1938 har lån från fonden utlämnats dels till Växjö

—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag å sammanlagt 169,870 kronor för

anskaffande av en motorvagn och en rälsomnibus, dels ock för anskaffande

av en motorvagn åt ettvart av nedannämnda järnvägsaktiebolag, nämligen

till Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag å 152,000

kronor, till Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag å 88,760 kronor samt till

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag å 117,400 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionerna nr 2 och 264 framlagda

förslag, medgav 1938 års riksdag, bl. a., att staten finge för luftfartsfondens

räkning övertaga betalningsskyldigheten för vissa lån m. m. för anläggningar

å Bulltofta flygplats, vilka efter övertagandet skulle redovisas å riksgäldsfonden,

varjämte för inlösen vid lämpligt tillfälle av nämnda lan m. m.

å kapitalbudgeten under rubriken Luftfartsfonden för budgetåret 1938/1939

anvisades ett reservationsanslag å 360,200 kronor samt, för täckande av räntor

å lånen, ett förslagsanslag å 16,000 kronor, vilket uppförts å staten för

riksgäldsfonden för samma budgetår. Kapitalbeloppen av ifrågavarande

lån m. m., för vilka staten i enlighet med riksdagens ovanberörda beslut

övertagit betalningsskyldigheten fr. o. m. 1938 års annuiteter, framgå av

följande sammanställning, i vilken jämväl intagits vissa uppgifter angående

lånevillkoren:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Ursprungligt

kapital-

belopp

Kapital- belopp den

1 jan. 1938

Ränte-

fot

Amorteringstid

Kronor

Kronor

%

1) Ur luftfartslånefonden ..........

180,000: —

153,000: -

4

I3/u 1929-1971

2) Av Malmö stad upptaget lån ........

105,000: —

78,655:78

4.75

31/is 1931—1950

3) Av Malmö stad upptaget lån ........

92,199:54

80,247: 93

>4.6

3,/i2 1930—1960

4) Aerotransports skuld till Malmö stads

gas- och elektricitetsverk ..........

57,600: —

48,201:03

5

Vi 1933—1952

Summa kronor

434,799:54

360,104: 74

Sedan fullmäktige delgivits underrättelse angående riksdagens omförmälda

beslut hava de ovan under 1) och 4) upptagna skulderna jämte upplupen

ränta återbetalats per den 1 augusti 1938. De återstående lånen hava efter

därom med Malmö stad förda förhandlingar inlösts, likaledes per den 1

augusti 1938, till kurser, utgörande för 4.75 %-lånet 118.29 % och för 4.6 °/olånet

107.8 %.

Såsom i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1937/1938 meddelats, tillsatte

fullmäktige den 5 maj 1938 en kommitté, benämnd riksdagens byggnadskommitté,

med uppdrag att leda arbetet med den av 1938 års riksdag

beslutade ombyggnaden av riksdagshuset. Sedan numera första ombyggnadsårets

arbeten, för vilka anslagits 1,358,000 kronor, numera avslutats,

har ovannämnda kommitté till fullmäktige avgivit redogörelse för sin verksamhet,

till vilken redogörelse, varav ett exemplar finnes fogat vid denna

berättelse, fullmäktige härmed tillåta sig hänvisa. Kommittén har i sin redogörelse

bl. a. meddelat, att definitiva siffror rörande kostnaderna för ifrågavarande

arbeten ännu ej kunnat färdigställas men att en preliminär beräkning

likväl givit vid handen, att kostnaderna för arbetena torde komma

att understiga de beräknade kostnaderna. Fullmäktige komma sedermera,

så snart kommittén till fullmäktige avgivit fullständig kostnadsredovisning,

att överlämna densamma till Riksdagens bankoutskott.

Slutligen få fullmäktige meddela, att fullmäktige i december 1938 fastställt

ny tjenstgöringsordning för riksgäldskontoret och tjänstgöringsordning för

tjänstemän vid riksdagens hus att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1939.

Vid utarbetandet av de nya tjänstgöringsordningarna har i första hand åsyftats

att, i den mån så visat sig erforderligt, ytterligare skärpa kontrollen över

tjänstemännens värdehandlingsförvaltning. Därjämte hava bestämmelser

införts i vissa ämnen, som ej behandlats i förut gällande tjänstgöringsordning

och instruktion för befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens

hus utan antingen reglerats genom särskilda föreskrifter eller ock

1 Låntagaren är berättigad att från och med den 31 oktober 1940, efter 3 månaders uppsägning,

återbetala lånet i dess helhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

7

varit helt oreglerade. I anledning av den fr. o. m. den 1 juli 1938 genomförda

budgetreformen hava vidare föreskrifterna rörande riksgäldskontorets

medelsförvaltning undergått en genomgripande omarbetning. Ändringar av

saklig natur hava även vidtagits beträffande övriga verksamhetsgrenar,

ehuru av mindre omfattning. Slutligen hava bestämmelserna i förutvarande

tjänstgöringsordning och instruktion även varit föremål för en omfattande

formell revision.

» « i n fx t é\ .E ■ t • t I t t y \d 1*1 > , V* - fcv V ii I , ''■ > Lr\t i _ '' i* . i > I" •’

• I ? '' I1 it ? f " • • Ii ‘ I'' s> il f * > aT ^ ■ * V - < vt 1 f ? '' '' f * * ■ *

Stockholm den 12 januari 1939.

Xt,tJ! j I n ^t-.i t. Altist: ■

KARL HILDEBRAND.

ANDERS RÅSTOCK. GUST. ANDERSSON. AXEL LINDQVIST.

ARTUR RYBERG. KARL MAGNUSSON. ERNST ERIKSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Bilaga.

Redogörelse för de under år 1938 utförda ombyggnadsarbetena å

riksdagshuset, avgiven av Riksdagens byggnadskommitté.

Sedan 1938 års riksdag vid behandling den 4 maj 1938 av bankoutskottets

utlåtande nr 36, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till

förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar jämte en i ämnet väckt

motion, i överensstämmelse med herr Holmgrens m. fl. reservationsvis framförda

yrkande i ämnet, beslutat uppdraga åt fullmäktige att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i reservationen förordats låta verkställa ändringsoch

reparationsarbeten beträffande riksdagshuset, tillsatte riksgäldsfullmäktige

den 5 nyssnämnda månad i enlighet med riksdagens beslut en kommitté

för att närmast leda arbetet med riksdagshusets ombyggnad.

Till ledamöter av kommittén utsågos riksgäldsfullmäktiges ordförande fil.

dr. K. Hildebrand, tillika kommitténs ordförande, ordföranden och vice ordföranden

i riksdagens bankoutskott redaktören O. H. Åkerberg och kommendören

B. F:son Holmgren, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist, ledamoten

av riksdagens andra kammare generaldirektören H. Leo, ledamoten av

riksdagens första kammare byggmästaren J. M. Bäckström, ledamoten av

riksdagens andra kammare lantbrukaren I. J. Pettersson i Rosta, riksgäldsdirektören

F. Sandberg samt byggnadsrådet R. Hjorth.

Kommittén, som antagit benämningen riksdagens byggnadskommitté, sammanträdde

första gången den 7 maj. Därvid beslöt kommittén tillsätta ett

särskilt arbetsutskott för handläggningen av löpande ärenden samt beredning

av viktigare ärenden m. m. Till ledamöter av utskottet utsågos ordföranden

herr Hildebrand samt herrar Sandberg och Hjorth.

Till arkitekt för ombyggnads- och reparationsarbetena antog kommittén

f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson, vilken biträtt riksgäldsfullmäktige vid utarbetandet

av de till riksdagen framlagda förslagen beträffande riksdagshusets

ombyggnad. Nilsson förestår det arkitektkontor, som inrättats i riksdagshuset

i det särskilda utskottets lokaler i utskottsvåningen. Personalen å kontoret

utgöres av en biträdande arkitekt samt tre ritbiträden.

Då arbetena å byggnaden borde igångsättas omedelbart sedan riksdagen

avslutats, medgav tiden icke att utlysa på entreprenad de allmänna arbeten,

som enligt den av riksdagen fastställda planen på arbetenas uppdelning på

tre år skulle utföras under innevarande år. Årets arbeten måste därför utföras

på räkning. Såsom byggmästare för dessa arbeten antog kommittén

byggmästaren O. Engkvist, Stockholm, vilken deltagit i de föregående årens

utredningsarbeten beträffande ombyggnadsplanerna och därför i förväg var

väl insatt i det honom nu givna uppdraget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

9

I det kontrakt, som kommittén upprättade med Engkvist, bestämdes att

vid leveranser uppgående till ett värde av minst 10,000 kronor anbud alltid

skulle infordras. Detta gällde jämväl beträffande arbeten, som skulle utföras

av eventuella underentreprenörer. Anordningen med arbetets utförande

på räkning utesluter alltså icke entreprenadförfarande i vissa delar och

har kommit i tillämpning för en mycket stor del av arbetena.

Ät ingenjören Karl G. Eklund, Stockholm, vilken tidigare deltagit i förarbetena

beträffande frågan om modernisering av värme- och ventilationsanordningarna

i riksdagshuset, uppdrog kommittén att uppgöra definitiva

förslag i ämnet och sedermera leda och kontrollera hithörande arbeten.

Till särskild kontrollant för tätningsarbetena å riksdagshusets tak antog

kommittén byrådirektören hos byggnadsstyrelsen N. T. Royen.

Omedelbart sedan det egentliga riksdagsarbetet avslutats i början av juni,

igångsattes byggnadsarbetena. De första dagarna inskränkte man sig emellertid

till arbetena i restauranglokalen. Med de yttre arbetena, vilka givetvis

krävde uppsättande av ställningar runt byggnaden, ansåg man sig böra dröja

till efter kungajubiléet den 16 juni. Efter nämnda datum påbörjades uppsättandet

av ställningarna och efter hand som de blevo färdiga vid någon

del av huset, påbörjades där takarbetena.

Enligt det program till isolering av barriärerna, som ingick i riksgäldsfullmäktiges

förslag till bankoutskottet vid 1938 års riksdag, skulle de nytillkomna

isoleringslagren erhålla sådant läge, att det vore nödvändigt att med

18 cm. minska totalhöjden å dockorna i barriärerna för att undvika att

byggnaden bleve högre än nu. I sitt med anledning av riksgäldsfullmäktiges

förslag i januari 1938 avgivna yttrande hade byggnadsstyrelsen emellertid

framfört vissa erinringar beträffande förslaget, att dockornas höjd skulle

minskas. Med anledning härav uppgjorde byggnadsrådet Nilsson och byggnadsrådet

Hjorth på kommitténs uppdrag ett förslag, enligt vilket barriärdockornas

höjd skulle bibehållas oförändrad, vilket dock skulle nödvändiggöra

att rummen i den nya vindsvåningen med undantag av de två stora utskottssalarna

minskades i höjd till 2.55 m. i stället för tidigare avsedd höjd

2.70 m. Då den föreslagna minskningen av rumshöjden icke ansetts innebära

alltför stora olägenheter med hänsyn till att de ifrågavarande rummen

skulle bliva relativt små och huvudsakligen användas såsom samtals- och

arbetsrum, beslöt kommittén antaga förslaget.

Vid utförande av arbetena med isolering av barriärerna var avsett, att de

nuvarande kalkstensdockorna i sidopartiernas barriärer, vilka dockor voro

mycket bristfälliga och därför häste utbytas, skulle ersättas med nya dockor.

Fullmäktige hade i sitt yttrande till 1938 års bankoutskott framhållit att det

givetvis varit önskvärt, att kalkstensdockorna utbyttes mot dockor av granit.

Sådana dockor beräknades emellertid i jämförelse med dockor av konststen

draga en merkostnad av 111,000 kronor. Med hänsyn härtill föreslogo fullmäktige,

att för sidobarriärerna skulle anskaffas dockor av konststen. Detta

förslag möttes ej av någon erinran vid riksdagsbehandlingen. Riksdagens

byggnadskommitté infordrade i enlighet härmed anbud å konststensdockor,

nilian;) till riksdagens protokoll 19,1!). 8 sami. Nr 2. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 2.

av vilka anbud det lägsta löd å 29 kronor per docka, eller för samtliga ifrågavarande

420 st. dockor 12,180 kronor. Vid behandlingen av de inkomna anbuden

framhölls emellertid inom kommittén önskvärdheten av att dockor

av granit anskaffades. Med anledning härav upptogos förhandlingar med

statens steninköpskommitté, vilken ingick till Kungl. Maj:t med framställning

i frågan. Steninköpskommittén framhöll därvid bl. a. att med hänsyn

till arbetsförhållandena för kant- och byggnadsstenliuggarna det vore önskvärt

att nämnda dockor utfördes av granit, samt att kostnaden för hela partiet

dockor med behuggningsgrad 3 skulle uppgå till 107,520 kronor. Härav

skulle dock byggnadskommittén icke behöva betala mer än 20,000 kronor;

återstoden skulle utgå av det till inköp av gatsten för statens räkning anvisade

reservationsanslaget. Kungl. Majit bemyndigade sedermera väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att mot en ersättning av 20,000 kronor tillhandahålla

riksdagens byggnadskommitté det parti av granitdockor, som komme att av

statens steninköpskommitté på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande inköpas

av kommittén. Infordrade anbud å konststensdockor slutade visserligen

vid ett lägre belopp, men då dockor av granit måste anses vara att föredraga

till en monumentalbyggnad, hyste byggnadskommittén ingen tvekan att antaga

uppgörelsen, i all synnerhet som i kostnadsberäkningen till 1938 års riksdag

här föreliggande utgift upptagits till 18,000 kronor.

Enligt det ursprungliga programmet var vidare avsett att de i sidobarriärerna

befintliga kalkstensdockorna, som voro hela, skulle placeras i mittpartiets

barriärer för att utbyta där befintliga trasiga dockor. Under arbetets

gång visade sig emellertid, att det icke var lämpligt att insätta kalkstensdockorna

i mittpartiet. Dessa voro nämligen i allmänhet så vittrade att man

måste vara beredd på att, därest dockorna nu insattes i mittpartiet, ett utbyte

av dem måste äga rum örn några år. Med anledning därav har kommittén

genom statens steninköpskommitté erhållit 269 st. granitdockor för mittpartiets

barriärer till ett pris för kommittén av 13,000 kronor.

De på riksdagshuset löpande kostnaderna för granitdockorna å barriärerna

uppgå genom nu nämnda arrangemang, med något mindre tillägg, till

vad konststensdockor å sidopartierna samt konservering av kalkstensdockor

å mittpartiet skulle lia kostat.

Beträffande arbetena i matsalen har kommittén beslutat att i viss mån

göra en avvikning från det förslag, som framlades till 1938 års riksdag.

Nämnda förslag innebar att den gamla matsalen skulle bibehållas ungefärligen

med sin nuvarande golvyta. Då denna ansågs vara i knappaste laget,

skulle det nuvarande kaféets hörnrum avses för servering åtminstone under

lunchtiderna. Som kompensation härför skulle två utrymmen väster om de

nuvarande kafélokalerna tilläggas kaféet, varigenom dess yta skulle bliva

ungefär oförändrad. I avsikt att undvika denna beskärning av lokaler, som

stodo till buds för riksdagsarbetet, har byggnadsrådet Nilsson uppgjort ett

förslag till utvidgning av matsalen innebärande att den norra delen av det

nuvarande kapprummet (korridoren) utanför matsalen till en längd av omkring

18 m. samt vaktmästarnas nuvarande matsal skulle tilläggas matsalen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

11

genom borttagande av vissa skiljeväggar. Nytt kapprum skulle anordnas i

förrådsrummet norr om nuvarande matsalskorridor och ny matsal för vaktmästare

skulle inredas intill detta nya kapprum. Sedan Stockholms allmänna

restaurangbolag hörts i frågan och bolaget förklarat sig för sin del

förorda detsamma till utförande, beslöt kommittén låta utföra ombyggnaden

av matsalsutrymmena enligt nu nämnda förslag.

I det av riksdagen antagna förslaget till förändringar av riksdagshuset ingår

en komplettering av det nuvarande elektriska signalsystemet för kallelse

till votering. Med anledning härav anmodade kommittén Aktiebolaget L. M.

Ericsson att uppgöra förslag till sådan komplettering, som för det nu ifrågavarande

första byggnadsåret avsåg signalanordningarna i restauranglokalerna.

Kommittén har godkänt och låtit utföra de av nämnda bolag föreslagna

signalanordningarna. Genom dessa kommer att i restaurangutrymmena

kallelse till votering i respektive kamrar att tillkännagivas dels genom

ljudsignaler med olika signaler för respektive kamrar dels genom ett optiskt

system (å vissa platser i lokalerna kommer att å en tavla medelst ljussignaler

angivas, för vilken kammare kallelsen till votering gäller).

I bankoutskottets förutnämnda utlåtande anfördes, att för möblering av

de föreslagna nya lokalerna särskilda medel borde ställas till förfogande,

varom fullmäktige i riksgäldskontoret i sinom tid hade att framställa förslag

och kostnadsberäkningar. Beträffande möbleringen av de nya restaurangutrymmena,

som skola tagas i bruk vid instundande riksdag, har det

emellertid varit nödvändigt att redan under år 1938 träffa avgörande. Kommittén

har därför föreslagit riksgäldsfullmäktige att låta beställa vissa för

nämnda utrymmen erforderliga möbler för leverans före riksdagens början.

Förslaget har godkänts av fullmäktige. Ett av kommittén utarbetat förslag

till restauranglokalernas förseende med ny elektrisk armatur har jämväl antagits

av fullmäktige.

Kommittén har för avsikt att inom den närmaste tiden till fullmäktige avgiva

förslag till anskaffande av nya möbler jämväl till den stora matsalen

samt till möblering av vissa av de nytillkommande lokalerna, vilka förslag

äro avsedda att sedermera prövas av riksdagen.

Vad beträffar kostnaderna för de nu utförda ombyggnadsarbetena må slutligen

anmärkas, att definitiva siffror ännu ej kunnat sammanställas, i huvudsak

beroende på att samtliga räkningar och fakturor ännu ej ingivits till

kommittén. En preliminär beräkning giver emellertid vid handen, att kostnaderna

för arbetena torde komma att understiga de beräknade kostnaderna.

Kommittén kommer sedermera, så snart det bliver möjligt, att avgiva en fullständig

kostnadsredovisning.

En mer detaljerad redogörelse för de under första ombyggnadsåret utförda

arbetena meddelas här nedan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1. Restaurangen.

Restaurangens ekonomilokaler hava anordnats i huvudsaklig överensstämmelse

med det förslag, som förelåg vid 1938 års riksdag. Så har en del av

matsalen till en längd av fyra meter tillagts ekonomilokalerna intill densamma

och i dessa utökade lokaler hava inretts kök, kallskänk, kaffekök och

rangeringsutrymmen, varjämte till matsalen lagts det utrymme, som fanns i

entrén till matsalen från den östra huvudingången. Matlagnings- och serveringsarbetena

komma härigenom att förläggas i samma plan. I mellanvåningen

hava anordnats diskrum, omklädningsrum och matsalar för personalen,

kontor för restauratören m. m. Källarvåningen är disponerad för kylrum

och förrådsrum. Två hissar äro anordnade, varav den ena är kombinerad

person- och varuhiss. De ombyggda ekonomilokalerna hava försetts

med tidsenlig restaurangutrustning, kylanläggning och sanitära anordningar.

Rörande matsals- och kaféutrymmena har i övrigt såsom tidigare nämnts

en förändring vidtagits, varigenom de stora korridorutrymmena samt andra,

mindre väl tillvaratagna utrymmen invid restaurangen bättre utnyttjats. Ny

värmelednings- och ventilationsanläggning har även anordnats. För att åstadkomma

möjligast dragfria ventilation hava undertak inlagts i matsals- och

kafélokalema, i vilka tak perforerade järnplåtar möjliggöra tillförande av

förvärmd friskluft med jämnast möjliga fördelning. Undertaken bestå utom

av ovannämnda plåtar av armerad gips och hava utformats som kassetttak.

I vissa av taken hava plafondtak med rampbelysning anordnats. I matsalen

har ungefär samma ljusa färgställning använts, som den tidigare ägde.

I kafélokalerna hava de tidigare mörka färgerna ersatts med ljusare i varierande

färgtoner. I den till det innersta kaférummet hörande alkoven hava

där befintliga fönster utvidgats och en dörr upptagits till korridoren åt norr.

2. Vindsvåningen och taket, barriärer och krön.

Å sidopartierna har vindsvåningens stomme jämte yttertaket utförts programenligt

med endast mindre modifikationer, föranledda bland annat av

det ovan nämnda önskemålet, att barriärdockornas höjd skulle bibehållas.

Utom själva stommen till vindsvåningen har invändigt utförts stomme till

mellanväggar, varjämte golvreglar och träundergolv inlagts.

Beträffande stenarbetena å sidopartiernas övre del hava desamma utförts

enligt programmet med den förändring, som ovan omnämnts i avseende på

de tidigare föreslagna konststensdockornas utbytande mot dockor av granit.

Bibehållandet av dockornas höjd har jämväl föranlett en viss modifikation i

det ursprungliga programmet. De krön, som borttagits, äro följande: sex

obelisker med sousbassement, åtta krön av konststen å södra och norra fasaderna

samt två tornkrön åt Riksgatan. Därjämte har kommittén efter överenskommelse

med bankofullmäktige låtit borttaga de tio kulkrönen å riksbankshusets

tak.

I fråga om ovannämnda arbeten torde följande iakttagelser böra omnämnas.

I barriärens större stenpartier, mäklarna, hade som bakmumingsmaterial

använts vanligt murtegel. Detta material har tydligen icke varit lämpligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

13

härstädes. Vatten har nämligen genomdränkt teglet, som sedermera vid frost

splittrats. Å vissa ställen hava tydliga deformationer av mäklarna på grund

av denna invändiga isbildning kunnat konstateras. Dylik bakmurning av

tegel förefanns jämväl dels å hörnmäklarna under obeliskerna, dels i obeliskernas

sousbassement. Den egentliga obelisken, som beräknats väga omkring

3.5 ton, har alltså vilat på ett skal av granit, medan fundamentets kärna

var av tegel. Här torde stora risker hava förelegat, att den krönande monoliten

kunnat störta ned, i synnerhet som järnförankringar i allmänhet saknades.

Krönen av konststen visade sig vid nedtagningen vara rätt illa åtgångna

och försedda med stora sprickbildningar. Vid nedtagningen av barriärerna

befunnos partierna under underliggaren fuktiga och därstädes saknades,

såsom väntat var, varje spår av isolering.

Å mittpartiets tak har i enlighet med programmet ny isolering samt nytt

golv av sintrade plattor inlagts, varjämte fogar i stenbarriärer och i Sveagruppen

tätats med Igas-kitt. Då det kunde befaras, att Sveagruppens inre utgjordes

av tegelmurning liksom i mäklarna å sidopartierna, har en undersökning

av Sveagruppens inre utförts. Härvid befanns det, dels att betong

använts till bakgjutning av graniten, dels att två mindre luftrum ursparats

vid betonggjutningen. Dessa två utrymmen, vilka kommunicera med varandra,

hava försetts med ventilation genom anbringande av ett galler i sockelns

bakre vägg.

3. Utvändiga fasadreparationer.

Sedan utvändiga ställningar rests, verkställdes en detaljerad undersökning

av fasaderna. Med stöd av denna undersökning hava sedermera utförts dels

fogning av de i stor utsträckning öppna eller skadade fogarna, dels konserveringsarbeten

och reparationer enligt samma metod, som förut använts a

posthuset vid Vasagatan, den s. k. dekositmetoden. Vid arbetenas utförande

har det befunnits, att skadorna å fasaderna i mycket stor utsträckning varit

av den art, att delar av stenarbetena kunnat allt fortfarande falla ned och

skada förbipasserande. En del listbeslag å fasaderna ha måst utbytas mot

nya av koppar. En felaktig konstruktion av de gamla beslagen, innebärande

en kombination av järn och koppar, har medfört beslagens uppfrätning.

Kommittén anser sig böra vitsorda det intresse och den energi, varmed

arbetenas igångsättande och ledning handhafts av alla därmed betrodda och

vilka varit nödvändiga förutsättningar för arbetenas slutförande under den

korta tiden av knappt sju månader.

Stockholm den 9 januari 1939.

Riksdagens byggnadskommitté.

KARL HILDEBRAND.

j T orsten Bjerlöw.

3

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.