Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående viss ändring av i lagen om sparbanker meddelade bestämmelser rörande återbäring av sparbanks grundfond jämte ränta.

1939-03-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:24, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående viss ändring av i lagen om sparbanker meddelade bestämmelser rörande återbäring av sparbanks grundfond jämte ränta.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 2i.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående viss ändring av

i lagen om sparbanker meddelade bestämmelser rörande

återbäring av sparbanks grundfond jämte ränta.

I en inom första kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisad motion nr 27 hava herrar Bengtsson och Johanson, Karl

Emil, hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn

framläggande snarast möjligt för riksdagen av förslag till ändring av gällande

sparbankslag, i syfte att ränta å grundfond skulle kunna utbetalas till

bidragstecknarna, innan villkoren för återbäring av grundfonden uppfyllts.

Enligt 3 § andra stycket 4) sparbankslagen skall i reglemente för sparbank

bland annat angivas, huruvida sparbankens grundfond eller del därav

skall med eller utan ränta återbäras. I 36 § äro vissa bestämmelser meddelade

örn återbetalning av grundfond. Om jämlikt förbehåll i reglementet

sådan fond eller del därav med den ränta, som må vara utfäst, skall återbäras,

må det ej ske annat än i den mån reservfonden uppgår till belopp,

som motsvarar antingen tio gånger grundfonden eller ock en tiondedel av

insättarnas behållning enligt senaste bokslut. Ej heller må återbäring ske,

så länge säkerhetsfond, där sådan bildats, ej återbetalts eller om genom

återbäringen det förhållande, som skall förefinnas emellan sparbankens

inlåning och fonder, skulle rubbas. Ränta å grundfond må ej beräknas

efter högre räntefot än sex procent.

1935 års sparbankssakkunniga framhöllo i sitt den 9 juni 1936 avgivna

betänkande med förslag till lag angående ändring i vissa delar av sparbankslagen,

att de i det föregående angivna reglerna vore av sådan innebörd,

att de, som tillskjuta medel för bildandet av en sparbank, hade tämligen

ovissa utsikter att inom överskådlig framtid återfå sina medel eller

att erhålla ränta därå. De sakkunniga anförde, att alltför restriktiva bestämmelser

i fråga örn möjligheterna att återfå grundfondstillskott och

ränta därå kunde medföra mindre lyckliga konsekvenser i olika hänseenden.

Sålunda kunde härigenom försvåras bildandet av nya sparbanker

i mera kapitalfattiga delar av vårt land, där det kunde erbjuda vanskligheter

att med de nu i lagen stadgade villkoren för grundfondstillskottens

återbetalning och förräntning ernå tillräckliga bidrag för inrättandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 24—26''. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

en sparbank. Det kunde vidare tänkas fall, då de nuvarande bestämmelserna

på förevarande område rent av kunde föranleda risk för att redan

existerande sparbanker utan hänsyn till det samhälleliga intresset av deras

iortvaro bleve upplösta. De sakkunniga erinrade härvid örn den frestelse

att företaga dylik åtgärd, som läge däri att, i den män sparbanks tillgångar

därtill försloge, återbäring av grundfonden jämte ränta enligt 52 §

sparbankslagen skulle äga rum, då sparbanken likviderades. Såsom ytterligare

en olägenhet, som följde av de hittillsvarande bestämmelserna örn

återbäring av grundfond och som måhända hade större praktisk betydelse

än de nyss antydda, borde uppmärksammas faran för att, vid en ny sparbanks

bildande, grundfonden ej bestämdes till ett tillräckligt högt belopp

för att möjliggöra en skälig utveckling av sparbankens rörelse och lämna

insättarna den trygghet, som skulle vara önskvärd.

Med utgångspunkt från sålunda angivna olägenheter, vilka vore förknippade

med gällande lagstiftning, hade de sakkunniga upptagit till övervägande

frågan, huruvida möjligheter funnes att bättre än vad för närvarande

vore fallet tillgodose bidragstecknarnas intressen, utan att grundfondens

ändamål att säkerställa sparbankens verksamhet därigenom behövde

äventyras. De sakkunniga anförde i förevarande hänseende följande:

»I detta^ syfte hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att, under det

att ränta å grundfond enligt gällande bestämmelser ej kan utbetalas förrän

villkoren för återbäring av grundfonden äro uppfyllda och då utgår kumulerad

för de förflutna åren, ränta i stället skall utbetalas av varje års vinst,

oavsett örn förutsättningarna för återbäring av grundfondens kapitalbelopp

äro för handen. Såsom förutsättning härför bör dock gälla, att sparbankens

fonder äro tillräckliga för upprätthållande av det förhållande, som jämlikt

sparbankslagen skall förefinnas emellan sparbankens inlåning och dess fonder,

samt vidare att, i den mån säkerhetsfond, därest sådan bildats, eller

grundfonden gått förlorad, sådan fond uppbringats till det belopp, vartill

den skall uppgå. Därjämte skall, enligt vad förut framhållits, där säkerhetsfond

bildats och ränta därå utfästs, ränta å sådan fond utgå med företrädesrätt

framför ränta a grundfonden. Örn det härefter av årsvinsten återstående

beloppet icke helt skulle förslå till räntebetalning åt grundfondstecknarna,

bör enligt de sakkunnigas mening den ränta, som ej kan täckas avårsvinsten,

icke få, på sätt nu gäller och är avsett att fortfarande gälla i fråga

örn ränta å säkerhetsfonden, kumuleras utan bör sådan ränta bortfalla. Såvitt

de sakkunniga kunna finna bör nu antydda anordning i stort sett bliva

till fördel för bidragstecknarna, vilka icke såsom nu nödgas vänta på ränta

tiil en mer eller mindre avlägsen framtid. Ett dylikt tillvägagångssätt kan

jämväl ur den synpunkten vara att förorda, att sparbankerna icke längre

behöva, på sätt vid tillämpning av hittills gällande bestämmelser rätteligen

borde ske, år efter år räkna med den kumulerade räntan till grundfondstecknarna.

Mot den nu föreslagna anordningen skulle måhända kunna erinras, att

densamma kan bliva alltför förmånlig för bidragstecknarna och omvandla

tecknandet av grundfond för en sparbank till en icke avsedd form av vinstbringande

medelplacering. En sådan utveckling motverkas emellertid av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

3

att enligt förslaget fastslås en skyldighet för sparbank att återbetala grundfonden

till bidragstecknarna, så snart reservfonden uppgår till belopp motsvarande

en tiondedel av insättarnas behållning enligt senaste bokslut, dock

att så ej må ske så länge säkerhetsfond, där sådan bildats, ännu ej återbetalts.

»

1 det av de sakkunniga framlagda lagförslaget hade bestämmelser örn

utbetalande av grundfondsräntan införts i 35 §.

På grundval av sparbankssakkunnigas förslag framlades vid 1937 års

riksdag proposition med förslag till lag om vissa ändringar i sparbankslagen.

I propositionen, som endast behandlade en begränsad del av de spörsmål,

som varit föremål för utredning genom de sakkunniga, upptogs icke något

förslag örn ändring av bestämmelserna om grundfondsräntan.

Motionärerna hava såsom stöd för sitt yrkande anfört i huvudsak följande:
De

nu gällande bestämmelserna att räntan till grundfondstecknarna skall

kumuleras funne motionärerna i likhet med 1935 års sparbankssakkunniga

vara förenade med väsentliga olägenheter. Särskilt i sådant fall, då en sparbanks

grundfond uppginge till ett mera betydande belopp, förefölle det synnerligen

otillfredsställande, att grundfondstecknarna under en avsevärd tidrymd

skulle avstå från avkastning å sina kapitalinsatser. Såvitt motionärerna

hade sig bekant hade det även förekommit fall, då det ifrågasatts att en

sparbank skulle upphöra med sin verksamhet för att därigenom bereda

grundfondstecknarna möjlighet att återbekomma sina kapitalinsatser jämte

ränta. Med hänsyn härtill syntes det vara ett trängande behov, att en lagändring

i förevarande avseende genomfördes. Det förslag härutinnan, som

framlagts av nyssnämnda sakkunniga, ansåge motionärerna vara väl ägnat

att tillvarataga grundfondstecknarnas intressen. Det av motionärerna åsyftade

målet syntes bäst ernås därigenom, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhölle örn framläggande snarast möjligt för riksdagen av ett förslag

till ändring av sparbankslagen i huvudsaklig överensstämmelse med vad

sparbankssakkunniga föreslagit. Motionärerna förutsatte därvid, att de nya

bestämmelserna komme att bliva tillämpliga ej blott å nytillkommande sparbanker

utan även å redan befintliga sparbanker.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande av

sparbanksinspektionen, varjämte styrelsen för svenska sparbanksföreningen

bereus tillfälle alt avgiva yttrande över densamma.

Sparbanksinspektionen har anfört följande:

I motionen nr 27 i första kammaren åsyftas sådan ändring av sparbankslagen

alt ränta å grundfond, som enligt gällande bestämmelser ej kan utbetalas

förrän villkoren för återbäring av grundfonden äro uppfyllda och

då utgår kumulcrad för de förflutna åren, i stället skall utbetalas av värjo

års vinst, oavsett örn förutsättningarna för återbäring av grundfondens

kapitalbelopp äro för handen. Motionärernas yrkande ansluter sig helt till

det förslag, som i förevarande hänseende framlagts i 1935 års sparbankssakkunnigas

den 9 juni 1936 avgivna betänkande med förslag till lag an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

gående ändring i vissa delar av sparbankslagen. Utan motivering tillstyrktes

sistnämnda förslag i den del varom nu är fråga av inspektionen i ett den

15 oktober 1936 efter remiss avgivet utlåtande.

Inspektionens ståndpunkt till denna fråga har icke undergått någon förändring,

sedan inspektionen avgav nyssnämnda utlåtande. Inspektionen

kan vitsorda vad motionärerna anfört därom att det i något fall ifrågasatts

likvidation av sparbank för att därigenom bereda möjlighet för grundfondstecknarna

att återbekomma sina insatser jämte ränta.

Även örn grundade skäl sålunda föreligga för en sådan ändring av sparbankslagens

bestämmelser i nu förevarande ämne, som i berörda motion

ifrågasatts, och även örn en sådan ändring skulle kunna genomföras utan

samband med andra ändringar i samma lag, varom olika förslag blivit

framställda, synes dock frågan örn genomförande av en dylik ändring böra

kunna anstå till dess anledning visar sig föreligga att vidtaga en allmännare

omarbetning av sparbankslagen.

Styrelsen för svenska sparbanksföreningen har anfört följande:

Vad beträffar motionen om ändring av bestämmelserna örn återbäring

och förräntning av sparbanks grundfond synes det uppenbart, att de regler,

som härutinnan meddelas genom 1923 års lagstiftning, äro alltför restriktiva

och ägnade att medföra väsentliga olägenheter dels i så måtto, att svårigheter

kunna uppstå att erhålla erforderliga tillskott till grundfond, varigenom bildandet

av nya sparbanker försvåras och detta särskilt i de mera kapitalfattiga

delar av vårt land såsom t. ex. i Norrland, där behov av ytterligare

sparbanker förefinnes, dels även därigenom att de ovissa utsikter, som äro

förknippade med nuvarande bestämmelser i fråga om möjligheten att inom

överskådlig framtid återfå grundfondstillskott och ränta därå, kunna innebära

frestelse för dem, som tillskjutit medel för bildandet av sparbank, att

sedan reservfond bildats, söka genom sparbankens likvidation återbekomma

tillskjutna medel jämte ränta.

De med de nuvarande reglerna förenade olägenheterna skulle enligt styrelsens

mening kunna till väsentlig del elimineras genom en uppmjukning

av gällande bestämmelser örn ränta å grundfond. I sådant syfte vill styrelsen

för sin del i anslutning till det förslag, som 1935 års sparbankssakkunniga

framlade i ämnet, föreslå bestämmelser av innebörd att under förutsättning

att sparbanks fonder äro tillräckliga för upprätthållande av det förhållande,

som enligt sparbankslagen skall förefinnas mellan dessa och sparbankens

inlåning, och sedan av årets vinst ränta utgått å eventuellt förefintlig

säkerhetsfond, därefter skall av vinsten utgå ränta å grundfond efter en räntefot,

sorn med högst J/2 procent överstiger sparbankens inlåningsränta under

året, därvid dock i intet fall högre ränta än 6 procent örn året skall

beräknas.

Därest under något år ränta icke kunnat lämnas, kunde vad som brustit

få utbekommas av ett följande års vinst, dock med iakttagande därvid av

att räntan, inom nämnda övre gräns, på angivet sätt beräknas efter inlåningsräntan

för det år, då ränta icke kunnat utgå.

De föreslagna reglerna, som därest de upphöjas till lag, givetvis komma

att omfatta allenast sparbanker, som inrättats efter den nya lagstiftningens

ikraftträdande, måste emellertid kompletteras med erforderliga övergångsbestämmelser.

I sådant hänseende vill styrelsen föreslå, att för de äldre

sparbankernas del bör gälla, att de som gjort tillskott till grundfond medgi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

5

vas att, därest de vilja avstå från den rätt de äga att i fortsättningen få nuvarande

regler tillämpade, erhålla möjlighet att efter skriftlig ansökan övergå

till den nya lagens bestämmelser och omedelbart komma i åtnjutande av

ränta, därvid enligt styrelsens mening utbetalning av kumulerad ränta för

tiden före de nya bestämmelsernas ikraftträdande ej skulle få ifrågakomma.

Styrelsen, som ej förbisett att de av styrelsen föreslagna bestämmelserna

kunna vålla svårigheter dels genom att bland sparbanks grundfondsdelägare

kunna råda olika uppfattningar om lämpligheten av en övergång

till det nya systemet eller av att förbliva vid det gamla dels även därigenom

att i vissa fall utredning måhända ej kan vinnas om äganderätten till grundfondsbevis,

föreställer sig emellertid att man till undvikande av dylika olägenheter

kunde träffa sådan anordning, att innehavare av grundfondsandelar,

som önskade utfå ränta, omedelbart erhölle denna, under det att för

de övriga medel avsattes för utbetalning då vederbörande överginge till det

nya systemet eller då de villkor, som gälla enligt nuvarande regler, bleve uppfyllda.

En ändring av den begränsade omfattning, som ovan föreslagits, kan enligt

styrelsens mening ske utan samband med en allmän revision av sparbankslagen.

De ändringar, som hittills ifrågasatts men ej genomförts, äro av

sådan natur, att man enligt styrelsens mening innan man slutgiltigt tager

ställning till desamma bör avvakta utvecklingen och detta särskilt med hänsyn

till att de förhållanden, under vilka sparbankerna liksom andra kreditinrättningar

för närvarande arbeta, väsentligen avvika från vad som förut

ansetts som normala. Den av styrelsen ovan förordade ändringen torde emellertid

få anses vara av behovet verkligen påkallad och styrelsen vill i detta

sammanhang meddela, att enligt vad styrelsen har sig bekant fall förekommit,

då det ifrågasatts att sparbank skulle bringas till likvidation för att

på sådant sätt möjliggöra för grundfondstecknare att återfå sina kapitalinsatser

jämte ränta. Styrelsen vill förty uttala sig för att förslag till bestämmelser

av den innebörd, ovan angivits, framlägges örn möjligt redan till

nästa års riksdag.

Utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen och

i de över densamma avgivna utlåtandena, nämligen att nuvarande bestämmelser

örn återbetalning och förräntning av sparbanks grundfond äro i behov

av ändring samt att en dylik ändring i första hand bör taga sikte på införande

av regler för utbetalning av ränta å grundfond. I likhet med sparbanksinspektionen

finner utskottet emellertid, att med genomförande av en ändring

av sparbankslagen i motionens syfte bör kunna anstå, till dess en

allmännare omarbetning av denna lag vidtages. Även örn ett närmare samband

mellan den i motionen upptagna frågan och övriga framställda ändringsförslag

beträffande sparbankslagen icke föreligger, måste det givetvis

få anses vara till fördel, att — till undvikande av ofta förekommande lagändringar

-— samtliga dessa förslag såvitt möjligt upptagas i ett sammanhang.

Enligt utskottets mening torde icke heller några större olägenheter

vara förenade med ett uppskov med den nu förevarande frågans lösning,

särskilt sorn det icke gjorts gällande, att nuvarande bestämmelser skulle innebära

omedelbar risk för några mindre gynnsamma konsekvenser för spar
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

banksväsendet. Härtill kommer, att grundfondstillskotten skett på nu gällande

villkor i fråga om återbetalning och räntegottgörelse samt grundfondsdelägarnas

insatser i allmänhet torde avse jämförelsevis små belopp. Emellertid

vill utskottet i detta sammanhang uttala önskvärdheten av att ovan

antydda allmänna översyn av sparbankslagen kommer till stånd, så snart

detta överhuvud är möjligt och lämpligt. Med hänsyn till vad nu anförts

linner utskottet sig böra avstyrka bifall till den väckta motionen och får

alltså hemställa,

att förevarande motion I: 27 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Holmström, Nilsson i Mölndal*,

Swartling*, Bodin i Visby, Lindbärg* och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Lovén, Paulsen*, Andersson i Falkenberg, K. A.

Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman* och Andersson i Lindome*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Holmström och Lovén, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Av det ovanstående framgår, att sparbanksinspektionen anser grundade

skäl föreligga för den ändring av sparbankslagen, som föreslås i motionen.

Enligt inspektionens mening bör emellertid denna ändring anstå till dess

en allmän omarbetning av sparbankslagen kommer till stånd. Styrelsen för

svenska sparbanksföreningen anser däremot, att en lagändring av den begränsade

omfattning, som styrelsen förordat, skulle kunna ske utan samband

med en allmän revision av sparbankslagen. Ändringen vore dessutom

av behovet påkallad och styrelsen ville därför uttala sig för att förslag

i ämnet måtte framläggas örn möjligt redan till nästa års riksdag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

7

Då det torde vara ovisst, huruvida omförmälda allmänna revision av

sparbankslagen verkligen kommer att genomföras inom en snar framtid och

då en ändring av här ifrågavarande bestämmelse kan ske oberoende av

övriga ifrågasatta ändringar av sparbankslagen, torde det enligt utskottets

mening vara mest ändamålsenligt, att såsom i motionen föreslås riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om framläggande snarast möjligt av

förslag till ändring av sparbankslagen i anslutning till vad som föreslås i

motionen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion I: 27,

må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville

snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag till ändring

av sparbankslagen i huvudsaklig överensstämmelse med vad

utskottet ovan förordat.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.