Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående underlättande för skogsägare av belåning av avverkade skogsprodukter och försäljningskontrakt avseende skogsprodukter.

1939-03-21 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:30, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående underlättande för skogsägare av belåning av avverkade skogsprodukter och försäljningskontrakt avseende skogsprodukter.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

a

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående underlättande

för skogsägare av belåning av avverkade skogsprodukter

och försäljningskontrakt avseende skogsprodukter.

I en inom andra kammarn väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisad motion nr 238 har herr Pettersson i Rosta jämte fem av

andra kammarens övriga ledamöter hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Majit göra framställning örn skyndsam utredning och förslag

för att möjliggöra och för skogsägarna underlätta belåning av avverkade

skogsprodukter och försäljningskontrakt avseende skogsprodukter».

Till stöd för yrkandet anföres i motionen följande:

Skogsbrukets betydelse för den jordbrukande befolkningen är mycket stor.

Svårigheterna för det mindre skogsbruket att vid försäljningen av produkter

utvinna så goda priser, som marknadsläget ger möjlighet till, kunna i icke

ringa utsträckning övervinnas genom skogsägarnas sammanslutning och gemensamma

utbud i större poster. Emellertid förekommer i icke ringa utsträckning

att skogsägare, som äro. i behov av pengar till omkostnader vid

avverkning framför allt för s. k. sommarhuggningar eller för andra ändamål,

av köpare betinga sig förskott å blivande leverans innan priserna för säsongen

blivit satta. Därvid brukar i fråga om priset överenskommas att säljaren

skall erhålla betalning i överensstämmelse med vad som å orten allmänt

kommer att bjudas eller något liknande.

Sådana överenskommelser verka otvivelaktigt i riktning att hålla priserna

nere och medföra sålunda för den som erhållit förskotten oförmånliga resultat.

En köpare, som sålunda tillförsäkrat sig större kvantiteter, saknar givetvis

anledning att bjuda ett relativt högt pris för att därmed stimulera utbuden

av virke. Han har redan överenskommit om att erhålla de kontrakterade posterna

och han vet att ju mera priserna av köpeanbud drivas i höjden, desto

mer får han betala även för vad som redan kontrakterats.

För att skogsägarna skola skydda sig mot sådana situationer är det nödvändigt

att de äga möjlighet att genom belåning av sina produkter skaffa

pengar utan att samtidigt berövas möjligheten att uppskjuta försäljningen till

dess bättre möjligheter yppa sig att överblicka marknadsläget. En möjlighet

har i detta sammanhang prövats i Norge, gående ut på att skogsägarna med

sina organisationers hjälp belåna försäljningskontrakt, upprättade av skogsägarna

och dessas egna försäljningsorganisationer. Skogsägarorganisationerna

lia därvid iklätts vissa kontrollerande uppgifter samt visst ansvar.

Denna verksamhet har i Norge tagit stor omfattning och det kreditgivandc

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Utskottet.

6

penninginstitutet Ilar icke därav förorsakats risker, som skulle kunna föranleda

tvekan för oss att följa det norska exemplet. En annan utväg synes

vara att bereda möjlighet för belåning av avverkade skogsprodukter ungefär

i överensstämmelse med vad som gäller för belåning av spannmål. Likvid

för försålt virke synes åtminstone i den utsträckning belåningen avser böra

gå genom lånegivaren och dennas rätt genom andra praktiska bestämmelser

tryggas. Eventuellt synas jordbrukskreditkassorna kunna anförtros handhavandet

av sådan kreditgivning samt för den delen det statliga stöd, som

kommer dessa jordbrukares egna företag till del, i motsvarande mån utvidgas.

Frågan örn beredande av ökade kreditmöjligheter för skogsägare var under

behandling vid 1935 års riksdag. I två vid denna riksdag väckta likalydande

motioner (I: 270 och II: 459) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att från

riksgäldskontoret finge till Sveriges riksbank överlämnas svenska statens

obligationer till ett belopp av 10 miljoner kronor att av riksbanken enligt av

Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser innehavas som pant för de

förbindelser centralkassorna för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning,

som av Kungl. Majit bestämdes, utfärdade för erhållande av medel til!

belåning av virkesförsäljningskontrakt, för vilka sammanslutning av skogsägare

iklätt sig betalningsansvar. Motionerna avstyrktes av bankoutskottet

(ull. nr 76) under uttalande bland annat, att — sedan jordbruksutskottet i

avgivet utlåtande nr 80 i anledning av motionerna 1:266 och 11:453 tillstyrkt

en utredning om åtgärder till höjande av skogsbrukets ekonomiska

bärkraft — bankoutskottet förutsatte, att den blivande utredningen även

komme att omfatta den genom de nu föreliggande motionerna framförda

frågan om skogsägarnas kredit. Riksdagen biföll de av bankoutskottet och

jordbruksutskottet sålunda framställda yrkandena.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 jidi och den 23 oktober 1936 hava

sedermera utredningsmän tillkallats för verkställande av utredning rörande

skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunna vidtagas för att

höja dess bärkraft (1936 års skogsutredning). Utredningsmännen hava ännu

icke slutfört sitt uppdrag.

Frågan rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunna

vidtagas för att höja dess bäx-kraft, är — såsom framgår av den lämnade redogörelsen

— för närvarande föremål för utredning av sakkunniga, som i anledning

av skrivelse av 1935 års riksdag tillkallats enligt beslut av Kungl.

Majit. Enligt vad utskottet inhämtat, kommer denna utredning att omfatta

jämväl de spörsmål beträffande skogsägarnas driftskredit, som upptagits

i nu förevarande motion. Vid sådant förhållande finner utskottet icke

erforderligt, att riksdagen nu i skrivelse till Kungl. Majit gör framställning

om utredning och förslag i ämnet. Utskottet får därför avstyrka bifall till

det i motionen framställda yrkandet och hemställer alltså,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

7

att förevarande motion 11:238 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 mars 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Sandén, Holmström, Sundvik,

Bodin i Visby*, Lindbärg* och Albertsson*;

från andra kammaren: herrar Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman, Andersson i Lindome och Sundberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.