Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 45

1939-05-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:45, Bankoutskottets utlåtande Nr 45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning au Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen

med förslag till lag om ändrad lydelse av 14, 16

och 36 §§ lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank.

I en till riksdagen avlåten, den 31 mars 1939 dagtecknad proposition nr

253, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 14, 16

och 36 §§ lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 14,16 och 36 §§ lagen den 30 juni 1934 (nr 437)

för Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att 14, 16 och 36 §§ lagen den 30 juni 1934 för

Sveriges riksbank skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

14 §.

Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor, som förfalla till betalning

inom ett år.

16 §.

Riksbanken må köpa och sälja:

a) svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;

b) andra svenska obligationer;

c) lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;

d) andra lätt säljbara utländska obligationer än statsobligationer, därest

de förfalla till betalning inom ett år.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 45—46.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

Riksbanken må även förmedla köp och försäljning av obligationer och

statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må---och riksdagen.

36 §.

Fullmäktige i---hållas hemligt.

Utan hinder härav äga fullmäktige lämna bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen upplysningar om sådana förhållanden rörande

riksbankens förvaltning, som fullmäktige finna vara av betydelse för dessa

myndigheters ämbetsutövning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Ifrågavarande paragrafer hava i deras nu gällande avfattning följande lydelse:
14

§.

Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor, som förfalla till betalning

inom sex månader.

16 §.

Riksbanken må köpa och sälja svenska obligationer och statspapper samt

lätt säljbara utländska statspapper ävensom förmedla köp och försäljning

av sådana obligationer och statspapper.

Därjämte må riksbanken förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Regements Internationaux) intill belopp, sorn

bestämmes av Konungen och riksdagen.

36 §.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för

förste deputeraden, ledamöter av avdelningskontorens styrelser samt vid

riksbanken anställda tjänstemän skola dolt och förtegat hålla vad enligt

denna lag skall hållas hemligt.

Utan hinder härav äga fullmäktige lämna bank- och fondinspektionen

upplysningar om sådana förhållanden rörande riksbankens förvaltning, som

fullmäktige finna vara av betydelse för bank- och fondinspektionens ämbetsutövning.

I en till Kungl. Majit ställd, den 16 mars 1939 dagtecknad skrivelse hava

fullmäktige i riksbanken hemställt örn vissa ändringar i lagen den 30 juni

1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Skrivelsen behandlar till en början frågan örn riksbankens rätt att köpa

och sälja utländska valutor. I denna del är framställningen i huvudsak av

följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

3

Under de senaste åren har man från svensk sida i stor utsträckning verkställt

säkringar mot förändringar i växelkurserna. Detta gäller framför allt

de delar av den svenska exportindustrien, vilka avsluta leveranskontrakt

i utländsk valuta för långa perioder.

Sedan juli 1933 kunna exportvalutor försäljas per termin även till riksbanken.

Eftersom riksbanken enligt 14 § lagen för Sveriges riksbank kan

köpa endast sådana utländska valutor, som förfalla till betalning inom sex

månader, ha terminsaffärerna måst begränsas till högst denna tidsperiod.

Örn en valuta säkras, betyder detta, att riksbanken får taga hela risken för

en sänkning av växelkurserna. Detta gäller vare sig valutan sålts per termin

till riksbanken eller säkringen verkställts på annat sätt. Däremot föreligga

i andra avseenden vissa olikheter mellan det fall, då säkringen sker i riksbanken,

och övriga fall. Göres säkringen i riksbanken, kommer nämligen

valutan in i landet först vid den tidpunkt, då likviden förfaller till betalning.

Vidare kan exportören disponera över det mot valutan svarande beloppet i

svenska kronor först sedan valutan levererats till riksbanken. Om säkringen

å andra sidan företages utanför riksbanken, blir resultatet för riksbankens

del en omedelbar ökning av valutabehållningen. Dessutom ställes i regel

omedelbart till exportörens förfogande ett mot valutan svarande belopp,

minskat med kostnaderna för säkringstransaktionen. Detta leder till att den

verkan på penningmarknaden, som ett valutainflöde har, gör sig gällande

tidigare än vad som blivit fallet, om valutan sålts per termin till riksbanken.

Det ovan anförda talar enligt fullmäktiges mening för en utsträckning av

riksbankens befogenheter att köpa valutor per termin. Detta torde lämpligen

kunna ernås därigenom, att riksbanken genom ändring av 14 § lagen för Sveriges

riksbank medgives rätt att köpa och sälja utländska valutor, som förfalla

till betalning inom ett år. Såsom ytterligare skäl för en dylik ändring

av riksbankslagen vilja fullmäktige framhålla följande.

Då säkringarna ske genom terminsförsäljningar till riksbanken, gå vinsterna

på säkringstransaktionerna till riksbanken, medan i övriga fall dessa delvis

tillfalla de svenska banker, som förmedla transaktionerna, men huvudsakligen

komma utländska banker till godo. Vidare bör nämnas, att önskemål

framkommit från olika statliga myndigheters, bl. a. utrikesdepartementets,

sida örn att kunna i riksbanken inköpa utländska valutor för perioder

av upp till ett års längd.

Fullmäktige hava i sin framställning vidare uttalat, att med anledning av

de erfarenheter, som gjorts under de senaste åren, frågan om en utvidgning

av riksbankens place rings möjlig het er utom landet torde böra upptagas till

omprövning.

Härutinnan hava fullmäktige — efter att hava framhållit svårigheterna

att för närvarande erhålla ränta å riksbankens dollartillgodohavanden —

anfört i huvudsak följande:

Det bar visat sig, att i vissa fall ränta på dollartillgodohavanden kunde ha

erhållits, örn medlen bundits på längre tid än sex månader. Riksbanken

bar emellertid med hänsyn till bestämmelserna i 14 § riksbankslagen icke

ansett detta möjligt. Olli den föreslagna förändringen av dessa bestämmelser

vidtoges, skulle placeringar på upp till ett år kunna ske. I andra lall kunde

man lia erhållit viss förräntning genom inköp av andra obligationer än statsobligationer.

Enligt nämnda lags 16 § bar riksbanken emellertid för närvarande

icke rätt att inköpa dylika värdepapper, även örn de förfalla lill liela!-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 4o.

Utskottet.

ning efter kort tid. —• Vad ovan sagts om placeringar på den amerikanska

marknaden gäller i viss utsträckning även om placeringar i andra länder.

Under sådana förhållanden anse fullmäktige, att riksbanken borde medgivas

rätt att köpa och sälja även andra lätt säljbara utländska obligationer

än statsobligationer, under förutsättning att de förfalla till betalning inom

ett år.

Fullmäktige vilja framhålla, att till lätt säljbara utländska statspapper

hittills alltid räknats även sådana lätt säljbara utländska värdepapper, som

äro försedda med utländsk stats garanti.

Någon motsvarande förändring av bestämmelserna i 10 § riksbankslagen

om den s. k. supplementära sedeltäckningen bör enligt fullmäktiges mening

icke ifrågakomma. Enligt gällande bestämmelser kunna bland utländska

värdepapper endast lätt säljbara statspapper ingå i den supplementära sedeltäckningen.

Därigenom att andra slag av värdepapper icke få inräknas

i denna, torde vissa garantier skapas för att riksbanken icke i alltför hög

grad ökar sin behållning av dylika värdepapper.

Enligt fullmäktiges mening böra, örn den föreslagna ändringen i bestämmelserna

örn riksbankens placeringar i utlandet kommer till stånd, de utvidgade

möjligheterna att verkställa dylika placeringar begagnas med försiktighet.

Slutligen hava fullmäktige erinrat örn att fullmäktige jämlikt 36 § andra

stycket riksbankslagen äga att utan hinder av gällande sekretessbestämmelser

(35 § samt 36 § första stycket) lämna bank- och fondinspektionen upplysningar

om sådana förhållanden rörande riksbankens förvaltning, som

fullmäktige finna vara av betydelse för bank- och fondinspektionens ämbetsutövning.

Nämnda stadgande bör enligt fullmäktiges mening utsträckas att avse befogenhet

för fullmäktige att lämna motsvarande upplysningar även till sparbanksinspektionen.

Departementschefen har tillstyrkt fullmäktiges ifrågavarande förslag.

Det av fullmäktige i riksbanken framlagda, av departementschefen biträdda

förslaget innebär till en början, att möjlighet skulle beredas riksbanken,

vars rätt till terminsaffärer för närvarande är begränsad till köp och

försäljning av valutor, som förfalla till betalning inom sex månader, att avsluta

terminsaffärer i utländska valutor, som förfalla till betalning inom ett

år. Enligt förslaget skulle riksbanken vidare erhålla rätt att köpa och sälja

även andra lätt säljbara utländska obligationer än statsobligationer, under

förutsättning att de förfalla till betalning inom ett år. Slutligen skulle fullmäktige

givas befogenhet att utan hinder av riksbankslagens sekretessbestämmelser

lämna sparbanksinspektionen upplysningar om sådana förhållanden

rörande riksbankens förvaltning, som fullmäktige finna vara av betydelse för

inspektionens ämbetsutövning.

Vad sålunda föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker fördenskull, att lagen för Sveriges riksbank ändras i de

hänseenden, som innefattas i det vid förevarande proposition fogade lagförslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45- 0

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 11 maj 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg*, Berling, Holmström, Nilsson i Mölndal,

Sundvik, Leander, Bodin i Visby och Albertsson*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén*, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Andersson i Lindome.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 14, 16 och 36 §§ lagen den 30 juni 193 s. 1 i texten