Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 16

1939-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:46, Bankoutskottets utlåtande Nr 16

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli deli 11 maj 1939 kl. 12 in.

Utlåtande, i anledning ao väckt motion om beredande av tjånstcoch

familjepensionsrätt åt extra lantmätare.

I en inom andra kammaren under nr 366 väckt motion har herr Holmbäck,

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 97 angående anslag till

lantmäteriväsendet, hemställt, »att riksdagen ville besluta att det civila tjänstepensionsreglementet

och det allmänna familjepensionsreglementet skola

gälla för extra lantmätare med därvid beräknat pensionsunderlag såsom för

e. o. befattningshavare i lönegrad 21».

Till stöd för detta yrkande anföres i motionen följande:

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 97 har frågan om lönereglering

för distriktslantmätare och extra lantmätare uppskjutits tills vidare.

Denna löneregleringsfråga upptogs efter ett flertal framställningar från lantmätarekåren

och lantmäteristyrelsen till behandling år 1930, då Kungl.

Majit tillkallade vissa sakkunniga, de s. k. lantmätarelönesakkunniga, för

att verkställa utredning i frågan. Dessa avgåvo sedermera den 26 november

1931 betänkande med förslag beträffande lönereglering för viss lantmäteripersonal

m. m. Då departementschefen ansett sig vara tvungen att underkasta

frågan en förnyad utredning, kommer den måhända att kunna fira

tioårsjubileum i praktiskt taget oförändrat skick.

En fråga, som emellertid står i mera löst sammanhang med den ifrågasatta

nya utredningen och som därför torde kunna lösas oberoende av denna,

är frågan om de extra lantmätarnas ställning i pensionshänseende. Dessa

statstjänstemän torde vara de enda, som efter 12 å 15 års tjänstgöring och

vid en ålder av 35—40 år varken äro berättigade till egen pension eller familjepension.

Då de beträffande tjänsteställning i allt motsvara e. o. tjänstemän,

synes rättvisa och billighet kräva, att de även i pensionshänseende

bliva jämställda med dessa.

Som de extra lantmätarnas tjänstgöring i allmänhet är ordnad, leder den

omständigheten att deras pensionsfråga ej är löst till förhållanden, som torde

vara fullkomligt unika inom statsförvaltningen. Efter ett par års tjänstgöring

å lantmäteridistrikt förordnas de extra lantmätarna i regel såsom

assistenter å lantmäterikontor, d. v. s. såsom tjänstemän å extra stat i lönegrad

B 21 med pensionsrätt. Enligt den föreliggande propositionen skola

dessa assistentbefattningar från och med den 1 juli innevarande år uppföras

såsom e. o. befattningar i lönegrad Eo 21, varmed följer pensionsrätt enligt

det civila tjänstepensionsreglementet och det allmänna familjepensionsreglementet.

Efter två å tre års kontorstjänstgöring förordnas de åter till tjänstgöring

å lantmäteridistrikt och förlora därmed pensionsrätten för det tiotal år, som

åtgår innan befordran till ordinarie tjänst kan vinnas. Detta utgör ju en

oformlighet, som torde böra och kunna undanröjas utan ytterligare uppskov

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 46.

7

för utredning. Det tiar även förekommit ömmande fall, då extra lantmätare

fallit bort och lämnat änka och harn utan pension eller förmögenhet.

1 detta sammanhang torde böra erinras örn att riksdagen år 1937 tillerkände

de extra lantmätarna rätt till ersättning för flyttningskostnad i huvudsaklig

överensstämmelse med de för e. o. befattningshavare gällande grunderna.

Beträffande avlönings- och tjänstgöringsförhållandena för extra lantmätare

får utskottet åberopa innehållet i en under hand från lantmäteristgrelsen

införskaffad promemoria av följande lydelse:

Enligt bestämmelserna i 71 § gällande lantmäteriinstruktion (S. F. 468:

1932) må förord till erhållande av distriktslantmätartjänst ej lämnas annan

än den (extra lantmätare), som — utom annat — under sammanlagt minst

ett år i en följd tjänstgjort i lantmäteristyrelsen eller å lantmäterikontor. I

regel omfattar denna tjänstgöring numera 2 å 3 år.

I lantmäteristyrelsen fullgöres nämnda tjänstgöring såsom amanuens —

vilken tjänst är oreglerad —, varvid ersättning utgår dels i form av extralantmätararvode,

dels i form av amanuensarvode. För närvarande tjänstgöra

4 extra lantmätare såsom amanuenser i styrelsen. I undantagsfall förekommer

även, att extra lantmätare förordnats uppehålla ordinarie tjänst i

styrelsen (byråingenjör). Den sammanlagda amanuensersättningen beräknas

skola motsvara den avlöning, som enligt vad nedan sägs tillkommer assistent

å extra stat.

Ä lantmäterikontor fullgöres tjänstgöringen i allmänhet såsom assistent,

vilken befattning är uppförd å extra stat i 21 lönegraden med avlöningsförmåner

enligt 1935 års avlöningsreglemente (S. F. 397:1935). I gällande

avlöningsstat för lantmäterikontoren i länen finnas upptagna 22 sådana befattningar.

Av dessa avses emellertid 18 vara besatta av extra lantmätare

och tills vidare 4 obesatta i avvaktan på avgång av 4 på övergångsstat uppförda

ordinarie assistentbefattningar. Dessutom kan förenämnda tjänstgöring

fullgöras såsom förste assistent, extra assistent eller vikarie för ordinarie assistent

å övergångsstat, vilken är förordnad tjänstgöra å lantmäteridistrikt:

de två sistnämnda slags tjänster äro oreglerade. Förste assistenter äro 9 till

antalet och förordnas i regel för tre år; befattningarna äro uppförda å extra

stat i 24 lönegraden. Extra assistenter — såsom sådana tjänstgöra för närvarande

med helårsförordnande 6 stycken extra lantmätare — åtnjuta ersättning

bestående dels av extralantmätararvode, dels av assistentarvode.

Den sammanlagda ersättningen till extra assistent beräknas praktiskt sett

motsvara avlöningen till assistent å extra stat. Extra lantmätare, som fullgör

tjänstgöring å lantmäteridistrikt, kan emellertid även tillfälligtvis under

kortare tid förordnas såsom extra assistent å lantmäterikontor. Vikarie för

ordinarie assistent å övergångsstat — för närvarande 2 stycken extra lantmätare

— åtnjuter ordinarie befattningshavarens avlöning med avdrag för

dennes pensionsavgifter.

De extra lantmätare, som fullgöra tjänstgöring såsom förste assistent och

assistent å extra stat (motsvarande för närvarande 27 (18 + 9) befattningar),

åtnjuta pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna

familjepensionsreglementet. övriga extra lantmätare (cirka 13 stycken),

som fullgöra tjänstgöring såsom amanuens, t. f. byråingenjör, extra assistent

och t. f. assistent å övergångsstat, sakna pensionsrätt.

Föreskriven tjänstgöring i lantmäteristyrelsen elller å lantmäterikontor

påbörjas nu omkring 7 år efter konstituerandet till extra lantmätare. Befordran

till distriktslantmätare beräknas för närvarande ske efter ytterligare

7 år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 46.

Utskottet.

F. n. finnas omkring 90 extra lantmätare, som fullgjort eller fullgöra ifrågavarande

tjänstgöring hos lantmäteristyrelsen eller å lantmäterikontor.

I sitt den 28 mars 1939 avgivna utlåtande nr 35 i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 97 angående anslag till lantmäteriväsendet har jordbruksutskottet

under punkten 5 förklarat sig dela den av departementschefen i

propositionen uttalade uppfattningen, att frågan om lönereglering för

distriktslantmätare och extra lantmätare icke för närvarande borde upptagas

till avgörande utan underkastas en förnyad utredning. På hemställan av

utskottet har riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för

distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl., att tillämpas från och med

budgetåret 1939/40.

Den omständigheten, att frågan örn lönereglering för distriktslantmätare

och extra lantmätare ännu icke vunnit sin lösning, medför den konsekvensen,

att de extra lantmätarnas pensionsförhållanden icke kunnat bliva ordnade.

Vad först angår de extra lantmätare, som fullgöra stadgad tjänstgöring i lantmäteristyrelsen

eller såsom extra assistent eller t. f. assistent å övergångsstat

å lantmäterikontor, framgår av lantmäteristyrelsens promemoria, att dessa

tjänstemän sakna pensionsrätt under hela sin icke-ordinarie anställning. De

extra lantmätare åter, som fullgöra tjänstgöring såsom förste assistent eller

assistent å extra stat å lantmäterikontor, åtnjuta under den tid, denna tjänstgöring

pågår, pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna

familjepensionsreglementet. Vid återgång efter några års tjänstgöring

å sådant kontor till tjänstgöring å lantmäteridistrikt förlora dessa tjänstemän

emellertid nämnda pensionsrätt. Först vid utnämning till ordinarie

distriktslantmätare, vilket i allmänhet sker vid en ålder av omkring 40 år,

få de extra lantmätarna — vare sig de tidigare innehaft pensionsrätt eller

icke — sina pensionsförhållanden ordnade enligt de för denna oreglerade

befattning gällande villkoren.

Enligt utskottets mening kan det icke vara rimligt, att befattningshavare

med stadigvarande anställning under så lång tid som här är fallet skall vara

utesluten från pensionsrätt. Vad särskilt angår nyssnämnda extra lantmätare,

som under tjänstgöring å lantmäterikontor förvärvat pensionsrätt, kan

det icke vara med rätt och billighet överensstämmande, att de skola bli sämre

ställda i pensionshänseende på den grund att de till följd av rådande befordringsgång

hava att frånträda anställning å nyreglerad befattning för att tillträda

en oreglerad tjänst. Därest den väntade löneregleringen för lantmäteridistriktens

tjänstemän icke kommer till stånd inom en nära framtid, synas

åtgärder därför böra vidtagas för att ordna här avsedda förhållanden på

ett för personalen tillfredsställande sätt. För egen del är utskottet icke berett

att lämna några närmare anvisningar beträffande det sätt, på vilket denna

fråga lämpligen bör lösas. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

vidtaga de åtgärder, som erfordras för ernående av här avsedda syfte. Därest

detta icke anses kunna ske inom ramen av de bemyndiganden, som riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 46.

9

givit Kungl. Majit i fråga om ordnande av pensionsförhållandena för ickeordinarie

personal, torde förslag i ämnet böra föreläggas riksdagen till godkännande.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 366,

må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville

i anslutning till vad utskottet här ovan anfört vidtaga åtgärder

för beredande av tjänste- och familjepensionsrätt för

extra lantmätare.

Stockholm den 11 maj 1939.

På hankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg*, Berling, Holmström, Nilsson i Mölndal,

Sundvik, Leander, Bodin i Visby och Albertsson*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén*, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Andersson i Lindome.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll t!)3i). 8 sami. Nr 45—46.

il

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 14, 16 och 36 §§ lagen den 30 juni 193 s. 1 i texten