Bankoutskottets utlåtande Nr 5
1939-02-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1939:5, Bankoutskottets utlåtande Nr 5
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
3
Nr 5.
Andorn till riksdagens kansli den 13 februari 1939 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
örn medel för anordnande av en minnesfest i
samband med riksgäldskontorets 150-års jubileum.
1 skrivelse till bankoutskottet den 26 januari 1939 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
hemställt, »att bankoutskottet ville utverka riksdagens bemyndigande
för fullmäktige i riksgäldskontoret att av förslagsanslaget till riksgäldskontoret:
övriga omkostnader taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
2 500 kronor för bestridande av kostnaderna för en minnesfest i samband
med riksgäldskontorets 150-års jubileum».
Till stöd för sin framställning hava fullmäktige anfört följande:
»Under innevarande år hava 150 år förflutit, sedan riksgäldskontoret började
sin verksamhet. På grund av beslut vid 1789 års riksdag inrättades nämligen
detta år ett under riksens ständer stående riksgäldskontor för statsskuldens
förvaltning. Reglementet för fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdades
av hemliga utskottet den 28 april 1789 och fastställdes samma dag av
Konungen. Redan den 15 april hade fullmäktige emellertid hållit sitt första
sammanträde.
Då riksgäldskontorets verksamhet haft en stor och utan tvivel gagnande
betydelse för landet, har det synts fullmäktige lämpligt, att det stundande
150-års minnet av kontorets tillkomst på något sätt hugfästes under innevarande
år. Beträffande de former under vilka detta synts böra ske få fullmäktige
härnedan meddela följande.
Till firandet av ett ämbetsverks jubileum är brukligt att bland annat utgiva
en historik över ämbetsverket. För riksgäldskontorets vidkommande är
detta icke behövligt, enär endast för några få år sedan, år 1934, i det stora
verket över riksdagens historia »Sveriges riksdag» i dess del XIII publicerades
en historik över verkets tillkomst och dess verksamhet fram till närvarande
tid, »Riksgäldskontoret 1789—1934» av Karl Hildebrand. Fullmäktige
hava emellertid ansett, att med anledning av 150-årsjubiléet borde utarbetas
en mindre skrift, vilken skulle innehålla dels en kortfattad historik
över riksgäldskontoret dels en redogörelse för den nuvarande svenska stats
skulden och för kontorets ställning i finanspolitiskt hänseende inom statsförvaltningen.
Liknande mindre redogörelser hava tidigare utarbetats och utgivits
av trycket dels på svenska språket och dels i översättningar till något
eller några av de tre stora kulturspråken. Under år 1928 publicerades sålunda
i Nordisk administrativ tidskrift en redogörelse ».Sveriges statsskuld
och dess förvaltning» av dåvarande förste deputeraden i riksgäldskontoret,
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
professor G. Kobb, vilken redogörelse översattes till tyska och engelska språken,
och år 1933 publicerade doktor Hildebrand i tidskriften Index en redogörelse
»Svenska statens upplåning», vilken utkom jämväl på engelska språket.
Dessa redogörelser hava varit av stort värde för riksgäldskontoret i och
för utdelning i särtryck till kontorets förbindelser i in- och utlandet men äro
nu i det närmaste utgångna och även föråldrade. För närvarande saknas därför
en aktuell, sammanfattande översikt av de svenska statsskuldsförhållandena.
I riksgäldskontorets årsbok lämnas visserligen ingående redogörelser
för kontorets verksamhet, men årsboken är i huvudsak avsedd att utgöra en
rapport över utvecklingen under det senast förflutna budgetåret. Fullmäktige
hava därför uppdragit åt doktor Hildebrand att utarbeta en ny publikation,
jämväl benämnd »Svenska statens upplåning», som skulle göras något
utförligare än den föregående, särskilt i de delar, som hava samband med
jubiléa. Publikationen, som nu är under sättning, kommer att omfatta omkring
50 trycksidor. Den är avsedd att publiceras jämväl på engelska samt
möjligen även på franska och tyska språken och kommer att tillställas riksgäldskontorets
förbindelser i in- och utlandet samt andra för kontorets verksamhet
intresserade.
Jämte nu nämnda skrift komma fullmäktige med anledning av 150-års
jubiléet låta trycka ytterligare en publikation, nämligen en förteckning över
fullmäktige i riksgäldskontoret under tiden 1789—1939. En dylik förteckning
har hittills icke funnits, vilket vid många tillfällen visat sig vara en
olägenhet, särskilt i fråga örn de senaste årtiondena. Utarbetandet av en förteckning
över fullmäktige har därför under de sista åren varit på tal och det
har nu synts ligga nära tillhands, att den kommer till utförande i samband
med jubiléet. Arbetet med förteckningen har anförtrotts åt personhistorikern,
kaptenen F. Wernstedt. Förteckningen, som upptager omkring 300 fullmäktige
och suppleanter, är nu i det närmaste slutförd och kommer att i tryck
omfatta omkring 200 sidor. Den beräknas i likhet med den förut omnämnda
redogörelsen utkomma i början av april månad. Fullmäktige vilja omnämna
att i det under åren 1918—1931 med anledning av riksbankens 250-års jubileum
1918 utgivna verket »Sveriges Riksbank» finnes i del V en förteckning
»Fullmäktige i Riksbanken, personhistoriska uppgifter». I denna förteckning
äro upptagna samtliga bankofullmäktige alltifrån bankens tillkomst år 1668
med en kortfattad biografi för varje fullmäktig respektive suppleant. Den av
riksgäldsfullmäktige nu föranstaltade förteckningen skulle i stort sett komma
att likna förteckningen över bankofullmäktige.
I anledning av 150-års minnet hava fullmäktige vidare ansett sig böra
överväga frågan om anordnande av någon festlighet. Med de förbindelser,
sorn riksgäldskontoret har åt mångå olika håll, kunde det ifrågasättas att
anordna en minnesfest jämte en middag med ett större antal inbjudna, omfattande,
förutom kontorets personal, representanter från de många skilda
verksamhetsområden, med vilka kontoret träder i beröring. Ett flertal olika
förslag hava härvid diskuterats. Flera skäl, i första hand kostnadsfrågan, då
det gällt ett mer omfattande förslag, och beträffande de mindre omfattande
förslagen, de svårigheter, som uppkomma vid försöket att göra en tillfredsställande
begränsning, hava emellertid kommit fullmäktige att stanna inför
den lösningen, att en festlighet skulle anordnas huvudsakligen för riksgäldskontorets
personal. Fullmäktige hava nämligen ansett, att vid ett tillfälle som
det nu berörda en festlighet under alla förhållanden bör anordnas för personalen
såsom en uppmuntran och erkänsla för plikttroget arbete.
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
5
Kostnaderna för en sådan festlighet under enkla former skulle med ett
beräknat antal deltagare av 140 å 150 personer uppgå till omkring 2 500
kronor.»
Då riksgäldskontoret icke förfogar över några medel för bekostandet av
den föreslagna festligheten, hava fullmäktige, på sätt framgår av det ovanstående,
anhållit att för ändamålet få disponera ett belopp av förslagsvis
2 500 kronor.
Vad fullmäktige sålunda föreslagit finner utskottet sig böra tillstyrka. På Utskottet.
grund härav får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige
att av förslagsanslaget till riksgäldskontoret: övriga omkostnader
taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 2 500 kronor
för bestridande av kostnaderna för en minnesfest i samband
med riksgäldskontorets 150-års jubileum.
Stockholm den 9 februari 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg*, Berling, Sandén*, Nilsson
i Mölndal, Swartling, Bodin i Visby och Albertsson*;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen*, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. Nr i—5.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.