Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
1939-05-16 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1939:55, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
1
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor.
I en den 21 april 1939 dagtecknad proposition, nr 278, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit
att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av föredragande departementschefen
i propositionen förordats, utfärda bestämmelser angående ändrade
pensionsvillkor för lärare vid de högre kommunala skolorna.
Beträffande motiveringen för det framlagda förslaget får utskottet, i den
mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av lärarna vid kommunala
mellanskolor, kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och
högre folkskolor återfinnas i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)
för statens pensionsanstalt samt i kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742)
med vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens
pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Genom sistnämnda
kungörelse, som gäller för tiden 1 januari—30 juni 1939, har avsetts att provisoriskt
anknyta pensionsbestämmelserna för de högre kommunala skolformernas
lärare till den år 1938 beslutade och från och med ingången av år
1939 ikraftträdda löneregleringen för dessa lärare.
Huvuddragen av nu gällande bestämmelser äro följande.
Vad beträffar tjänstepension äro enligt statens pensionsanstalts reglemente
pensionsberättigade såväl ordinarie som icke-ordinarie ämneslärare vid de
högre kommunala skolformerna. Beträffande de extra ordinarie eller på viss
lid, ej överstigande ett läsår, anställda lärarna gäller dock såsom villkor för
pensionsrätt, att undervisningen skall omfatta minst 20 timmar i veckan.
För vikarie å med pensionsrätt förenad befattning gäller, förutom nyssnämnda
villkor, att tjänstgöringstiden skall omfatta minst en läsmånad. För Övningslärare
tillämpas enahanda bestämmelser, men då minimiårsavlöning
icke är i författning fastställd för övningslärarbefattning, är reglementet icke
Linning till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. Nr 55. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
gällande, såvida icke befattningen reglerats och statens pensionsanstalt medgivit
befattningens förenande med pensionsrätt.
Tjänstepensionsunderlaget utgör två tredjedelar av den i gällande författning
eller vid godkänd reglering fastställda kontanta minimiårsavlöningen
i högsta lönegraden, ålderstillägg sålunda inräknade; även värdet av naturaförmåner
skall härvid medräknas.
De provisoriska bestämmelserna innebära i huvudsak, att för ordinarie
och extra ordinarie lärare fastställts pensionsunderlag, som motsvara civila
tjänstepensionsreglcmentets pensionsunderlag för den lönegrad, befattningshavaren
enligt avlöningsreglementet för lärare vid de högre kommunala
skolorna tillhör. Underlagen utgöra två tredjedelar av slutlönen å A-ort. För
vikarierande lärare äro fastställda pensionsunderlag, som äro hämtade ur
den i civila tjänstepensionsreglementet upptagna pensionsunderlagsskalan
för extra ordinarie tjänstemän.
Pensionsåldern är 65 år för manlig befattningshavare vid kommunal
mellanskola och kommunal flickskola samt 60 år för annan befattningshavare.
För hel tjänstepension vid avgång efter uppnådd pensionsålder fordras
30 tjänstår för kvinnlig befattningshavare vid kommunal mellanskola
eller kommunal flickskola samt 33 tjänstår för annan befattningshavare. Är
tjänstårens antal mindre än 30 respektive 33, avkortas pensionen i regel proportionellt
mot antalet felande tjänstår.
Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar för det
fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående lidit av sjukdom eller
överskridit 65 års ålder — tjänstepensionsberättigad befattningshavares efterlevande
änka och arvsberättigade egna barn. Pension utgår till änka, så
länge hon lever ogift, och till barn, till dess de uppnå 21 års ålder eller dessförinnan
träda i äktenskap; barn, som vid uppnåendet av 21 års ålder är varaktigt
oförmöget till arbete, bibehåller dock pensionen. Till grund flir familjepensionens
beräkning ligger enligt statens pensionsanstalts reglemente
befattningens familjepensionsunderlag, som utgör 300 kronor jämte 20 procent
av tjänstepensionsunderlaget.
Föredragande departementschefen har inledningsvis framhållit, att vid
den år 1938 beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de högre kommunala
skolformerna de för statliga civila befattningshavare vid nyreglerade
verk gällande lönebestämmelserna varit normgivande. Med hänsyn härtill
hade jämväl de nya statliga pensionsbestämmelserna — sådana de utformats
i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning på den nu lönereglerade
lärarpersonalen vid de högre kommunala skolorna.
I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering tillkallades särskilda sakkunniga,
vilka den 18 mars 1939 överlämnat en promemoria samt utkast till
reglementen dels angående tjänstepension för lärare vid högre kommunala
skolor, dels angående familjepension för efterlevande till sådana lärare.
Jämlikt de sakkunniga givna direktiv har i promemorian även upptagits till
behandling frågan huruvida en förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats
före den 1 januari 1939 avgångna lärare, skulle kunna åvägabringas
genom en vidsträcktare tillämpning å dem av kungörelsen den 18 juni 1925
(nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
3
Över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits
av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen.
I yttrandena har någon erinran ej framkommit mot ett tillämpande av de
statliga pensioneringsprinciperna på lärarpersonalen vid de högre kommunala
skolorna.
Departementschefen har framhållit, att då myndigheternas yttranden över
detaljbestämmelserna ännu icke hunnit inhämtas, departementschefen förutsatte,
att allenast grunderna för de nya pcnsionsbestämmelserna underställdes
riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet av närmare föreskrifter
syntes, sedan riksdagen fattat sitt beslut, få ankomma på Kungl.
Majit.
Pensioneringens omfattning.
Den nu föreliggande frågan avser ordnande av pensionsförhållandena för
lärare, å vilka avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660) för
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor äger tillämpning.
Detta reglemente omfattar ordinarie, extra ordinarie och vikarierande
lärare ävensom timlärare vid de angivna skolformerna. Med extra ordinarie
lärare avses lärare, som anställes för tjänstgöring å befattning, som i föreskriven
ordning inrättats såsom extra ordinarie, och med vikarierande lärare
förstås lärare, som förordnats att såsom vikarie bestrida all den tjänstgöring,
som är förenad med den ordinarie eller extra ordinarie befattning,
vikariatet avser; övriga icke-ordinarie lärare benämnas timlärare. I motsats
till vad förhållandet är med avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr
868) för lärare vid folk- och småskolor omfattar förevarande reglemente
jämväl lärare i övningsämnen.
De sakkunniga, som förordat, att pensionsrätt i princip endast skall tillerkännas
ordinarie och extra ordinarie befattningshavare, med undantag
dock för sådana Övningslärare, för vilka lönebeloppen bestämmas i enlighet
med stadgandet i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet, hava i ämnet anfört
bland annat följande:
Anställningsförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna vid de
högre kommunala skolformerna torde i princip vara jämförliga med motsvarande
förhållanden vid folk- och småskolorna. Med hänsyn härtill och
då pensionsrätten för lärare vid sistnämnda skolor, i överensstämmelse med
vad som gäller för statliga befattningshavare, knutits till ordinarie eller extra
ordinarie anställning, hava de sakkunniga funnit sig böra för de högre kommunala
skolornas vidkommande föreslå en begränsning av pensionsrätten
till att avse innehavare av ordinarie eller extra ordinarie befattning.
Då vikarierande lärare härigenom skulle utestängas från pensionsrätt,
vilja de sakkunniga, i likhet med 1938 års lärarpensionssakkunniga, föreslå,
deis att vikarietjänstgöring å med pensionsrätt förenad befattning tillgodoräknas
som tjänstår för pension, dels ock att den, som tidigare innehaft
extra ordinarie befattning och på grund av befattningens indragning övergått
till vikarietjänstgöring, efter prövning av Kungl. Majit må kunna tillerkännas
pension, som örn den extra ordinarie befattningen alltjämt innehafts.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
De sakkunniga hava härefter berört frågan om ett inordnande av övningslärarna
under de nya pensionsreglementena samt därvid anfört bl. a. följande:
Enligt
riksdagens uttalande är avlöningsreglementet den 11 november 1938
för lärare vid de högre kommunala skolformerna att anse som provisoriskt
i vad det avser Övningslärare och lärare i praktiska läroämnen. På grund
härav hava de sakkunniga funnit det principiellt betänkligt att inordna
dessa lärare under ett nytt definitivt perisioneringssystem, uppbyggt efter
andra riktlinjer än dem, som kommit till uttryck i reglementet för statens
pensionsanstalt.
Skulle en pensionsreglering för övningslärarna vid de högre kommunala
skolorna redan nu åvägabringas, skulle detta vidare medföra, att olika regler
bleve gällande för övningslärarna vid de högre kommunala skolorna och
vid de statliga läroanstalterna. En sådan olikhet, som i och för sig helst bör
undvikas, komme att medföra betydande olägenheter i de fall, då Övningslärare
har sin tjänstgöring förlagd till såväl statlig som kommunal läroanstalt.
Med hänsyn till de här anförda omständigheterna hava de sakkunniga
funnit övervägande skäl tala för att inordnandet av övningslärarna vid de
högre kommunala skolorna under de nya pensionsreglementena bör anstå i
avvaktan på den allmänna översyn av anställnings- och löneförhållandena för
övningslärarna vid samtliga kommunala skolformer, som i olika sammanhang
framhållits som synnerligen önskvärd och som, enligt vad de sakkunniga inhämtat,
inom den närmaste tiden torde vara att förvänta.
De sakkunniga förutsätta, att nyssnämnda lärare bibehållas vid pensionsrält
enligt reglementet för statens pensionsanstalt, och framlägga i ett senare
sammanhang förslag till härför erforderliga föreskrifter, innebärande jämväl
viss anpassning till pensionsvillkoren i de nya pensionsreglementena.
Statens pensionsanstalt uttalar i fråga cm de sakkunnigas förslag örn att
övningslärarna tills vidare skola vara undantagna från tillämpningen av de
nya pensionsreglementena, att det onekligen får anses vara mindre tillfredsställande
att låta väsentligt olika pensionsvillkor gälla för i övrigt i stort
sett likställda lärare. Pensionsanstalten anser emellertid de av de sakkunniga
i förevarande hänseende anförda skälen vara avgörande och motsätter
sig därför icke de sakkunnigas förslag i denna del, särskilt som den
föreslagna anordningen avser allenast en antagligen relativt kort övergångstid.
Skolöverstyrelsen har funnit det skäligt och rättvist, att Övningslärare
av kategorierna ordinarie och extra ordinarie omedelbart inordnas under de
nya pensionsreglementena.
Departementschefen har anfört följande:
Vad de sakkunniga föreslagit angående begränsningen av pensionsrätten
till ordinarie och extra ordinarie lärare finner jag mig böra biträda. Då de
olägenheter, som uppkomma genom borttagandet av generell pensionsrätt
för vikarierande lärare, i hög grad reduceras genom de av de sakkunniga
föreslagna bestämmelserna om tillgodoräkning av vikarietjänstgöring och
tillerkännande äv pension i vissa särskilda fall åt vikarie, vill jag jämväl
biträda de sakkunnigas förslag i dessa delar.
I likhet med de hörda myndigheterna anser jag det vara önskvärt, att de
Bankoutskottets utlåtande Nr 55-
5
nya pensionsbestämmelserna bliva tillämpliga jämväl å övningslärarna.
Emellertid lära övervägande skäl tala för att denna fråga upptages till avgörande
först i samband med den utredning angående de kommunalanställda
lärarnas avlöningsförhållanden m. m., som inom kort bör igångsättas. Vid
denna utredning böra övningslärarnas anställningsvillkor, vilka för närvarande
icke äro att betrakta såsom definitiva, upptagas till närmare övervägande.
Jag tillstyrker därför de sakkunnigas förslag att tills vidare bibehålla
övningslärarna vid pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt.
På sätt i det följande torde få närmare beröras, vill jag likväl förorda,
att vissa jämkningar redan nu vidtagas i övningslärarnas pensionsvillkor.
Pensionsålder och antal tjänstår för hel pension.
De sakkunniga framhålla, att då lärarna vid de högre kommunala skolorna
med avseende å tjänstgöringsförhållanden äro att jämställa med lärarna
vid de statliga läroverken, finnes enligt de sakkunnigas mening icke
anledning att beträffande förstnämnda lärare frångå civila tjänstepensionsreglementets
huvudregler i fråga om pensionsålder, vilka regler, örn man
bortser från övningslärarna, helt kommit i tillämpning för läroverkslärarna.
Då de sakkunniga alltså föreslå en pensionsålder av 60 år för lönegraderna
1—12 och 65 år för högre lönegrader, skulle detta innebära, att den nuvarande
pensionsåldern bibehålies för manlig lärare vid kommunal flickskola
och kommunal mellanskola samt att pensionsåldern höjes från 60
till 65 år för övriga lärare, såväl manliga som kvinnliga.
För hel pension erforderliga antalet tjänstår föreslå de sakkunniga enhetligt
fastställt till 30. Beträffande innehavare av rektorsbefattning hava de
sakkunniga dock funnit sig böra anpassa pensionsbestämmelserna efter dem,
som enligt 3 kap. civila tjänstepensionsreglementet gälla för förordnandetjänstemän
—- däri inbegripna rektorer vid de statliga undervisningsanstalterna.
De sakkunniga hava därför upptagit förslag örn tolv års rektorsförordnande
såsom förutsättning för hel pension såsom rektor.
De sakkunniga hava jämväl tagit ställning till frågan om behovet av vissa
speciella övergångsbestämmelser i anledning av förestående kommunalisering
av vissa enskilda läroanstalter. De sakkunniga anföra härutinnan:
För de sakkunniga har uppgivits, alt den föreslagna höjningen av pensionsåldern
till 65 år skulle komma att medföra vissa olägenheter vid en
förestående kommunalisering av enskilda läroanstalter i Stockholm. Genom
omorganisationen skulle en del lärarinnor bliva övertaliga och den erforderliga
minskningen av antalet befattningshavare skulle enligt ett preliminärt
förslag åvägabringas dels genom avgång vid uppnådd pensionsålder och
dels genom entledigande!! med eller utan ersättning i enlighet med kungörelsen
den 9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter. I uppgjord plan har sålunda beräknats,
att ett trettiotal lärarinnor skulle komma att intill höstterminen
1945 pensioneras, örn avgångsåldern bibehålies vid 60 år, samt att förtidsavgång
med särskild ersättning skulle behöva anlitas i ett tjugutal fall. Då
en höjning av pensionsåldern lill 65 år skulle kunna försvåra avvecklingen
av övertaliga lärarkrafter, har hos de sakkunniga under hand hemställts,
att pensionsåldern för sådana lärarinnor övergångsvis skulle bibehållas vid
60 år. De sakkunnig;! hava emellertid efter samråd med skolöverstyrelsen
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 5-5.
kommit till den uppfattningen, att motsvarande svårigheter icke föreligga å
andra orter än Stockholm samt att förhållandena i Stockholm torde kunna
regleras utan särskilda övergångsanordningar i form av jämkningar i pensionsåldern.
Några åtgärder i frågan hava därför icke av de sakkunniga
föreslagits.
Departementschefen har anfört följande:
Någon erinran har ej gjorts mot de sakkunnigas förslag örn pensionsålder
och för hel pension erforderligt antal tjänstår. Jag har ej heller för min
del funnit anledning att härvidlag frångå de sakkunnigas förslag.
Såsom framgår av vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i propositionen
nr 252 till årets riksdag angående anslag till vissa kommunala
läroanstalter, privatläroverk m. m. kommer en omfattande kommunalisering
av det enskilda flickskoleväsendet att genomföras under nästa budgetår.
I samband härmed torde ett antal lärarinnor, som nu äro anställda vid
de privata flickskolorna, bliva övertaliga. Avvecklingen av denna arbetskraft
försvåras givetvis i viss grad, därest lärarinnornas pensionsålder nu
liöjes till 65 år. Varken de sakkunniga eller skolöverstyrelsen hava dock
ansett sig böra föreslå några särskilda åtgärder i anledning härav. Emellertid
synes följden av en omedelbar höjning av lärarinnornas pensionsålder
Wiva, att vissa av de äldsta lärarinnorna icke böra erhålla fast anställning
vid de kommunala skolorna utan i stället beredas ersättning av statsmedel
jämlikt den av de sakkunniga åberopade kungörelsen den 9 oktober
1931 (nr 344). Härav följer i sin ordning, att dessa lärarinnor icke bliva delaktiga
av den nu ifrågavarande pensionsregleringen. För egen del anser jag
billighetsskäl tala mot en sådan anordning. Jag förordar därför, att en övergångsbestämmelse
meddelas, enligt vilken lärarinna, som före den 1 juli
1939 uppnått en levnadsålder av 55 år och som under nästa budgetår i
samband med kommunalisering av enskild läroanstalt erhåller anställning
vid högre kommunal skola, bibehålies vid nuvarande pensionsålder, 60 år.
Meddelas en sådan övergångsbestämmelse, torde 1931 års kungörelse endast
undantagsvis behöva tillämpas å andra lärarinnor än sådana, som av särskilda
skäl icke böra beredas anställning vid de kommunala skolorna. För
lärarinnornas vidkommande medför övergångsbestämmelsen, att även de
äldsta av dem bliva delaktiga av pensionsregleringen.
Pensionsunderlag och pensionsavdrag.
De sakkunniga hava framhållit huvudsakligen följande:
Då genom den nya löneregleringen lärarna vid de högre kommunala skolformerna
inplacerats å den för statens befattningshavare inom allmänna
civilförvaltningen gällande löneplanen B (för undervisningsväsendet betecknad
med L), torde därav följa att för dessa lärare böra såsom regel i såväl
tjänste- som familjepensionshänseende tillämpas de pensionsunderlag och
pensionsavdrag, som i det statliga pensioneringssystemet gälla för motsvarande
lönegrader å nämnda löneplan.
Sedan kvinnliga befattningshavare genom det nya civila avlöningsreglementet
tillförsäkrats rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen, hava 1938 års
pensionssakkunniga föreslagit sådan ändring i civila tjänstepensionsreglementet
att för varje lönegrad skall gälla allenast ett pensionsunderlag, lika
för man och kvinna. Då motsvarande förändring i avlöningshänseende icke
föreslagits för de högre kommunala skolornas vidkommande, hava de sakkunniga
ansett sig böra upptaga skilda tjänstepensionsunderlag för man och
kvinna.
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
7
Då rektorsbefattningarna vid de högre kommunala skolformerna i princip
ansetts jämförbara med de inom den civila statsförvaltningen förekommande
s. k. förordnandetjänsterna, speciellt de statliga läroanstalternas rektorstjänster,
ha de sakkunniga icke funnit den omständigheten, att en del av
löneförmånerna givits formen av arvode, böra föranleda att pensionsunderlaget
beräknas allenast å lärarlönen. Med denna utgångspunkt ha de sakkunniga
haft att taga under övervägande frågan, i vilken utsträckning rektorsarvodena
böra föranleda höjning av pensionsunderlagen. De sakkunniga
hava stannat för att föreslå, att innehavare av rektorsbefattning i pensionshänseende
hänföres till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola,
kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader
och för rektor vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller
för hans ordinarie lärarbefattning. Detta innebär, att rektor i lägsta
arvodesgruppen — grupp V för kommunal flickskola, kommunal mellanskola
och praktisk mellanskola samt grupp III för högre folkskola — i pensionshänseende
hänföres till den lönegrad, som närmast svarar mot lönen
jämte hela rektorsarvodet. För rektor i högsta arvodesgruppen vid kommunal
flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola, grupp I,
medför åter förslaget, att av rektorsarvodet å 3,360 kronor ett belopp av
allenast 1,440 kronor blir pensionsbildande. Den omständigheten, att här
endast en mindre del av rektorsarvodet tages i beräkning vid bestämmande
av pensionsunderlaget, har icke ansetts böra föranleda ett frångående av
systemet med enhetligt pensionsunderlag, då härmed i viss mån jämförligt
förhållande förefinnes inom det statliga undervisningsväsendet, nämligen i
fråga om rektor vid högre lärarinneseminariet.
Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande såväl
pensionsunderlag som pensionsavdrag. Även i fråga om rektorernas pensionsunderlag
har departementschefen biträtt de sakkunnigas, av statskontoret
och statens pensionsanstalt tillstyrkta förslag.
Särskilda frågor.
För ett genomförande av de förslag, som de sakkunniga framlagt, erfordras
i vissa avseenden utfärdande av särskilda föreskrifter.
Ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.
I reglementet för statens pensionsanstalt böra vidtagas ändringar i syfte
att från reglementets tillämpning undantaga de befattningshavare, som komma
att bliva underkastade de nya pensionsreglementena. Det i det föregående
berörda övergångsstadgandet angående möjlighet till pension för vikarier,
som nu äro anställda och för närvarande äga pensionsrätt, har förutsatts
bliva tillämpligt jämväl å vikarierande Övningslärare.
Beträffande övriga ändringar i pensionsanstaltens reglemente anföra de
sakkunniga bland annat följande.
Med hänsyn till att övningslärarna vid förevarande skolformer inordnats i
det statliga avlöningssystemet synas starka skäl tala för en reglering av dessa
lärares pensionsförhållanden så till vida, att de för dem i reglementet för
statens pensionsanstalt inrymda bestämmelserna angående pensionsålder och
för hel pension erforderligt antal tjänstår bringas att sammanfalla med mot
-
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
svarande bestämmelser i det civila tjänstepensionsreglementet, i vad de avse
Övningslärare vid de statliga läroanstalterna. De sakkunniga vilja sålunda
föreslå, att pensionsåldern fastställes till 65 år för lärare i teckning, slöjd
eller hushållsgöromål och till 63 år för lärare i musik eller gymnastik med
lek eller idrott samt att det för hel pension erforderliga antalet tjänstår bestämmes
till 30.
Departementschefen har biträtt de av de sakkunniga föreslagna ändringarna
i reglementet för statens pensionsanstalt. På förslag av pensionsanstalten
har departementschefen därjämte förordat meddelandet av en särskild
övergångsbestämmelse om fortsatt pensionsrätt för den, som varit extra ordinarie
ämneslärare omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande
men till följd av bristande kompetens icke kunnat erhålla fortsatt anställning
som extra ordinarie.
Huvudmannens bidrag till pensioneringen.
Enligt nuvarande pensioneringsbestämmelser bidrager huvudmannen till
tjänstepensionskostnaderna med en årlig avgift, som för ordinarie befattningshavare
utgör 6 2/3 procent och för icke-ordinarie befattningshavare 2 V2
procent av tjänstepensionsunderlaget. Huvudmansavgiften motsvarar ungefärligen
den dubbla befattningshavaravgiften. De sakkunniga hava funnit
sig böra för bestridande av pensionskostnaderna i princip bibehålla den
nuvarande anordningen med huvudmansavgift och därvid ansett avgiften
lämpligen böra bestämmas till dubbla tjänstepensionsavdraget. Med hänsyn
till angelägenheten av att vid det nya tjänstepensionsreglementets utformning
följa uppställningen av civila tjänstepensionsreglementet har det synts
de sakkunniga mest ändamålsenligt att bestämmelserna angående huvudmansavgift,
i stället för att inrymmas i reglementet, upptagas i kungörelsen
den 9 december 1938 (nr 754) angående statsbidrag till avlöning av lärare
vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor.
Departementschefen har biträtt de sakkunnigas förslag i fråga om bibehållandet
av huvudmansavgift ävensom angående avgiftens storlek. Lika
med de sakkunniga anser departementschefen, att bestämmelser i ämnet
böra intagas i vederbörande statsbidragskungörelse.
Personlig pensionsfyllnad m. m.
De sakkunniga hava under punkten 6 av övergångsbestämmelserna till
tjänstepensionsreglementet intagit bestämmelser om rätt för rektor, som vid
uppnådd pensionsålder innehaft rektorsbefattning under minst tolv år men
endast en del av denna tid varit underkastad bestämmelserna i det nya reglementet,
att genom erläggande av retroaktivavgifter erhålla full rektorspension.
Departementschefen har erinrat, att beträffande folk- och småskollärarna
viss tvekan uppkommit angående lärarens och kommunens inbördes rättigheter
och skyldigheter efter den nyligen för dessa lärare genomförda löneregleringen
i de fall, då läraren enligt kommunens bestämmelser erlagt avgifter
för att erhålla kommunal tilläggspension, samt framhållit, att jämväl
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
9
i fråga om lärarna vid de högre kommunala skolorna sådan tvekan kan
råda. Det synes departementschefen icke uteslutet, att de avgöranden, som
efter slutförd utredning må komma att träffas i hithörande spörsmål, kunna
påverka rektors önskan att genom erläggande av retroaktivavgifter försäkra
sig om full rektorspension. De sakkunniga hava föreslagit, att rektorn
skulle träffa sitt val före den 1 oktober 1939. Det synes departementschefen
vid nu angivna förhållanden troligt, att tiden får väsentligt utsträckas.
Kostnadsberäkningar.
Till belysande av den ekonomiska innebörden av det framlagda förslaget
till nya pensionsreglementen för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor hava de sakkunniga
verkställt vissa beräkningar rörande blivande pensioners och pensionsavdrags
belopp.
Vad först angår tjänstepensionerna har beräkning verkställts rörande den
förändring, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de
föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. På grund av att pensionsåldern
för flertalet lärare föreslås höjd, beräknas summorna av de
under vart och ett av de närmaste åren nybeviljade pensionerna i allmänhet
bliva lägre än de skulle hava blivit enligt förutvarande bestämmelser, detta
trots att pensionsunderlagen höjts. De beräknade kostnadsminskningarna
för vart och ett av åren 1939, 1940, 1944 och 1949 finnas i avrundade tal
upptagna i följande sammanställning:
Beräknad kostnadsminskning
År för under året utgående
tjänstepensioner
1939 ..................... kronor 15,000
1940 ..................... » 70,000
1944 ..................... * 250,000
1949 ..................... » 320,000.
De sålunda angivna kostnadsminskningarna äro beräknade utan beaktande
av den vid pensioneringens omläggning uppstående ökningen av befattningshavarnas
och huvudmännens bidrag till tjänstepensioneringen. ökningen
av summan av befattningshavarnas årliga bidrag har uppskattats till
ungefär 130,000 kronor och motsvarande ökning av huvudmännens avgifter
har beräknats till ungefär 260,000 kronor.
Av det sagda framgår, att statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen
under tiden närmast efter den föreslagna omläggningen kunna väntas bliva
lägre än för närvarande.
Verkställda beräkningar beträffande kostnadsökningarna med avseende
å familjepensioneringcn utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 55. 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
Beräknad kostnadsökning
År för under året utgående
familjepensioner
1939 ..................... kronor 5,000
1940 ..................... » 15,000
1944 ....... » 50,000
1949 ..................... » 100,000.
Dessa kostnadssiffror äro beräknade utan beaktande av föreslagna ändringar
beträffande befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning
av bidragen stiger dessas sammanlagda årliga belopp med ungefär 190,000
kronor; till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna bidragsplikten
skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension
— enligt nuvarande bestämmelser utgår avgift hela livstiden — blir
emellertid ökningen av den årligen inflytande bidragssumman efter hand
något mindre.
Om för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag
ej skall äga rum, kunna alltså för den här betraktade tidsperioden statsverkets
utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt det framlagda
förslaget än enligt de äldre bestämmelserna.
Enligt äldre bestämmelser utgående pensioner.
Kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser örn ny pension
för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
avser att reglera pensioner av äldre typ. Enligt kungörelsen utgår dels
förhöjning I, för att möjliggöra en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens
beräknande å äldre och nyreglerade pensioner, dels ock förhöjning
II, avsedd att åstadkomma en skälig anpassning av de äldre pensionerna
efter de pensionsunderlag, som ligga till grund för motsvarande nyreglerade
pensioner. Förhöjning I är tillämplig å sådana pensionerade lärare vid de
högre kommunala skolformerna, vilka kommit i åtnjutande av pension antingen
enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller tidigare enligt reglementet
för folkskollärarnas pensionsinrättning. Förhöjning II var från
början tillförsäkrad allenast pensionerade statliga befattningshavare och utgör
i allmänhet hälften av skillnaden mellan den genom förhöjning I reglerade
pensionen och motsvarande nyreglerad pension.
Efter att hava erinrat, att i samband med genomförandet år 1938 av pensionsreglering
för lärare vid folk- och småskolor m. fl. pensionsförhöjning II
tillerkändes före den 1 januari 1938 med pension avgångna lärare, anföra
de sakkunniga i fråga örn ett tillämpande av jämväl pensionsförhöjning II å
pensionerna för de före år 1939 avgångna lärarna vid de högre kommunala
skolorna bland annat följande:
Då ifrågavarande lärares avlöning icke åvilar staten i samma utsträckning
som avlöningen för folk- och småskollärare och då vidare tjänstepensioneringen
till största delen bekostas genom huvudmännens och befattningshavarnas
bidrag, hava de sakkunniga ansett, att ett medgivande av förhöjning
II åt pensionerade lärare vid de högre kommunala skolorna skulle föra
utanför det tillämplighetsområde, som ursprungligen avsetts för denna pen
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 5u
-
11
sionsreglering. Med hänsyn härtill och till de konsekvenser, en sådan utvidgning
av tillämplighetsområdet skulle kunna medföra med avseende å andra
befattningshavargrupper, som haft sina löne- och pensionsförhållanden ordnade
på liknande sätt, hava de sakkunniga funnit sig icke böra förorda, att
en förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats före den 1 januari 1939
avgångna lärare vid de högre kommunala skolorna, åvägabringas genom en
vidsträcktare tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Departementschefen har på de av de sakkunniga anförda skälen funnit
sig i likhet med statskontoret och statens pensionsanstalt icke kunna tillstyrka,
att ifrågavarande pensionerade lärare skulle beredas pensionsförbättring genom
att tillerkännas pensionsförhöjning II.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär det i propositionen utskottet.
framlagda förslaget, att de i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna
familjepensionsreglementet innefattade pensioneringsgrunderna i princip
skulle göras tillämpliga å ordinarie och extra ordinarie lärare vid de högre
kommunala skolformerna. Vikarierande lärare, vilka under vissa förutsättningar
hittills ägt pensionsrätt, skulle däremot — på sätt skedde i samband
med genomförandet år 1938 av pensionsreglering för folk- och småskollärare
— utestängas från denna rätt. De olägenheter, som skulle uppkomma
genom borttagandet av generell pensionsrätt för vikarierande lärare,
skulle emellertid i hög grad reduceras genom de föreslagna bestämmelserna
om tillgodoräkning av vikarietjänstgöring och tillerkännande av pension
i vissa särskilda fall åt vikarie. För egen del har utskottet icke funnit
anledning till erinran gentemot förslaget i förevarande hänseenden.
I likhet med departementschefen är utskottet av den uppfattningen, att ett
inordnande av övningslärarna vid de högre kommunala skolorna under de
nya pensionsreglementena bör anstå i avvaktan på den allmänna översyn av
anställnings- och löneförhållandena för Övningslärare vid samtliga kommunala
skolformer, som inom kort torde komma att igångsättas. Utskottet tillstyrker
således förslaget att tills vidare bibehålla övningslärarna vid pensionsrätt
enligt reglementet för statens pensionsanstalt, med de jämkningar
i pensionsvillkoren, som i propositionen förordats.
Grundlinjerna i övrigt för de nya pensioneringsbestämmelserna — sådana
de utformats i propositionen — hava icke givit utskottet anledning till
erinran.
I likhet med departementschefen anser utskottet skäl icke vara för handen
att bereda före den 1 januari 1939 avgångna lärare pensionsförbättring
genom tillerkiinnande åt dem av pensionsförhöjning II enligt kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Utskottet tillstyrker, att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av föredragande departementschefen förordats
utfärda bestämmelser angående ändrade pensionsvillkor för lärare vid
kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande propo
sition.
Stockholm den 16 maj 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg*, Berling*, Friggeråker, Holmström,
Nilsson i Mölndal, Sundvik* och Albertsson*;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K.
A. Westman, Osberg, Svedman och Andersson i Munkal jungby*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
397929. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskol a1 i texten