Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

1939-05-16 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:55, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor.

I en den 21 april 1939 dagtecknad proposition, nr 278, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av föredragande departementschefen

i propositionen förordats, utfärda bestämmelser angående ändrade

pensionsvillkor för lärare vid de högre kommunala skolorna.

Beträffande motiveringen för det framlagda förslaget får utskottet, i den

mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av lärarna vid kommunala

mellanskolor, kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor återfinnas i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)

för statens pensionsanstalt samt i kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742)

med vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens

pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Genom sistnämnda

kungörelse, som gäller för tiden 1 januari—30 juni 1939, har avsetts att provisoriskt

anknyta pensionsbestämmelserna för de högre kommunala skolformernas

lärare till den år 1938 beslutade och från och med ingången av år

1939 ikraftträdda löneregleringen för dessa lärare.

Huvuddragen av nu gällande bestämmelser äro följande.

Vad beträffar tjänstepension äro enligt statens pensionsanstalts reglemente

pensionsberättigade såväl ordinarie som icke-ordinarie ämneslärare vid de

högre kommunala skolformerna. Beträffande de extra ordinarie eller på viss

lid, ej överstigande ett läsår, anställda lärarna gäller dock såsom villkor för

pensionsrätt, att undervisningen skall omfatta minst 20 timmar i veckan.

För vikarie å med pensionsrätt förenad befattning gäller, förutom nyssnämnda

villkor, att tjänstgöringstiden skall omfatta minst en läsmånad. För Övningslärare

tillämpas enahanda bestämmelser, men då minimiårsavlöning

icke är i författning fastställd för övningslärarbefattning, är reglementet icke

Linning till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. Nr 55. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

gällande, såvida icke befattningen reglerats och statens pensionsanstalt medgivit

befattningens förenande med pensionsrätt.

Tjänstepensionsunderlaget utgör två tredjedelar av den i gällande författning

eller vid godkänd reglering fastställda kontanta minimiårsavlöningen

i högsta lönegraden, ålderstillägg sålunda inräknade; även värdet av naturaförmåner

skall härvid medräknas.

De provisoriska bestämmelserna innebära i huvudsak, att för ordinarie

och extra ordinarie lärare fastställts pensionsunderlag, som motsvara civila

tjänstepensionsreglcmentets pensionsunderlag för den lönegrad, befattningshavaren

enligt avlöningsreglementet för lärare vid de högre kommunala

skolorna tillhör. Underlagen utgöra två tredjedelar av slutlönen å A-ort. För

vikarierande lärare äro fastställda pensionsunderlag, som äro hämtade ur

den i civila tjänstepensionsreglementet upptagna pensionsunderlagsskalan

för extra ordinarie tjänstemän.

Pensionsåldern är 65 år för manlig befattningshavare vid kommunal

mellanskola och kommunal flickskola samt 60 år för annan befattningshavare.

För hel tjänstepension vid avgång efter uppnådd pensionsålder fordras

30 tjänstår för kvinnlig befattningshavare vid kommunal mellanskola

eller kommunal flickskola samt 33 tjänstår för annan befattningshavare. Är

tjänstårens antal mindre än 30 respektive 33, avkortas pensionen i regel proportionellt

mot antalet felande tjänstår.

Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar för det

fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående lidit av sjukdom eller

överskridit 65 års ålder — tjänstepensionsberättigad befattningshavares efterlevande

änka och arvsberättigade egna barn. Pension utgår till änka, så

länge hon lever ogift, och till barn, till dess de uppnå 21 års ålder eller dessförinnan

träda i äktenskap; barn, som vid uppnåendet av 21 års ålder är varaktigt

oförmöget till arbete, bibehåller dock pensionen. Till grund flir familjepensionens

beräkning ligger enligt statens pensionsanstalts reglemente

befattningens familjepensionsunderlag, som utgör 300 kronor jämte 20 procent

av tjänstepensionsunderlaget.

Föredragande departementschefen har inledningsvis framhållit, att vid

den år 1938 beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de högre kommunala

skolformerna de för statliga civila befattningshavare vid nyreglerade

verk gällande lönebestämmelserna varit normgivande. Med hänsyn härtill

hade jämväl de nya statliga pensionsbestämmelserna — sådana de utformats

i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning på den nu lönereglerade

lärarpersonalen vid de högre kommunala skolorna.

I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering tillkallades särskilda sakkunniga,

vilka den 18 mars 1939 överlämnat en promemoria samt utkast till

reglementen dels angående tjänstepension för lärare vid högre kommunala

skolor, dels angående familjepension för efterlevande till sådana lärare.

Jämlikt de sakkunniga givna direktiv har i promemorian även upptagits till

behandling frågan huruvida en förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats

före den 1 januari 1939 avgångna lärare, skulle kunna åvägabringas

genom en vidsträcktare tillämpning å dem av kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

3

Över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits

av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen.

I yttrandena har någon erinran ej framkommit mot ett tillämpande av de

statliga pensioneringsprinciperna på lärarpersonalen vid de högre kommunala

skolorna.

Departementschefen har framhållit, att då myndigheternas yttranden över

detaljbestämmelserna ännu icke hunnit inhämtas, departementschefen förutsatte,

att allenast grunderna för de nya pcnsionsbestämmelserna underställdes

riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet av närmare föreskrifter

syntes, sedan riksdagen fattat sitt beslut, få ankomma på Kungl.

Majit.

Pensioneringens omfattning.

Den nu föreliggande frågan avser ordnande av pensionsförhållandena för

lärare, å vilka avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660) för

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor äger tillämpning.

Detta reglemente omfattar ordinarie, extra ordinarie och vikarierande

lärare ävensom timlärare vid de angivna skolformerna. Med extra ordinarie

lärare avses lärare, som anställes för tjänstgöring å befattning, som i föreskriven

ordning inrättats såsom extra ordinarie, och med vikarierande lärare

förstås lärare, som förordnats att såsom vikarie bestrida all den tjänstgöring,

som är förenad med den ordinarie eller extra ordinarie befattning,

vikariatet avser; övriga icke-ordinarie lärare benämnas timlärare. I motsats

till vad förhållandet är med avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr

868) för lärare vid folk- och småskolor omfattar förevarande reglemente

jämväl lärare i övningsämnen.

De sakkunniga, som förordat, att pensionsrätt i princip endast skall tillerkännas

ordinarie och extra ordinarie befattningshavare, med undantag

dock för sådana Övningslärare, för vilka lönebeloppen bestämmas i enlighet

med stadgandet i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet, hava i ämnet anfört

bland annat följande:

Anställningsförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna vid de

högre kommunala skolformerna torde i princip vara jämförliga med motsvarande

förhållanden vid folk- och småskolorna. Med hänsyn härtill och

då pensionsrätten för lärare vid sistnämnda skolor, i överensstämmelse med

vad som gäller för statliga befattningshavare, knutits till ordinarie eller extra

ordinarie anställning, hava de sakkunniga funnit sig böra för de högre kommunala

skolornas vidkommande föreslå en begränsning av pensionsrätten

till att avse innehavare av ordinarie eller extra ordinarie befattning.

Då vikarierande lärare härigenom skulle utestängas från pensionsrätt,

vilja de sakkunniga, i likhet med 1938 års lärarpensionssakkunniga, föreslå,

deis att vikarietjänstgöring å med pensionsrätt förenad befattning tillgodoräknas

som tjänstår för pension, dels ock att den, som tidigare innehaft

extra ordinarie befattning och på grund av befattningens indragning övergått

till vikarietjänstgöring, efter prövning av Kungl. Majit må kunna tillerkännas

pension, som örn den extra ordinarie befattningen alltjämt innehafts.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

De sakkunniga hava härefter berört frågan om ett inordnande av övningslärarna

under de nya pensionsreglementena samt därvid anfört bl. a. följande:
Enligt

riksdagens uttalande är avlöningsreglementet den 11 november 1938

för lärare vid de högre kommunala skolformerna att anse som provisoriskt

i vad det avser Övningslärare och lärare i praktiska läroämnen. På grund

härav hava de sakkunniga funnit det principiellt betänkligt att inordna

dessa lärare under ett nytt definitivt perisioneringssystem, uppbyggt efter

andra riktlinjer än dem, som kommit till uttryck i reglementet för statens

pensionsanstalt.

Skulle en pensionsreglering för övningslärarna vid de högre kommunala

skolorna redan nu åvägabringas, skulle detta vidare medföra, att olika regler

bleve gällande för övningslärarna vid de högre kommunala skolorna och

vid de statliga läroanstalterna. En sådan olikhet, som i och för sig helst bör

undvikas, komme att medföra betydande olägenheter i de fall, då Övningslärare

har sin tjänstgöring förlagd till såväl statlig som kommunal läroanstalt.

Med hänsyn till de här anförda omständigheterna hava de sakkunniga

funnit övervägande skäl tala för att inordnandet av övningslärarna vid de

högre kommunala skolorna under de nya pensionsreglementena bör anstå i

avvaktan på den allmänna översyn av anställnings- och löneförhållandena för

övningslärarna vid samtliga kommunala skolformer, som i olika sammanhang

framhållits som synnerligen önskvärd och som, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

inom den närmaste tiden torde vara att förvänta.

De sakkunniga förutsätta, att nyssnämnda lärare bibehållas vid pensionsrält

enligt reglementet för statens pensionsanstalt, och framlägga i ett senare

sammanhang förslag till härför erforderliga föreskrifter, innebärande jämväl

viss anpassning till pensionsvillkoren i de nya pensionsreglementena.

Statens pensionsanstalt uttalar i fråga cm de sakkunnigas förslag örn att

övningslärarna tills vidare skola vara undantagna från tillämpningen av de

nya pensionsreglementena, att det onekligen får anses vara mindre tillfredsställande

att låta väsentligt olika pensionsvillkor gälla för i övrigt i stort

sett likställda lärare. Pensionsanstalten anser emellertid de av de sakkunniga

i förevarande hänseende anförda skälen vara avgörande och motsätter

sig därför icke de sakkunnigas förslag i denna del, särskilt som den

föreslagna anordningen avser allenast en antagligen relativt kort övergångstid.

Skolöverstyrelsen har funnit det skäligt och rättvist, att Övningslärare

av kategorierna ordinarie och extra ordinarie omedelbart inordnas under de

nya pensionsreglementena.

Departementschefen har anfört följande:

Vad de sakkunniga föreslagit angående begränsningen av pensionsrätten

till ordinarie och extra ordinarie lärare finner jag mig böra biträda. Då de

olägenheter, som uppkomma genom borttagandet av generell pensionsrätt

för vikarierande lärare, i hög grad reduceras genom de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna om tillgodoräkning av vikarietjänstgöring och

tillerkännande äv pension i vissa särskilda fall åt vikarie, vill jag jämväl

biträda de sakkunnigas förslag i dessa delar.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag det vara önskvärt, att de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55-

5

nya pensionsbestämmelserna bliva tillämpliga jämväl å övningslärarna.

Emellertid lära övervägande skäl tala för att denna fråga upptages till avgörande

först i samband med den utredning angående de kommunalanställda

lärarnas avlöningsförhållanden m. m., som inom kort bör igångsättas. Vid

denna utredning böra övningslärarnas anställningsvillkor, vilka för närvarande

icke äro att betrakta såsom definitiva, upptagas till närmare övervägande.

Jag tillstyrker därför de sakkunnigas förslag att tills vidare bibehålla

övningslärarna vid pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

På sätt i det följande torde få närmare beröras, vill jag likväl förorda,

att vissa jämkningar redan nu vidtagas i övningslärarnas pensionsvillkor.

Pensionsålder och antal tjänstår för hel pension.

De sakkunniga framhålla, att då lärarna vid de högre kommunala skolorna

med avseende å tjänstgöringsförhållanden äro att jämställa med lärarna

vid de statliga läroverken, finnes enligt de sakkunnigas mening icke

anledning att beträffande förstnämnda lärare frångå civila tjänstepensionsreglementets

huvudregler i fråga om pensionsålder, vilka regler, örn man

bortser från övningslärarna, helt kommit i tillämpning för läroverkslärarna.

Då de sakkunniga alltså föreslå en pensionsålder av 60 år för lönegraderna

1—12 och 65 år för högre lönegrader, skulle detta innebära, att den nuvarande

pensionsåldern bibehålies för manlig lärare vid kommunal flickskola

och kommunal mellanskola samt att pensionsåldern höjes från 60

till 65 år för övriga lärare, såväl manliga som kvinnliga.

För hel pension erforderliga antalet tjänstår föreslå de sakkunniga enhetligt

fastställt till 30. Beträffande innehavare av rektorsbefattning hava de

sakkunniga dock funnit sig böra anpassa pensionsbestämmelserna efter dem,

som enligt 3 kap. civila tjänstepensionsreglementet gälla för förordnandetjänstemän

—- däri inbegripna rektorer vid de statliga undervisningsanstalterna.

De sakkunniga hava därför upptagit förslag örn tolv års rektorsförordnande

såsom förutsättning för hel pension såsom rektor.

De sakkunniga hava jämväl tagit ställning till frågan om behovet av vissa

speciella övergångsbestämmelser i anledning av förestående kommunalisering

av vissa enskilda läroanstalter. De sakkunniga anföra härutinnan:

För de sakkunniga har uppgivits, alt den föreslagna höjningen av pensionsåldern

till 65 år skulle komma att medföra vissa olägenheter vid en

förestående kommunalisering av enskilda läroanstalter i Stockholm. Genom

omorganisationen skulle en del lärarinnor bliva övertaliga och den erforderliga

minskningen av antalet befattningshavare skulle enligt ett preliminärt

förslag åvägabringas dels genom avgång vid uppnådd pensionsålder och

dels genom entledigande!! med eller utan ersättning i enlighet med kungörelsen

den 9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter. I uppgjord plan har sålunda beräknats,

att ett trettiotal lärarinnor skulle komma att intill höstterminen

1945 pensioneras, örn avgångsåldern bibehålies vid 60 år, samt att förtidsavgång

med särskild ersättning skulle behöva anlitas i ett tjugutal fall. Då

en höjning av pensionsåldern lill 65 år skulle kunna försvåra avvecklingen

av övertaliga lärarkrafter, har hos de sakkunniga under hand hemställts,

att pensionsåldern för sådana lärarinnor övergångsvis skulle bibehållas vid

60 år. De sakkunnig;! hava emellertid efter samråd med skolöverstyrelsen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 5-5.

kommit till den uppfattningen, att motsvarande svårigheter icke föreligga å

andra orter än Stockholm samt att förhållandena i Stockholm torde kunna

regleras utan särskilda övergångsanordningar i form av jämkningar i pensionsåldern.

Några åtgärder i frågan hava därför icke av de sakkunniga

föreslagits.

Departementschefen har anfört följande:

Någon erinran har ej gjorts mot de sakkunnigas förslag örn pensionsålder

och för hel pension erforderligt antal tjänstår. Jag har ej heller för min

del funnit anledning att härvidlag frångå de sakkunnigas förslag.

Såsom framgår av vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i propositionen

nr 252 till årets riksdag angående anslag till vissa kommunala

läroanstalter, privatläroverk m. m. kommer en omfattande kommunalisering

av det enskilda flickskoleväsendet att genomföras under nästa budgetår.

I samband härmed torde ett antal lärarinnor, som nu äro anställda vid

de privata flickskolorna, bliva övertaliga. Avvecklingen av denna arbetskraft

försvåras givetvis i viss grad, därest lärarinnornas pensionsålder nu

liöjes till 65 år. Varken de sakkunniga eller skolöverstyrelsen hava dock

ansett sig böra föreslå några särskilda åtgärder i anledning härav. Emellertid

synes följden av en omedelbar höjning av lärarinnornas pensionsålder

Wiva, att vissa av de äldsta lärarinnorna icke böra erhålla fast anställning

vid de kommunala skolorna utan i stället beredas ersättning av statsmedel

jämlikt den av de sakkunniga åberopade kungörelsen den 9 oktober

1931 (nr 344). Härav följer i sin ordning, att dessa lärarinnor icke bliva delaktiga

av den nu ifrågavarande pensionsregleringen. För egen del anser jag

billighetsskäl tala mot en sådan anordning. Jag förordar därför, att en övergångsbestämmelse

meddelas, enligt vilken lärarinna, som före den 1 juli

1939 uppnått en levnadsålder av 55 år och som under nästa budgetår i

samband med kommunalisering av enskild läroanstalt erhåller anställning

vid högre kommunal skola, bibehålies vid nuvarande pensionsålder, 60 år.

Meddelas en sådan övergångsbestämmelse, torde 1931 års kungörelse endast

undantagsvis behöva tillämpas å andra lärarinnor än sådana, som av särskilda

skäl icke böra beredas anställning vid de kommunala skolorna. För

lärarinnornas vidkommande medför övergångsbestämmelsen, att även de

äldsta av dem bliva delaktiga av pensionsregleringen.

Pensionsunderlag och pensionsavdrag.

De sakkunniga hava framhållit huvudsakligen följande:

Då genom den nya löneregleringen lärarna vid de högre kommunala skolformerna

inplacerats å den för statens befattningshavare inom allmänna

civilförvaltningen gällande löneplanen B (för undervisningsväsendet betecknad

med L), torde därav följa att för dessa lärare böra såsom regel i såväl

tjänste- som familjepensionshänseende tillämpas de pensionsunderlag och

pensionsavdrag, som i det statliga pensioneringssystemet gälla för motsvarande

lönegrader å nämnda löneplan.

Sedan kvinnliga befattningshavare genom det nya civila avlöningsreglementet

tillförsäkrats rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen, hava 1938 års

pensionssakkunniga föreslagit sådan ändring i civila tjänstepensionsreglementet

att för varje lönegrad skall gälla allenast ett pensionsunderlag, lika

för man och kvinna. Då motsvarande förändring i avlöningshänseende icke

föreslagits för de högre kommunala skolornas vidkommande, hava de sakkunniga

ansett sig böra upptaga skilda tjänstepensionsunderlag för man och

kvinna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

7

Då rektorsbefattningarna vid de högre kommunala skolformerna i princip

ansetts jämförbara med de inom den civila statsförvaltningen förekommande

s. k. förordnandetjänsterna, speciellt de statliga läroanstalternas rektorstjänster,

ha de sakkunniga icke funnit den omständigheten, att en del av

löneförmånerna givits formen av arvode, böra föranleda att pensionsunderlaget

beräknas allenast å lärarlönen. Med denna utgångspunkt ha de sakkunniga

haft att taga under övervägande frågan, i vilken utsträckning rektorsarvodena

böra föranleda höjning av pensionsunderlagen. De sakkunniga

hava stannat för att föreslå, att innehavare av rektorsbefattning i pensionshänseende

hänföres till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader

och för rektor vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller

för hans ordinarie lärarbefattning. Detta innebär, att rektor i lägsta

arvodesgruppen — grupp V för kommunal flickskola, kommunal mellanskola

och praktisk mellanskola samt grupp III för högre folkskola — i pensionshänseende

hänföres till den lönegrad, som närmast svarar mot lönen

jämte hela rektorsarvodet. För rektor i högsta arvodesgruppen vid kommunal

flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola, grupp I,

medför åter förslaget, att av rektorsarvodet å 3,360 kronor ett belopp av

allenast 1,440 kronor blir pensionsbildande. Den omständigheten, att här

endast en mindre del av rektorsarvodet tages i beräkning vid bestämmande

av pensionsunderlaget, har icke ansetts böra föranleda ett frångående av

systemet med enhetligt pensionsunderlag, då härmed i viss mån jämförligt

förhållande förefinnes inom det statliga undervisningsväsendet, nämligen i

fråga om rektor vid högre lärarinneseminariet.

Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande såväl

pensionsunderlag som pensionsavdrag. Även i fråga om rektorernas pensionsunderlag

har departementschefen biträtt de sakkunnigas, av statskontoret

och statens pensionsanstalt tillstyrkta förslag.

Särskilda frågor.

För ett genomförande av de förslag, som de sakkunniga framlagt, erfordras

i vissa avseenden utfärdande av särskilda föreskrifter.

Ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.

I reglementet för statens pensionsanstalt böra vidtagas ändringar i syfte

att från reglementets tillämpning undantaga de befattningshavare, som komma

att bliva underkastade de nya pensionsreglementena. Det i det föregående

berörda övergångsstadgandet angående möjlighet till pension för vikarier,

som nu äro anställda och för närvarande äga pensionsrätt, har förutsatts

bliva tillämpligt jämväl å vikarierande Övningslärare.

Beträffande övriga ändringar i pensionsanstaltens reglemente anföra de

sakkunniga bland annat följande.

Med hänsyn till att övningslärarna vid förevarande skolformer inordnats i

det statliga avlöningssystemet synas starka skäl tala för en reglering av dessa

lärares pensionsförhållanden så till vida, att de för dem i reglementet för

statens pensionsanstalt inrymda bestämmelserna angående pensionsålder och

för hel pension erforderligt antal tjänstår bringas att sammanfalla med mot
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

svarande bestämmelser i det civila tjänstepensionsreglementet, i vad de avse

Övningslärare vid de statliga läroanstalterna. De sakkunniga vilja sålunda

föreslå, att pensionsåldern fastställes till 65 år för lärare i teckning, slöjd

eller hushållsgöromål och till 63 år för lärare i musik eller gymnastik med

lek eller idrott samt att det för hel pension erforderliga antalet tjänstår bestämmes

till 30.

Departementschefen har biträtt de av de sakkunniga föreslagna ändringarna

i reglementet för statens pensionsanstalt. På förslag av pensionsanstalten

har departementschefen därjämte förordat meddelandet av en särskild

övergångsbestämmelse om fortsatt pensionsrätt för den, som varit extra ordinarie

ämneslärare omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande

men till följd av bristande kompetens icke kunnat erhålla fortsatt anställning

som extra ordinarie.

Huvudmannens bidrag till pensioneringen.

Enligt nuvarande pensioneringsbestämmelser bidrager huvudmannen till

tjänstepensionskostnaderna med en årlig avgift, som för ordinarie befattningshavare

utgör 6 2/3 procent och för icke-ordinarie befattningshavare 2 V2

procent av tjänstepensionsunderlaget. Huvudmansavgiften motsvarar ungefärligen

den dubbla befattningshavaravgiften. De sakkunniga hava funnit

sig böra för bestridande av pensionskostnaderna i princip bibehålla den

nuvarande anordningen med huvudmansavgift och därvid ansett avgiften

lämpligen böra bestämmas till dubbla tjänstepensionsavdraget. Med hänsyn

till angelägenheten av att vid det nya tjänstepensionsreglementets utformning

följa uppställningen av civila tjänstepensionsreglementet har det synts

de sakkunniga mest ändamålsenligt att bestämmelserna angående huvudmansavgift,

i stället för att inrymmas i reglementet, upptagas i kungörelsen

den 9 december 1938 (nr 754) angående statsbidrag till avlöning av lärare

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor.

Departementschefen har biträtt de sakkunnigas förslag i fråga om bibehållandet

av huvudmansavgift ävensom angående avgiftens storlek. Lika

med de sakkunniga anser departementschefen, att bestämmelser i ämnet

böra intagas i vederbörande statsbidragskungörelse.

Personlig pensionsfyllnad m. m.

De sakkunniga hava under punkten 6 av övergångsbestämmelserna till

tjänstepensionsreglementet intagit bestämmelser om rätt för rektor, som vid

uppnådd pensionsålder innehaft rektorsbefattning under minst tolv år men

endast en del av denna tid varit underkastad bestämmelserna i det nya reglementet,

att genom erläggande av retroaktivavgifter erhålla full rektorspension.

Departementschefen har erinrat, att beträffande folk- och småskollärarna

viss tvekan uppkommit angående lärarens och kommunens inbördes rättigheter

och skyldigheter efter den nyligen för dessa lärare genomförda löneregleringen

i de fall, då läraren enligt kommunens bestämmelser erlagt avgifter

för att erhålla kommunal tilläggspension, samt framhållit, att jämväl

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

9

i fråga om lärarna vid de högre kommunala skolorna sådan tvekan kan

råda. Det synes departementschefen icke uteslutet, att de avgöranden, som

efter slutförd utredning må komma att träffas i hithörande spörsmål, kunna

påverka rektors önskan att genom erläggande av retroaktivavgifter försäkra

sig om full rektorspension. De sakkunniga hava föreslagit, att rektorn

skulle träffa sitt val före den 1 oktober 1939. Det synes departementschefen

vid nu angivna förhållanden troligt, att tiden får väsentligt utsträckas.

Kostnadsberäkningar.

Till belysande av den ekonomiska innebörden av det framlagda förslaget

till nya pensionsreglementen för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor hava de sakkunniga

verkställt vissa beräkningar rörande blivande pensioners och pensionsavdrags

belopp.

Vad först angår tjänstepensionerna har beräkning verkställts rörande den

förändring, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de

föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. På grund av att pensionsåldern

för flertalet lärare föreslås höjd, beräknas summorna av de

under vart och ett av de närmaste åren nybeviljade pensionerna i allmänhet

bliva lägre än de skulle hava blivit enligt förutvarande bestämmelser, detta

trots att pensionsunderlagen höjts. De beräknade kostnadsminskningarna

för vart och ett av åren 1939, 1940, 1944 och 1949 finnas i avrundade tal

upptagna i följande sammanställning:

Beräknad kostnadsminskning

År för under året utgående

tjänstepensioner

1939 ..................... kronor 15,000

1940 ..................... » 70,000

1944 ..................... * 250,000

1949 ..................... » 320,000.

De sålunda angivna kostnadsminskningarna äro beräknade utan beaktande

av den vid pensioneringens omläggning uppstående ökningen av befattningshavarnas

och huvudmännens bidrag till tjänstepensioneringen. ökningen

av summan av befattningshavarnas årliga bidrag har uppskattats till

ungefär 130,000 kronor och motsvarande ökning av huvudmännens avgifter

har beräknats till ungefär 260,000 kronor.

Av det sagda framgår, att statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen

under tiden närmast efter den föreslagna omläggningen kunna väntas bliva

lägre än för närvarande.

Verkställda beräkningar beträffande kostnadsökningarna med avseende

å familjepensioneringcn utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 55. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Beräknad kostnadsökning

År för under året utgående

familjepensioner

1939 ..................... kronor 5,000

1940 ..................... » 15,000

1944 ....... » 50,000

1949 ..................... » 100,000.

Dessa kostnadssiffror äro beräknade utan beaktande av föreslagna ändringar

beträffande befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning

av bidragen stiger dessas sammanlagda årliga belopp med ungefär 190,000

kronor; till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna bidragsplikten

skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension

— enligt nuvarande bestämmelser utgår avgift hela livstiden — blir

emellertid ökningen av den årligen inflytande bidragssumman efter hand

något mindre.

Om för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag

ej skall äga rum, kunna alltså för den här betraktade tidsperioden statsverkets

utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt det framlagda

förslaget än enligt de äldre bestämmelserna.

Enligt äldre bestämmelser utgående pensioner.

Kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser örn ny pension

för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

avser att reglera pensioner av äldre typ. Enligt kungörelsen utgår dels

förhöjning I, för att möjliggöra en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens

beräknande å äldre och nyreglerade pensioner, dels ock förhöjning

II, avsedd att åstadkomma en skälig anpassning av de äldre pensionerna

efter de pensionsunderlag, som ligga till grund för motsvarande nyreglerade

pensioner. Förhöjning I är tillämplig å sådana pensionerade lärare vid de

högre kommunala skolformerna, vilka kommit i åtnjutande av pension antingen

enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller tidigare enligt reglementet

för folkskollärarnas pensionsinrättning. Förhöjning II var från

början tillförsäkrad allenast pensionerade statliga befattningshavare och utgör

i allmänhet hälften av skillnaden mellan den genom förhöjning I reglerade

pensionen och motsvarande nyreglerad pension.

Efter att hava erinrat, att i samband med genomförandet år 1938 av pensionsreglering

för lärare vid folk- och småskolor m. fl. pensionsförhöjning II

tillerkändes före den 1 januari 1938 med pension avgångna lärare, anföra

de sakkunniga i fråga örn ett tillämpande av jämväl pensionsförhöjning II å

pensionerna för de före år 1939 avgångna lärarna vid de högre kommunala

skolorna bland annat följande:

Då ifrågavarande lärares avlöning icke åvilar staten i samma utsträckning

som avlöningen för folk- och småskollärare och då vidare tjänstepensioneringen

till största delen bekostas genom huvudmännens och befattningshavarnas

bidrag, hava de sakkunniga ansett, att ett medgivande av förhöjning

II åt pensionerade lärare vid de högre kommunala skolorna skulle föra

utanför det tillämplighetsområde, som ursprungligen avsetts för denna pen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5u
-

11

sionsreglering. Med hänsyn härtill och till de konsekvenser, en sådan utvidgning

av tillämplighetsområdet skulle kunna medföra med avseende å andra

befattningshavargrupper, som haft sina löne- och pensionsförhållanden ordnade

på liknande sätt, hava de sakkunniga funnit sig icke böra förorda, att

en förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats före den 1 januari 1939

avgångna lärare vid de högre kommunala skolorna, åvägabringas genom en

vidsträcktare tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Departementschefen har på de av de sakkunniga anförda skälen funnit

sig i likhet med statskontoret och statens pensionsanstalt icke kunna tillstyrka,

att ifrågavarande pensionerade lärare skulle beredas pensionsförbättring genom

att tillerkännas pensionsförhöjning II.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär det i propositionen utskottet.

framlagda förslaget, att de i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna

familjepensionsreglementet innefattade pensioneringsgrunderna i princip

skulle göras tillämpliga å ordinarie och extra ordinarie lärare vid de högre

kommunala skolformerna. Vikarierande lärare, vilka under vissa förutsättningar

hittills ägt pensionsrätt, skulle däremot — på sätt skedde i samband

med genomförandet år 1938 av pensionsreglering för folk- och småskollärare

— utestängas från denna rätt. De olägenheter, som skulle uppkomma

genom borttagandet av generell pensionsrätt för vikarierande lärare,

skulle emellertid i hög grad reduceras genom de föreslagna bestämmelserna

om tillgodoräkning av vikarietjänstgöring och tillerkännande av pension

i vissa särskilda fall åt vikarie. För egen del har utskottet icke funnit

anledning till erinran gentemot förslaget i förevarande hänseenden.

I likhet med departementschefen är utskottet av den uppfattningen, att ett

inordnande av övningslärarna vid de högre kommunala skolorna under de

nya pensionsreglementena bör anstå i avvaktan på den allmänna översyn av

anställnings- och löneförhållandena för Övningslärare vid samtliga kommunala

skolformer, som inom kort torde komma att igångsättas. Utskottet tillstyrker

således förslaget att tills vidare bibehålla övningslärarna vid pensionsrätt

enligt reglementet för statens pensionsanstalt, med de jämkningar

i pensionsvillkoren, som i propositionen förordats.

Grundlinjerna i övrigt för de nya pensioneringsbestämmelserna — sådana

de utformats i propositionen — hava icke givit utskottet anledning till

erinran.

I likhet med departementschefen anser utskottet skäl icke vara för handen

att bereda före den 1 januari 1939 avgångna lärare pensionsförbättring

genom tillerkiinnande åt dem av pensionsförhöjning II enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Utskottet tillstyrker, att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av föredragande departementschefen förordats

utfärda bestämmelser angående ändrade pensionsvillkor för lärare vid

kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande propo

sition.

Stockholm den 16 maj 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg*, Berling*, Friggeråker, Holmström,

Nilsson i Mölndal, Sundvik* och Albertsson*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K.

A. Westman, Osberg, Svedman och Andersson i Munkal jungby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

397929. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskol a1 i texten