Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 56

1939-05-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:56, Bankoutskottets utlåtande Nr 56

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

pensionering av vissa befattningshavare vid skyddshemmet

åkerbrukskolonien Hall m. m.

1 en till riksdagen avlåten, den 21 april 1939 dagtecknad proposition nr

281, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta

att direktören för skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall Olof Fryklund

skall från och med tidpunkten för statens övertagande av egendomen Hall

uppföras å indragningsstat under elfte huvudtiteln med åtnjutande av lön

till belopp av 7,140 kronor för år, varå skall utgå dyrtidstillägg, beräknat

enligt grunder, som för närvarande gälla för befattningshavare vid statens

nyreglerade verk med avlöning å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
att

Fryklund skall vara pliktig att efter Kungl. Majits bestämmande mottaga

befattning i statens tjänst mot åtnjutande av avlöning, som icke understiger

den för befattningshavare i statens tjänst med placering i 26 löneklassen

å respektive ort utgående avlöningen, ävensom, om han efter överflyttningen

till indragningsstat erhåller anställning i statens tjänst — däri inbegripet

tjänstgöring hos riksdagen eller dess verk — eller hos landsting eller

kommun, helt eller delvis frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten;
att

Fryklund må efter överförandet å indragningsstat bibehållas vid sin

delaktighet i statens pensionsanstalt, därvid staten skall inträda såsom huvudman,

varom förmäles i pensionsanstaltens reglemente;

att följande anställningshavare vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall,

nämligen jordbruksförmannen Richard Jonas Samuel Melin, gårdssnickare!!

Johan Hjalmar Larsson, chauffören och stalldrängen Karl Svanström, sömmerskan

Aina Susanna Hallén, förmannen Karl Viktor Karlsson, skomakareförmannen

Karl Ejnar Emanuel Samuelsson och trädgårdsmästaren Sven

Gustaf Karlsson, må från och med dagen näst efter den, varunder de i samband

med statens övertagande av egendomen Hall lämna sin anställning,

under återstående livstiden från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära årliga pensioner med följande belopp, nämligen Melin

1.284 kronor, Larsson 1,008 kronor, Svanström 1,236 kronor, Aina Susanna

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 56. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

Hallén 600 kronor, Karl Viktor Karlsson 1,448 kronor, Samuelsson 1,320

kronor och Sven Gustaf Karlsson 1,716 kronor;

att sjuksköterskan vid omförmälda skyddshem Ida Amalia Nilsson Eliasson

må från och med dagen näst efter den, varunder hon i samband med

statens övertagande av egendomen Hall lämnar sin anställning, under återstående

livstiden från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 1,560 kronor, med skyldighet för henne alt

å pensionen vidkännas avdrag för den pension, som framdeles kan bliva

henne tillerkänd från statens pensionsanstalt;

att pensioner och understöd till belopp av sammanlagt 2,000 kronor för

år, som av föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina

för återstående livstiden tillförsäkrats vissa förutvarande befattningshavare

eller efterlevande till befattningshavare vid skyddshemmet åkerbrukskolonien

Hall, må från och med tidpunkten för statens övertagande av egendomen

Hall till vederbörande utgå från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m., skolande dyrtidstillägg icke utbetalas å ifrågavarande pen

sioner och understöd;

samt att förre läraren vid förenämnda skyddshem Johan Emil Holmöns

änka Maria Elisabet Holmén, född Eriksson, må från och med tidpunkten

för statens övertagande av egendomen Hall under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 700 kronor, varå dyrtidstillägg icke

skall utgå.

Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet, i den mån redogörelse

härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

I enlighet med förslag i proposition nr 220 till 1938 års riksdag beslöt riksdagen

(skrivelse nr 291), att den av föreningen till minne av Konung Oscar

I och Drottning Josephina ägda egendomen Hall, som hittills under benämningen

åkerbrukskolonien Hall använts såsom skyddshem för själsligt abnorma

eller kroppsligt sjuka gossar och ynglingar, skulle förvärvas för statsverkets

räkning samt att å egendomen skulle i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag uppföras en säkerhetsanstalt

för förvarade och internerade samt ny sinnessjukavdelning inom

fångvården. Fångvårdens övertagande av egendomen Hall har beräknats

kunna äga rum tidigast den 1 januari 1940.

I samband med statens övertagande av egendomen Hall har, såsom av

nämnda proposition framgår, även behandlats frågan örn anställningsförhållandena

för den därstädes för närvarande anställda personalen. De för utredning

rörande omförmälda skyddshem inom socialdepartementet tillkallade

sakkunniga (1936 års Hallutredning) anförde härutinnan i ett den 10

december 1937 avgivet betänkande bland annat följande:

Av den vid Hall mera fast knutna personalen syntes — frånsett direktören,

beträffande vilken de sakkunniga framlade särskilt förslag — samtliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

3

befattningshavare utom sex. med stor sannolikhet kunna beredas fortsatt anställning

inom här föreliggande vårdområden. De nämnda sex befattningshavarna

skulle vid tiden för upphörandet av föreningens verksamhet å Hall

befinna sig i en ålder av 57—60 år och kunna åberopa 17—26 tjänstår.

Skäligheten syntes bjuda, att staten, för den händelse de icke kunde i fortsättningen

utnyttjas, beviljade dem pensioner till lämpliga belopp. Den totala

årliga kostnaden härför kunde beräknas till 9,000 kronor för år.

Vidkommande direktören funne Hallutredningen det icke kunna med säkerhet

bedömas, huruvida lämplig anställning kunde beredas honom, samt

ansåge sig nödsakad räkna med möjligheten att så icke skulle bliva fallet

och att han borde överföras å indragningsstat. I analogi med vad som skett

i andra liknande fall förutsatte de sakkunniga, att statsbidrag skulle utgå

till hans lön å indragningsstat.

Till f. d. befattningshavare eller efterlevande till befattningshavare vid

skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall utginge för det dåvarande pensioner

och understöd till ett sammanlagt belopp av 2,000 kronor för år. Hallutredningen

tillstyrkte, att statsverket efter åkerbrukskoloniens nedläggande

påtoge sig dessa utgifter.

I berörda skrivelse anförde 1938 års riksdag i fråga om villkoren för statens

övertagande av Hallegendomen bland annat, att det syntes riksdagen

skäligt, att staten övertoge ansvaret för pensionering m. m. av sådan till

anstalten mera fast knuten personal, som icke kunde beredas fortsatt anställning

inom skyddshemsverksamheten, sinnesslövården eller fångvården,

ävensom för redan utgående pensioner eller understöd från Hallföreningen.

I anslutning till vad sålunda förekommit har styrelsen för föreningen till

minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina (här benämnd Hallstyrelsen)

i en till Kungl. Majit ställd skrivelse av den 30 september 1938 framhållit

i huvudsak följande:

Vid skyddshemmet funnes för närvarande anställda tillhopa 47 befattningshavare.

Av dessa vore 28 att anse såsom mera fast anställd personal.

Enligt Hallutredningens betänkande skulle av ifrågavarande 28 befattningshavare

direktören Olof Fryklund uppföras å indragningsstat, varjämte sex

befattningshavare, födda något av åren 1879—1882, skulle, för den händelse

dessa befattningshavare icke kunde i fortsättningen utnyttjas, erhålla pensioner

till lämpligt belopp. Ifrågavarande sex befattningshavare vore jordbruksförmannen

Richard Jonas Samuel Melin, gårdssnickare!! Johan Hjalmar

Larsson, chauffören och stalldrängen Karl Svanström, sömmerskan

Aina Susanna Hallén, förmannen Karl Viktor Karlsson och skomakareförmannen

Karl Ejnar Emanuel Samuelsson.

Samtidigt som styrelsen tillstyrkte de av Hallutredningen föreslagna åtgärderna

beträffande omförmälda sju befattningshavare, ville styrelsen hemställa,

att pension måtte beredas ytterligare två befattningshavare, nämligen

trädgårdsmästaren Sven Gustaf Karlsson och sjuksköterskan Ida Amalia

Nilsson Eliasson.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

Vidkommande den nuvarande direktören å Hall, Olof Fryklund, syntes

lönen å indragningsstaten böra angivas till det belopp, varmed statsbidrag till

avlöningen åt direktören för närvarande utginge, eller 7,140 kronor. Vidare

torde i enlighet med vad som gällde för befattningshavare i statens tjänst,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

som åtnjöte avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, det

procentuella dyrtidstillägget böra minskas till hälften. Det syntes lämpligt, att

statsverket efter Fryklunds överförande å indragningsstat övertoge den på

huvudmannen belöpande andelen av den årliga pensionsavgiften.

Beträffande förslaget örn beredande av pensioner åt de sex befattningshavare,

vilka innefattades i det i propositionen nr 220/1938 gjorda uttalandet

i fråga örn pensionering av vissa befattningshavare i samband nied

statens övertagande av egendomen Hall, bade statskontoret med hänsyn

till den i ärendet förebragta utredningen icke något att erinra mot att pension

av statsmedel bereddes dessa befattningshavare. Enligt statskontorets

mening torde i dessa fall skäligen böra tillämpas ett pensionsunderlag, motsvarande

två tredjedelar av den angivna medellönen. Med denna utgångspunkt

torde pensionerna böra i huvudsak beräknas i förhållande till det av

vederbörande innehavda antalet tjänstår, varjämte avdrag torde böra ske

med 10 procent med hänsyn till att vederbörande icke haft att erlägga pensionsavgifter

eller vidkännas pensionsavdrag. De pensionsbelopp, som härigenom

erhölles, torde emellertid i vissa fall bliva lägre än vad som kunde

anses skäligt. Man torde nämligen vara berättigad antaga att, därest egendomen

icke övertagits av staten, samtliga ifrågavarande befattningshavare

fått kvarstå å sina befattningar intill 60-årsåldern, varigenom de tre yngsta

av dem, nämligen Hallén, K. V. Karlsson och Samuelsson, skulle vid avgången

kunnat räkna med ett större antal tjänstår än vad de innehade vid

skyddshemsverksamhetens nedläggande. Vid nu angivna förhållande syntes

det statskontoret skäligt, att pensionsbeloppen för de nämnda tre befattningshavarna

finge undergå någon jämkning uppåt. Såsom lämplig förhöjning

ville statskontoret därvid föreslå för Hallén 50 kronor, för K. V. Karlsson

100 kronor samt för Samuelsson 150 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle för de sex befattningshavarna

pensionsbeloppen komma att utgöra: för Melin 1,284 kronor, för Larsson

1,008 kronor, för Svanström 1,236 kronor, för Hallén 600 kronor, för K. V.

Karlsson 1,488 kronor samt för Samuelsson 1,320 kronor.

I anledning av framställningen om beredande av pension åt trädgårdsmästaren

Sven Gustaf Karlsson finge statskontoret framhålla, att ämbetsverket

icke blivit övertygat örn nödvändigheten av att redan nu bereda Karlsson

pension, då han icke uppnått högre ålder än 53 år samt syntes vara

frisk och arbetsför. Därest förutsättningar för pension likväl skulle anses

vara för handen, finge statskontoret föreslå, att beloppet av pensionen måtte

bestämmas med tillämpning av de nyss angivna beräkningsgrunderna. Enligt

dessa grunder skulle Karlsson, med en antagen genomsnittslön under de

fem sista budgetåren av 3,132 kronor, komma i åtnjutande av en pension

av 1,521 kronor. Då emellertid Karlsson, därest lian kvarstått i sin befattning

intill 60-årsåldern, syntes hava kunnat räkna 30 tjänstår, torde sagda

belopp böra undergå viss höjning. Statskontoret finge i sådant avseende

såsom skälig pension föreslå ett belopp av 1,716 kronor.

Vad anginge förslaget örn beredandet av pension åt sjuksköterskan Ida

Amalia Nilsson Eliasson, vilken vore delaktig i statens pensionsanstalt, hade

statskontoret med hänsyn till vad i ärendet anförts i fråga örn Eliassons

hälsotillstånd intet att erinra mot att Eliasson, därest fortsatt anställning icke

skulle kunna beredas henne, vid avgången tilldelades ett årligt understöd

av statsmedel med belopp, motsvarande oavkortad sjuksköterskepension från

statens pensionsanstalt, beräknad efter ett pensionsunderlag av 1,560 kronor.

Därvid syntes som villkor böra gälla, att Eliasson inbetalade den henne åvilande

engångsavgiften, 538 kronor, till statens pensionsanstalt. Vidare syntes

böra föreskrivas skyldighet för henne att å ifrågavarande understöd vid
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

5

kännas avdrag för den pension, som framdeles kunde bliva henne tillerkänd

från pensionsanstalten.

Föredragande departementschefen bär anfört i huvudsak följande:

På grund av vad i ärendet förekommit ville departementschefen icke motsätta

sig, att direktören Fryklund efter statens övertagande av ifrågavarande

egendom överfördes å indragningsstat. Beträffande Fryklunds förmåner efter

överförandet å indragningsstat kunde departementschefen väsentligen

ansluta sig till statskontorets förslag. Utöver av statskontoret förordade bestämmelser

syntes emellertid föreskrift böra meddelas örn skyldighet för

Fryklund att efter Kungl. Maj:ts prövning avstå lönen å indragningsstat

eller del därav, i händelse han skulle vinna anställning i statens, riksdagens,

landstings eller kommuns tjänst. Departementschefen förutsatte, att åtgärder

komme att vidtagas för att, såvitt möjligt, bereda Fryklund dylik anställning.

På sätt i ärendet föreslagits borde Fryklund efter överförandet å indragningsstat

bibehållas vid sin delaktighet i statens pensionsanstalt, därvid staten

borde inträda såsom huvudman.

I fråga örn övrig övertalig personal syntes intet vara att erinra emot att

pension bereddes de sex först omförmälda anställningshavarna Melin, Larsson,

Svanström, Hallén, Karl Viktor Karlsson och Samuelsson. Beträffande

storleken av pensionerna åt dessa funne departementschefen sig kunna biträda

statskontorets härutinnan framlagda förslag.

Med hänsyn till de betänkligheter, som av statskontoret anförts gentemot

Hallstyrelsens förslag om pensionering av trädgårdsmästaren Sven Gustaf

Karlsson, hade i samband med ärendets beredning inom finansdepartementet

undersökts möjligheterna att bereda Karlsson sysselsättning efter

skyddshemsrörelsens nedläggande. Med hänsyn till härvid vunna upplysningar

ville departementschefen icke motsätta sig, att Karlsson berättigades

att komma i åtnjutande av pension av statsmedel. Mot det av statskontoret

i händelse av bifall till förslaget örn Karlssons pensionering ifrågasatta pensionsbeloppet,

1,716 kronor, funne departementschefen icke anledning till

erinran.

Hallutredningens förslag om pension åt sjuksköterskan Eliasson, vilket

förslag tillstyrkts av samtliga hörda myndigheter, funne departementschefen

sig ävenledes kunna biträda. I fråga om storleken av pensionen åt Eliasson

finge departementschefen meddela, att enligt inhämtade upplysningar vederbörlig

retroaktivavgift för höjning av pensionsunderlaget åt Eliasson till

1,560 kronor numera blivit inbetald till statens pensionsanstalt samt att av

denna avgift Eliasson guldit den på henne belöpande andelen. I anledning

härav syntes, på sätt statskontoret förutsatt, pension böra få av Eliasson

åtnjutas med nämnda belopp. Pensionen borde i enlighet med statskontorets

förslag tillkomma Eliasson alltifrån tidpunkten för statens övertagande

av egendomen Hall samt bestämmas att utgå från elfte huvudtitelns anslag

till diverse pensioner och understöd m. m., dock med iakttagande att

å pensionen skulle verkställas avdrag för de pensionsförmåner, som framdeles

kunde bliva Eliasson tillerkända från statens pensionsanstalt.

Beträffande statens övertagande av ansvaret för de pensioner och understöd,

som av Ilallstyrelsen tillförsäkrats vissa förutvarande befattningshavare

vid Hall och efterlevande till dylika befattningshavare och vilka sammanlagt

uppginge till 2,000 kronor för år, syntes anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. böra tågås i anspråk för gäldande av ifrågavarande

belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

Uiskottet.

Vidkommande slutligen väckt fråga örn pension av statsmedel åt förre

läraren vid Hall J. E. Holmöns änka Maria Elisabet Holmén, vilken av

Hallstyrelsen medgivits rätt att efter mannens år 1937 timade frånfälle uppbära

honom av styrelsen tillerkänd pension, ansåge sig departementschefen

med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter böra tillstyrka, att

änkefru Holmén efter statens övertagande av egendomen Hall i form av

pension erhölle bidrag av statsmedel till sitt uppehälle under återstående

livstiden. Beloppet av denna pension syntes böra bestämmas till 700 kronor

för år, varå dyrtidstillägg icke borde få åtnjutas.

Det i förevarande proposition väckta förslaget avser, att staten skulle

ikläda sig vissa förpliktelser mot den vid åkerbrukskolonien Hall anställda

personal, som kommer att bliva övertalig i samband med statens övertagande

av nämnda egendom. Sålunda skulle till en början den nuvarande direktören

å Hall Olof Fryklund överföras å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

med rätt för honom att åtnjuta lön till det belopp, varmed statsbidrag

till avlöningen för närvarande utgår, eller 7,140 kronor jämte dyrtidstillägg

enligt de för befattningshavare vid nyreglerade verk med lön å indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet gällande grunder. Härvid skulle dock

skyldighet gälla för honom att efter Kungl. Maj :ts prövning avstå lönen eller

del därav, i händelse han skulle vinna anställning i statens, riksdagens,

landstings eller kommuns tjänst. Mot förslaget i denna del har utskottet icke

något att erinra. I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att

Fryklund efter överförandet å indragningsstat bibehålies vid sin nuvarande

delaktighet i statens pensionsanstalt, varvid staten bör inträda såsom huvudman.

Enligt förslaget skulle vidare pension beredas följande anställningshavare

vid åkerbrukskolonien, nämligen jordbruksförmannen R. J. S. Melin, gårdssnickaren

J. H. Larsson, chauffören och stalldrängen K. Svanström, sömmerskan

Aina Susanna Hallén, förmannen K. V. Karlsson, skomakarförmannen

K. E. E. Samuelsson och trädgårdsmästaren Sven Gustaf Karlsson.

Med hänsyn till de skäl, som åberopats till stöd för förslaget i denna del,

vill utskottet tillstyrka, att ifrågavarande anställningshavare beredas årliga

pensioner med i propositionen angivna belopp. Likaså biträder utskottet

det i propositionen väckta förslaget om beredande åt sjuksköterskan Ida

Amalia Eliasson av en årlig pension av 1,560 kronor, med skyldighet för

henne att å pensionen vidkännas avdrag för den pension, som framdeles kan

bliva henne tillerkänd från statens pensionsanstalt.

Vad slutligen angår förslaget om statens övertagande av vissa utav Hallstyrelsen

beviljade pensioner och understöd å tillhopa 2,000 kronor för år

ävensom angående pension av statsmedel med 700 kronor örn året till förre

läraren vid Hall Johan Emil Holmöns änka Maria Elisabet Holmén, född

Eriksson, har utskottet icke någon erinran att däremot framställa. Utskottet

tillstyrker således, att anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

tages i anspråk för bestridande av ifrågavarande pensioner och understöd, å

vilka dyrtidstillägg ej skulle utgå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

7

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm den 25 maj 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Friggeråker, Holmström*, Nilsson i Mölndal*,

Swartling och Lindbärg*;

från andra kammaren: herrar Holmgren*, Lovén, Paulsen*, Andersson i Falkenberg*,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg* och Svedman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av luftskyddslagen den 11 juni 1937 a1 i texten