Bankoutskottets utlåtande Nr 56
1939-05-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1939:56, Bankoutskottets utlåtande Nr 56
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
1
Nr 56.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
pensionering av vissa befattningshavare vid skyddshemmet
åkerbrukskolonien Hall m. m.
1 en till riksdagen avlåten, den 21 april 1939 dagtecknad proposition nr
281, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta
att direktören för skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall Olof Fryklund
skall från och med tidpunkten för statens övertagande av egendomen Hall
uppföras å indragningsstat under elfte huvudtiteln med åtnjutande av lön
till belopp av 7,140 kronor för år, varå skall utgå dyrtidstillägg, beräknat
enligt grunder, som för närvarande gälla för befattningshavare vid statens
nyreglerade verk med avlöning å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
att
Fryklund skall vara pliktig att efter Kungl. Majits bestämmande mottaga
befattning i statens tjänst mot åtnjutande av avlöning, som icke understiger
den för befattningshavare i statens tjänst med placering i 26 löneklassen
å respektive ort utgående avlöningen, ävensom, om han efter överflyttningen
till indragningsstat erhåller anställning i statens tjänst — däri inbegripet
tjänstgöring hos riksdagen eller dess verk — eller hos landsting eller
kommun, helt eller delvis frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten;
att
Fryklund må efter överförandet å indragningsstat bibehållas vid sin
delaktighet i statens pensionsanstalt, därvid staten skall inträda såsom huvudman,
varom förmäles i pensionsanstaltens reglemente;
att följande anställningshavare vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall,
nämligen jordbruksförmannen Richard Jonas Samuel Melin, gårdssnickare!!
Johan Hjalmar Larsson, chauffören och stalldrängen Karl Svanström, sömmerskan
Aina Susanna Hallén, förmannen Karl Viktor Karlsson, skomakareförmannen
Karl Ejnar Emanuel Samuelsson och trädgårdsmästaren Sven
Gustaf Karlsson, må från och med dagen näst efter den, varunder de i samband
med statens övertagande av egendomen Hall lämna sin anställning,
under återstående livstiden från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära årliga pensioner med följande belopp, nämligen Melin
1.284 kronor, Larsson 1,008 kronor, Svanström 1,236 kronor, Aina Susanna
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 56. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
Hallén 600 kronor, Karl Viktor Karlsson 1,448 kronor, Samuelsson 1,320
kronor och Sven Gustaf Karlsson 1,716 kronor;
att sjuksköterskan vid omförmälda skyddshem Ida Amalia Nilsson Eliasson
må från och med dagen näst efter den, varunder hon i samband med
statens övertagande av egendomen Hall lämnar sin anställning, under återstående
livstiden från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 1,560 kronor, med skyldighet för henne alt
å pensionen vidkännas avdrag för den pension, som framdeles kan bliva
henne tillerkänd från statens pensionsanstalt;
att pensioner och understöd till belopp av sammanlagt 2,000 kronor för
år, som av föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina
för återstående livstiden tillförsäkrats vissa förutvarande befattningshavare
eller efterlevande till befattningshavare vid skyddshemmet åkerbrukskolonien
Hall, må från och med tidpunkten för statens övertagande av egendomen
Hall till vederbörande utgå från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m., skolande dyrtidstillägg icke utbetalas å ifrågavarande pen
sioner och understöd;
samt att förre läraren vid förenämnda skyddshem Johan Emil Holmöns
änka Maria Elisabet Holmén, född Eriksson, må från och med tidpunkten
för statens övertagande av egendomen Hall under sin återstående livstid,
så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 700 kronor, varå dyrtidstillägg icke
skall utgå.
Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet, i den mån redogörelse
härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
I enlighet med förslag i proposition nr 220 till 1938 års riksdag beslöt riksdagen
(skrivelse nr 291), att den av föreningen till minne av Konung Oscar
I och Drottning Josephina ägda egendomen Hall, som hittills under benämningen
åkerbrukskolonien Hall använts såsom skyddshem för själsligt abnorma
eller kroppsligt sjuka gossar och ynglingar, skulle förvärvas för statsverkets
räkning samt att å egendomen skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag uppföras en säkerhetsanstalt
för förvarade och internerade samt ny sinnessjukavdelning inom
fångvården. Fångvårdens övertagande av egendomen Hall har beräknats
kunna äga rum tidigast den 1 januari 1940.
I samband med statens övertagande av egendomen Hall har, såsom av
nämnda proposition framgår, även behandlats frågan örn anställningsförhållandena
för den därstädes för närvarande anställda personalen. De för utredning
rörande omförmälda skyddshem inom socialdepartementet tillkallade
sakkunniga (1936 års Hallutredning) anförde härutinnan i ett den 10
december 1937 avgivet betänkande bland annat följande:
Av den vid Hall mera fast knutna personalen syntes — frånsett direktören,
beträffande vilken de sakkunniga framlade särskilt förslag — samtliga
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
3
befattningshavare utom sex. med stor sannolikhet kunna beredas fortsatt anställning
inom här föreliggande vårdområden. De nämnda sex befattningshavarna
skulle vid tiden för upphörandet av föreningens verksamhet å Hall
befinna sig i en ålder av 57—60 år och kunna åberopa 17—26 tjänstår.
Skäligheten syntes bjuda, att staten, för den händelse de icke kunde i fortsättningen
utnyttjas, beviljade dem pensioner till lämpliga belopp. Den totala
årliga kostnaden härför kunde beräknas till 9,000 kronor för år.
Vidkommande direktören funne Hallutredningen det icke kunna med säkerhet
bedömas, huruvida lämplig anställning kunde beredas honom, samt
ansåge sig nödsakad räkna med möjligheten att så icke skulle bliva fallet
och att han borde överföras å indragningsstat. I analogi med vad som skett
i andra liknande fall förutsatte de sakkunniga, att statsbidrag skulle utgå
till hans lön å indragningsstat.
Till f. d. befattningshavare eller efterlevande till befattningshavare vid
skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall utginge för det dåvarande pensioner
och understöd till ett sammanlagt belopp av 2,000 kronor för år. Hallutredningen
tillstyrkte, att statsverket efter åkerbrukskoloniens nedläggande
påtoge sig dessa utgifter.
I berörda skrivelse anförde 1938 års riksdag i fråga om villkoren för statens
övertagande av Hallegendomen bland annat, att det syntes riksdagen
skäligt, att staten övertoge ansvaret för pensionering m. m. av sådan till
anstalten mera fast knuten personal, som icke kunde beredas fortsatt anställning
inom skyddshemsverksamheten, sinnesslövården eller fångvården,
ävensom för redan utgående pensioner eller understöd från Hallföreningen.
I anslutning till vad sålunda förekommit har styrelsen för föreningen till
minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina (här benämnd Hallstyrelsen)
i en till Kungl. Majit ställd skrivelse av den 30 september 1938 framhållit
i huvudsak följande:
Vid skyddshemmet funnes för närvarande anställda tillhopa 47 befattningshavare.
Av dessa vore 28 att anse såsom mera fast anställd personal.
Enligt Hallutredningens betänkande skulle av ifrågavarande 28 befattningshavare
direktören Olof Fryklund uppföras å indragningsstat, varjämte sex
befattningshavare, födda något av åren 1879—1882, skulle, för den händelse
dessa befattningshavare icke kunde i fortsättningen utnyttjas, erhålla pensioner
till lämpligt belopp. Ifrågavarande sex befattningshavare vore jordbruksförmannen
Richard Jonas Samuel Melin, gårdssnickare!! Johan Hjalmar
Larsson, chauffören och stalldrängen Karl Svanström, sömmerskan
Aina Susanna Hallén, förmannen Karl Viktor Karlsson och skomakareförmannen
Karl Ejnar Emanuel Samuelsson.
Samtidigt som styrelsen tillstyrkte de av Hallutredningen föreslagna åtgärderna
beträffande omförmälda sju befattningshavare, ville styrelsen hemställa,
att pension måtte beredas ytterligare två befattningshavare, nämligen
trädgårdsmästaren Sven Gustaf Karlsson och sjuksköterskan Ida Amalia
Nilsson Eliasson.
Statskontoret har anfört i huvudsak följande:
Vidkommande den nuvarande direktören å Hall, Olof Fryklund, syntes
lönen å indragningsstaten böra angivas till det belopp, varmed statsbidrag till
avlöningen åt direktören för närvarande utginge, eller 7,140 kronor. Vidare
torde i enlighet med vad som gällde för befattningshavare i statens tjänst,
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
som åtnjöte avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, det
procentuella dyrtidstillägget böra minskas till hälften. Det syntes lämpligt, att
statsverket efter Fryklunds överförande å indragningsstat övertoge den på
huvudmannen belöpande andelen av den årliga pensionsavgiften.
Beträffande förslaget örn beredande av pensioner åt de sex befattningshavare,
vilka innefattades i det i propositionen nr 220/1938 gjorda uttalandet
i fråga örn pensionering av vissa befattningshavare i samband nied
statens övertagande av egendomen Hall, bade statskontoret med hänsyn
till den i ärendet förebragta utredningen icke något att erinra mot att pension
av statsmedel bereddes dessa befattningshavare. Enligt statskontorets
mening torde i dessa fall skäligen böra tillämpas ett pensionsunderlag, motsvarande
två tredjedelar av den angivna medellönen. Med denna utgångspunkt
torde pensionerna böra i huvudsak beräknas i förhållande till det av
vederbörande innehavda antalet tjänstår, varjämte avdrag torde böra ske
med 10 procent med hänsyn till att vederbörande icke haft att erlägga pensionsavgifter
eller vidkännas pensionsavdrag. De pensionsbelopp, som härigenom
erhölles, torde emellertid i vissa fall bliva lägre än vad som kunde
anses skäligt. Man torde nämligen vara berättigad antaga att, därest egendomen
icke övertagits av staten, samtliga ifrågavarande befattningshavare
fått kvarstå å sina befattningar intill 60-årsåldern, varigenom de tre yngsta
av dem, nämligen Hallén, K. V. Karlsson och Samuelsson, skulle vid avgången
kunnat räkna med ett större antal tjänstår än vad de innehade vid
skyddshemsverksamhetens nedläggande. Vid nu angivna förhållande syntes
det statskontoret skäligt, att pensionsbeloppen för de nämnda tre befattningshavarna
finge undergå någon jämkning uppåt. Såsom lämplig förhöjning
ville statskontoret därvid föreslå för Hallén 50 kronor, för K. V. Karlsson
100 kronor samt för Samuelsson 150 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts skulle för de sex befattningshavarna
pensionsbeloppen komma att utgöra: för Melin 1,284 kronor, för Larsson
1,008 kronor, för Svanström 1,236 kronor, för Hallén 600 kronor, för K. V.
Karlsson 1,488 kronor samt för Samuelsson 1,320 kronor.
I anledning av framställningen om beredande av pension åt trädgårdsmästaren
Sven Gustaf Karlsson finge statskontoret framhålla, att ämbetsverket
icke blivit övertygat örn nödvändigheten av att redan nu bereda Karlsson
pension, då han icke uppnått högre ålder än 53 år samt syntes vara
frisk och arbetsför. Därest förutsättningar för pension likväl skulle anses
vara för handen, finge statskontoret föreslå, att beloppet av pensionen måtte
bestämmas med tillämpning av de nyss angivna beräkningsgrunderna. Enligt
dessa grunder skulle Karlsson, med en antagen genomsnittslön under de
fem sista budgetåren av 3,132 kronor, komma i åtnjutande av en pension
av 1,521 kronor. Då emellertid Karlsson, därest lian kvarstått i sin befattning
intill 60-årsåldern, syntes hava kunnat räkna 30 tjänstår, torde sagda
belopp böra undergå viss höjning. Statskontoret finge i sådant avseende
såsom skälig pension föreslå ett belopp av 1,716 kronor.
Vad anginge förslaget örn beredandet av pension åt sjuksköterskan Ida
Amalia Nilsson Eliasson, vilken vore delaktig i statens pensionsanstalt, hade
statskontoret med hänsyn till vad i ärendet anförts i fråga örn Eliassons
hälsotillstånd intet att erinra mot att Eliasson, därest fortsatt anställning icke
skulle kunna beredas henne, vid avgången tilldelades ett årligt understöd
av statsmedel med belopp, motsvarande oavkortad sjuksköterskepension från
statens pensionsanstalt, beräknad efter ett pensionsunderlag av 1,560 kronor.
Därvid syntes som villkor böra gälla, att Eliasson inbetalade den henne åvilande
engångsavgiften, 538 kronor, till statens pensionsanstalt. Vidare syntes
böra föreskrivas skyldighet för henne att å ifrågavarande understöd vid
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
5
kännas avdrag för den pension, som framdeles kunde bliva henne tillerkänd
från pensionsanstalten.
Föredragande departementschefen bär anfört i huvudsak följande:
På grund av vad i ärendet förekommit ville departementschefen icke motsätta
sig, att direktören Fryklund efter statens övertagande av ifrågavarande
egendom överfördes å indragningsstat. Beträffande Fryklunds förmåner efter
överförandet å indragningsstat kunde departementschefen väsentligen
ansluta sig till statskontorets förslag. Utöver av statskontoret förordade bestämmelser
syntes emellertid föreskrift böra meddelas örn skyldighet för
Fryklund att efter Kungl. Maj:ts prövning avstå lönen å indragningsstat
eller del därav, i händelse han skulle vinna anställning i statens, riksdagens,
landstings eller kommuns tjänst. Departementschefen förutsatte, att åtgärder
komme att vidtagas för att, såvitt möjligt, bereda Fryklund dylik anställning.
På sätt i ärendet föreslagits borde Fryklund efter överförandet å indragningsstat
bibehållas vid sin delaktighet i statens pensionsanstalt, därvid staten
borde inträda såsom huvudman.
I fråga örn övrig övertalig personal syntes intet vara att erinra emot att
pension bereddes de sex först omförmälda anställningshavarna Melin, Larsson,
Svanström, Hallén, Karl Viktor Karlsson och Samuelsson. Beträffande
storleken av pensionerna åt dessa funne departementschefen sig kunna biträda
statskontorets härutinnan framlagda förslag.
Med hänsyn till de betänkligheter, som av statskontoret anförts gentemot
Hallstyrelsens förslag om pensionering av trädgårdsmästaren Sven Gustaf
Karlsson, hade i samband med ärendets beredning inom finansdepartementet
undersökts möjligheterna att bereda Karlsson sysselsättning efter
skyddshemsrörelsens nedläggande. Med hänsyn till härvid vunna upplysningar
ville departementschefen icke motsätta sig, att Karlsson berättigades
att komma i åtnjutande av pension av statsmedel. Mot det av statskontoret
i händelse av bifall till förslaget örn Karlssons pensionering ifrågasatta pensionsbeloppet,
1,716 kronor, funne departementschefen icke anledning till
erinran.
Hallutredningens förslag om pension åt sjuksköterskan Eliasson, vilket
förslag tillstyrkts av samtliga hörda myndigheter, funne departementschefen
sig ävenledes kunna biträda. I fråga om storleken av pensionen åt Eliasson
finge departementschefen meddela, att enligt inhämtade upplysningar vederbörlig
retroaktivavgift för höjning av pensionsunderlaget åt Eliasson till
1,560 kronor numera blivit inbetald till statens pensionsanstalt samt att av
denna avgift Eliasson guldit den på henne belöpande andelen. I anledning
härav syntes, på sätt statskontoret förutsatt, pension böra få av Eliasson
åtnjutas med nämnda belopp. Pensionen borde i enlighet med statskontorets
förslag tillkomma Eliasson alltifrån tidpunkten för statens övertagande
av egendomen Hall samt bestämmas att utgå från elfte huvudtitelns anslag
till diverse pensioner och understöd m. m., dock med iakttagande att
å pensionen skulle verkställas avdrag för de pensionsförmåner, som framdeles
kunde bliva Eliasson tillerkända från statens pensionsanstalt.
Beträffande statens övertagande av ansvaret för de pensioner och understöd,
som av Ilallstyrelsen tillförsäkrats vissa förutvarande befattningshavare
vid Hall och efterlevande till dylika befattningshavare och vilka sammanlagt
uppginge till 2,000 kronor för år, syntes anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. böra tågås i anspråk för gäldande av ifrågavarande
belopp.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
Uiskottet.
Vidkommande slutligen väckt fråga örn pension av statsmedel åt förre
läraren vid Hall J. E. Holmöns änka Maria Elisabet Holmén, vilken av
Hallstyrelsen medgivits rätt att efter mannens år 1937 timade frånfälle uppbära
honom av styrelsen tillerkänd pension, ansåge sig departementschefen
med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter böra tillstyrka, att
änkefru Holmén efter statens övertagande av egendomen Hall i form av
pension erhölle bidrag av statsmedel till sitt uppehälle under återstående
livstiden. Beloppet av denna pension syntes böra bestämmas till 700 kronor
för år, varå dyrtidstillägg icke borde få åtnjutas.
Det i förevarande proposition väckta förslaget avser, att staten skulle
ikläda sig vissa förpliktelser mot den vid åkerbrukskolonien Hall anställda
personal, som kommer att bliva övertalig i samband med statens övertagande
av nämnda egendom. Sålunda skulle till en början den nuvarande direktören
å Hall Olof Fryklund överföras å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
med rätt för honom att åtnjuta lön till det belopp, varmed statsbidrag
till avlöningen för närvarande utgår, eller 7,140 kronor jämte dyrtidstillägg
enligt de för befattningshavare vid nyreglerade verk med lön å indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet gällande grunder. Härvid skulle dock
skyldighet gälla för honom att efter Kungl. Maj :ts prövning avstå lönen eller
del därav, i händelse han skulle vinna anställning i statens, riksdagens,
landstings eller kommuns tjänst. Mot förslaget i denna del har utskottet icke
något att erinra. I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att
Fryklund efter överförandet å indragningsstat bibehålies vid sin nuvarande
delaktighet i statens pensionsanstalt, varvid staten bör inträda såsom huvudman.
Enligt förslaget skulle vidare pension beredas följande anställningshavare
vid åkerbrukskolonien, nämligen jordbruksförmannen R. J. S. Melin, gårdssnickaren
J. H. Larsson, chauffören och stalldrängen K. Svanström, sömmerskan
Aina Susanna Hallén, förmannen K. V. Karlsson, skomakarförmannen
K. E. E. Samuelsson och trädgårdsmästaren Sven Gustaf Karlsson.
Med hänsyn till de skäl, som åberopats till stöd för förslaget i denna del,
vill utskottet tillstyrka, att ifrågavarande anställningshavare beredas årliga
pensioner med i propositionen angivna belopp. Likaså biträder utskottet
det i propositionen väckta förslaget om beredande åt sjuksköterskan Ida
Amalia Eliasson av en årlig pension av 1,560 kronor, med skyldighet för
henne att å pensionen vidkännas avdrag för den pension, som framdeles kan
bliva henne tillerkänd från statens pensionsanstalt.
Vad slutligen angår förslaget om statens övertagande av vissa utav Hallstyrelsen
beviljade pensioner och understöd å tillhopa 2,000 kronor för år
ävensom angående pension av statsmedel med 700 kronor örn året till förre
läraren vid Hall Johan Emil Holmöns änka Maria Elisabet Holmén, född
Eriksson, har utskottet icke någon erinran att däremot framställa. Utskottet
tillstyrker således, att anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
tages i anspråk för bestridande av ifrågavarande pensioner och understöd, å
vilka dyrtidstillägg ej skulle utgå.
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
7
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Stockholm den 25 maj 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Friggeråker, Holmström*, Nilsson i Mölndal*,
Swartling och Lindbärg*;
från andra kammaren: herrar Holmgren*, Lovén, Paulsen*, Andersson i Falkenberg*,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg* och Svedman.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av luftskyddslagen den 11 juni 1937 a1 i texten