Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag till avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk. De nu gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk äro utfärdade av delegerade för riksdagens verk den 7 november 1935. Till förebild för dessa bestämmelser har tjänat kungörelsen den 15 juni 1935

1939-06-01 · 26 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1939:61, Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag till avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk. De nu gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk äro utfärdade av delegerade för riksdagens verk den 7 november 1935. Till förebild för dessa bestämmelser har tjänat kungörelsen den 15 juni 1935

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

t

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag

till avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare

vid riksdagens verk.

De nu gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare

vid riksdagens verk äro utfärdade av delegerade för riksdagens verk

den 7 november 1935. Till förebild för dessa bestämmelser har tjänat kungörelsen

den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

Kungl. Maj:t har med proposition den 10 mars 1939 (nr 218) för riksdagen

framlagt förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. ickeordinarie

befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. Vid propositionen

finnes såsom bilaga fogat ett förslag till avlöningsreglemente för

icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen (civila ickeordinariereglementet).

Utom i vad angår löneplanerna har emellertid föredragande

departementschefen förklarat sig ännu icke vara beredd att fatta

ståndpunkt till det sålunda upprättade förslaget, ehuru detsamma ansetts

böra i nu föreliggande utformning bringas till riksdagens kännedom.

Genom beslut den 7 mars 1939 uppdrogo delegerade för riksdagens verk

åt lönekommittén för riksdagens verk att utarbeta och till delegerade inkomma,

bland annat, med förslag till nytt avlöningsreglemente för icke-ordinarie

befattningshavare vid riksdagens verk i nära överensstämmelse med

det förslag i ämnet, som Kungl. Majit komme att framlägga.

Till fullgörande av detta uppdrag har lönekommittén med skrivelse till

delegerade den 28 april 1939 överlämnat förslag till avlöningsreglemente för

icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.

Kommitténs skrivelse och förslag hava bilagts detta utlåtande. Beträffande

innebörden av kommitténs förslag får utskottet, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, hänvisa till kommitténs skrivelse.

Över lönekommitténs förslag hava yttranden avgivits av fullmäktige i riksbanken

— vilka bifogat yttranden från styrelsen för riksbankstjänstemännens

förening, föreningen kvinnor i statens tjänst samt civilförvaltningens

personalförbund —, av fullmäktige i riksgäldskontoret — efter hörande av

riksgäldskontorets tjänstemannaförening —, av styrelsen för riksdagsbiblio
B

i hang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 61. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

teket och av riksdagens justitieombudsman ävensom av lönenämnden för

riksdagens verk.

Med skrivelse den 19 maj 1939 hava delegerade till bankoutskottet överlämnat

lönekommitténs ifrågavarande skrivelse jämte reglementsförslag och

i ärendet avgivna yttranden samt därvid anfört och hemställt följande:

I sin skrivelse har lönekommittén utgått från att icke-ordinariereglementet

även i fortsättningen skulle utfärdas av delegerade, därvid delegerade

skulle äga att fastställa ordalydelsen av reglementets bestämmelser. Reglementet

syntes därför icke formligen böra antagas av riksdagen utan endast

i fråga om sina huvudgrunder underställas riksdagens godkännande. Detta

syntes — enligt vad kommittén vidare framhållit — lämpligen böra ske på

det sätt, att delegerade inhämtade riksdagens medgivande att utfärda ickeordinariereglemente

för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med

det av kommittén uppgjorda förslaget. Kommittén har vidare förutsatt, att

vid den slutliga utformningen av reglementsbestämmelserna hänsyn skulle

tagas till de ändringar i avfattningen av det vid förenämnda proposition

fogade förslaget, vilka vid utfärdandet av civilt icke-ordinariereglemente

kunde komma att vidtagas av Kungl. Majit.

Delegerade ansluta sig till vad lönekommittén sålunda anfört.

Kommitténs förslag har i de avgivna yttrandena lämnats utan erinran.

Lönenämnden har emellertid ifrågasatt, att den i 12 § 3 mom. andra stycket

intagna bestämmelsen örn rätt för extra ordinarie tjänsteman att under viss

förutsättning uppbära oavkortad lön under tjänstledighet för språkstudier i

utlandet borde utvidgas att avse studier i allmänhet utomlands. Som det vid

Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition fogade reglementsförslaget så tillvida

avviker från vad 1936 års lönekommitté härutinnan föreslagit, att i

53 § — vilken paragraf tjänat till ledning för nu ifrågavarande bestämmelse

— uttrycket »språkstudier i utlandet» utbytts mot »studier i utlandet», synes

det vara motiverat att vidtaga motsvarande ändring i här avsedda bestämmelse.

Delegerade vilja vidare erinra om att lönekommittén i skrivelse den 13 maj

1939, vilken överlämnats till bankoutskottet, framhållit, att vissa i skrivelsen

närmare angivna ändringar i 12 och 13 §§ förslaget till avlöningsreglemente

för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk borde iakttagas jämväl vid den

slutliga avfattningen av motsvarande stadganden (11 och 12 §§) i nu förevarande

förslag.

De ändringar i förslaget, som sålunda böra komma till stånd, synas vara

av den beskaffenhet, att delegerade äro oförhindrade att utan särskilt bemyndigande

vidtaga desamma vid utfärdande av reglementet.

Under åberopande av det anförda och då lönekommitténs förslag i övrigt

icke givit delegerade anledning till erinran hava delegerade hemställt, att

bankoutskottet måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga delegerade att utfärda avlöningsreglemente för icke-ordinarie

tjänstemän vid riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med

det av lönekommittén utarbetade, vid kommitténs förenämnda skrivelse den

28 april 1939 fogade förslaget samt att framdeles vidtaga de ändringar

i nämnda avlöningsreglemente, som må finnas påkallade med hänsyn till

eventuella ändringar i civila icke-ordinariereglementet;

dels bemyndiga delegerade att meddela erforderliga bestämmelser beträffande

övergången till avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

3

riksdagens verk med iakttagande i tillämpliga delar av de huvudgrunder,

som må komma att fastställas beträffande övergången till civila icke-ordinariereglementet,

samt i övrigt av vad kommittén förordat;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i avlöningsreglementet

för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk avsedda

befattningshavare enligt samma grunder, som må beslutas för ordinarie

tjänstemän vid riksdagens verk.

Det föreliggande förslaget till avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare

vid riksdagens verk ansluter sig i huvudsak till det förslag

till civilt icke-ordinariereglemente, som bifogats propositionen nr 218 till

innevarande års riksdag. Utskottet vill erinra, att riksdagen med bifall till

statsutskottets utlåtande nr 149 godkänt de av föredragande departementschefen

förordade löneplanerna för extra ordinarie och extra tjänstemän inom

den civila statsförvaltningen. Den redogörelse för de mera betydelsefulla

frågorna rörande de icke-ordinarie tjänstemännens anställnings- och avlöningsförhållanden,

som lämnats riksdagen i berörda proposition, har icke

givit riksdagen anledning till erinran.

Vid nu angivna förhållanden får bankoutskottet förorda, att det föreliggande

förslaget lägges till grund för ordnande av avlöningsförhållandena

för den icke-ordinarie personalen vid riksdagens verk. Utskottet finner sig

kunna helt ansluta sig till vad lönekommittén och delegerade anfört rörande

det sätt, på vilket icke-ordinariereglementet för riksdagens verk bör fastställas

och utfärdas. Med hänsyn härtill och då förslaget icke heller i övrigt

givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels bemyndiga delegerade för riksdagens verk att utfärda

avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk i huvudsaklig överensstämmelse med det av

lönekommittén för riksdagens verk utarbetade, vid kommitténs

här bilagda skrivelse den 28 april 1939 fogade förslaget

samt att framdeles vidtaga de ändringar i nämnda avlöningsreglemente,

som må finnas påkallade med hänsyn till eventuella

ändringar i civila icke-ordinariereglementet;

dels bemyndiga delegerade att meddela erforderliga bestämmelser

beträffande övergången till avlöningsreglementet

för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk med

iakttagande i tillämpliga delar av de huvudgrunder, som må

komma att fastställas beträffande övergången till civila

icke-ordinariereglementet, samt i övrigt av vad kommittén

förordat:

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till

vissa i avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

vid riksdagens verk avsedda befattningshavare enligt samma

grunder, som må beslutas för ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk.

Stockholm den 1 juni 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Friggeråker, Sandén*, Sundvik,

Swartling, von Horn* och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Lovén, K. A. Westman, Gustavson i Västerås*,

Svedman, Johansson i Djursnäs, Dahlbäck*, Henriksson och Sundberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Till Herrar Delegerade för Riksdagens verk.

Genom beslut den 7 mars 1939 hava delegerade uppdragit åt lönekommittén

för riksdagens verk att utarbeta och till delegerade inkomma, bland annat,

med förslag till nytt avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare

vid riksdagens verk i nära överensstämmelse med det förslag i ämnet,

som Kungl. Majit komme att framlägga.

Till fullgörande av detta uppdrag får lönekommittén härmed överlämna

bilagda förslag till avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid

riksdagens verk. Såsom motivering till detta förslag må anföras följande.

De nu gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare

vid riksdagens verk äro utfärdade av delegerade för riksdagens verk

den 7 november 1935. Till förebild för dessa bestämmelser har tjänat kungörelsen

den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

I avseende å det materiella innehållet ansluter sig det nuvarande lönesystemet

för de icke-ordinarie tjänstemännen vid nyreglerade statliga verk

nära till de huvudgrunder, som tillämpats i gällande avlöningsreglemenlen

för ordinarie tjänstemän inom motsvarande förvaltningsområden. Särskilt

må nämnas, att löneplanernas avlöningsbelopp inom vederbörande löneklasser

överensstämma med avlöningsbeloppen i motsvarande löneklasser

å löneplanerna för ordinarie tjänstemän. Utöver de i löneplanerna upptagna

lönerna åtnjuta huvudkategorierna av icke-ordinarie tjänstemän — d. v. s.

tjänstemän å extra stat, extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och

aspiranter — dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning samt, i förekommande

fall, provisoriskt dyrortstillägg, allt enligt samma grunder, som

gälla för den i avlöningsreglementena avsedda ordinarie personalen. Sedan

en reglering av löneförhållandena för sistnämnda personal numera kommit

till stånd genom det av 1938 års riksdag antagna nya civila avlöningsreglementet,

påkallas sålunda, att en till huvudinnehållet likartad reglering

genomföres beträffande de icke-ordinarie tjänstemännens lönebelopp och

lönevillkor i övrigt.

1936 års lönekommitté har den 21 december 1938 till Kungl. Majit överlämnat

betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente (statens

offentl. utredn. 1938:52), innefattande dels lönereglering för i reglementsförslaget

avsedda kategorier icke-ordinarie tjänstemän, dels i övrigt reviderade

avlöningsföreskrifter för sådana tjänstemän. Kungl. Majit har sedermera

med proposition den 10 mars 1939 (nr 218) för riksdagen framlagt

ett på grundval av 1936 års lönekommittés nyssnämnda betänkande utarbetat

förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. ickeordinarie

befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. Vid propositionen

finnes såsom bilaga fogat ett förslag till avlöningsreglemente för

icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen (civila ickeordinariereglementet).

Utom i vad angår löneplanerna har emellertid föredragande

departementschefen förklarat sig ännu icke vara beredd att fatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

ståndpunkt till det sålunda upprättade förslaget, ehuru detsamma ansetts

böra i nu föreliggande utformning bringas till riksdagens kännedom.

Det av lönekommittén för riksdagens verk här bifogade förslaget till avlöningsreglemente

för icke-ordinarie tjänstemän vid samma verk är uppgjort

efter mönster av det vid nämnda proposition nr 218 fogade proh

minära förslaget. Därvid hava emellertid i vissa fall föreslagits avvikelser

motsvarande deni, som i det av kommittén den 13 februari 1939 avgivna förslaget

till avlöningsreglemente för riksdagens verk vidtagits i förhållande till

civila avlöningsreglementet. I den mån civila icke-ordinariereglementet i

dess slutliga avfattning kommer att avvika från det för riksdagen nu framlagda

förslaget, förutsätter kommittén, att motsvarande ändringar, där de

avse förhållanden som äga motsvarighet vid riksdagens verk, vidtagas i det

blivande avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk. Även kommitténs förslag är med andra ord i avseende å detaljbestämmelserna

att anse såsom i viss mån preliminärt.

Det vid nyssnämnda proposition fogade förslaget till civilt icke-ordinariereglemente

innefattar bestämmelser för extra ordinarie tjänstemän och extra

tjänstemän ävensom för aspiranter vid kommunikationsverken. Däremot

hava icke intagits några föreskrifter för de i 4 kap. av 1935 års kungörelse

avsedda »övriga icke-ordinarie befattningshavare», till vilka äro att hänföra

icke-ordinarie tjänstemän med avlöning i form av särskilt fastställt arvode

samt tillfälligt anställd personal. Då behov av särskilda föreskrifter för sist

angivna kategorier av icke-ordinarie personal alltjämt torde förefinnas vid

riksdagens verk, har det synts kommittén vara mest ändamålsenligt att

inrymma även dylika stadganden i det nya icke-ordinariereglementet, varigenom

större överskådlighet ernås än örn bestämmelser i ämnet meddelas

separat. En dylik komplettering kräver emellertid vissa redaktionella ändringar

med avseende å reglementets uppställning. Dessa ändringar äro dock

icke av natur att försvåra en jämförelse med civila icke-ordinariereglementet.

I överensstämmelse med 1936 års lönekommittés av Kungl. Maj:t godkända

förslag skulle den nuvarande personalkategorien tjänstemän å extra

stat försvinna och extrastatstjänsterna i stället ombildas till extra ordinarie

befattningar. Konstruktionen av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän

ändras samtidigt så, att lönen för en extra ordinarie tjänsteman genomgående

kommer att med endast en löneklass understiga lönen för ordinarie

tjänsteman i motsvarande lönegrad, d. v. s. lönerelationen blir densamma

som den, vilken hittills gällt mellan tjänstemän å extra stat och ordinarie

tjänstemän.

För riksdagens verk saknar denna omläggning större praktisk betydelse,

enär tjänstemän å extra stat i allmänhet icke förekomma vid dessa verk.

Endast vid riksgäldskontoret har hittills denna anställningsform kommit

till användning. I samband med den vid 1935 års riksdag beslutade omorganisationen

av riksgäldskontoret bemyndigades nämligen fullmäktige i riksgäldskontoret

att från och med den 1 juli 1935 tills vidare, för högst ett

budgetår i sänder, å extra stat därstädes förordna en tjänsteman med placering

i 22 lönegraden. I anledning av den ändring i vissa avlöningsvillkor,

som skulle bliva en följd av ifrågavarande befattnings ombildning till extra

ordinarie tjänst, förutsätter kommittén att. därest ombildningen kommer till

stånd och befattningens nuvarande innehavare erhåller den nya tjänsten,

denne övergångsvis tillförsäkras samma ställning i avseende å förmåner

utöver lön, som kunna komma att tillerkännas motsvarande tjänstemän vid

civilförvaltningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Beträffande extra tjänstemän bibehålies den nuvarande relationen mellan

begynnelselönerna för extra och ordinarie tjänstemän. Begynnelselönen för

extra tjänstemän inom varje lönegrad kommer sålunda att även i fortsättningen

ligga tre löneklasser under begynnelselönen för ordinarie tjänstemän

inom motsvarande lönegrad. Å andra sidan ökas för de extra tjänstemännen

antalet löneklasser inom varje lönegrad från två till tre, varigenom slutlöneldassen

inom varje lönegrad även framgent skulle komma att sammanfalla

med begynnelselöneklassen inom motsvarande extra ordinarie lönegrad.

Själva löneplanskonstruktionen är i övrigt densamma som för ordinarie

tjänstemän.

1 fråga om vissa detaljbestämmelser i reglementsförslaget må anföras

följande.

I det föreslagna civila icke-ordinariereglementet stadgas — i överensstämmelse

med vad som nu gäller — att, där behov uppstår av extra ordinarie

befattning inom högre lönegrad än den 20 :e eller, såvitt angår kommunikationsverken

och domänverket, inom högre lönegrad än den 27 :e,

fråga om sådan befattnings inrättande skall underställas Kungl. Maj:ts

prövning. Enligt 1935 års avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid riksdagens verk skall fråga örn inrättande av extra ordinarie

befattning i högre lönegrad än den 20 :e underställas delegerades

prövning. Lönekommittén har i sitt den 13 februari 1939 avgivna betänkande

med förslag till avlöningsreglemente för riksdagens verk erinrat

(sid. 35), hurusom fullmäktige i riksbanken jämlikt § 29 mom. 2 bankoreglementet

äga att under vissa förutsättningar anställa tjänstemän »över stat».

Dylik tjänsteman erhåller lön enligt löneklassen närmast under den, till vilken

han skolat hänföras, örn han varit ordinarie innehavare av tjänsten.

Kommittén framhöll, att syftet med denna för riksbanken säregna anställningsform

enligt kommitténs mening syntes lika väl kunna tillgodoses antingen

genom att en tjänsteman förordnades att bestrida de ifrågavarande

göromålen, därvid, om dessa motsvarade tjänst i högre lönegrad, vikariatslön

under därför stadgade förutsättningar kunde medgivas, eller genom att en

extra ordinarie eller extra befattning inrättades för ändamålet. En dylik lösning

av frågan örn avveckling av systemet med överstatstjänster torde emellertid

förutsätta, att bankofullmäktige medgivas rätt att, i likhet med vad som

gäller vid kommunikationsverken och domänverket, vid behov inrätta extra

ordinarie tjänster t. o. m. 27 :e lönegraden. Enligt kommitténs mening torde

en motsvarande befogenhet böra tillerkännas fullmäktige i riksgäldskontoret.

För riksdagens övriga verk synes däremot anledning icke föreligga till avvikelse

från de hittills för dessa verk liksom för allmänna civilförvaltningen

gällande reglerna i förevarande hänseende. Delegerades prövning av frågor

om inrättandet av extra ordinarie befattningar skulle sålunda enligt

förslaget, såvitt angår riksbanken och riksgäldskontoret, avse befattningar

inom högre lönegrad än den 27 :e och i övrigt befattningar i högre lönegrad

än den 20 :e.

I anslutning härtill har kommittén ansett sig kunna tillstyrka den avvikelsen

från förslaget till civilt icke-ordinariereglemente, att vederbörande

myndighet erhåller befogenhet att bestämma, till vilka lönegrader de extra

ordinarie befattningar skola hänföras, som myndigheten enligt vad nyss

sagts skulle äga befogenhet att inrätta. I övrigt skulle det ankomma på delegerade

att i samband med prövning av frågan örn inrättande av extra ordinarie

befattning bestämma lönegradsplaceringen. Härav har föranletts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

viss ändrad avfattning av 4 § 1 mom. samt uteslutande av bestämmelserna

i 6 § 1 mom. första stycket civila icke-ordinariereglementet.

Vid bifall till förslaget att avveckla överstatstjänsterna bör nuvarande

mom. 2 i § 29 bankoreglementet upphävas.

Förslaget till civilt icke-ordinariereglemente innehåller under 8 § vissa

lönetursregler (4 morn.), enligt vilka viss hänsyn till föregående fast anställning

såsom manskap vid försvarsväsendet skall tagas vid bestämmandet

av löneklass för den, som tillträder extra ordinarie befattning inom högst 6:e

eller, i vissa fall, högst 5:e lönegraden. För riksdagens verk skulle dylika

föreskrifter på grund av de närmast berörda befattningshavarnas löneställning

erhålla ringa praktisk betydelse, varför stadganden i ämnet ej

upptagits i kommitténs förslag. Därest i något fall behov skulle uppkomma

av att tillämpa en bestämmelse av ifrågavarande innebörd, kan frågan ordnas

genom särskilt beslut av delegerade. Kommittén erinrar i detta avseende om

den i 8 § 5 mom. av reglementsförslaget intagna föreskriften, enligt vilken

delegerade förutsättas kunna i särskilda fall besluta om sådan högre löneklassplacering,

som med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter

prövas skälig.

Under 12 § 3 mom. har kommittén, i anslutning till vad i civila ickeordinariereglementet

(53 §) föreslagits beträffande extra ordinarie tjänstemän

vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar, ansett sig böra

upptaga ett stadgande, enligt vilket oavkortad lön må utgå under tjänstledighet

för språkstudier, som av extra ordinarie tjänsteman vid riksbanken

eller riksgäldskontoret företagas i utlandet, där dessa prövas erforderliga för

den fackliga utbildningen.

Vissa här ej särskilt berörda, av tjänstgöringsförhållandena vid riksdagens

verk betingade smärre avvikelser från förslaget till civilt icke-ordinariereglemente

— dessa avvikelser beröra 7 § 3 mom. a), 10 §, 12 § 1 mom. b), 14 §

1 morn., 19 § 3 morn., 20 § 2 mom. samt 21, 29 och 36 §§ — torde icke vara

av natur att påkalla särskilda kommentarer. Stadgandena i 24 och 38 samt

41—53 §§ civila icke-ordinariereglementet sakna motsvarighet i föreliggande

förslag.

I sitt betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har 1936

års lönekommitté i fråga om övergångsanordningar framhållit, att reglementet

lika litet som civila avlöningsreglementet borde givas retroaktiv tillämpning.

Någon omräkning av lönetursrätten i anledning av de föreslagna nya

lönetursbestämmelserna vore sålunda icke avsedd att äga rum. Kommittén

tillägger:

Emellertid erfordras vissa särskilda övergångsbestämmelser att tillämpas å de

tjänstemän, som övergå till det nya reglementet. I anledning av borttagandet av

lägsta löneklassen inom varje lönegrad i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän

och då lönekommittén förutsätter, att det till extra ordinarie tjänstemän nu utgående

provisoriska lönetillägget skall bortfalla, torde böra övergångsvis stadgas rätt för

samtliga omedelbart före reglementets ikraftträdande anställda extra ordinarie

tjänstemän, vilka då icke uppnått högsta löneklassen inom respektive lönegrader,

att bliva uppflyttade en löneklass samt att för vidare löneklassuppflyttning få taga

i beräkning den tid de tillhört närmast lägre löneklass. Denna förmån bör tillkomma

extra ordinarie tjänsteman oberoende av den rätt till löneklassuppflyttning

vid övergången till det nya reglementet, vartill han enligt nu gällande bestämmelser

eventuellt kan vara berättigad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Därjämte förutsätter kommittén, att extra tjänsteman i någon av 1—20 lönegraderna

av nu gällande löneplan, vilken tillhört högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad minst tre år, berättigas omedelbart med det nya reglementets

ikraftträdande bliva uppflyttad i lönegradens högsta löneklass enligt löneplanen för

extra tjänstemän i det nya reglementet.

Beträffande annan extra ordinarie eller extra tjänsteman, som efter övergången till

det nya reglementet kvarstår i samma befattning eller innehar tjänst inom samma

lönegrad som den, vilken han omedelbart före övergången tillhörde, torde böra

stadgas, att han skall bibehålla den löneklassplacering ävensom den rätt till uppfattning

i högre löneklass, som vid övergången tillkommit honom.

Vidare torde de tjänstemän å extra stat, som genom ombildning av extrastatstjänster

till extra ordinarie befattningar efter övergången skulle bliva innehavare

av extra ordinarie befattningar, böra, så länge de kvarstå i en och samma omändrade

befattning, bibehållas vid deni före övergången tillkommande förmåner.

Vid tillämpningen av stadgandet i 14 § 1 mom. tredje stycket angående förutsättningar

för rätt till oavkortad lön under sjukledighet bör med extra ordinarie

befattning likställas före reglementets ikraftträdande innehavd tjänst å extra stat.

Vad slutligen angår avvecklingen av nuvarande barntillägg förutsätter kommittén,

att för de tjänstemän, som övergå till det nya icke-ordinariereglementet, vidtages

samma anordning, som enligt riksdagens i skrivelse nr 388 ar 1938 meddelade beslut

skall tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet avsedda tjänstemän i allmänhet.

Vad 1936 års lönekommitté sålunda föreslagit har av föredragande departementschefen

i förut omförmälda proposition 1939:218 lämnats utan

erinran.

Lönekommittén för riksdagens verk har utgått från att övergångsregler av

samma innebörd komma att i mån av behov meddelas även för tjänstemän

vid nämnda verk.

Enligt gammal praxis åtnjuter befattningshavare vid riksbankens pappersbruk

för sig själv, hustru och hemmavarande barn under 16 år fri läkarvård

av därtill av fullmäktige antagen läkare. Erfordrar sjukdomen vård

å sjukhus, betalar bruket kostnaderna för sådan vård å allmän sal. Av brukets

läkare föreskriven medicin erhålles jämväl kostnadsfritt. Liknande

förmåner hava hittills med enstaka undantag tillkommit personal vid riksbankens

sedeltryckeri, dock att som åldersgräns för hemmavarande barn gällt

18 år. Vid den år 1935 beslutade omorganisationen av riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk och den samtidigt därmed genomförda löneregleringen

för personalen föreskrevs i punkten 3 övergångsbestämmelserna till

de av delegerade den 7 november 1935 utfärdade avlöningsbestämmelserna

för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk, att extra ordinarie

tjänsteman vid riksbankens sedeltryckeri eller pappersbruk, vilken den

1 juli 1935 kvarstode i samma befattning, som han före de nya avlöningsbestämmelsernas

ikraftträdande innehade, icke skulle, så länge han kvarstode

i innehavande befattning, lida minskning i den förmån av, bl. a., fri

sjukvård och fria läkemedel, som omedelbart före nämnda tidpunkt tillkommit

honom.

Enär rätten till läkarvård på statens bekostnad efter den nu föreslagna

löneregleringens ikraftträdande från och med den 1 juli 1939 skulle utvidgas

till alt omfatta samtliga tjänstemannagrupper vid riksdagens verk,

torde anledning saknas att låta tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pap
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

persbruket framdeles intaga någon undantagsställning med avseende å

sjukvårdsförmånernas omfattning, såvitt angår tjänstemännen själva tillkommande

läkarvård. Däremot skulle det enligt kommitténs mening vara

obilligt att beröva nuvarande tjänstemän vid sedeltryckeriet oell pappersbruket

den särskilda förmån, som för närvarande övergångsvis är dem tillförsäkrad

i fråga örn läkarvård för hustru och hemmavarande barn. Bland

övergångsbestämmelserna synes fördenskull böra intagas ett stadgande, som

avser att åt tjänstemännen bevara ifrågavarande förmån oförkränkt, så

länge de kvarstå i sina vid 1935 års lönereglerings ikraftträdande innehavande

befattningar.

I fråga örn torinen för fastställande och utfärdande av icke-ordinariereglementet

för riksdagens verk får kommittén anföra följande.

De nuvarande kungörelserna nied avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

tjänstemän inom olika områden av den civila statsförvaltningen hava

av Kungl. Majit med stöd av i vederbörande avlöningsreglementcn för ordinarie

tjänstemän i sådant hänseende intagna stadganden utfärdats av

Kungl. Majit utan riksdagens medverkan. I förenämnda proposition

1939:218 har föredragande departementschefen anfört att, nied hänsyn

till att lönesättningen för icke-ordinarie befattningshavare bleve avgörande

för verkens medelsbehov och de föreslagna nya lönerna även bomme att

bilda underlag för tjänstemännens rätt till pension, de i reglementsförslaget

intagna löneplanerna syntes böra underställas riksdagens beslut, så

mycket mera som det nya civila avlöningsreglementet icke innehölle något

allmänt stadgande med bemyndigande för Kungl. Majit att reglera avlöningsförhållandena

för den icke-ordinarie personalen. I nämnda proposition

bär vidare redogörelse lämnats riksdagen angående vissa andra i 1936 års

lönekommittés betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente

behandlade frågor av betydelse för de icke-ordinarie tjänstemännens anställnings-

och löneförhållanden, varigenom riksdagen bereus tillfälle att

uttala sig i dessa ämnen.

I nu gällande avlöningsreglemente för ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk finnes under 33 § intaget ett bemyndigande för delegerade att fastställa

grunderna för avlöningsförmånerna beträffande icke-ordinarie befattningshavare,

vilka ej uppbära arvode med i staten för vederbörande verk angivet

belopp. Något motsvarande bemyndigande innefattas icke i förslaget till

nytt avlöningsreglemente för riksdagens verk.

Enligt kommitténs förmenande är det lämpligt, att delegerade alltjämt

erhålla befogenhet att fastställa ordalydelsen av avlöningsbestämmelserna

för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk. Icke-ordinariereglementet

synes därför icke böra formligen antagas av riksdagen utan endast i fråga

om sina huvudgrunder underställas riksdagens godkännande. Detta synes

lämpligen böra ske på det sätt, att delegerade inhämta riksdagens medgivande

att utfärda icke-ordinariereglemente för riksdagens verk i huvudsaklig

överensstämmelse med det av kommittén uppgjorda förslaget.

Kommittén förutsätter, såsom redan förut antytts, att delegerade vid den

slutliga utformningen av reglementsbestämmelserna taga hänsyn till de ändringar

i avfattningen av det vid propositionen 1939: 218 fogade förslaget,

som vid utfärdandet av civilt icke-ordinariereglemente må komma att vidtagas

av Kungl. Majit. Delegerade torde även böra utverka bemyndigande

att framdeles i reglementet vidtaga de ändringar, vilka kunna finnas påkallade

med hänsyn till eventuella ändringar i civila icke-ordinariereglementet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

övergången till det nya avlöningsreglementet torde lämpligen böra regleras

genom bestämmelser, utfärdade av delegerade.

Under åberopande av vad lönekommitlén i det föregående anfört och

föreslagit får kommittén hemställa, att delegerade måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga delegerade att utfärda avlöningsreglemente för ickeordinarie

tjänstemän vid riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse

med det av lönekommittén utarbetade, härvid fogade förslaget samt att

framdeles vidtaga de ändringar i nämnda avlöningsreglemente, som må

finnas påkallade med hänsyn till eventuella ändringar i civila icke-ordinariereglementet;
dels

bemyndiga delegerade att meddela erforderliga bestämmelser beträffande

övergången till avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän

vid riksdagens verk med iakttagande i tillämpliga delar av de huvudgrunder,

som må komma att fastställas beträffande övergången till civila icke-ordinariereglementet,

samt i övrigt av vad kommittén här ovan förordat;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i avlöningsreglementet

för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk avsedda

befattningshavare enligt samma grunder, som må beslutas för ordinarie

tjänstemän vid riksdagens verk.

Stockholm den 28 april 1939.

A. WESTLING.

Sten Widlund. Hjalmar Ekengren.

/ E. Norberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Antagnings.

bevis.

Avlöning.

Inrättande

av extra ordinarie

befattningar

m. m.

Förslag

till

Bilaga.

Avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk (icke-ordinariereglementet för riksdagens verk).

1 §‘

Detta reglemente äger tillämpning å icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk.

1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

1 Kap. Allmänna bestämmelser.

2 §•

För den, vilken erhåller anställning såsom extra ordinarie eller extra

tjänsteman, skall utfärdas antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshandling.

Avser anställningen avkortad tjänstgöringstid, skall detta angivas

i antagningshandlingen.

3 §•

1 mom. Tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och

under de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de närmare bestämmelser,

som kunna bliva av delegerade utfärdade rörande reglementets

tillämpning.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet under 18—21 samt 34—

36 §§ angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt

tillägg, varom förmäles i 22 och 37 §§.

2 mom. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension

eller årligt understöd, beror på vederbörande myndighets prövning, örn och

i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske; dock att sådant

avdrag ej må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt gällande

bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl

och civilmilitär personal.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från

och med den dag tjänsten enligt antagningshandlingen tillträdes till och

med den dag tjänstemannen frånträder densamma.

Angående extra ordinarie tjänstemäns skyldighet att å avlöningen vidkännas

pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste- och

familjepension.

4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad

eller eljest finnes lämpligen böra ske.

2 Kap. Extra ordinarie tjänstemän.

4 §•

1 mom. De extra ordinarie befattningar, som skola finnas vid varje särskilt

verk, ävensom de lönegrader, till vilka befattningarna äro att hänföra,

bestämmas av vederbörande myndighet; dock att, där behov uppstår av extra

ordinarie befattning inom högre lönegrad än den 20 :e eller, såvitt angår

riksbanken och riksgäldskontoret, inom högre lönegrad än den 27 :e, fråga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

om sådan befattnings inrättande och lönegradsplacering skall underställas

delegerades prövning.

2 mom. Extra ordinarie anställning kan vinnas endast av den, som uppnått

20 års ålder.

3 mom. Entledigande av extra ordinarie tjänsteman av annan anledning

än tjänstefel sker efter skriftlig uppsägning, vilken såvitt möjligt bör ske

senast tre månader före anställningens upphörande.

4 mom. För extra ordinarie tjänsteman gäller i fråga om tjänstgöringstidens

längd vad därom finnes stadgat för jämförlig ordinarie tjänsteman;

dock att i extra ordinarie befattning undantagsvis må kunna anställas befattningshavare

med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande hälften av den

för ordinarie tjänsteman bestämda.

5 mom. Extra ordinarie tjänsteman med full tjänstgöring i ett verk må

icke samtidigt innehava extra ordinarie befattning vid annat verk. Ej heller

må extra ordinarie tjänst innehavas av den, som är innehavare av ordinarie

befattning, med mindre han frånträder utövandet av denna befattning.

5 §•

Till extra ordinarie tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:

Löneplan Eo.

Lönegrad

Löne-

O r

t s

g

u

P P

omfattar

klass

A

B

G

D

E

F

G

H

I

nr

löneklas-

nr

serna nr

Å

r s 1 ö

n, k

rönö

r

i

a, 1—4

a

1 872

1 947

2 022

2 097

2 172

2 247

2 322

2 397

2 472

2

1—5

i

1 938

2 016

2 094

2 172

2 250

2 328

2 406

2 484

2 562

3

2—6

2

2 070

2 154

2 238

2 322

2 406

2 490

2 574

2 658

2 742

4

3—7

3

2 202

2 292

2 382

2 472

2 562

2 652

2 742

2 832

2 922

5

4—8

4

2 334

2 430

2 526

2 622

2 718

2 814

2 910

3 006

3 102

6

5—9

5

2 466

2 568

2 670

2 772

2 874

2 976

3 078

3 180

3 282

7

6—10

6

2 601

2 709

2 817

2 925

3 033

3 141

3 249

3 357

3 465

8

7—11

7

2 739

2 853

2 967

3 081

3 195

3 309

3 423

3 537

3 651

9

8—12

8

2 877

2 997

3 117

3 237

3 357

3 477

3 597

3 717

3 837

10

9—13

9

3 015

3 141

3 267

3 393

3 519

3 645

3 771

3 897

4 023

11

10—14

10

3 153

3 285

3 417

3 549

3 681

3 813

3 945

4 077

4 209

12

11—15

11

3 291

3 429

3 567

3 705

3 843

3 981

4 119

4 257

4 395

13

12—16

12

3 438

3 582

3 726

3 870

4 014

4 158

4 302

4 446

4 590

14

13—17

13

3 630

3 780

3 930

4 080

4 230

4 380

4 530

4 680

4 830

15

14—18

14

3 822

3 978

4 134

4 290

4 446

4 602

4 758

4 914

5 070

16

15—19

15

4 050

4 212

4 374

4 536

4 698

4 860

5 022

5 184

5 346

17

16—20

16

4 278

4 446

4 614

4 782

4 950

5 118

5 286

5 454

5 622

18

17—21

17

4 596

4 773

4 950

5 127

5 304

5 481

5 658

5 835

6 012

19

18—22

18

4 926

5 112

5 298

5 484

5 670

5 856

6 042

6 228

6 414

20

19—22

19

5 256

5 451

5 646

5 841

6 036

6 231

6 426

6 621

6 816

21

20—23

20

5 586

5 793

6 000

6 207

6 414

6 621

6 828

7 035

7 242

22

21—24

21

5 916

6 135

6 354

6 573

6 792

7 011

7 230

7 449

7 668

23

22—25

22

6 300

6 525

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8 100

24

23—26

23

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8 100

8 325

8 550

25

24—27

24

7 230

7 455

7 680

7 905

8 130

8 355

8 580

8 805

9 030

26

25—28

25

7 725

7 950

8 175

8 400

8 625

8 850

9 075

9 300

9 525

27

26—29

26

8 220

8 445

8 670

8 895

9 120

9 345

9 570

9 795

10 020

28

27—30

27

8 715

8 940

9 165

9 390

9 615

9 840

10 065

10 290

10 515

29

28—31

28

9 210

9 435

9 660

9 885

10 110

10 335

10 560

10 785

11 010

30

29—32

29

9 705

9 930

10 155

10 380

10 605

10 830

11 055

11 280

11 505

30

10 200

10 425

10 650

10 875

11 100

11 325

11 550

11 775

12 000

31

10 695

10 920

11 145

11 370

11 595

11 820

12 045

12 270

12 495

32

11 190

11 415

11 640

11 865

12 090

12 315

12 540

12 765

12 990

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

6 §.

Löneklasser l moni. Den löneklass, enligt vilken lönen inom vederbörande lönegrad

m- m- skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7 och 8 §§; inom löneklass

bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens

stationeringsort blivit hänförd.

1 fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna

gäller vad härutinnan av Kungl. Majit fastställes för den civila statsförvaltningen.

Extra ordinarie tjänsteman utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt

den ortsgrupp tjänstgöringsorten tillhör.

2 mom. Extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid uppbär lön

med hälften av det för vederbörande löneklass fastställda beloppet.

7 §-

Begynnelse- j morn. Vid tillträdandet av extra ordinarie befattning erhåller tjänstel0''klassupp"6

man lön enligl den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen,

flyttning, där ej föreskrifterna i 8 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre

år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta

löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av

föreskrifterna i 3 mom. här nedan eller i 8 §.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för extra ordinarie tjänstemans uppflyttning

till högre löneklass:

a) att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av

förordnande annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas

jämväl semester och tjänstledighet, som avses i 12 § 1—3 mom. eller

i 13 §;

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund avmindre

väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den

lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,

för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen

kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

8 §•

1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som befordras till extra ordinarie

tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över

den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande

av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas

i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre

tjänsten tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den,

till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 7 §

1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fall,

där ordinarie tjänsteman eller tjänsteman, som åtnjuter vikariatslön, för
-

Löneklass

placering

vid befordran

m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

ordnas att innehava extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad, så ock där

extra tjänsteman vinner befordran till extra ordinarie tjänst inom samma

eller högre lönegrad.

2 moni. Där tjänsteman omedelbart före tillträdandet av extra ordinarie

befattning innehade anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,

skall han i den extra ordinarie befattningen hänföras lägst till den

löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare

anställningen ägt uppbära.

Vad som skall förstås med avlöning i den tidigare anställningen bestämmes

av delegerade.

3 mom. Örn och i den mån delegerade med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter pröva sådant skäligt, må tjänsteman, som omedelbart

före tillträdandet av extra ordinarie befattning innehade icke-ordinarie

befattning i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt

kontrakt, i den extra ordinarie befattningen placeras i högre löneklass än

som följer av stadgandet i 7 § 1 mom.

A mom. övergår extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid till

extra ordinarie befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande

myndighet att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må

hänföras till högre löneklass än som skulle bliva för honom gällande vid

tillämpning av stadgandet i 7 § 1 mom.

5 mom. Finner vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman,

som tillträder extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig

statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga

för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet

i 7 § 1 mom. skolat hänföras, har myndigheten att underställa frågan

örn löneklassplaceringen delegerades prövning.

Vad sålunda stadgas gäller även för det fall, att tjänsteman före tillträdandet

av extra ordinarie befattning under avsevärd tid antingen innehaft

kommunal befattning eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete

av allmännyttig beskaffenhet och på den grund anses skäligen böra placeras

i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom.

eljest skolat hänföras.

6 mom. Extra ordinarie tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna

i denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad,

som gäller för den nya tjänsten.

Till ordinarie tjänsteman, som förordnas att innehava extra ordinarie befattning

inom högre lönegrad, må ersättningen för månad icke utgå med lägre

belopp än vad tjänstemannen skulle i lön å egen befattning för hel månad

jämte vikariatsersättning för 30 dagar enligt bestämmelserna i 21 § 5 mom.

avlöningsreglementet för riksdagens verk äga uppbära såsom vikarie å den

extra ordinarie befattningen. Sådan tjänsteman må ej heller, där ej annat

följer av stadgandet i 10 § andra stycket detta reglemente, i övrigt

lida minskning i de förmåner, som enligt avlöningsreglementet för riksdagens

verk jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser tillkomma honom i hans

egenskap av ordinarie tjänsteman.

9 §■

Extra ordinarie tjänsteman, som övergår till annan extra ordinarie be -Avlöning vid

fattning inom samma lönegrad eller som utan något sitt förvållande för- förflyttning

ni. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

flyttas till extra ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den

placering i löneklass han i den föregående tjänsten innehade; dock må lönen

icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya

tjänsten fastställda.

Vad sålunda stadgas angående löneklassplacering för den, som nedflyttas

till lägre extra ordinarie tjänst, gäller ock för det fall, att ordinarie tjänsteman,

som förordnats att innehava extra ordinarie befattning inom högre

lönegrad, utan något sitt förvållande nödgas återgå till innehavande ordinarie

befattning.

10 §.

Semester. Extra ordinarie tjänsteman äger årligen å tid, som prövas lämplig med

hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna

antal dagar:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 30 år

Från och med det år,

under vilket tjänste- mannen fyller 30 år,

intill det år, under

vilket han fyller 40 år

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år

Tjänstemän, tillhörande

15

20

30

11—23 *

20

25

35

24—30 » ........

30

35

45

Extra ordinarie tjänsteman, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst

inom lägre lönegrad, må icke på grund av bestämmelserna i detta moment

och i 15 § 1 mom. a) avlöningsreglementet för riksdagens verk komma i

åtnjutande av semester och tjänstledighet för sjukdom med oavkortad lön

under längre tid av ett och samma kalenderår, än att semestern jämte

tjänstledigheten uppgår till sammanlagt högst 45 dagar intill det år, under

vilket tjänstemannen fyller 40 år, samt högst 55 dagar för tid därefter.

I övrigt gälla i fråga örn semesterförmånens åtnjutande i tillämpliga delar

de särskilda villkor och bestämmelser, som meddelats i 11 § 2—4 mom.

avlöningsreglementet för riksdagens verk.

11 §•

Tjänstledig- För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet

hetsavdrag, från sin befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 12—16 §§

stadgas, så framt icke delegerade finna skäl att för visst fall annorlunda

bestämma.

Vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen, tjänstledig hetsavdrag,

äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabell:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Löne-

klass

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löne-

klass

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löne-

klass

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

a

0,70

1,40

11

1,80

3,60

22

3,60

7,20

i

0,80

1,60

12

1,90 •

3,80

23

3,90

7,80

2

0,90

1,80

13

2,00

4,00

24

4,20

8,40

3

1,00

2,00

14

2,10

4,20

25

4,50

9,00

4

1,10

2,20

15

2,20

4,40

26

5,00

10,00

5

1,20

2,40

16

2,40

4,80

27

5,50

11,00

6

1,30

2,60

17

2,60

5,20

28

6,00

12,00

7

1,40

2,80

18

2,80

5,60

29

6,50

13,00

8

1,50

3,00

19

3,00

6,00

30

7,00

14,00

9

1,60

3,20

20

3,20

6,40

31

7,50

15,00

10

1,70

3,40

21

3,40

6,80

32

8,00

16,00

För tjänsteman med halv tjänstgöringstid minskas avdragsbeloppet till

hälften.

C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta

avlöningsförmåner. I vad mån extra ordinarie tjänsteman, som har att vidkännas

C-avdrag, skall avstå jämväl övriga med tjänsten förenade avlöningsförmåner,

beror på prövning i den ordning delegerade bestämma.

12 §.

1 inom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall extra ordinarie Tjänstledig
tjänsteman

o fenttictF upp

a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår drag m „

allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen

icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han

under ledigheten avstått, så ock där fråga är örn uppdrag såsom ledamot

av riksdagen;

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är om anställning hos riksdagen eller

dess revisorer eller hos kyrkomötet eller örn uppdrag att deltaga i eller

biträda vid offentlig utredning (kommitté- eller sakkunniguppdrag).

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra ordinarie

tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom

beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom

officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under

vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han

såsom landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning

eller landstormsrepetitionsövning;

b) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnpliktstjänstgöring

än i a) sägs.

Angående särskild ersättning till extra ordinarie tjänsteman för tid, under

vilken han åtnjuter tjänstledighet för fullgörande av värnpliktstjänstgöring,

som i b) avses, stadgas i 21 § 3 mom.

3 mom. Under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildning skurs

vid verket skall extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.

Under tjänstledighet för språkstudier i utlandet, vilka av vederbörande

fullmäktige prövas erforderliga för den fackliga utbildningen, skall extra ordinarie

tjänsteman vid riksbanken eller riksgäldskontoret likaledes äga uppbära

oavkortad lön.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 61.

2

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

4 mom. Då extra ordinarie tjänsteman i andra fall än här ovan under

1—3 mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna

paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.

13 §.

Tjänstledig- 1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranhet

till följdjetts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra ordinarie tjänsteav

olycks
fall

i ma” „ .

tjänsten a) åtnjuta oavkortad lön intill dess ett ar förflutit fran dagen för olycksm.

m. fallet;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande myndighet

på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att

avdrag icke skall äga rum.

Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är att

hänföra till olycksfall i arbete.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning jämväl där

tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för väld eller annan misshandel

eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam

sjukdom och av sådan anledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han

förbjudits att tjänstgöra lill förekommande av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande

lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam

sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag

skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej

enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

14 §.

Tjänstledig- 1 morn. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

'' av sjukdom an som avses * § skall extra ordinarie tjänsteman

av,*jum om a) äga uppbära oavkortad lön under högst sju dagar av ett och samma

kalenderår;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Erfordras på grund av sjukdom tjänstledighet under längre tid än sex

månader av ett och samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över

årsskifte, under längre tid än sex månader i en följd, bestämmer vederbörande

myndighet, örn tjänstemannen för lid därutöver skall vidkännas större

avdrag å lönen än här ovan under b) sagts.

Såsom förutsättning för åtnjutande enligt a) här ovan av oavkortad lön

under tjänstledighet för sjukdom skall gälla, att tjänstemannen under sammanlagt

minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning i

statens tjänst.

Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom enligt vad här stadgats

må ej tillkomma den, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst och i

sådan egenskap jämlikt 15 § 1 mom. a) avlöningsreglementet för riksdagens

verk äger rätt till dylik förmån.

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt

stadgat, även i fråga örn avlöning till extra ordinarie tjänsteman, som erhåller

tjänstledighet för tvångsvis anordnad läkarundersökning.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag

hälsas vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett oell samma kalenderår;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

extra ordinarie tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90

dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

15 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra ordinarie tjänste- Tjänstledigman

het för en
a)

vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver!>kll^ena1"estelil"

arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens

kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt

högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställ
-

ning;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas

intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10

dagar av ett och samma kalenderår;

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;

samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.

16 §.

1 mom. Där extra ordinarie tjänsteman av anledning, som enligt stad- Nedsättning

gandena i 12—15 §§ medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättningav tjänstgöav

tjänstgöringstiden, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den nnf?s 1

omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman för handläggning av visst ärende

eller viss grupp av ärenden inom verket eller eljest för fullgörande av särskilt

åliggande i tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom

åliggande tjänstegöromål, skall han för den tid sådan befrielse varar

åtnjuta oavkortad lön.

17 §•

Bestämmelserna i 18 § avlöningsreglementet för riksdagens verk angåen-Avstängning

de löneavdrag för ordinarie tjänsteman vid avstängning från tjänstgöring fr“n Constin.

m. samt bestämmelserna i 19 § samma reglemente angående helgdags-fi°d‘“^edijjR''

ledighet skola äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie het.

tjänsteman.

18 §.

Kalloristillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Kallortstillsättningar

och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. 1:,RRFör

extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget

till hälften av eljest utgående belopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

19 §.

Vikariatser- 1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom

sättning ochyikarie uppehålla sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken

vikariatslön.utgyr enligt den i 5 § avlöningsreglementet för riksdagens verk meddelade

löneplanen RA eller att bestrida vikariat å sådan extra ordinarie tjänst

inom högre lönegrad, som i detta kap. avses, äger uppbära vikariatsersättning

med belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan de i nedanstående

tabell angivna beloppen för, å ena sidan, den lönegrad, till vilken

den uppehållna befattningen är hänförd, och, å andra sidan, den lönegrad

den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock med minst 60 öre örn dagen:

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

i

0,60

13

2,35

24

6,25

2

0,70

14

2,55

25

6,85

3

0,80

15

2,80

26

7,45

4

0,90

16

3,05

27

8,05

5

1,05

17

3,35

28

8,70

6

1,20

18

3,65

29

9,35

7

1,35

19

4,00

30

10,00

8

1,50

20

4,35

31

10,65

9

1,65

21

4,70

32

11,30

10

1,80

22

5,05

33

11,95

11

1,95

23

5,65

34

12,60

12

2,15

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga tillämpning i fråga örn extra ordinarie

tjänsteman, vilken, utan att fråga är om vikariat, erhållit förordnande

att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av sådan

högre befattning, som i sagda moment avses.

3 mom. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom.

avses, väntas bliva av längre varaktighet, äger vederbörande myndighet

medgiva, att den förordnade må i stället för lön å egen befattning samt vikariatsersättning

enligt bestämmelserna i 1 morn., uppbära vikariatslön. Såsom

förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäller tillika, att förordnandet,

i förekommande fall efter kungörande till ansökning, meddelats i

den ordning, som stadgats för den uppehållna befattningens besättande med

ordinarie innehavare.

Vikariatslönen beräknas på sätt beträffande ordinarie tjänstemän är stadgat

i 21 § 3 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk, och skola för

extra ordinarie tjänsteman, som uppbär vikariatslön, i övrigt i tillämpliga

delar gälla de stadganden, som i nyssnämnda avlöningsreglemente jämte därtill

hörande tilläggsbestämmelser meddelats beträffande ordinarie tjänsteman

inom den lönegrad vikariatet avser.

4 mom. Förordnas extra ordinarie tjänsteman att såsom vikarie uppehålla

ordinarie eller extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i andra

fäll än som i 1—3 mom. avses, skall ersättningen bestämmas av delegerade.

5 mom. Extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid, som förordnas

att såsom vikarie bestrida befattning med full tjänstgöring, äger, där

ej fråga är om vikariatslön, i stället för lön i egen befattning åtnjuta oavkortad

lön i den löneklass han tillhör samt därutöver, i förekommande fall,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 mom. Under vikariat å befattning,

där full tjänstgöring icke är honom ålagd, skall lön ävensom vikariatsersättning,

där sådan förekommer, utgå med det reducerade belopp,

som betingas av den kortare tjänstgöringstiden.

20 §.

1 mom. I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, Reseersättfelräkningspenningar

samt ersättning efter ackord eller beting gäller förning^ tjänstextra

ordinarie tjänstemän vad i avlöningsreglementet för riksdagens verk 8°ta|Jfente,

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser finnes i sådant hänseende före- fiyttningscrskrivet

beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader. sättning

2 mom. Därest icke vederbörande myndighet annorlunda beslutar, skall m- mvad

i 1 mom. föreskrives äga tillämpning jämväl i fråga om tjänstgöringstraktamente

och övertidsersättning. Extra ordinarie tjänsteman utan fast

stationeringsort må av vederbörande myndighet tilldelas tjänstgöringstraktamente

under högst 90 dagar efter förändring av tjänstgöringsort.

Vad i 49 § 5 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk stadgas i fråga

om måltid vid övertidsarbete skall äga motsvarande tillämpning å extra

ordinarie tjänsteman vid riksbanken.

3 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som utan egen ansökning eller därom

uttryckt önskan förflyttats från en stationeringsort till en annan eller

som vid övergång från annan anställning i statens tjänst till extra ordinarie

befattning eller till följd av förordnande att innehava eller uppehålla högre

befattning nödgats flytta till annan ort eller som eljest fått sig ålagt att byta

bostad, äger i anledning härav uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt

de grunder, som gälla för ordinarie tjänsteman inom motsvarande

lönegrad.

21 §.

1 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas extra ordinarie Ersättning

tjänsteman, därest medel för sådant ändamål finnas anvisade. f?.r särskild

2 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut tjänstgöring

av delegerade medgivits må extra ordinarie tjänsteman icke för tjänstgöring

vid vederbörande verk åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej för

uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom tjänstemannens vanliga

tjänstutövning, anvisats särskilda medel och den myndighet, varunder

tjänstemannen lyder, finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

3 mom. För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet

på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring som icke är att

hänföra till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning, äger

lian uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.

22 §.

Rörligt tillägg utgår lill extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Rörligt tillsättningar

och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. läSR
-

23 §.

I fråga örn sjukvård och begravningshjälp, tjänstebostad, bränsle och sjukvård

belysning samt tjänstedräkt gäller för extra ordinarie tjänstemän vad i av- ni. m.

löningsreglementet för riksdagens verk jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser

finnes i sådant hänseende föreskrivet beträffande ordinarie tjänstemän

inom motsvarande lönegrader.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

3 Kap. Extra tjänstemän.

24 §.

Minimiålder Anställning såsom extra tjänsteman

för anställ- nått 18 års ålder.

ning.

kan vinnas endast av den, som upp
-

25 §.

Till extra tjänsteman utgår lön enligt följande löneplan:

Löneplan Ex.

Lönegrad

O r

t s

8

u

P P

Löne-

omfattar

löneklas-

klass

nr

A

B

c

D

E

F

G

H

I

serna nr

Å

r s 1 ö

n, krono

r

1

c, b, a

c

1 740

1 809

1 878

1 947

2 016

2 085

2 154

2 223

2 292

2

b, a, 1

b

1 806

1 878

1 950

2 022

2 094

2 166

2 238

2 310

2 382

3

a, 1—2

a

1 872

1 947

2 022

2 097

2 172

2 247

2 322

2 397

2 472

4

1—3

i

1 938

2 016

2 094

2 172

2 250

2 328

2 406

2 484

2 562

5

2—4

2

2 070

2 154

2 238

2 322

2 406

2 490

2 574

2 658

2 742

6

3—5

3

2 202

2 292

2 382

2 472

2 562

2 652

2 742

2 832

2 922

7

4—6

4

2 334

2 430

2 526

2 622

2 718

2 814

2 910

3 006

3 102

8

5—7

5

2 466

2 568

2 670

2 772

2 874

2 976

3 078

3 180

3 282

9

6—8

6

2 601

2 709

2 817

2 925

3 033

3 141

3 249

3 357

3 465

10

7—9

7

2 739

2 853

2 967

3 081

3 195

3 309

3 423

3 537

3 651

11

8—10

8

2 877

2 997

3 117

3 237

3 357

3 477

3 597

3 717

3 837

12

9—11

9

3 015

3 141

3 267

3 393

3 519

3 645

3 771

3 897

4 023

13

10—12

10

3 153

3 285

3 417

3 549

3 681

3 813

3 945

4 077

4 209

14

11—13

11

3 291

3 429

3 567

3 705

3 843

3 981

4 119

4 257

4 395

15

12—14

12

3 438

3 582

3 726

3 870

4 014

4 158

4 302

4 446

4 590

16

13—15

13

3 630

3 780

3 930

4 080

4 230

4 380

4 530

4 680

4 830

17

14—16

14

3 822

3 978

4 134

4 290

4 446

4 602

4 758

4 914

5 070

18

15—17

15

4 050

4 212

4 374

4 536

4 698

4 860

5 022

5 184

5 346

19

16—18

16

4 278

4 446

4 614

4 782

4 950

5 118

5 286

5 454

5 622

20

17—19

17

4 596

4 773

4 950

5 127

5 304

5 481

5 658

5 835

6 012

21

18—20

18

4 926

5 112

5 298

5 484

5 670

5 856

6 042

6 228

6 414

22

19—21

19

5 256

5 451

5 646

5 841

6 036

6 231

6 426

6 621

6 816

23

20—22

20

5 586

5 793

6 000

6 207

6 414

6 621

6 828

7 035

7 242

21

5 916

6 135

6 354

6 573

6 792

7 011

7 230

7 449

7 668

22

6 300

6 525

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8 100

26 §.

Lönegrader 1 worn. Extra tjänsteman hänföres högst till lönegrad med samma ord°ki''

löne'' ^ingsnummer som den, vilken blivit fastställd för extra ordinarie tjänsteman

asser. me(j närmast jämförliga arbetsuppgifter.

Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet med

föreskrifterna i 27 och 28 §§; inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter

den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

I fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna

gäller vad i sådant hänseende fastställts för ordinarie tjänstemän.

Extra tjänsteman utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt den ortsgrupp

tjänstgöringsorten tillhör.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

2 mom. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid understiger den, som

gäller för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår lönen med ett i förhållande

till den kortare tjänstgöringstiden reducerat belopp.

Lön utgår icke till extra tjänsteman för tid, under vilken arbete vid vederbörande

verk ej kan beredas honom.

27 §.

1 mom. Vid tillträdandet av extra befattning erhåller tjänsteman lön en- Begynnelseligt

den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej före-1"" och lone''

skrifterna i 26 § 2 mom. och 28 § giva anledning till avvikelse härutinnan, flytning.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre

år till högsta löneklassen inom lönegraden. För sådan löneklassuppflyttning

skola i tillämpliga delar gälla de för extra ordinarie tjänstemän i 7 § 3 mom.

givna föreskrifterna.

28 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som befordras till extra tjänst inom högre löne- Löneklassgrad,

skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i denpl£°®™^a^ld

lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid,

dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller

beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på

grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 27 § 1 mom. skall hänföras.

2 mom. Övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöring till extra

befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande myndighet att

besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må hänföras till högre

löneklass än som skulle bliva för honom gällande vid tillämpning av stadgandet

i 27 § 1 mom.

3 mom. Extra tjänsteman, som övergår till annan extra befattning inom

samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han i den föregående

tjänsten innehade.

i mom. Extra tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna

paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som

gäller för den nya tjänsten.

29 §.

1 mom. Extra tjänsteman äger, där ej annat följer av stadgandet i 2 morn., Semester,

årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under 15 dagar. Rätt till semester inträder efter det

tjänstemannen fullgjort tjänstgöring i civil statsanställning sammanlagt

minst 180 dagar.

Vad i 11 § 2 och 3 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk stadgas

beträffande ordinarie tjänstemans semester skall i tillämpliga delar gälla

även i fråga om semester för extra tjänsteman.

2 mom. Har tjänsteman av annan anledning än i 31 § omförmäles under

sammanlagt mer än 90 dagar av nästföregående kalenderår icke tjänstgjort,

ankommer det på vederbörande myndighet att med hänsyn till föreliggande

omständigheter bestämma, örn och i vad mån minskning i tjänstemannens

semester för det löpande kalenderåret skall äga rum.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

30 §.

Tjänstledig- För tid, under vilken extra tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin

hetsavdrag, befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 31—33 §§ stadgas,

så framt icke delegerade finna skäl för visst fall annorlunda bestämma.

I fråga om tjänstledighetsavdrag äga de för extra ordinarie tjänstemän

i 11 § andra, tredje och femte styckena givna bestämmelserna motsvarande

tillämpning. Härvid skola beträffande extra tjänsteman, som uppbär lön

enligt lägre löneklass än löneklass a, A- och B-avdragen utgöra de belopp,

som bestämts för sistnämnda löneklass.

För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och

B-avdragen i förhållande till den kortare tjänstgöringstiden.

31 §.

Tjänstledig- 1 morn. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranhet

till följdletts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra tjänsteman

av olycksfall a) åtnjuta oavkortad lön, intill dess sex månader förflutit från dagen

’ manm för olycksfallet;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande myndighet

på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att

avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra

tjänsteman åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits att tjänstgöra av anledning,

varom förmäles i 13 § 2 mom.

32 §.

Tjänstledig- 1 moni. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

het till följdfall än i 31 § avses skall extra tjänsteman

av sjukdom a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst sex månader av ett och

m m'' samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, under

högst sex månader i en följd;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

2 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

extra tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90

dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

33 §.

Tjänstledig- Har extra tjänsteman erhållit tjänstledighet av annan anledning än i

het av annais 32 SS omförmäles, skall han under tiden vidkännas C-avdrag.

anledning.

34 §.

Kallortstill- Kallortstillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar

lägg. och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. För tjänsteman

med avkortad tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget till hälften

av eljest utgående belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

35 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom vikarie Vikariatseruppehålla

sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken lön utgår^j^ps^och

enligt den i 5 § avlöningsreglementet för riksdagens verk meddelade löne-vl''‘

planen RA eller att bestrida vikariat å extra ordinarie tjänst inom högre

lönegrad äger uppbära den vikariatsersättning, som jämlikt bestämmelserna

i 19 § 1 mom. skulle hava tillkommit honom, därest han varit extra ordinarie

tjänsteman inom lönegrad, motsvarande den han tillhör.

2 mom. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom.

avses, väntas bliva av längre varaktighet, må extra tjänsteman kunna

komma i åtnjutande av vikariatslön under de förutsättningar och enligt de

grunder, som för extra ordinarie tjänstemän föreskrivas i 19 § 3 mom.

36 §.

I fråga örn ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, felräk- Vissa särningspenningar,

ersättning efter ackord eller beting, t jånst g Öring st rakta-s^^a ers ä tt - mente, övertidsersättning samt måltid vid övertidsarbete gäller för extra ”ar m''m''

tjänstemän vad i 20 § i sådant hänseende föreskrivits för extra ordinarie

tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

37 §.

Rörligt tillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar Rörligt tilloch

enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. läSS
38

§.

1 mom. I fråga om sjukvård, tjänstebostad, bränsle och belysning samt Sjukvård,

tjänstedräkt gäller för extra tjänstemän vad i avlöningsreglementet förbeSravningsriksdagens

verk jämte därtill hörande tilläggbestämmelser finnes i sådanthjalp m- mhänseende

föreskrivet beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande

lönegrader.

2 mom. Avlider extra tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 400 kronor. 1 nämnda belopp skall den

vid dödsfall till följd av olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning

utgående begravningshjälpen anses inbegripen.

2 Avd. Övriga icke-ordinarie tjänstemän.

39 §.

För icke-ordinarie tjänsteman, vars avlöning utgår i form av arvode Arvodestamed

av delegerade fastställt belopp, meddela delegerade de särskilda avid- säre.

ningsbestämmelser, som må erfordras, där ej delegerade överlåta åt vederbörande

myndighet att utfärda sådana föreskrifter.

Har jämlikt stadgandet i föregående stycke beslutats, att vissa i avlöningsreglementet

för riksdagens verk eller i 1—3 kap. här ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning å tjänsteman, som i denna

paragraf avses, skall tillika, där så erfordras, fastställas den lönegrad och

den löneklass, som tjänstemannen skall anses tillhöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 3 sami. Nr 61.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tillfällig

personal.

40 §.

För tillfälligt anställda tjänstemän, som icke avses i 3 kap. eller 39 § här

ovan, äger vederbörande myndighet fastställa avlöningsförmånerna, där

ej delegerade meddelat beslut i sådant hänseende.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1939, från och med vilken dag

de av delegerade den 7 november 1935 utfärdade avlöningsbestämmelserna

för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk med däri sedermera

gjorda ändringar och tillägg upphöra att gälla.

Centraltryckeriet. Esselte ab. Stockholm 1939

942801

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.