Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

1939-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1939:2, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

3

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1939 kl. 11 t. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 2, i anledning

av väckt motion örn undervisning i mjölkning i

jordbruksletonad fortsättningsskola.

I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott för behandling

hänvisad motion, nr 226, hava herr Anton Pettersson m. fl. hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn åtgärder för upptagande

av undervisning i mjölkning som ordinarie ämne i jordbruksbetonad

fortsättningsskola.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen och

lantbruksstyrelsen, och äro nämnda yttranden såsom bilagor fogade härvid.

Såsom skolöverstyrelsen framhållit, torde redan nu i jordbruksbetonad fortsättningsskola

förekomma teoretisk undervisning i mjölkning samt örn mjölken

och dess behandling. Motionärerna ifrågasätta emellertid, att denna undervisning

skulle bliva obligatorisk och kombineras med praktiska övningar.

Det i motionen framförda uppslaget är behj ärtan svårt icke minst med tanke

på att därigenom den stora arbetsbörda, som vanligen åvilar husmodern i ett

jordbrukarhem, skulle kunna lättas. Motionärerna synas emellertid icke hava

tillbörligt beaktat, att vid fortsättningsskolorna nödiga förutsättningar för meddelande

av praktisk undervisning i detta ämne icke alltid äro för handen exempelvis

i form av för ändamålet lämpliga lärarkrafter eller ladugård för de

praktiska övningarnas bedrivande.

På grund härav och då i varje fall, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, resultatet

av en kommande omläggning av undervisningen i fortsättningsskolan

synes böra avvaktas, finner sig utskottet, i likhet med skolöverstyrelsen och

lantbruksstyrelsen böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1939.

På utskottets vägnar:

K. A. JOHANSON.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar K. A. Johanson,

Wistrand, Bodin, Härdin, Nils Andersson, Herman Ericsson, Elon

Andersson och Bror Nilsson.

Utshottei.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. .

Bilaga 1.

Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.

Sedan Kungl. Maj :t genom remiss den 10 februari 1939 anbefallt skolöverstyrelsen

att senast den 10 mars 1939 till Eder inkomma med yttrande över

en i första kammaren väckt motion, nr 226, örn undervisning i mjölkning i jordbruksbetonad

fortsättningsskola, får överstyrelsen i ärendet anföra följande.

Motionärerna yrka, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

örn åtgärder för upptagande av mjölkning som ordinarie ämne i jordbruksbetonad

fortsättningsskola. Som motiv framhålles, att husmödrarna i de svenska

lanthemmen, vilka numera lia att till stor del ensamma svara för hemmens

skötsel och till följd därav ofta genom jäkt och överansträngning drabbas av

sjukdomar och nervösa sammanbrott, böra i så måtto beredas en lättnad i

arbetet, att de olika familjemedlemmarna vid behov kunna avlösa husmodern

i arbetet. Särskilt borde denna avlösning äga rum i fråga örn mjölkningen,

och försök borde göras att intressera den manliga och kvinnliga ungdomen i

landsbygdshemmen att hjälpa till därmed. Utbildning i mjölkning borde därför

erhållas redan under folkskoletiden. Lämpligast vore dock att upptaga

denna utbildning på fortsättningsskolans arbetsplan.

Överstyrelsen vill till en början påpeka, att teoretisk undervisning örn mjölkning

samt om mjölken och dess behandling redan nu i regel torde förekomma

i yrkesbestämda fortsättningsskolor i anslutning till jordbruk med binäringar.

Att denna undervisning icke kombineras med praktiska övningar får väl i

främsta rummet tillskrivas den omständigheten, att fortsättningsskoloma ej

ha tillgång till vare sig ladugård med besättning eller mjölkningsattiralj. Det

finnes nämligen i gällande stadgebestämmelser för fortsättningsskolan ingenting

som hindrar, att även vid detta slag av arbetskunskap undervisningen ordnas

praktiskt, i den mån förutsättningar därför äro för handen.

I motionen göres emellertid gällande, att ”den slutliga undervisningen, som

måste förläggas till ladugårdar”, borde kunna ”inskränkas till några få övningar”.

Överstyrelsen, som icke har anledning bestrida detta, tillåter sig då

ifrågasätta, om icke dessa få övningar kunde, utan inkräktande på fortsättningsskolans

undervisningstid, förläggas till respektive lärjungars hem under

inseende av husmodern själv, som på detta område under de av motionärerna

åsyftade förhållandena väl får betecknas som speciellt sakkunnig. Ehuru motionärerna

synas förmena, att det måste krävas särskilda anstalter från statens

sida för att intressera den manliga och kvinnliga ungdomen i landsbygdshemmen

för mjölkning, vill överstyrelsen för sin del icke tro, att de svenska

lanthemmen icke skulle förmå framkalla tillräckligt intresse för ifrågavarande

arbetsuppgifter, sedan de teoretiskt förberetts i skolan.

Några särskilda åtgärder i anledning av den föreliggande motionen anser sig

överstyrelsen icke kunna tillstyrka.

Stockholm den 25 februari 1939.

Otto Holmdahl.

Gottfrid Björkman.

/Gustaf Titz.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

5

Bilaga 2.

Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.

Kungl. Lantbruksstyrelsen har anbefallts att till Eder avgiva utlåtande övei

en inom riksdagen väckt, till Eder hänvisad motion, 1:226, om undervisning

i mjölkning i jordbruksbetonad fortsättningsskola.

Med anledning härav får Lantbruksstyrelsen anföra följande.

Vid såväl det mindre som det medelstora jordbruket är med nu rådande brist

på kvinnlig arbetshjälp den arbetsbörda, som åvilar husmodern, oftast alltför

tung. Hon måste i regel icke endast sköta själva hemmet utan jämväl deltaga

i arbetet på åker och äng och i ladugården.

Bland de arbetsuppgifter, som sålunda i regel tillkomma jordbrukar hustrun,

utgör den dagligen återkommande mjölkningen ett av de tyngsta arbetena.

Icke nog med att detta arbete tager både tid och krafter i anspråk, utan det

binder — såsom ock motionärerna framhållit — husmodern vid gården, såvida

icke någon annan i hemmet kan hjälpa henne med detta arbete.

Svårigheten att erhålla arbetshjälp vid jordbruket sammanhänger med andra

problem av både ekonomisk och social natur samt har tvingat många lantbrukare

även vid det mindre jordbruket att installera mjölkningsmaskiner for att

därigenom underlätta mjölkningsarbetet. De flesta lia dock på grund av ekonomiska

och andra skäl, bland annat brist på lämplig kraftkälla, icke kunnat

göra detta, och i dem tillhöriga ladugårdar måste mjölkningen alltjämt ske

för hand. ,

Genom av hushållningssällskapen —• i regel med bidrag av statsmedel

och av landsbygdens ungdomsorganisationer anordnade mjölkningskurser har

både den manliga och kvinnliga ungdomen erhållit undervisning i mjölkning,

och genom mjölkningstävlingar har man sökt intressera ungdomen för detta

Erbctc

På lämpligt sätt anordnad undervisning i mjölkning i den jordbruksbetonade

fortsättningsskolan skulle säkerligen också bidraga till ökad förståelse för detta

arbete och öka tillgången på arbetskraft för detta arbetes^ utförande. Det är

dock givet, att denna undervisning icke får drivas för hart, så att eleverna

bli överansträngda, ty då förlora de lätt lusten att lära sig detta arbete.

Vid denna undervisning torde -— såsom motionärerna framhållit kunna

användas konstgjorda juver. Av särskild vikt är att eleverna icke endast lära

sig de rätta handgreppen vid mjölkningen och juvrets tömning utan även att

utföra detta arbete på ett ur hygienisk synpunkt tillfredsställande sätt. Efter

denna förberedande undervisning med konstgjorda juver böra övningarna fortsättas

i någon skolan närbelägen ladugård och därefter eventuellt avslutas

med en mjölkningstävlan.

Ordnandet av sådan undervisning förutsätter emellertid tillgång på dels

lämpliga lärare, dels ock vederbörande skola närbelägen ladugård, där eleverna

kunna få bedriva sina mjölkningsövningar.

Som lärare i de jordbruksbetonade fortsättningsskolorna tjänstgöra i regel

folkskollärare, vilka för meddelande av denna undervisning genomgått särskilt

anordnade utbildningskurser. Vid dessa kurser torde emellertid någon praktisk

undervisning i mjölkning icke hava förekommit. Såsom lärare i mjölkning torde

i stället kontrollassistenter och i vissa fall även vandringsrättare kunna anlitas.

Beträffande frågan örn införande av mjölkning som obligatoriskt läroämne

i den jordbruksbetonade fortsättningsskolan torde i öreskri ft härom icke vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

nödvändig, ity att nu gällande bestämmelser ifråga örn undervisningen icke

torde lägga hinder i vägen för ordnandet äv en mera praktiskt betonad undervisning

vid dessa skolor.

Där lämpliga lärarkrafter och ladugårdar finnas tillgängliga, torde sålunda

undervisning i mjölkning redan nu kunna anordnas.

Lantbruksstyrelsen vill ock erinra örn att de norrländska hushållningssällskapen

samt Kopparbergs läns hushållningssällskap anhållit om utredning angående

sådan omorganisation av den jordbruksbetonade fortsättningsskolan, att

undervisningen vid densamma skulle bli mera praktiskt inriktad.

I utlåtande över denna framställning har Skolöverstyrelsen bland annat framhållit,

att hinder icke möter för anordnande av en sådan praktiskt lagd undervisning

i denna fortsättningsskola.

Vid införande av ett sjunde skolår i folkskolan torde fortsättningsskolan

komma att göras ettårig, i samband varmed enligt Lantbruksstyrelsens mening

en omläggning av undervisningen vid den jordbruksbetonade fortsättningsskolan

torde böra ske.

Då det redan nu synes vara möjligt, att, där lärarkrafter och lokala förhållanden

så medgiva, upptaga mjölkning såsom läroämne i den jordbruksbetonade

fortsättningsskolan och då resultatet av en kommande omläggning av undervisningen

i fortsättningsskolan torde böra avvaktas, finner Lantbruksstyrelsen

sig icke kunna tillstyrka bifall till föreliggande motion.

Stockholm den 27 februari 1939.

Arne Pettersson.

H. Sylvan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.