Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

1939-03-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1939:3, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

7

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1939 kl. 11 f. tn.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3, i anledning

av väckt motion örn utredning angående inrättande

av ett statligt hemarbetsråd.

I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott för

behandling hänvisad motion, nr 184, har herr Ohlin hemställt, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, örn utredning rörande inrättande av ett

statligt hemarbetsråd.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen ävensom,

efter att hava berett Sveriges husmodersföreningars riksförbund, Älvsborgs

läns södra hushållningssällskap och Gävleborgs läns hushållningssällskap tillfälle

att till utskottet inkomma med yttranden över motionen, från nämnda sammanslutningar

fått mottaga yttranden i ärendet. De två förstnämnda yttrandena

äro såsom bilagor fogade härvid.

Älvsborgs läns södra hushållningssällskap har på så sätt tillstyrkt motionen,

att utredning borde verkställas beträffande lämpligheten av s. k. hemarbetsråd,

varvid dock borde noggrant beaktas, huruvida ej hos oss de uppgifter, som i

Danmark omhändertagas av liemarbetsråden, lämpligen kunde omhändertagas

av redan befintliga sammanslutningar eller myndigheter, då kraftig återhållsamhet

borde iakttagas vid en alltför flödande utveckling av det redan mycket

stora organisationsväsendet på jordbrukets område.

Gävleborgs läns hushållningssällskap har avstyrkt inrättandet av hemarbetsråd

och i stället förordat utredning angående anställande hos lantbruksstyrelsen

av en kvinnlig statskonsulent eller byrådirektör i hemarbetsfrågor.

Frågan örn hemarbetets rationalisering har, såsom motionären framhåller, på Utskottet.

senare år tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Staten har ock genom olika

åtgärder sökt bringa denna fråga närmare sin lösning. Även icke statliga organ,

såsom hushållningssällskapen, husmodersföreningarna och andra liknande sammanslutningar,

hava i sådant syfte utfört ett förtjänstfullt arbete. Motionen

syftar i främsta hand till en centralisering av ledningen för denna på olika

vägar fortskridande verksamhet.

Det av motionären sålunda framförda uppslaget synes utskottet beaktansvärt.

Emellertid har den år 1937 av Kungl. Maj :t tillsatta kommittén för utredning

av det mindre jordbrukets arbetsförhållanden i sitt i dagarna avgivna förslag

ifrågasatt bland annat upprättandet av ett statens institut för hemarbetets

rationalisering. Av nu anförda skäl anser utskottet i likhet med socialstyrelsen

det icke vara påkallat att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär den av motionä
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

ren ifrågasatta utredningen, utan torde man tills vidare böra ställa sig avvaktande.

Det är för övrigt att märka, att, enligt uppgift av husmodersförbundet,

institutet för folkhälsan kommer att upptaga flera av de verksamhetsgrenar,

som av motionären anses böra upptagas av det av honom föreslagna hemarbetsrådet.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1939.

På utskottets vägnar:

K. A. JOHANSON.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar K. A. Johanson,

Wistrand, Bodin, Härdin, Nils Andersson, Herman Ericsson, Elon

Andersson och Bror Nilsson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

9

Bilaga 1.

Yttrande av socialstyrelsen.

Stockholm den 28 februari 1939.

Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.

I anledning härav får styrelsen anföra följande.

Det ämne, som utgör föremålet för nämnda motion, nämligen frågan örn

hemarbetets rationalisering, är utan tvivel väl värt att ägnas stor uppmärksamhet

från det allmännas sida. Det innebär knappast cn överdrift att i likhet med

motionären göra gällande, att en begränsning av de hemarbetande kvinnornas

arbetsbörda inom de breda lagren och särskilt för den jordbrukande befokningens

vidkommande framstår som ett av tidens mest brännande sociala krav. Icke

endast med hänsyn till de arbetstyngda husmödrarnas och hembiträdenas behov

av lättnad i mödorna och ökad fritid har spörsmålet sin stora betydelse. Det må

jämväl erinras örn den företeelse, som benämnes ”flykten från landsbygden”,

och örn dennas ofta påvisade samband med jordbrukarhemmens i alltför stor

utsträckning otillfredsställande arbets- och levnadsförhållanden.

De åtgärder av skilda slag, vilka på senare år ha verkställts eller planerats

på befolkningspolitikens och bostadspolitikens områden, lia också i en mycket

väsentlig mån tagit sikte på det komplex av allvarliga sociala problem, som

har samband med spörsmålet örn hemarbetets anordning, särskilt vad lanthushållen

beträffar. Betydelsen av en förbättring av landsbygdens bostadsbestånd,

av en genomförd standardisering och rationalisering, särskilt med avseende på

kökens inredning och utrustning, innefattande bland annat en utsträckt användning

av vatten- och avloppsledningar, med syfte att underlätta kvinnornas arbete

i landsbygdshemmen, har vid upprepade tillfällen framhållits. Även i sammanhang

med frågan örn egnahemsrörelsens utveckling har man haft anledning

att beakta önskvärdheten av att genom en förbättrad byggnads- och bostadskultur

få till stånd en lättnad i lantbygdshushållens ofta orimliga arbetsbörda.

Det konstateras exempelvis i bostadssociala utredningens år 1937 avgivna

betänkande angående främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade

bamrika familjer i egnahem m.m., att det i betydande utsträckning har förekommit,

att nybyggda egna hem varit i avsaknad av central uppvärmningsanläggning,

även där en sådan icke nämnvärt skulle ha fördyrat bygget. I samma betänkande

påtalas även frånvaron av en offentlig rådgivande instans vid uppgörande

av finansierings- och byggnadsplaner ävensom vid materialupphandling

o.s.v. Vidare beröres en ofta iakttagen benägenhet hos egnahemsbyggaren

att tillgodose mera ytliga representationssynpunkter med påföljd, att bostadens

soliditet och tekniska utrustning samt därmed även dess funktionsduglighet

bliva eftersatta.

Även örn den ovan antydda bristen på kompetenta rådgivande instanser i

dessa ämnen i någon mån kan anses lia blivit avhjälpt — bland annat genom att

egnahemsstyrelsen numera har förstärkts med särskild byggnadssakkunnig personal

— torde behovet av ledning och undervisning i byggnadsfrågor särskilt

för de egna hemmen på landsbygden fortfarande vara kännbart.

En sådan rådgivande verksamhet i fråga örn byggnadssättet och bostadsin
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

redningen kunde utan tvivel i avsevärd mån bliva till fromma för hemarbetets

ändamålsenliga anordning. I övrigt ligger det givetvis stor vikt på att till hemmets

skötsel och ekonomi hörande sysslor och göromål bedrivas rationellt, och

det lär icke kunna bestridas, att behovet av en upplysnings- och undervisningsverksamhet

på dessa områden i de svenska bygderna mången gång varit och är

starkt framträdande. Ekonomiskt sinne har icke i allmänhet ansetts känneteckna

folkkaraktären, och brister i detta hänseende lämna otvivelaktigt få en

avsevärd och beklaglig inverkan på utvecklingen av hem- och familjeliv och

därigenom få menliga följder för hela vårt samhällsliv. Sannolikt kunde man

i Sverige i fråga örn principer för sund ekonomisk hushållning inhämta ett och

annat från det danska grannlandet, varifrån också en anstalt för upplysning

i hithörande frågor i motionen har åberopats såsom föredömlig.

Den tid torde numera i det hela få anses vara förbi, då tradition och sedvänja

i tillräcklig utsträckning kunde vara läromästare i fråga örn de göromål, som

höra till det husliga arbetet. En ny tid med ändrade förhållanden ställer helt

nya fordringar på rationalisering av arbetet även inom det här berörda, hittills

mera avskilda och slutna livsområdet. Det är endast i sin ordning, att samhället

genom därför lämpade organ söker orientera de enskilda hushållen i fråga örn

deras förändrade existensbetingelser och därjämte meddelar erforderlig kunskap

örn medlen att komma till rätta med de föreliggande problemen.

I motionen omnämnas till att börja med de insatser för upplysning i hernoch

hushållsfrågor, som tillkommit bland annat genom statens åtgöranden för

vidgandet av möjligheterna till utbildning i hemarbete, särskilt genom lanthushållsskolorna,

ävensom genom hemkonsulenternas samt hushållningssällskapens

och flera frivilliga sammanlutningars verksamhet. Det anmäldes emellertid,

att något organ för en mera planmässig och effektiv samordning och

ledning av detta på skilda vägar bedrivna upplysningsarbete icke finnes. Förslag

framställes om en undersökning av lämpligheten att för fyllandet av

denna brist inrätta ett svenskt statligt hemarbetsråd liknande det danska s.k.

hushållningsrådet, i den mån dettas organisation och arbetssätt kunna anpassas

efter svenska förhållanden.

Det kan efter styrelsens mening knappast bestridas, att bärande skäl lia anförts

till förmån för inrättandet av ett dylikt centralt organ för den viktiga

undervisningsverksamhet, vilken åsyftar en ändamålsenlig anordning av de

hemarbetande kvinnornas arbete. Angående den lämpligaste organisationsformen

torde emellertid erfordras särskild utredning, varvid även frågan örn kostnaderna

för den ifrågasatta inrättningen skulle tagas i betraktande. Det torde

också få förutsättas, att en sådan central institution, för så vitt den kommer till

stånd, skall söka samverkan med statens intitut för folkhälsan, vars verksamhet

inom det näringshygieniska området ävenledes berör frågor av betydelse

för de enskilda hushållens vidkommande.

Efter vad styrelsen emellertid inhämtat, kommer den år 1937 av Kungl. Maj :t

tillsatta kommittén för utredning av det mindre jordbrukets arbetsförhållanden

inom kort att avgiva ett betänkande med förslag, innebärande bland annat

upprättandet av ett statens institut för hemarbetets rationalisering. Den i den

remitterade motionen framburna tanken synes sålunda ha upptagits även på

detta håll. Med hänsyn till att så är fallet, finner sig styrelsen böra förorda,

att man avvaktar, att nämnda utredning slutföres, innan någon särskild åtgärd

i motionens syfte vidtages.

Sigfrid Hansson.

Ernst Bexelius.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

11

Bilaga 2.

Yttrande av Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.

Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott har berett Husmodersförbundet

tillfälle att avgiva yttrande över motion nr 184. ....

Förbundet anser i likhet med motionären, att snara och effektiva åtgärder

böra vidtagas för att genom bättre bostadsinredning samt effektivare redskap

och arbetsmetoder åstadkomma en rationalisering av hemarbetet och härmed

arbetslättnad för stora grupper av hemarbetande kvinnor, i synnerhet på landsbygden.

Ävenledes anser förbundet, att propagandan för bättre näringshy glen

och förebyggande hälsovård bör intensifieras.

Dessa frågor ha också under de senare åren varit föremål för allt större uppmärksamhet,

och flera initiativ lia tagits, som ännu ej hunnit fullföljas, och

vilkas verkningar i framtiden ej heller kunna överblickas.

Sålunda kommer vårt institut för Folkhälsan att uppta flera av de verksamhetsgrenar,

som motionären anser böra upptagas av det av honom föreslagna

”hemarbetsrådet”. Samtliga uppgifter under punkt 3 i motionen samt

större delen av uppgifterna under punkt 5 och punkt 6 torde komma att ingå

i institutets för Folkhälsan verksamhet.

Likaså är f.n. ”1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden”

sysselsatt med utarbetandet av olika förslag till hemrationalisering,

med tanke främst på landsbygdens hem, vilka förslag även omfatta

flera verksamhetsgrenar, som av motionären nämnas som uppgifter för det av

honom föreslagna ”hemarbetsrådet”. Samtliga uppgifter under punkt 4 i motionen

samt delar av uppgifterna under punkt 6 torde komma att upptagas

av den organisation, vars upprättande med all sannolikhet blir en följd av

ovannämnda kommittés förslag.

Förbundet vill som sin åsikt framföra, att båda dessa organisationer, det

redan existerande institutet för Folkhälsan och den planerade organisationen

för hemrationaliseringens främjande, torde bättre bli i stånd att handha såväl

forskningsarbete som propaganda på näringshygienens och hemrationaliseringens

område än ett till sin omfattning mer begränsat hemarbetsrad.

efter det danska ”Husholdningsraadets” mönster. Utan att på något sätt vilja

förringa detta senares värde och betydelse, vilja vi med anledning av motionärens

uttalande: ”Örn nyttan av dess arbete synas inga delade meningar råda”

dock hava sagt att ”Husholdningsraadet” inom en del kretsar i Danmark utsatts

för viss kritik. Det säger sig också självt, att en organisation, vars årliga

kotnader ej beräknas högre än 30.000 kr., svårligen kan på ett effektivt sätt

fullfölja do mycket stora uppgifter, som enligt motionären bör ingå i dess

verksamhet.

Förbundet anser alltså ej, att ett ”hemarbetsråd” motsvarande det danska

”Husholdningsraadet” bör inrättas i vårt land.

Däremot delar förbundet motionärens åsikt, att vi i vårt land sakna ett samordnande

organ för den på olika vägar fortgående utvecklingen av de olika

hemfrågorna, och även sakna ”ett organ för ordnat samarbete mellan olika

intresserade institutioner och organisationer”. För de uppgifter, som näm
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

nas under punkt 1 och punkt 2 i motionen, saknas alltså i vårt land ett centralt

organ.

Förbundet anser därför, att det vore av stor betydelse om i vårt land upprättades

ett dylikt statligt organ, vars främsta uppgifter bleve, dels de arbetsuppgifter

som av motionären sammanförts under punkterna 1 och 2 i motionen,

dels att utgöra ett samarbetsorgan för de föreningar och institutioner, som på

olika områden arbeta för hem och familjefrågor.

Stockholm den 21 februari 1939.

SVERIGES HUSMODERSFÖRENINGARS RIKSFÖRBUND

Eleonor Lilliehöök,

ordf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.