Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10

1939-03-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1939:10, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till rikdagens kansli den 13 april 1939 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

arn väckt motion om helgdagars fredande för offentliga

nöjes- och idrottstillställningar.

I en inom riksdagens första kammare väckt och till dess andra till- Motionen.

fälliga utskott hänvisad motion, nr 230, ha herrar Egnell och John Gustavson

hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t anhålla örn utredning avseende

att åtminstone de större helgdagarna fredas för offentliga nöjes- och idrottstillställningar.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, II: 352, väckts av herr

Gustafsson i Lekåsa m. fl.

Av motionen inhämtas att motionärerna med de större helgdagarna avse, utom

juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen, jämväl nyårsdagen och böndagarna.

I övrigt får utskottet beträffande motiveringen hänvisa till motionen

1:230.

Jämlikt kungörelse den 4 oktober 1895 (nr 83), angående förbud mot skåde- Gällande

spels och en del andra offentliga tillställningars anordnande å vissa helgdagar, lagstiftning.

må å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen icke offentligen uppföras

skådespel, givas offentlig föreställning i lindansning, konstridning eller

annat dylikt eller hållas offentlig maskerad, bal, lekstuga, s. k. varietéföreställning

eller andra sådana nöjen.

I kungörelsen finnes icke stadgad någon påföljd för överträdelse av det meddelade

förbudet, och i praxis torde också av allmän åklagare förd talan örn

ansvar för förbuds överträdande av domstol på sådan grund hava lämnats utan

bifall. Beträffande åtskilliga av de i kungörelsen nämnda arter av tillställningar

torde berörda avsaknad av strafflagsbestämmelser vara av mindre betydelse,

enär i § 13 ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 är

föreskrivet, att dylika tillställningar icke må anordnas utan att polismyndighets

tillstånd därtill inhämtats. Enligt kungörelse den 10 juni 1932 har vad

i § 13 ordningsstadgan sålunda är stadgat utsträckts att gälla även för landsbygden.

Vidkommande åter vissa andra av de i 1895 års kungörelse förbjudna

nöjestillställningarna står det i vederbörandes skön att anordna desamma utan

att avvakta myndighets tillstånd och utan att straff synes kunna följa, även

örn det i kungörelsen meddelade förbudet överträdes. Dessutom synes den meningen

hava gjort sig gällande, att förbudet endast gäller den i 7 kap. 3 §

strafflagen angivna sabbatstiden, vilken utgår klockan nio örn aftonen.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 12 sami. 2 avd. Nr 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

1935 års

riksdag.

1936 års

kyrkomöte.

I en inom riksdagens andra kammare år 1935 väckt motion (11:476) hemställdes,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj :t måtte föranstalta örn förbud mot offentliga nöjestillställningar och

idrottstävlingar å juldagen, nyårsdagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen

samt böndagarna. Motionen remitterades för förberedande behandling

till andra kammarens första tillfälliga utskott, som införskaffade utlåtanden

över motionen av Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Malmö och Gävle

samt domkapitlen i Uppsala och Lund. Vidare beredde utskottet Svenska stadsförbundet,

Svenska landskommunernas förbund, Allmänna svenska prästföreningen,

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund samt Skytteförbundens

överstyrelse tillfälle att avgiva yttranden med anledning av motionen,

vilket tillfälle begagnades av samtliga nämnda organisationer med undantag

av Svenska stadsförbundet. Det huvudsakliga innehållet i nämnda yttranden

finnes återgivet i utskottets utlåtande nr 4.

Utskottet, som icke fann tillräckliga skäl föreligga för anslutning till det i

motionen framställda förslaget, hemställde, att motionen icke måtte till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Andra kammaren biföll vad utskottet sålunda hemställt.

I anledning av vid 1936 års kyrkomöte väckta motioner hemställde kyrkomötet

i underdånig skrivelse (nr 26), att Kungl. Majit måtte

dels vidtaga åtgärder i syfte

a) att effektivt förbud stadgas mot offentliga nöjestillställningar — innefattande

såväl de i kungörelsen den 4 oktober 1895 (nr 83) angivna som även

biograf föreställningar och i kungörelsen nu ej omförmälda andra nöjestillställningar,

som må anses böra omfattas av förbudet — på juldagen, långfredagen,

påskdagen och pingstdagen, dock att tillstånd må kunna lämnas för sådana

skådespel, biografföreställningar och musikaliska underhållningar, som

värdigt ansluta sig till ifrågavarande högtids idéinnehåll;

b) att nämnda förbud uttryckligen angives avse ej blott sabbatstid enligt

7 kap. 3 § strafflagen eller tiden mellan klockan sex örn morgonen och klockan

nio örn aftonen utan jämväl tiden mellan klockan nio och klockan tolv örn

aftonen;

c) att förbud stadgas mot hållande av motortävlingar på de under a) nämnda

dagarna;

dels låta verkställa utredning, huruvida och i vad mån förbud bör stadgas

mot hållande av idrotts- och skyttetävlingar ävensom offentliga skytteövningar

på de ovan under a) nämnda dagarna samt vidtaga de åtgärder, vartill

denna utredning kan föranleda.”

Kyrkomötets skrivelse har icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 3

I detta sammanhang må framhållas, att Kungl. Maj :t genom beslut den 11 Sakkunnig

november 1938 tillkallat en sakkunnig att inom socialdepartementet företaga för °versVn

•, no ...... j . av ordmngs
en

översyn av ordningsstadgan för rikets städer. Såsom direktiv for utrednings- siadgan

arbetet gäller, att de i ordningsstadgan och med denna sammanhängande för- rdiets städer

fattningar förefintliga bestämmelser, vilka reglera anordnandet av offentliga m. m.

tillställningar, skola bliva föremål för en översyn. Med hänsyn därtill, att ordningsstadgan

över huvud måste anses föråldrad och i behov av revision, skall

stadgan i dess helhet jämte författningar, som därmed äga samband, förutsättningslöst

granskas, varefter förslag till erforderliga författningsbestämmelser

rörande spörsmål, som i stadgan vunnit rättslig reglering, bör framläggas.

Över motionen II: 352, som av andra kammaren hänvisats till dess fjärde

tillfälliga utskott, har detta utskott inhämtat yttranden från domkapitlen i n. aj) nu

Uppsala och Stockholm; nämnda utskott har vidare berett Svenska gymnastik- föreliggande

och idrottsföreningarnas riksförbund samt Kungl. Automobilklubben (K.A.K.) motion.

tillfälle att inkomma med yttranden.

Domkapitlet i Uppsala erinrar i sitt yttrande, att förevarande fråga varit

föremål för behandling av 1936 års kyrkomöte, i vars ovannämnda skrivelse

till Kungl. Maj :t domkapitlet instämmer, samt till av domkapitlet avgivet yttrande

över den vid 1935 års riksdag väckta motionen. I detta sistnämnda yttrande

förordade domkapitlet förbud, med effektiv straffpåföljd vid överträdelse,

för anordnande av dans- och andra liknande nöjestillställningar samt

teater- och biografföreställningar ävensom idrottstävlingar och dylikt å juldagen,

första böndagen, långfredagen och påskdagen.

Domkapitlet i Stockholm anser, att bestämmelser örn ökat sabbatsskydd skulle

kännas som ett tvång för dem, som stå mer eller mindre främmande för kyrk-''

lig åskådning och sed, och därför skulle kunna motverka bestämmelsernas syfte.

Nu gällande bestämmelser äro dock föråldrade enligt domkapitlets mening och

en omarbetning synes önskvärd, varjämte exempelvis biograf föreställningar

borde inrymmas bland de förbjudna föreställningarna. Att låta förbudet avse

även nyårsdagen anser domkapitlet opåkallat och att låta det avse böndagarna

knappast möjligt eller lämpligt. Domkapitlet anser vidare, att det möter från

flera synpunkter betänkligheter att jämställa idrottstävlingar med offentliga

nöjestillställningar, särskilt som de stora idrotts- och skytteorganisationerna

i samråd med kyrkliga myndigheter sökt vinna frivilligt beaktande av kyrkliga

önskemål. Dock anser domkapitlet ett förbud bör stadgas mot motor- och skyttetävlingar

å de stora högtidsdagarna.

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund hänvisar till av

förbundet avgivet yttrande över den år 1935 väckta motionen. Däri framhöll

förbundet, att dess överstyrelse år 1933 utfärdat generellt förbud mot offentliga

tävlingars hållande å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen

och att detta förbud till fullo respekterats av samtliga till förbundet anslutna

specialförbund, representerande tjugo olika idrottsgrenar. Vidare anförde för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

bundet, att i skrivelse till special- och distriktsförbunden med skärpa framhållits

önskvärdheten av att tävlingar icke anordnas på sådana tider och i sådana

former, att söndagens helgd därigenom störes, och främst icke under gudstjänsttid

eller före kl. 13. Förbundet avstyrkte motionen och ansåg att ”det förtroendefulla

samarbete, som bestått och allt fortfarande består mellan de högsta

myndigheterna inom kyrkan och idrotten, är tillfyllest för ordnande av alla

frågor i hithörande ärenden”.

K.A.K. anser, att juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen böra

vara fredade för anordnande av idrotts- och andra tävlingar men hänvisar till

att i Riksidrottsförbundets och Svenska idrottsförbundets statuter finnes bestämmelse

örn att tävlingar av något slag icke få anordnas på nämnda dagar.

Däremot anser K.A.K. icke nyårsdagen och böndagarna vara av den karaktär,

att de böra fredas för offentliga nöjes- och idrottstillställningar, och avstyrker

i denna del motionen.

Då enligt vad utskottet inhämtat ifrågavarande spörsmål kommer att ägnas

uppmärksamhet vid den pågående översynen av ordningsstadgan för rikets

städer, torde någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen icke

vara påkallad.

På grund härav får utskottet hemställa,

att motionen 1:230 icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 mars 1939.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg, Heuman, Gottfrid Karlsson, Anders Andersson, Sundvik,

Magnusson, Albert Andersson och Björkman.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1939

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.