Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10
1939-03-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1939:10, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till rikdagens kansli den 13 april 1939 kl. 4 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
arn väckt motion om helgdagars fredande för offentliga
nöjes- och idrottstillställningar.
I en inom riksdagens första kammare väckt och till dess andra till- Motionen.
fälliga utskott hänvisad motion, nr 230, ha herrar Egnell och John Gustavson
hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t anhålla örn utredning avseende
att åtminstone de större helgdagarna fredas för offentliga nöjes- och idrottstillställningar.
Inom andra kammaren har en likalydande motion, II: 352, väckts av herr
Gustafsson i Lekåsa m. fl.
Av motionen inhämtas att motionärerna med de större helgdagarna avse, utom
juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen, jämväl nyårsdagen och böndagarna.
I övrigt får utskottet beträffande motiveringen hänvisa till motionen
1:230.
Jämlikt kungörelse den 4 oktober 1895 (nr 83), angående förbud mot skåde- Gällande
spels och en del andra offentliga tillställningars anordnande å vissa helgdagar, lagstiftning.
må å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen icke offentligen uppföras
skådespel, givas offentlig föreställning i lindansning, konstridning eller
annat dylikt eller hållas offentlig maskerad, bal, lekstuga, s. k. varietéföreställning
eller andra sådana nöjen.
I kungörelsen finnes icke stadgad någon påföljd för överträdelse av det meddelade
förbudet, och i praxis torde också av allmän åklagare förd talan örn
ansvar för förbuds överträdande av domstol på sådan grund hava lämnats utan
bifall. Beträffande åtskilliga av de i kungörelsen nämnda arter av tillställningar
torde berörda avsaknad av strafflagsbestämmelser vara av mindre betydelse,
enär i § 13 ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 är
föreskrivet, att dylika tillställningar icke må anordnas utan att polismyndighets
tillstånd därtill inhämtats. Enligt kungörelse den 10 juni 1932 har vad
i § 13 ordningsstadgan sålunda är stadgat utsträckts att gälla även för landsbygden.
Vidkommande åter vissa andra av de i 1895 års kungörelse förbjudna
nöjestillställningarna står det i vederbörandes skön att anordna desamma utan
att avvakta myndighets tillstånd och utan att straff synes kunna följa, även
örn det i kungörelsen meddelade förbudet överträdes. Dessutom synes den meningen
hava gjort sig gällande, att förbudet endast gäller den i 7 kap. 3 §
strafflagen angivna sabbatstiden, vilken utgår klockan nio örn aftonen.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 12 sami. 2 avd. Nr 10.
1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
1935 års
riksdag.
1936 års
kyrkomöte.
I en inom riksdagens andra kammare år 1935 väckt motion (11:476) hemställdes,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Maj :t måtte föranstalta örn förbud mot offentliga nöjestillställningar och
idrottstävlingar å juldagen, nyårsdagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen
samt böndagarna. Motionen remitterades för förberedande behandling
till andra kammarens första tillfälliga utskott, som införskaffade utlåtanden
över motionen av Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Malmö och Gävle
samt domkapitlen i Uppsala och Lund. Vidare beredde utskottet Svenska stadsförbundet,
Svenska landskommunernas förbund, Allmänna svenska prästföreningen,
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund samt Skytteförbundens
överstyrelse tillfälle att avgiva yttranden med anledning av motionen,
vilket tillfälle begagnades av samtliga nämnda organisationer med undantag
av Svenska stadsförbundet. Det huvudsakliga innehållet i nämnda yttranden
finnes återgivet i utskottets utlåtande nr 4.
Utskottet, som icke fann tillräckliga skäl föreligga för anslutning till det i
motionen framställda förslaget, hemställde, att motionen icke måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Andra kammaren biföll vad utskottet sålunda hemställt.
I anledning av vid 1936 års kyrkomöte väckta motioner hemställde kyrkomötet
i underdånig skrivelse (nr 26), att Kungl. Majit måtte
dels vidtaga åtgärder i syfte
a) att effektivt förbud stadgas mot offentliga nöjestillställningar — innefattande
såväl de i kungörelsen den 4 oktober 1895 (nr 83) angivna som även
biograf föreställningar och i kungörelsen nu ej omförmälda andra nöjestillställningar,
som må anses böra omfattas av förbudet — på juldagen, långfredagen,
påskdagen och pingstdagen, dock att tillstånd må kunna lämnas för sådana
skådespel, biografföreställningar och musikaliska underhållningar, som
värdigt ansluta sig till ifrågavarande högtids idéinnehåll;
b) att nämnda förbud uttryckligen angives avse ej blott sabbatstid enligt
7 kap. 3 § strafflagen eller tiden mellan klockan sex örn morgonen och klockan
nio örn aftonen utan jämväl tiden mellan klockan nio och klockan tolv örn
aftonen;
c) att förbud stadgas mot hållande av motortävlingar på de under a) nämnda
dagarna;
dels låta verkställa utredning, huruvida och i vad mån förbud bör stadgas
mot hållande av idrotts- och skyttetävlingar ävensom offentliga skytteövningar
på de ovan under a) nämnda dagarna samt vidtaga de åtgärder, vartill
denna utredning kan föranleda.”
Kyrkomötets skrivelse har icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 3
I detta sammanhang må framhållas, att Kungl. Maj :t genom beslut den 11 Sakkunnig
november 1938 tillkallat en sakkunnig att inom socialdepartementet företaga för °versVn
•, no ...... j . av ordmngs
en
översyn av ordningsstadgan för rikets städer. Såsom direktiv for utrednings- siadgan
arbetet gäller, att de i ordningsstadgan och med denna sammanhängande för- rdiets städer
fattningar förefintliga bestämmelser, vilka reglera anordnandet av offentliga m. m.
tillställningar, skola bliva föremål för en översyn. Med hänsyn därtill, att ordningsstadgan
över huvud måste anses föråldrad och i behov av revision, skall
stadgan i dess helhet jämte författningar, som därmed äga samband, förutsättningslöst
granskas, varefter förslag till erforderliga författningsbestämmelser
rörande spörsmål, som i stadgan vunnit rättslig reglering, bör framläggas.
Över motionen II: 352, som av andra kammaren hänvisats till dess fjärde
tillfälliga utskott, har detta utskott inhämtat yttranden från domkapitlen i n. aj) nu
Uppsala och Stockholm; nämnda utskott har vidare berett Svenska gymnastik- föreliggande
och idrottsföreningarnas riksförbund samt Kungl. Automobilklubben (K.A.K.) motion.
tillfälle att inkomma med yttranden.
Domkapitlet i Uppsala erinrar i sitt yttrande, att förevarande fråga varit
föremål för behandling av 1936 års kyrkomöte, i vars ovannämnda skrivelse
till Kungl. Maj :t domkapitlet instämmer, samt till av domkapitlet avgivet yttrande
över den vid 1935 års riksdag väckta motionen. I detta sistnämnda yttrande
förordade domkapitlet förbud, med effektiv straffpåföljd vid överträdelse,
för anordnande av dans- och andra liknande nöjestillställningar samt
teater- och biografföreställningar ävensom idrottstävlingar och dylikt å juldagen,
första böndagen, långfredagen och påskdagen.
Domkapitlet i Stockholm anser, att bestämmelser örn ökat sabbatsskydd skulle
kännas som ett tvång för dem, som stå mer eller mindre främmande för kyrk-''
lig åskådning och sed, och därför skulle kunna motverka bestämmelsernas syfte.
Nu gällande bestämmelser äro dock föråldrade enligt domkapitlets mening och
en omarbetning synes önskvärd, varjämte exempelvis biograf föreställningar
borde inrymmas bland de förbjudna föreställningarna. Att låta förbudet avse
även nyårsdagen anser domkapitlet opåkallat och att låta det avse böndagarna
knappast möjligt eller lämpligt. Domkapitlet anser vidare, att det möter från
flera synpunkter betänkligheter att jämställa idrottstävlingar med offentliga
nöjestillställningar, särskilt som de stora idrotts- och skytteorganisationerna
i samråd med kyrkliga myndigheter sökt vinna frivilligt beaktande av kyrkliga
önskemål. Dock anser domkapitlet ett förbud bör stadgas mot motor- och skyttetävlingar
å de stora högtidsdagarna.
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund hänvisar till av
förbundet avgivet yttrande över den år 1935 väckta motionen. Däri framhöll
förbundet, att dess överstyrelse år 1933 utfärdat generellt förbud mot offentliga
tävlingars hållande å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen
och att detta förbud till fullo respekterats av samtliga till förbundet anslutna
specialförbund, representerande tjugo olika idrottsgrenar. Vidare anförde för
-
Utskottet.
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
bundet, att i skrivelse till special- och distriktsförbunden med skärpa framhållits
önskvärdheten av att tävlingar icke anordnas på sådana tider och i sådana
former, att söndagens helgd därigenom störes, och främst icke under gudstjänsttid
eller före kl. 13. Förbundet avstyrkte motionen och ansåg att ”det förtroendefulla
samarbete, som bestått och allt fortfarande består mellan de högsta
myndigheterna inom kyrkan och idrotten, är tillfyllest för ordnande av alla
frågor i hithörande ärenden”.
K.A.K. anser, att juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen böra
vara fredade för anordnande av idrotts- och andra tävlingar men hänvisar till
att i Riksidrottsförbundets och Svenska idrottsförbundets statuter finnes bestämmelse
örn att tävlingar av något slag icke få anordnas på nämnda dagar.
Däremot anser K.A.K. icke nyårsdagen och böndagarna vara av den karaktär,
att de böra fredas för offentliga nöjes- och idrottstillställningar, och avstyrker
i denna del motionen.
Då enligt vad utskottet inhämtat ifrågavarande spörsmål kommer att ägnas
uppmärksamhet vid den pågående översynen av ordningsstadgan för rikets
städer, torde någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen icke
vara påkallad.
På grund härav får utskottet hemställa,
att motionen 1:230 icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 mars 1939.
På utskottets vägnar:
O. A. NORDBORG.
Närvarande: herrar Nordborg, Heuman, Gottfrid Karlsson, Anders Andersson, Sundvik,
Magnusson, Albert Andersson och Björkman.*
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1939
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.