Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning örn försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens ä Lärkesholm arrendegårdar jämte viss stödskog.

1939-05-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1939:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning örn försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens ä Lärkesholm arrendegårdar jämte viss stödskog.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående utredning örn försäljning till respektive

arrendatorer av von Reiserska stiftelsens ä Lärkesholm

arrendegårdar jämte viss stödskog.

I en inom andra kammaren väckt, till dess femte tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 299, Ilar herr Hammarlund hemställt, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

snarast låta utreda det i motionen närmare angivna förslaget om försäljning

lill respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar

jämte den stödskog, som lämpligen bör tilldelas varje enskilt

hemman.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har andra-kammar-utskottet inhämtat utlåtanden från

länsstyrelsen i Kristianstads län efter hörande av kommunalfullmäktige i

Örkelljunga socken, från domänstyrelsen och statens egnahemsstyrelse, varjämte

utskottet fått mottaga en skrivelse i ämnet från ett antal personer i

orten, huvudsakligen stiftelsens arrendatorer (se Bil. 1—4).

Andra kammarens femte tillfälliga utskott hemställde i sitt över motionen

avgivna utlåtande, nr 5, ”att andra kammaren för sin del måtte i anledning

av här förevarande motion nr 299 besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhåller örn en allsidig och förutsättningslös utredning om upplåtande

genom försäljning eller annorledes till respektive arrendatorer av von Reiserska

Stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar jämte den husbehovsskog,

som lämpligen bör tilldelas varje enskilt nybildat hemman”.

Andra kammaren biföll ett under överläggningen i kammaren framställt

yrkande därom, ”att andra kammaren för sin del mätte i anledning av här

förevarande motion nr 299 besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit anhåller örn en allsidig och förutsättningslös utredning rörande lämpligheten

och möjligheten av upplåtande genom försäljning eller annorledes

till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar

jämte den husbehovsskog, som lämpligen bör tilldelas varje

enskilt nybildat hemman”.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 12 sami. 2 avil. Nr 16.

Motionen.

Yttranden.

Andra

kammarens

femte tillfälliga

utskott.

Andra

kammaren

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Ulskollel.

Första kammaren, som jämlikt föreskriften i § 63 riksdagsordningen erhållit

del av detta andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet till sitt

andra tillfälliga utskott.

Enligt tillgängliga uppgifter omfattar von Reiserska stiftelsens egendom

Lärkesholm i Örkelljunga socken 1.789 hektar mark, varav 863 hektar

inägor, 638 hektar skog och resten impediment, mossar, vatten etc. Den

under stiftelsens egen förvaltning stående skogen, som befinner sig i god

hävd, skötes av skogssällskapet i Göteborg och lämnar för närvarande en

årlig avkastning av omkring 17.000 kronor; jakträtten å egendomen är

på förmånliga villkor utarrenderad. Godsets övriga areal är uppdelad på för

närvarande 45 arrendegårdar (tidigare ett 60-tal) om 1,4 hektar till 30,3

hektar. Den till arrendegårdarna hörande skogbeväxta inägomarken växlar

från praktiskt taget intet upp till 15,6 hektar.

Av utredningen i ärendet att döma synas vissa av arrendegårdarna icke

hålla det mått i fråga om areal, som av senare tiders egnahemsutredningar

och Kungl. Maj:ts framställningar till innevarande års riksdag angivits såsom

minimum för ett ekonomiskt bärkraftigt självständigt jordbruk i södra

Sverige och som numera anses böra omfatta en större åker- och utägoareal

än tillförne. Någon under stiftelsens omedelbara förvaltning stående åkerareal

finnes ej att fördela utöver vad som redan skett. Den enda utvägen

att skapa större och lämpligare jordbruksenheter lärer därför vara att

minska antalet gårdar genom sammanslagning. Att man därvid måste

framgå med försiktighet är självfallet på grund av de hänsyn, de äldre och

vid sina hem fästade arrendatorsfamiljerna äro berättigade till. Den nu

under stiftelsens egen förvaltning stående, av skogssällskapet i Göteborg

vårdade skogen och den till godset hörande jakten utgör stiftelsens huvudsakliga

inkomstkälla. Att minska eller rent utav borttaga denna inkomstkälla

genom att slå ut den på ett stort antal smärre gårdar skulle näppeligen

låta sig göra utan att radikalt förändra eller äventyra stiftelsens karaktär

och torde därför ej böra ifrågasättas. Det av stiftelsen förvaltade skogsområdet

torde nämligen redan nu icke vara större än som erfordras för att

kunna erhålla ett rationellt drivet skogsbruk.

Att i vissa fall lämpligt avvägda jordbruk med utsikt att lämna sina ägare

nöjaktig bärgning kunna komma till stånd vid försäljning av arrendegårdar

synes vara uppenbart. Utskottet har emellertid ej förbisett att i andra fall

åter en upplåtelseform med tryggad besittningsrätt utan försäljning kan

antagas bliva ekonomiskt fördelaktigare för brukaren. I detta sammanhang

förtjänar beaktas, att arrendatorerna enligt nu gällande arrendeavtal i arrendeavgift

erlägga ett belopp, som i medeltal motsvarar endast 1,6 procent

av nuvarande taxeringsvärdet. Med hänsyn till de låga arrendeavgifterna

kan det måhända synas tveksamt, huruvida arrendatorerna kunna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 3

beredas en ekonomiskt mer tryggad ställning, om de få tillfälle friköpa

sina arrendegårdar. Utskottet får dock framhålla, att arrendeavgifterna

enligt uppgift kunna förväntas icke oväsentligt höjas efter utgången av löpande

arrendetid år 1946.

Även örn, såsom i stiftelsens yttrande i ärendet lill länsstyrelsen framhålles,

stiftelsen sedan ett antal år tillämpar en bestämd plan syftande till att genom

bättre anpassning av brukningsenheterna efter försörjningsmöjligheterna

söka skapa bärkraftiga jordbruk, anser dock utskottet, att det skulle

vara av värde att få utrönt, i vad mån ett friköp av arrendegardarna i enlighet

med arrendatorernas önskan eller eventuellt ett upplåtande till dem

med mera tryggad besittningsrätt skall kunna förverkligas, utan att stiftelsens

förmåga att i enlighet med sina syften utöva sin samhällsgagnande

verksamhet äventyras. Då en dylik undersökning lämpligast torde böra

äga rum i form av en sådan allsidig och förutsättningslös utredning, som

av andra kammaren förordats, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att

första kammaren biträder andra kammarens i ärendet fattade beslut.

Såsom statens egnahemsstyrelse i sitt utlåtande framhållit, bör vid utredningen

upptagas till prövning bl. a. frågan, huruvida frilösning kan ske

mot stiftelseförvaltningens bestridande.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att vid behandlingen i riksdagen

år 1928 av fråga örn friköp av fastigheter i Bohuslän, anhöriga den

Hvitfeltska stipendieinrättningen, åberopats en i ämnet på sin tid av justitiekanslersämbetet

verkställd utredning, varav framginge, att friköp fran testamentsstiftelsers

egendom läte sig göra under vissa, därvid angivna förutsättningar.

(Se Jordbruksutsk. uti. 1928: 69.)

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 22 maj 1939.

Å utskottets vägnar:

G. HEUMAN.

Närvarande: herrar Hettman, Anders Andersson*, Swartling, Sundvik, Theodor Magnusson,

Persson, Albertsson och von Horn.

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Bilaga 1 a.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom Kungl. Jordbruksdepartementets skrivelse den 10 februari 1939 har

länsstyrelsen anbefallts att till utskottet avgiva yttrande över den inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motionen 11:299 angående utredning

örn försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å

lerkesholm arrendegårdar jämte viss stödskog.

Såsom yttrande i ärendet vill länsstyrelsen åberopa vad direktionen för

ovannämnda stiftelse uti en härvid fogad skrivelse anfört och därjämte framhålla

följande.

I motionen hemställes örn utredning angående försäljning till respektive

arrendatorer av stiftelsens arrendegårdar jämte den stödskog, som lämpligen

bör tilldelas varje enskilt hemman. Motionären ifrågasätter således icke blott

friköp av brukade jordområden utan även tilldelande av tillräcklig stödskog.

Då möjligheterna till friköp äro begränsade genom i gällande lag givna föreskrifter,

måste ett tillgodoseende av motionärens önskemål ske genom på

detta område ny lagstiftning.

En försäljning skulle genom minskad avkastning av stiftelsens kapital under

nuvarande förhållanden föranleda reducering av utgående pensioner,

understöd och bidrag till Örkelljunga kommun. På grund härav och då den

fasta egendom, varom här är fråga, donerats huvudsakligen för det ändamål,

som i Kungl, brevet den 26 oktober 1791 uttrycktes med ”Pensioniärernas

bärgning”, kan länsstyrelsen icke biträda motionärens förslag, som måste

anses innebära ett avsteg, från testamentsbestämmelserna.

Att direktionen inriktat sig på att, i den mån det varit möjligt med hänsyn

till arrendeförhållandena, skapa större och ekonomiskt bärkraftiga jordbruk

och förse dem med nya åbyggnader, torde vara välbetänkt och även

överensstämma med allmängiltiga riktlinjer för jordbruksdrift. Länsstyrelsen

har anledning att antaga, att jämväl för framtiden stiftelsens arrendeförhållanden

komma att regleras med nödigt beaktande av arrendatorernas intressen.

Under åberopande av vad ovan anförts får länsstyrelsen avstyrka åtgärder

i motionens syfte.

Kristianstad i landskontoret den 28 februari 1939.

A. E. Rodhe.

Allan Rietz.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

5

Bilaga 1 b.

Utdrag ur protokoll, hållet vid sammanträde

med Örkelljunga sockens

kom.fullmäktige den 6 mars 1939.

Närvarande voro samtliga ledamöter med undantag för Herman Svensson

i Attarp.

§ 1.

Till att justera dagens protokoll utsågos Doktor M. Ahlberg och korresp.

Ragnar Paulsson.

§ 2.

Från länsstyrelsen inkommen resolution av den 2 mars 1939 jämte riksdagsmotion

i andra kammaren nr 299 av herr Hammarlund angående utredning

örn försäljning till resp. arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm

arrendegårdar jämte viss stödskog föredrogs. .

Kommunalfullmäktige beslöto tillstyrka i motionen framfört förslag att

till arrendatorerna försälja av dem arrenderad mark med därtill hörande

nödig husbehovsskog, där så ske kan. Vad de mindre arrendatorerna beträffar

vill koni.fullm. fästa uppmärksamheten på att av dem arrenderade jordbruk

icke kunna göras bärkraftiga utan även efter försäljning dessa bäst lämpa

sig som arbetar- och hantverkaresmåbruk.

Som v. Reiserska stiftelsens Direktion genom sin skogsförvaltning på ett

utmärkt sätt skött stiftelsens skogar, böra de områden, som äro utlagda till

skogsbruk skyddas för styckning. Fullm. vill framhålla, att den i motionen

uttalade karakteristiken av von Reiser om de honom där tillskrivna bevekelsegrunderna

ej torde vara överensstämmande med den historiska uppfattningen.

Fullm. vill även framhålla sin protest mot påståendet att stiftelsen

utgör en broms på utvecklingen i Örkelljunga socken. Fullm. vill särskilt

poängtera, att förutsättningen för deras tillstyrkan till försäljningen till arrendatorerna

är, att någon minskning i den samlade skogsarealen ej får

äga rum.

Mot förestående beslut reserverade sig A. Hansson, Örkelljunga, enligt

närslutna bilaga a.

År och dag som ovan

I). Andersson,

Ordförande.

Justerat:

Martin Ahlberg. Ragnar Paulsson.

Rätt utdraget betygar:

D. Andersson,

Korn.fullm. ordf.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Bilaga 2.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom nådigt beslut den 10 februari 1939 har domänstyrelsen anbefallts

avgiva yttrande över den inom riksdagen väckta motionen 11:299 angående

utredning om försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens

å lerkesholm arrendegårdar jämte viss stödskog. Styrelsen får med

anledning härav anföra följande.

von Reiserska stiftelsens egendom 5 mantal kronoskatte lerkesholm är

belägen i Örkelljunga socken av Kristianstads län. Enligt gällande skogshushållningsplan,

fastställd år 1928, omfattar egendomen 1,789.70 hektar,

fördelade på följande sätt.

åker .................

tomt .................

äng och betesmark m. m

skogsmark ............

impediment*...........

Summa 1,789.70 hektar

259.86 ha

15.88 „

587.29 „ 863.03 hektar

......... 637.78 „

......... 288.89 „

Hushållningsplanen redovisar ett virkesförråd å skogsmark av 77,191 kubikmeter,

motsvarande 121 kubikmeter per hektar skogsmark. Därförutom

finnes å impediment och inägor ett virkesförråd om 24,474 kubikmeter.

Egendomens inägoområden voro vid tiden för planens upprättande utarrenderade

till ett 60-tal arrendatorer; enligt motionen är arrendatorernas

antal för närvarande 45. Arrendetiden är för flertalet 20 år, räknat från

den 14 mars 1926. Skogens skötsel handhaves för närvarande av Skogssällskapet

i Göteborg.

Styrelsen har funnit angeläget fullständiga vad i motionen anförts beträffande

dispositionen av stiftelsens tillgångar. Enligt ”Testamente och Reglemente

för von Reiserska stiftelsen Lärkesholm”, utgivet av kontraktsprosten

H. B. Hammar, bjldades stiftelsen genom testamentariska förordnanden den

10 november 1780 och den 28 mars 1782, av den år 1782 avlidne titulärlandshövdingen

Anders von Reiser. Stiftelsen erhöll vid dennes död större

delen av hans inom landel befintliga kvarlåtenskap, utgörande dels säterierna

Lärkesholm och Lärka med underlydande gårdar och lägenheter i

Örkelljunga socken dels även kontanta tillgångar. Genom beslut den 26 oktober

1791 fastställde Kungl. Maj:t vissa ändringar i bestämmelserna angående

användningen av von Reisers kvarlåtenskap. Vissa ytterligare ändringar

i bestämmelserna fastställdes åren 1860 och 1873. Sedan stiftelsens direktion

hos Kungl. Maj:t gjort framställning om vissa ändringar i reglementet fastställdes

genom nådigt beslut den 31 mars 1926 nu gällande reglemente, varur

hämtas följande.

Stiftelsen består av två avdelningar, Reiserska pensions- och skolfonden

samt Reiserska fideikommisset.

Reiserska pensions- och skolfondens tillgångar utgöras av säterierna Lärkesholm

och Lärka med underlydande gårdar och lägenheter ävensom särskilda

fonder, vilka enligt bokslut den 31 december 1925 uppgingo till

288,959 kronor 74 öre. Sedan från fondens årliga avkastning avdragits om
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens amira tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1C>. 7

kostnader för godsets och skogens skötsel med mera samt 1/20 lagts till

kapitalet disponeras återstoden sålunda:

1. Till Örkelljunga församlings barnavårdsnämnd överlämnas årligen ett

belopp av 500 kronor till underhåll och skolgång åt fattiga, fader- och moderlösa

barn.

2. Till Örkelljunga församlings skolråd överlämnas årligen ett belopp av

1,500 kronor till anordnande av praktiska yrkesutbildningskurser med mera.

3. Därefter återstående del av avkastningen uppdelas i två delar, den ena

utgörande 5/8 och den andra 3/8. Av den förstnämnda delen utdelas gåvor

å tillhopa högst 100 kronor till fattiga inom församlingen, företrädesvis å

lerkesholm och Lärka; återstoden användes till pensioner åt tjugo fattiga,

ogifta personer, varav i regel tio av adligt stånd; den andra delen utgår till

Örkelljunga församling, som bidrag till kommunala mellanskolan i Örkelljunga.

Rederska fideikommisset utgöres av fonderade medel, vilka den 31 december

1925 uppgingo till 40,393 kronor 17 öre. Avkastningen av dessa

disponeras så att sedan ett mindre belopp fonderats, återstoden utdelas som

brudgåvor till 20 fattiga flickor, eventuellt som stipendier till studerande

vid Lunds universitet.

Av totala årliga avkastningen från stiftelsens olika avdelningar utgör inkomsten

från skogen en avsevärd del. Enligt hushållningsplanen är den årliga

virkesavkastningen 2,620 kubikmeter, vilket torde representera ett årligt nettovärde

av omkring 17,000 kronor. Detta värde torde sannolikt icke oväsentligt

överstiga ränteavkastningen av de två nämnda kapitalfonderna, vilka jämte

virkesavkastningen torde utgöra stiftelsens helt övervägande inkomster.

I motionen har anförts, att, då det inte funnes en enda rimlig anledning

kvar att behålla Lärkesholm för sitt ändamål, kunde godset utan vidare

försäljas till dess arrendatorer och kapitalet överföras till von Reiserska

fideikommisskapitalet, vilket sedermera kunde svara för de utfästelser, som

gjorts till Örkelljunga skolmyndigheter med flera.

För närvarande synes till varje brukningsdel disponeras omkring 5.5 hektar

åker. Enligt vad 1936 års egnahemsutredning i sitt den 20 oktober 1938

avgivna betänkande uttalat, torde jordbruksjorden å ett familjejordbruk

inom södra Sverige böra uppgå till 13 å 15 hektar. Med jordbruksjord förstås

därvid åker samt efter skördeavkastningen i jämförelse med åkern på samma

brukningsdel reducerad äng och betesmark. Med beräkning att i genomsnitt

10 hektar åker vore lämpligt per brukningsdel skulle å egendomen, som har

en total åkerareal av omkring 260 hektar, kunna bildas 26 bärkraftiga jordbruk,

vilka, därest egendomen styckades, skulle i genomsnitt erhålla omkring

25 hektar skogsmark, alldenstund arrendelägenheterna ligga så spridda

över hela egendomen att det knappast torde kunna undvikas alt hela skogsarealen

bleve fördelad på de olika styckningslotterna.

Det kapital, som skulle erhållas genom försäljning till arrendatorerna av

den i smärre enheter styckade egendomen, torde emellertid icke på långt

när kunna beräknas uppgå till det kapitalvärde, som skogens avkastning

representerar särskilt med hänsyn lill de framtidsvärden, som finnas inom

yngre åldersklasser, vilka inom skogen förefinnas i stor omfattning. En

dylik åtgärd skulle sålunda medföra, att de understöd till olika personer

och institutioner, som enligt gällande reglemente för stiftelsen föreskrivits,

skulle avsevärt reduceras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Såsom av motionen framgår har motionären icke förbisett möjligheten

till minskad avkastning, ehuru han torde förknippat denna med svårigheten

att erhålla tillfredsställande ränteinkomst av det ökade fideikommisskapitalet.

Han anser dock, att enär byggnadsbeståndet å arrendegårdarna till stor del

är av otidsenlig beskaffenhet, skulle en omfattande modernisering erfordras,

varför avkastningen från stiftelsen under alla förhållanden skulle komma

att minskas. Ett iståndsättande av samtliga 45 brukningsdelar så som motionären

synes räkna med, torde dock, enligt styrelsens mening, vara en föga

ändamålsenlig åtgärd och som nämnts icke vara i överensstämmelse med

de strävanden, som nu göra sig gällande på jordbrukets område, vilka i stället

gå ut på att sammanföra mindre brukningsdelar till större bärkraftiga enheter.

För att i möjligaste mån bibehålla stiftelsens avkastning vid nuvarande

nivå, så att testamentets föreskrifter på bästa sätt kunna tillgodoses samtidigt

med en sanering av egendomens jordbruk, synes arrendeformen fortfarande

böra bibehållas, varvid dock brukningsdelarna, på sätt av styrelsen

ifrågasatts, successivt böra sammanföras till större, bärkraftiga enheter. Den

nuvarande direktionen synes också enligt motionären planlagt sina dispositioner

efter nu nämnda linjer.

Med stöd av vad ovan anförts får domänstyrelsen avstyrka i motionen

framfört förslag om försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska

stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar jämte den stödskog som lämpligen

bör tilldelas varje enskilt hemman.

Stockholm den 28 februari 1939.

Kungl, domänstyrelsen

G. Kuylenstjerna.

/Folke Carlbom.

Bilaga. 3.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom ämbetsskrivelse den 10 februari 1939 har egnahemsstyrelsen anbefallts

att avgiva och före den 1 mars 1939 till riksdagens andra kammares

femte tillfälliga utskott överlämna yttrande över den inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motionen II: 299 angående utredning om försäljning

till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar

jämte viss stödskog.

I anledning härav får egnahemsstyrelsen anföra följande.

Styrelsen har tidigare haft anledning att i viss mån befatta sig med ifrågavarande

arrendatorer å Lärkesholm. På grund av gjorda ansökningar örn

bostadsförbättringsbidrag lät styrelsen under 1936 genom ledamoten E. B.

Andersson undersöka bostäderna å åtta arrendeställen därstädes. Besiktningsinstrumentet

bilägges i avskrift.

Med den kännedom styrelsen har om förhållandena å Lärkesholm vill

styrelsen tillstyrka den begärda utredningen. Därvid har särskilt uppmärksammats

det till synes trängande behovet att sätta åbyggnaderna å arrende
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 9

gårdarna, i stånd ävensom önskemålet att tilldela hemmanen erforderlig

skog. Undersökas bör sålunda, huruvida i samband med frilösningen finansiering

kan ske av byggnadernas iståndsättande samt örn tilldelning av tillräcklig

skog kan ställas i utsikt. Beaktas bör givetvis även frågan, om sanering

av arrendeställena genom sammanslagning av fastigheter kan komma

till stånd, i syfte att bärkraftiga jordbruk erhållas. Huruvida frilösning kan

ske gent emot stiftelseförvaltningens bestridande, synes jämväl böra upptagas

till prövning.

Tryckt exemplar av ”Testamente och Reglemente för von Reiserska stiftelsen

lerkesholm” bilägges.

Detta ärende har handlagts av egnahemsstyrelsen i plenum.

Stockholm den 3 mars 1939.

I

O. Agerberg.

/E. Bring.

Bilaga 4.

Till andra kammarens femte tillfälliga utskott.

Undertecknade arrendatorer å lerkesholm hemställa härmed till Utskottet

att tillstyrka utredningen angående friköp av våra arrenden under förutsättning

att friköpen tilldelas husbehovsskog under sådana former, att Stiftelsens

samlade skogsområde i huvudsak lämnas kvar till sin nuvarande

omfattning.

Vi äro alla intresserade jordbrukare och anse, att vårt bästa genom friköpen

skulle komma att tillgodoses och vår ekonomiska styrka ökas. Detta

utan men för Stiftelsen.

Vi ha väl nu låga arrendeavgifter, men vi ha fått klara besked örn att

de vid nästa arrendeskifte, år 1946, skola komma att ökas till mer än det

dubbla. •—- I större utsträckning skulle med största förmodan våra barn

stanna kvar i modernäringen och hemmet, då de skulle få arbete på egen

torva.

Att vår önskan om friköp ej är tillfällig eller en produkt av någon agitation

visas otvetydigt av det faktum, att de äldre av oss redan för ett par årtionden

sedan voro med om en liknande begäran.

Lärkesholm den 6/4 1939.

37 namnunderskrifter.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 12 sami. H avd. Nr IB.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.