Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder för att mildra de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

1939-03-16 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1939:9, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder för att mildra de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr !).

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1939 kl. 4 e. m

Första kammarens andr a tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående åtgärder för att mildra

de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga Motionen.

utskott hänvisad motion, nr 191, har herr Sam Larsson m. fl. hemställt,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en utredning,

i huvudsaklig anslutning till de synpunkter som i motionen angivits, rörande

möjligheterna att jämväl annorledes än genom offentliga arbeten

mildra de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 272, väckts av

herr Andersson i Rasjön m. fl.

I motionen erinras till en början, hurusom uppmärksamheten, då det gällt

att söka utvägar att mildra verkningarna av de ekonomiska svängningarna,

så gott som uteslutande inriktat sig på offentliga arbeten. Även andra åt

gärder anses emellertid erforderliga. Under framhållande av, att de ekonomiska

fluktuationerna göra sig mest gällande inom framställningen av s. k.

kapitalvaror (varaktiga artiklar), medan däremot produktionen av rena konsumtionsartiklar

är mera stabil, hava motionärerna i första rummet pekat

på en stabilisering av byggnadsverksamheten; denna torde nämligen motsvara

ungefär hälften av Sveriges totala realkapitalbildning. Även om den

inhemska realkapitalbildningen hålles på en ganska stabil nivå, kunna emellertid

stora svårigheter för landets näringsliv uppkomma på grund av variationer

i exporten. I fråga örn de åtgärder, som härvidlag kunna tänkas i

konjunkturutjämnande syfte, räkna motionärerna med i huvudsak tre möjligheter:

1) statligt stödd produktion på lager av vissa varor, som icke

minska i användbarhet genom lagring, 2) extraordinära offentliga beställningar

av varor, som exportföretagen kunna framställa, 3) omändringsoch

förbättringsarbeten av olika slag under medverkan från det allmännas

sida.

Slutligen föreslå motionärerna, att frågan örn sysselsättningsmöjligheternas

lokala förändringar upptages till behandling i den föreslagna utredningen.

I övrigt får utskottet beträffande motiveringen hänvisa till motionen I: 191.

över motionen 11:272, som av andra kammaren hänvisats lill dess andra Yttranden.

tillfälliga utskott, har detta utskott inhämtat yttranden från kommerskollegium,

som i sin tur hört Stockholms, Skånes och Göteborgs handelskammare,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 12 sami. 2 avd. Nr 9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

Utskottet.

socialstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund,

vilka två senare institutioner avgivit gemensamt yttrande, Landsorganisationen

i Sverige samt Kooperativa förbundet. Nämnda yttranden finnas

såsom bilagor fogade vid detta utlåtande. Härjämte har riksbankschefen

Rooth i föredrag, vid vilket utskottets ledamöter beretts tillfälle närvara,

uttalat sig angående de i motionen berörda spörsmålen.

Kommerskollegium uttalar som sin mening, att den föreslagna utredningen

knappast skulle komma att giva mera påtagliga, generellt tillämpliga

resultat. Kollegium vill för sin del förorda, att — såsom redan skett

i åtskilliga fal! — mera begränsade, regionala eller vissa industrier berörande

arbetsuppgifter tagas under behandling efter hand och i de fall, då

så befinnes vara önskvärt.

Stockholms och Skånes handelskammare avstyrka motionen.

Handelskammaren i Göteborg förklarar sig visserligen icke hava någon

tilltro till de i motionen åsyftade åtgärderna men vill icke direkt avstyrka

den föreslagna utredningen.

Socialstyrelsen befarar, att en utredning av den art, som i motionen ifrågasättes

genom utredningsuppgiftens alltför vida och mångskiftande innehåll,

icke skulle lämna de konkreta och praktiskt användbara resultat, som krisberedskapen

kräver. Socialstyrelsen är emellertid angelägen att framhålla

som sin mening, att på åtskilliga punkter såväl undersökning som förberedelser

av annat slag i krisberedskapens syfte torde vara behövliga — där

de icke redan utförts — samt att åtgärder, som i detta syfte planeras, böra

rationellt samordnas. En dylik samordning torde dock kunna åstadkommas

på annat sätt än genom en utredning i sedvanliga former.

Sveriges industriförbund och Sveriges arbetsgivarförening ha icke något

att erinra mot att en utredning av de i motionen berörda frågorna verkställes

av konjunkturinstitutet i samarbete med härför lämpade organ inom

industrien; från utredningen bör dock undantagas spörsmålet örn sysselsättningsmöjligheternas

lokala förändringar, beträffande vilket en samlad

översyn torde böra anstå i avbidan på resultaten av pågående särskilda

undersökningar.

Landsorganisationen i Sverige har icke något att erinra mot en utredning

i motionens syfte, från vilken utredning landsorganisationen dock föreslår

att frågan om sysselsättningsmöjligheternas lokala förändringar undantages,

enär denna fråga är föremål för undersökning av rationaliseringsutredningen.

Kooperativa förbundet anser det välbetänkt att frågan örn en allmän utredning

får vila i avvaktan på resultaten av de överläggningar mellan representanter

för statsmakterna och för näringslivet, som förebådats.

Utskottet, som med största intresse tagit del av de i motionen framlagda

synpunkterna, anser det vara av synnerlig betydelse för hela vårt land att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

3

alla kralter sättas in för att i möjligaste mån söka mildra följderna av de

ekonomiska fluktuationerna. Även om staten i de offentliga arbetena redan

har ett värdefullt medel att i viss utsträckning kompensera verkningarna

av en ekonomisk depression, finner utskottet i likhet med motionärerna

att jämväl andra åtgärder, som kunna verka i samma riktning, böra undersökas.

Att döma av i ärendet inhämtade yttranden synas visserligen icke

alla av de i motionen ifrågasatta åtgärderna i konjunkturutjämnande syfte

komma att giva praktiskt tillfredsställande resultat, åtminstone icke i

en sådan omfattning som av motionärerna förutsatts. Sålunda hava starka

betänkligheter rests mot den i motionen väckta tanken å statligt stödd produktion

för lagring av vissa varor under depressionstider. Vidare anses

svårigheter föreligga för att åstadkomma en stabilisering av byggnadsverksamheten.

Vad beträffar frågan att under depressionstider söka få i gång

omändrings- och förbättringsarbeten av olika slag har gjorts gällande, att

denna utväg i viss utsträckning redan är anlitad av de svenska företagarna

samt att vad därutöver kan göras är ovisst. De sålunda framförda betänkligheterna

böra emellertid enligt utskottets mening icke lägga hinder i vägen

för att ifrågavarande problem ägnas den allra största uppmärksamhet från

statsmakternas sida och göras till föremål för undersökning, varvid även

andra utvägar än de i motionen särskilt anvisade böra övervägas.

Vad beträffar frågan, i vilken form en sådan undersökning bör bedrivas,

finner utskottet det tveksamt, huruvida en utredning i sedvanliga former

av hela det problemkomplex, varom här är fråga, skulle kunna lämna

några påtagliga praktiska resultat. Det synes utskottet mera välbetänkt,

alt de skilda frågorna, såsom för övrigt redan skett i stor utsträckning,

bliva föremål för specialutredningar. Bland sådana redan avslutade eller

ännu pågående utredningar får utskottet erinra örn arbetslöshetsutredningen,

1934 års byggnadsindustrisakkunniga, rationaliseringsutredningen, 1937 års

arbetslöshetssakkunniga samt följande regionalt betonade utredningar: gruvsakkunniga,

granitutredningen, Biekingeutredningen samt sakkunniga för

utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter. De av dessa

utredningar, som ännu icke äro slutförda, torde komma att giva värdefulla

uppslag beträffande ett flertal av de spörsmål, som beröras i motionen. Utskottet

har härvidlag icke förbisett, att de förslag, vari de olika specialutredningarna

kunna komma att utmynna, böra bli föremål för en enhetlig

granskning, så att en samlad överblick av de åtgärder, som i konjunkturutjämnande

syfte erfordras inom hela vårt näringsliv, därigenom kan erhållas.

Denna uppgift att samordna materialet — och i den mån så befinnes

nödvändigt komplettera detsamma — torde lämpligen kunna anförtros

ål konjunkturinstitutet, eventuellt efter en härför anpassad utbyggnad,

bin omständighet, som i nuvarande läge även talar emot den av motionärerna

föreslagna utredningen, är de överläggningar, vilka — sedan motionen

skrivits — inletts mellan regeringen och representanter för näringslivet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

beträffande möjligheterna och formerna för ett samarbete på det ekonomiska

livets område. Detta samarbete torde vara ägnat att skapa förutsättningar

för ett ingående studium av de flesta av de ifrågavarande problemen

och erbjuda ett vida smidigare medel än en utredning i sedvanliga

former. Innan resultaten av dessa överläggningar ävensom av förenämnda

ännu ej avslutade specialutredningar föreligga, kan det i allt fall enligt

utskottets mening icke vara ändamålsenligt att sätta i gång med en utredning

av det slag motionärerna åsyfta.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1939.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg, Heuman, Gottfrid Karlsson, Anders Andersson,

Theodor Magnusson, Sundvik, Persson och von Horn.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

5

Bilaga 1.

Stockholm den 4 mars 1939.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom beslut den 3 februari 1939 har Kungl. Maj:t anbefallt Kommerskollegium

att avgiva och till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga

utskott överlämna yttrande i anledning av motion nr 272 i andra kammaren

vid innevarande års riksdag (likalydande med motion nr 191 i första kammaren).

I motionen hemställes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn en utredning, i huvudsaklig anslutning till i motionen

angivna synpunkter, rörande möjligheterna att jämväl annorledes än genom

offentliga arbeten mildra de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

Kollegium har i ärendet införskaffat bifogade yttranden från handelskamrarna

i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Stockholms handelskammare har undersökt möjligheterna till lagring i

utjämnande syfte av de i motionen som exempel anförda varorna och finner,

att en av företagen i större utsträckning genomförd lagring vore förenad

med stora vanskligheter. Vidare påpekas, att det torde vara omöjligt att

med konstlade medel kompensera verkningarna av kriser, som ju till största

delen härröra från utom vårt land verksamma krafter. 1 betraktande av den

roll exportindustrien spelar i vår folkförsörjning kunde Sverige mindre än

de flesta länder isolera sig från omgivningen. Beträffande byggnadsverksamheten,

som i fråga om realkapitalbildningen spelade stor roll, framhållas

vissa moment, vilka försvåra en konjunkturutjämning.

Handelskammaren vill dock icke hava sagt att icke vissa positiva åtgärder

kunde vidtagas för utbyggnad av det konjunkturpolitiska beredskapsprogrammet

och pekar därvid på lämpligheten av att enskilda förbrukare vidtaga

en lagring i smått av för deras verksamhet nödvändiga produktionsoch

konsumtionsartiklar. Vidare hänvisar handelskammaren till vissa redan

vidtagna åtgärder i konjunkturmildrande riktning och till åtskilliga pågående

utredningar, vilka mer eller mindre direkt avse de i motionen till

behandling upptagna spörsmålen.

Ytterligare framhåller handelskammaren, att hela spörsmålet vore ägnat

att upptagas till diskussion vid de direkta överläggningar mellan regeringsmakten

och representanter för näringslivet, vilka, enligt vad som ställts i

utsikt, inom den närmaste tiden skola taga sin början. I den mån praktiska

uppslag därvid framkomme, kunde dessa måhända göras till föremål för

fortsatt undersökning inom det nybildade »Industriens utredningsinstitut».

Slutligen hemställer handelskammaren, att föreliggande motion icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Skånes handelskammare finner motverkandet av konjunkturväxlingarna

vara ett av vår tids mest brännande spörsmål och varje uppslag i detta hänseende

borde omsorgsfullt prövas. Handelskammaren funne dock tveksamt,

huruvida det avsedda syftet kunde vinnas genom en offentlig utredning

av nu sedvanlig typ. Samma fråga hade tidigare dryftats av ett flertal .statliga

kommittéer och därvid torde ha framgått, att de åtgöranden, sorn kunde

vidtagas inom ramen av nuvarande ekonomiska system och med bibehål
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

lande av fri utrikeshandel, vore skäligen begränsade. Positiva resultat kunde

knappast väntas med mindre ifrågakommande uppslag upptoges till prov

liing på varje särskilt område och löstes från sina speciella förutsättningar

under samråd och samverkan mellan staten och näringslivet. I denna uppfattning

finge handelskammaren hemställa, att motionen icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Handelskammaren i Göteborg har icke större tilltro till nu åsyftade åtgärder,

men vill dock icke direkt avstyrka den föreslagna utredningen. Det

syntes emellertid handelskammaren vara av vikt att i direktiven för utredningsmännen,

vilka borde utgöras av inom näringslivet verksamma personer,

uttryckligen framhölles angelägenheten av att åtgärder, som förutsätta

statsingripanden i näringslivet, i möjligaste mån undvekes.

Kommerskollegium finner i likhet med motionärerna, att spörsmålet angående

mildrandet av de ekonomiska fluktuationernas verkningar är av

stort samhälleligt intresse och att man, så långt detta med hänsyn till övriga

samhällsekonomiska intressen är möjligt, bör försöka motverka de ekonomiska

depressionerna genom köpkraftens bevarande och konjunkturstimulerande

åtgärder.

Denna tankegång kommer även till uttryck i motionen, vilken emellertid

som ett alternativ till de offentliga arbetena i främsta rummet rekommenderar

statens medverkan för lagerproduktion inom kapitalvaruindustrierna

och alldeles speciellt inom exportnäringarna.

Utan tvivel kan det vara både möjligt och tillrådligt att i speciella situationer

och inom särskilda områden i viss omfattning rent temporärt tillgripa

lagerproduktion, men det ter sig mycket tvivelaktigt, om lagerproduktionen

kan anbefallas såsom allmänt konjunkturpolitiskt instrument.

Även om lagerproduktion i ett akut krisläge skulle vara ägnad att mildra

de omedelbara och påtagliga krisstörningarna, kan det dock på goda skäl

ifrågasättas, om den icke, därest den sattes i system, skulle komma att fördjupa

depressionen och framför allt fördröja den ekonomiska återhämtningen.

Lagerhållningens roll i konjunkturutvecklingen kan väl ännu icke

sägas vara i alla avseenden klarlagd, men det torde dock vara ostridigt

att förhandenvaron av stora lager — även örn dessa för en tid undanhållas

marknaden — har en pristryckande verkan och i alla händelser är ägnad att

hålla tillbaka en uppåtgående prisrörelse.

Då i motionen särskilt framhålles såsom önskvärt, att restriktiva statsingripanden

i näringslivet undvikas, anser sig Kollegium böra framhålla som

sin mening, att ett mera omfattande genomförande av systemet med lagerproduktion

måste leda till ett ökat statligt inflytande inom det ekonomiska

livet.

Systemet bygger på den tanken, att staten vid en inbrytande ekonomisk

kris med sjunkande priser och reducerad efterfrågan skulle i en eller annan

form träda in som stödjande och i högre eller lägra grad riskbärande part

i syfte att möjliggöra produktion på lager. Det förefaller ligga i sakens

natur, att en återflyttning av risktagandet till de enskilda företagareintressena

under de tider, då industrien kunde tillgodogöra sig högkonjunkturperiodernas

bättre vinster, knappast kunde komma att obetingat äga rum,

i varje fall icke förrän staten erhållit fullt vederlag för sina uppoffringar

under depressionen. Ett omfattande åtagande från statens sida, avseende

att bereda näringslivet sysselsättning genom lagerproduktion under depres
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Forsin kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Ar 9. 7

sionsskedena, torde också nära nog oundvikligen föra med sig en ökad kontroll

från statens sida över produktionsapparatens förändringar, såsom exempelvis

nygrundning av industriföretag, utvidgningar, moderniseringar etc.

Det förefaller som om systemet ut ifrån sina egna förutsättningar måste

komma att leda fram till en rätt avsevärd och i detalj gående kontroll över

väsentliga delar av näringslivet och till mycket viktiga modifikationer i

dettas grundläggande rättsliga förutsättningar.

Då Kollegium ansett sig böra intaga en kritisk hållning till lagerproduktionssystemet

som ett mera allmänt användbart remedium mot de ekonomiska

depressionerna innebär detta icke att Kollegium skulle ställa sig avvisande

lill varje tanke på lagerproduktion. Enligt Kollegii mening bör

sådan produktion i vissa fall kunna tillgripas, men dylika åtgärder kunna

icke, även örn de i särskilda och begränsade fall visa sig nyttiga, ge anledning

till förhoppningar om gagneligheten av en mera utsträckt användning

av systemet i fråga.

Andra omständigheter än de ovan anlörda mana också till återhållsamhet.

Kollegium anser sig sålunda kunna i huvudsak ansluta sig till de av

Stockholms handelskammare anförda synpunkterna. Givetvis finnes det slag

av varor, exempelvis järnmalm, där otvivelaktigt en viss lagring kan ske,

utan att åtminstone användbarheten minskas. Dock torde urvalet av lämpliga

varor få anses ganska begränsat och därmed blir också effekten av

lagringsåtgärder relativt liten. En lagring hos de enskilda förbrukarna av

produktions- och konsumtionsartiklar av sådant slag, som nämnes av Stockholms

handelskammare, kan tänkas få en viss verkan, för den händelse det

rör sig örn inom landet tillverkade artiklar, men sker den i stor omfattning,

torde den också medföra en del olägenheter.

Kollegium får även, under hänvisning till de inkomna yttrandena, erinra

om att åtskilliga utredningar redan pågå eller äro under remissbehandling,

vilka ha mer eller mindre avseende på den föreliggande frågan. Viktigast

bland dessa är kanske 1934 års byggnadsindustrisakkunnigas betänkande,

som behandlar ett bland de områden av näringslivet, där konjunkturvariationerna

äro utpräglade och ha omfattande verkningar. Det förefaller Kollegium,

som örn en ytterligare utredning rörande byggnadsindustrien i nu

förevarande hänseende för närvarande ej skulle kunna tänkas giva några

viktigare nya synpunkter.

En anpassning efter sysselsättningsmöjligheternas lokala förändringar

enligt på förhand uppgjorda planer torde möta åtskilliga svårigheter. Det

lärer nämligen i allmänhet vara en nästan olöslig uppgift att någon längre

tid i förväg skaffa tillräcklig kunskap örn de växlingar, som komma att

inträffa. Uppgiften kan kanske i begränsad utsträckning lösas, t. ex. i fråga

örn vissa — men långt ifrån alla — gruvor, där själva underlaget för verksamheten,

nämligen i detta fall malmfyndigheten, är väl känt till kvantitet

och beskaffenhet i övrigt samt avsättningsmöjligheterna kunna tillräckligt

väl överskådas.

1 fråga örn skogsindustrierna kunna kanske också vissa liknande förutsägelser

rörande framtiden vara möjliga ehuru med betydligt mindre precision.

I det stora flertalet fall inom näringslivet i övrigt torde man dock

icke kunna komma längre än till högst osäkra antaganden. Det kanske

vore tänkbart, att några allmänna linjer kunde uppdragas för de åtgärder,

som i de särskilda fallen, allteftersom dessa bliva aktuella, böra och kunna

tillgripas. En dylik planering torde dock bliva en synnerligen vansklig och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

omfattande uppgift, om den skall givas en sådan utformning, att den går

utöver mera allmänna rekommendationer.

Under hänvisning till vad ovan anförts får Kollegium som sin mening

uttala, att den föreslagna utredningen knappast skulle komma att giva mera

påtagliga, generellt tillämpliga resultat. Kollegium vill för sin del förorda,

att — såsom redan skett i åtskilliga fall — mera begränsade, regionala eller

vissa industrier berörande arbetsuppgifter tagas under behandling efter hand

och i de fall, då så befinnes vara önskvärt och påkallat.

I avgörandet av detta ärende ha deltagit generaldirektören Gjöres samt

kommerseråden Matz och Carlborg, den sistnämnde föredragande.

AXEL GJÖRES.

Harald Carlborg.

Aug. Borgström.

Bilaga 2.

Stockholm den 1 mars 1939.

Till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom remiss den 3 februari 1939 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen

att till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott avgiva begärt

yttrande — varav avskrift skulle av styrelsen samtidigt tillställas finansdepartementet

— över en inom kammaren väckt motion, nr 272, angående

utredning rörande möjligheterna att mildra de ekonomiska fluktuationernas

verkningar (likalydande med motion nr 191 i första kammaren). Med anledning

härav får styrelsen anföra följande.

Motionärerna utgå från den uppfattningen, att under den allmänna diskussionen

om möjligheterna att genom offentliga åtgärder mildra de ekonomiska

växlingarna uppmärksamheten ensidigt inriktats på offentliga arbeten,

vilka visserligen enligt motionärernas mening kunna utöva en hälsosam

utjämnande inverkan på konjunkturfluktuationerna men icke böra tillmätas

allmän avgörande betydelse. Beredskapspolitiken borde därför innefatta även

åtgärder av annat slag än offentliga arbeten, vilka åtgärder i vissa lägen

kunde tänkas i första hand påkallade. Eftersom det är nödvändigt att i god

tid och icke först när en depression redan inträtt studera vilka åtgärder man

kan vidtaga för att bibehålla en så jämn verksamhet som möjligt inom olika

produktionsgrenar, finna motionärerna det angeläget, att problemet örn åtgärder

till förhindrande av ekonomiska depressioner undersökes i hela sitt

sammanhang utan förutfattade meningar rörande de offentliga arbetenas dominerande

roll.

Då konjunkturväxlingarna enligt allmän erfarenhet starkast framträda

inom kapitalvaruproduktionen, medan framställningen av rena förbrukningsartiklar

förhåller sig mera stabil, gäller frågan, vad som kan göras för att

befordra en jämnare produktion av kapitalvaror. Motionärerna hänvisa härvid

i första hand till byggnadsverksamheten, som normalt torde utgöra bortåt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Xr !). 9

hälften av den totala realkapitalbildningen i Sverige. Med hänsyn till denna

byggnadsverksamhetens dominerande roll inom investeringsverksamheten

blir problemet att utjämna denna till stor del en fråga om stabilisering av

byggnadsverksamheten på önskvärd nivå.

Vid sidan härav framstå såsom den viktigaste möjliga anledningen till

svårigheter för landets näringsliv variationer i exporten, beträffande vilka

möjligheterna till direkt påverkan genom svenska åtgärder äro ytterst begränsade.

Motionärerna anvisa såsom tänkbara åtgärder i syfte att motverka

en konjunkturförsämring genom exportinskränkning dels stöd åt lagerproduktion

av sådana varor, som icke minska i användbarhet genom lagring,

dels extraordinära offentliga beställningar av varor, som exportföretagen

kunna framställa, dels slutligen medverkan från det allmännas sida till

omändrings- och förbättringsarbeten av olika slag inom exportföretagen,

varigenom dessas arbetare kunde sysselsättas under depressionen.

Motionärerna hänvisa vidare till det omfattande problemet örn arbetskraftens

anpasning efter sysselsättningsmöjligheternas lokala variationer och

de därmed sammanhängande frågorna rörande arbetskraftens omskolning

och förflyttning såsom alternativ till mer eller mindre permanenta subventionsåtgärder

i syfte att uppehålla sysselsättning inom de drabbade områdena.

Det synes motionärerna önskvärt, att dessa frågor upptagas till samlad

behandling, varigenom till en början klargöres huru stort omflyttningsbehovet

i vårt land sannolikt kan väntas bli under loppet av närmaste årtionde,

t. ex. på grund av en förutsebar råvarubrist inom vissa områden.

Motionärerna yrka, att de uppgifter och problem, vilka berörts i motionen

och vilka sträcka sig vitt utöver frågan om förberedande av allmänna arbeten,

böra under utnyttjande av den senaste utvecklingens inhemska och utländska

erfarenheter och med beaktande av Sveriges speciella förhållanden

upptagas till en sammanhängande och metodisk granskning.

Styrelsen delar helt den principiella uppfattning, varpå motionen synes

grundad, rörande nödvändigheten att samordna de olikartade ekonomiskpolitiska

och socialpolitiska åtgärder, som kunna medverka till en utjämning

av konjunkturfluktuationerna. Inom varje gren av den ekonomiska

och sociala politiken, som i beaktansvärd grad kan ha betydelse för konjunkturutvecklingen,

bör så vitt möjligt åtgärderna planeras och i tiden fördelas

på sådant sätt, att de bringas att harmonisera med ett gemensamt konjunkturpolitiskt

syftemål. Den svenska konjunkturpolitiken under föregående

depression innebar ju även en samordning av penningpolitiska och finanspolitiska

åtgärder med en direkt arbetsanskaffningspolitik genom offentliga

arbeten; även jordbruksstödet kommer ur denna synpunkt i beaktande

med hänsyn till sina köpkraftsuppehållande verkningar. Det synes även

styrelsen självklart, att beredskap för en kommande kris bör innefatta icke

endast beredskap beträffande offentliga arbeten i mera begränsad mening

— även örn dessa enligt styrelsens mening måste komma att spela en mycket

framträdande roll även under en kommande depression — utan jämväl beträffande

andra tänkbara åtgärder, som kunna verka i samma riktning, och

däribland även sådana, som stimulera de enskilda företagen lill en konjunkturutjämnande

fördelning i tiden av deras realinvestcringar i form av såväl

lagring som ny- och ersättningsanskaffning av fasta anläggningar. Ett dylikt

ändamål förelåg beträffande den vid förra årets riksdag antagna propositionen

rörande skattefrihet för bolag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond.

Styrelsen erinrar örn all chefen för finansdepartementet förebadat vissa

initiativ lill förhandlingar med representanter för det enskilda näringslivel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

vilka bland annat torde komma att åsyfta att finna metoder, varigenom företagens

investeringspolitik kunde bringas i samklang med den statliga konjunkturpolitiken.

I fråga örn motionärernas yrkande, att alla de med konjunkturutjämningen

förbundna frågorna måtte upptagas till en sammanhängande och metodisk

granskning, måste styrelsen ställa sig tveksam, huruvida ett dylikt

ytterst omfattande problemkomplex lämpligen kan göras till föremål för en

enhetlig utredning i sedvanliga former. Åtskilliga av de därunder fallande

och i motionen berörda frågorna ha av tidigare utredningar behandlats —

särskilt må hänvisas till den systematiska diskussionen i arbetslöshetsutredningens

slutbetänkande (Statens off. utr. 1935: 6) — och andra ligga för närvarande

under utredning. Byggnadsindustriens konjunkturproblem, som

motionärerna enligt styrelsens uppfattning med rätta tilldelar en förstarangsställning

i förevarande hänseenden, har behandlats av 1934 års byggnadsindustrisakkunniga

och torde komma att ytterligare behandlas av bostadssociala

utredningen i dess slutbetänkande. Frågor rörande arbetskraftens omskolning

och förflyttning i anpassning till strukturella förskjutningar i näringslokaliseringen

torde komma att beaktas av rationaliseringsutredningen

och av 1937 års arbetslöshetsutredning. De enligt styrelsens mening mycket

vanskliga frågorna rörande statligt stöd åt produktion på lager inom exportindustrier

och liknande i motionen berörda åtgärder synas styrelsen lämpligen

böra göras till föremål för förhandlingar mellan staten och det enskilda

näringslivet av den art, som förebådats; i sammanhang härmed kunna givetvis

uppkomma problem, som böra underkastas undersökning utifrån konkreta

frågeställningar. Den i motionen ifrågasatta utredningen av omflyttningsbebovet

i vårt land är slutligen, så vitt styrelsen kan bedöma, av den

art, att den kräver ytterst omfattande och tidskrävande demografiska och

näringsgeografiska trendundersökningar, vilkas utförande naturligen skulle

utgöra en arbetsuppgift på lång sikt för konjunkturinstitutet eller annat permanent

undersökningsorgan.

Det finnes enligt styrelsens uppfattning anledning att befara, att en utredning

av den art, som i motionen ifrågasättes, genom utredningsuppgiftens

alltför vida och mångskiftande innehåll icke skulle lämna de konkret och

praktiskt användbara resultat, som krisberedskapen kräver. Styrelsen är

emellertid angelägen att framhålla som sin mening, att på åtskilliga punkter

såväl undersökningar som förberedelser av annat slag i krisberedskapens

syfte torde vara behövliga — där de icke redan utförts — samt att åtgärder,

som i detta syfte planeras, böra rationellt samordnas. En dylik samordning

torde dock kunna åstadkommas på annat sätt än genom en utredning i sedvanliga

former.

SIGFRID HANSSON.

Ernst Bexelius.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

11

Bilaga 3.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom särskilda remisser den 28 januari 1939 har tillfälle bereus undertecknade

organisationer att avgiva yttrande över en vid årets riksdag väckt

motion (11:272) angående utredning rörande möjligheterna att mildra de

ekonomiska fluktuationernas verkningar. Efter gemensam beredning av

ärendet tillåta vi oss anföra följande.

I motionen beröras inledningsvis de strävanden, som från statsmakternas

sida vid skilda tillfällen kommit lill uttryck i syfte att genom en ökning av

de offentliga arbetena under en lågkonjunktur mildra de depressiva krafternas

verkningar. Motionärerna finna det emellertid ingalunda säkert, att en

tidsanpassning av de offentliga arbetena ensam förmår utlösa en tillräcklig

effekt i önskad riktning. Möjligheten att vid sidan av allmänna arbeten vidtaga

andra åtgärder i konjunkturutjämnande syfte synes motionärerna för

den skull böra bliva föremål för en allsidig undersökning. I första hand borde

därvid beaktas spörsmålet om vad som kan göras för att befordra en jämnare

kapitalvaruproduktion, varvid särskilt frågan örn en stabilisering av

byggnadsverksamheten på önskvärd nivå förtjänade uppmärksamhet. Vidare

syntes, enligt motionärernas mening, förutsättningarna för en produktion på

lager av lämpliga varor böra göras till föremål för studium, i främsta rummet

för att utreda exportindustriens möjligheter att kompensera de av de internationella

konjunkturrörelserna orsakade växlingarna i sysselsättningsgraden.

En annan utväg, som i detta sammanhang påkallade undersökning, vöre

extraordinära offentliga beställningar av sådana varor, som exportindustrierna

kunna framställa. Motionärerna fästa även uppmärksamheten å den jäv

företagen redan i viss utsträckning anlitade möjligheten att under en lågkonjunktur

sysselsätta sina egna arbetare med omändrings- och förbättringsarbeten

av olika slag. Slutligen ha motionärerna framhållit önskvärdheten

av att hela det frågekomplex, som sammanhänger med behovet av en

anpassning efter sysselsättningsmöjligheternas lokala förändringar, upptages

till enhetlig behandling, varvid klarhet borde sökas bl. a. örn det sannolika

omflyttningsbehovet under loppet av det närmaste årtiondet ävensom örn

möjligheterna att öka arbetskraftens rörlighet och att mildra de av en befolkningsöverftydning

framkallade svårigheterna.

Motionen utmynnar i en hemställan, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn en utredning rörande möjligheterna att jämväl

annorledes än genom offentliga arbeten mildra de ekonomiska fluktuationernas

verkningar.

De problem, som av motionärerna upptagits till behandling, äro av sådan

allmän och viktig beskaffenhet, att det hithörande orsakssammanhanget

ävensom möjligheten alt vinna av motionärerna antydda syften synas vara

förtjänta av en närmare undersökning. I visst avseende, nämligen såvitt

fråga är om förutsättningarna för en konjunkturutjämnande anpassning av

industriens investeringsverksamhet, synas de av motionärerna anförda synpunkterna

ansluta sig till de strävanden med enahanda syftning, som vid

fjolårets riksdag ledde fram till medgivandet av rätt för aktiebolag och ekonomiska

föreningar att i skattehänseende åtnjuta avdrag för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond. En diskussion örn möjligheterna att utbygga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Forsla kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Ar .9.

redan vidtagna åtgärder härutinnan synes tillhöra de mera aktuella näringspolitiska

uppgifterna.

Vissa andra av de i motionen angivna spörsmålen, exempelvis problemet

örn en anpassning av arbetskraften efter sysselsättningsmöjligheternas lokala

förändringar, sammanhänga enligt vår uppfattning med de på längre sikt

verksamma omvandlingarna inom folkhushållet och samhällslivet, vilka principiellt

äro att särhalla fran de nied konjunktursvängningarna sammanhängande

frågorna. Detta utesluter givetvis icke att en samlad behandling

av de mångå och komplicerade uppgifter, som successivt aktualiseras av de

lokala förändringarna i produktionen, kan komma att befinnas önskvärd.

Praktiska lämplighetsskäl tala dock enligt vår uppfattning för att en enhetlig

översyn av sistnämnda problemkomplex får anstå i avbidan på resultatet av

deo utredningar, som för närvarande pågå rörande ett antal hithörande

frågor. Vi tillåta oss i detta sammanhang erinra om att rationaliseringsutredningen,

vars betänkande väntas inom den närmaste tiden, torde hava att

beakta de i samband nied driftkoncentrationer och driftnedläggelser uppkomna

förändringarna i sysselsättningsmöjligheternas lokalisering, att spörsmålet

örn den bohuslänska industriens framtidsutsikter är under behandling

inom granitutredningen, att frågan örn Blekinge läns försörjningsmöjligheter

undersökes av blekingeutredningen, att en särskild kommitté arbetar

med uppgift att studera arbetslöshetsproblemen coll näringslivets allmänna

läge inom Västernorrlands län och att slutligen 1938 års gruvsakkunniga

enligt de för denna utredning gällande direktiven ha att uppmärksamma de

sociala problem, som äro att förvänta, när brytningen i västerbottensgruvorna

en gång kommer att upphöra. Å andra sidan kunna förutsebara strukturella

förändringar vinna beaktande redan vid förberedandet av åtgärder

för mildrande av konjunkturväxlingarna. Vid ett övervägande av konjunkturpolitiska

beredskapsåtgärder från näringslivets sida synes kontakt i lämplig

utsträckning böra uppehållas med nu nämnda speialundersökningar.

Utformningen av riktlinjerna för en konjunkturutjämnande politik från

näringslivets egen sida förutsätter en väsentligt vidgad kunskap örn de faktorer

. vilka härvid kunna tänkas bliva av betydelse. Motionärerna lia kraftigt

understrukit denna synpunkt och ha härpå grundat sitt förslag örn en utredning

av hithörande spörsmål. Frågan huruvida denna utredning borde anförtros

åt särskilt tillkallade sakkunniga eller örn densamma kunde tänkas

handhavas av något för ändamålet lämpat redan existerande organ har av

motionärerna lämnats öppen. Med avseende å denna fråga vill'' det synas,

som örn praktiskt taget alla de i motionen avhandlade spörsmålen vore av

beskaffenhet att falla inom området för konjunkturinstitutets verksamhet.

En jämförelse med de uppgifter, som utomlands pläga anförtros motsvarande

statliga forskningsinstitut, synes giva ytterligare stöd åt denna uppfattning.

Därest svårigheter skulle möta för konjunkturinstitutet att med nuvarande

personaluppsättning genomföra ett utredningsprogram av den omfattning,

varom här är fråga, föreligga, enligt vad vi tro oss veta. möjligheter att med

anlitande av medel, avsedda för särskilda undersökningar vid nämnda institut,

vidtaga en för ändamålet erforderlig, tillfällig förstärkning av dess arbetskrafter.

För fullgörandet av ett dylikt uppdrag förutsätta vi, att konjunkturinstitutet

skall finna det önskvärt och nödvändig att uppehålla en kontinuerlig

kontakt med industriföretagarna och deras organisationer. Sålunda torde

det visa sig nödvändigt att i betydande utsträckning införskaffa uppgifter

från olika branscher eller enskilda företag inom industrien. En del av det

material, som nu åsyftas, lärer kunna inhämtas genom kommerskollegium.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

lii

Därutöver torde för undersökningen erforderliga sakuppgifter ävensom

övriga upplysningar och råd i praktiska frågor i betydande utstäckning

kunna tillhandahållas konjunkturinstitutet från de industriella huvudsammanslutningarna

i första hand genom Industriens utredningsinstitut. Detta

är berett att lämna det bistånd, som i förevarande hänseende kan påkallas.

Om, såsom från regeringshåll förebådats, förhandlingar komma till stånd

mellan staten och näringslivet rörande olika näringspolitiska spörsmål, lära i

sådant sammanhang såväl konjunkturinstitutet som Industriens utredningsinstitut

få sig dylika utredningsuppgifter förelagda, varvid de av motionärerna

berörda problemen förvisso torde komma att inkluderas.

Beträffande de frågor, som enligt motionärernas mening böra göras till

föremål för närmare utredning, må i korthet anmärkas följande. Av central

betydelse ur industriens synpunkter äro framför allt spörsmålen om en produktion

av varor på lager under en lågkonjunktur och örn en konjunkturanpassning

av företagens anläggningsarbeten. I förstnämnda hänseende torde

få förutsättas, att utredningen bomme att ägna tillbörlig uppmärksamhet åt

det grundläggande problemet, huruvida de omedelbara och direkta, köpkraftsunderbyggande

verkningarna av en under depressionsperioder bedriven

tillverkning på lager kunna anses motväga de olägenheter i form av

minskad expansion av den produktiva verksamheten, som på längre sikt

kunna befaras bliva utlösta av alltför stora, icke saluförda varulager. Ett fullt

klarläggande svar härå kan måhända icke vinnas enbart med stöd av en

objektiv utredning, enär frågan i realiteten till väsentlig del sammanfaller

med ett vidsträcktare värdesättningsproblem, nämligen det i vilken mån konjunkturväxlingarna

överhuvudtaget kunna anses vara till gagn och i vilken

mån de kunna anses vara till skada för samhällets ekonomiska och sociala

utveckling. Sannolikt skulle dock en viss vägledning vara att vinna genom

en branschvis bedriven, ingående undersökning av lagerstorlekens förändringar

under olika faser av tidigare konjunkturcykler.

En konjunkturanpassning av produktionen genom arbete på lager är emellertid

även ett tekniskt spörsmål. Genomförd i lämplig samverkan med personer,

företag och sammanslutningar, som kunna förutsättas besitta speciell

insikt i lagringsfrågornas tekniska aspekter, torde en utredning med här skisserad

uppläggning Ivivelsutan vara ägnad att åtminstone i allmänna drag

belysa även detta avsnitt av industriens konjunkturella anpassningsproblem.

För vår del vilja vi icke fördölja, att vi på förhand äro ganska skeptiskt

inställda till möjligheten att under depressionstider genomföra en mera omfattande

produktion på lager utan att därmed förlänga och befästa depressionen

inom åtminstone de branscher, där lagerproduktionen äger rum.

Vad åter angår en undersökning av möjligheterna till en förläggning av

industriföretagens nyanläggningar och ersättningsinvesteringar till perioder

av lågkonjunktur, få vi understryka motionärernas egna erinringar örn att

denna utväg redan förut i ej ringa utsträckning anlitats av de svenska företagarna.

Vad sorn härutöver kan göras är ovisst. Betydande svårigheter möta

uppgiften att på förhand precisera ett program för en modernisering och

utbyggnad av anläggningarna under en följd av år, svårigheter sorn — såvitt

vi kunnat finna — belysas jämväl av de tämligen resultatlösa strävandena

från statsmakternas sida att koordinera investeringsverksamheten inom statens

egna affärsföretag med en konjunkturutjämnande finanspolitik. Vad nu

sagts utesluter givetvis icke, att det vore önskvärt att så långt sig göra låter

söka vinna klarhet beträffande omfattningen av de investeringsuppgifter,

sorn inom den svenska industrien kunna förväntas bliva aktualiserade inom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

en icke alltför snävt tillmätt följd av år, ävensom beträffande den utsträckning,

vari dylika investeringar kunna förläggas till tider av i övrigt minskad

industriell aktivitet. Hänsyn torde därvid böra tagas jämväl till anläggningar,

vilka icke äro att betrakta såsom omedelbart räntabla men som likväl på

grund av särskilda omständigheter, av exempelvis social karaktär, kunna

framstå såsom motiverade ur företagens egna synpunkter.

Vad vi i det föregående i olika sammanhang uttalat innebär en reservation

på åtskilliga punkter med avseende å möjligheterna att även medelst en

beredskapspolitik, som utsträckes till de i motionen berörda områdena,

komma till rätta med konjunkturväxlingarnas problem. Vårt lands ekonomiska

struktur, enkannerligen den roll som exportindustrien spelar för folkförsörjningen,

gör det föga sannolikt att man genom avsiktliga ingripanden

skall kunna i väsentlig grad kompensera verkningarna av utifrån härrörande

konjunkturpressande impulser. Detta utesluter icke, att inom begränsade avsnitt

av näringslivet mera betydande resultat kunna vara att vinna. I sistnämnda

omständighet ligger måhända å andra sidan en viss risk för att åtgärder,

som verka konjunkturdämpande, på särskilda punkter drivas så

långt, att stagnationstendenser av svårberäknelig räckvidd i stället för betingelser

för en återhämtningsprocess komma att utlösas. Att söka giva vissa,

örn ock allmänt hållna, praktiskt användbara anvisningar för lösningen av

det betydelsefulla avvägningsproblem, som här möter, nämligen spörsmålet

örn den riktiga tidpunkten för insättandet av och det riktiga måttet å de konjunkturstimulerande

krafterna, framstår därför även det såsom en uppgift,

vilken näppeligen kan lämnas obeaktad av den ifrågasatta utredningen.

Under hänvisning till det anförda få vi förklara oss intet hava att erinra

mot att en utredning av de i den remitterade motionen berörda frågorna —

med undantag för spörsmålet om sysselsättningsmöjligheternas lokala förändringar,

beträffande vilket en samlad översyn torde böra anstå i avbidan

på resultatet av pågående särskilda undersökningar — verkställes av konjunkturinstitutet

i samarbete med härför lämpade organ inom industrien.

Stockholm den 28 februari 1939.

SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND.

K. F. Göransson.

I Vilhelm Lundvik.

SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN.

Gustaf Söderlund.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Forsla kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

15

Bilaga 4.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom remisskrivelse den 28 januari 1939 har Landsorganisationen j Sverige

beretts tillfälle att avgiva yttrande över av herr Andersson m. fl. i andra

kammaren och herr Larsson m. fl. i första kammaren väckt motion angående

utredning rörande möjligheterna att mildra de ekonomiska fluktuationernas

verkningar. Landssekretariatet får på Landsorganisationens vägnar

anföra följande:

Landsorganisationen delar motionärernas uppfattning, att konjunkturväxlingarna

äro ödesdigra och medföra olycksbringande sociala verkningar, särskilt

för de medborgargrupper, som utsättas för arbetslöshet, och hos såväl

dem som andra skapa en social otrygghetskänsla på grund av ovissheten örn

arbete och försörjning. Den i motionen framförda uppfattningen örn samhällets

skyldighet att ingripa i syfte att mildra verkningarna härav delas även

av Landsorganisationen, som tidigare haft anledning att inför statsmakterna

påvisa samhällets skyldighet att skydda medborgarna mot de risker, som följa

med det nuvarande produktionssystemet. Även om det kan råda delade meningar

örn, hur långt samhällets reglerande ingripande skall sträcka sig, ser

Landsorganisationen i motionen ett understrykande av denna principiella

uppfattning. I detta sammanhang vill Landsorganisationen uttala sin tillfredsställelse

med de åtgärder, som från samhällets sida vidtogos under den senaste

krisen i syfte att skapa arbetstillfällen och motverka arbetslöshet. Av

än större betydelse skulle dessa åtgärder lia blivit örn samhället varit förberett

att på ett tidigare stadium ha kunnat ingripa i produktionsstödjande och

arhetsskapande syfte. I anslutning härtill vill Landsorganisationen uttala sin

tillfredsställelse med den beredskapslagstiftning, som riksdagen 1938 antog

och som torde möjliggöra ett snabbare ingripande från statsmakternas sida

vid kommande kris.

Det är naturligt, att delade meningar kunna göra sig gällande när och på

vilka områden av näringslivet, som krismotverkande åtgärder lämpligast

skola företagas. Kunna dessa åtgärder planeras på lång sikt och sättas in i ett

sådant sammanhang, att större stabilitet kan uppnås i fråga örn framställning

av s. k. kapitalvaror, så reduceras konjunktursvängningarnas styrka.

Detta torde dock förutsätta starkare ingripande från samhällets sida, även

under s. k. goda tider, i fråga örn kreditgivning, produktionens planering etc.

Avgörande för åtgärdernas betydelse i arbetslöshetsmotverkande syfte blir

även, på vilken nivå man anser att en dylik stabilisering bör och kan ske.

I motionen sättas i detta avseende de offentliga arbetena i relation till andra

tänkbara åtgärder i arbetslöshetsmotverkande syfte på ett sätt, som giver

intryck av en önskan att minska de planerade offentliga arbetenas omfattning

vid kommande kris. Sålunda uttalas farhågor för att offentliga arbeten

och speciellt byggnadsarbeten skulle kunna tänkas medföra en obalanserad

höjning av byggnadskostnaderna och därmed efter en tid medföra en kraftig

inskränkning av byggnadsverksamheten. Även örn en sådan utveckling kan

tänkas, så torde denna exemplifiering icke kunna grundas på erfarenheter från

de samhällsåtgärder, som vidlogos under den senaste krisen. De nuvarande

höga byggnadskostnaderna torde icke lia samband med dessa åtgärder, utan

bero på i främsta rummet ett ökat behov av rymligare och bättre bostäder.

Vid en kommande lågkonjunktur torde man lia alt emotse en mycket stark

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

inskränkning i den enskilda byggnadsverksamheten. Med hänsyn härtill och

till att bostadsfrågans lösning är ett samhällsintresse, som för att kunna tillvaratagas

kräver, att bostadsproduktionen stabiliseras på en hög nivå, synes

det Landsorganisationen icke vara påkallat, att man nu överväger åtgärder

till förändring av inriktningen av den samhälleliga krisberedskapen i fråga

örn offentliga byggnadsarbeten eller i fråga om den statliga bostadspolitiken.

Däremot torde det vara påkallat att frågan om möjligheterna att förhindra

enskildas oskäliga vinster på tomtspekulationer utredes, liksom frågan örn i

vad mån monopolbildningar inom byggnadsmaterialbranschen förhindrar

byggnadsindustrins stabilisering på en med hänsyn till bostadsbehovet önskvärd

nivå.

I fråga örn vad i motionen anföres angående åtgärder i syfte att kunna

mota variationerna i exporten genom att skapa förutsättningar för exportföretagen

att producera på lager, och att samhällets möjligheter att bära en

del av kostnaderna för denna lagerhållning måtte bli föremål för undersökning,

så har Landsorganisationen ingen erinran att göra mot en utredning härom.

Landsorganisationen har icke heller något att erinra emot en utredning

i vad mån som samhället genom extraordinära offentliga beställningar kan

skapa möjligheter för exportföretag att hålla driften igång under en lågkonjunktur.

Åtgärder i den riktningen böra dock avvägas med hänsynstagande

till företagens ekonomiska möjligheter att utan hjälp från det allmänna

hålla driften igång.

Beträffande vad i motionen anföres om önskvärdheten av en utredning om

och i vad mån det kan finnas möjligheter att anpassa samhällets arbetslöshetslindrande

åtgärder till sysselsättningsmöjligheternas lokala förändringar

samt öka arbetskraftens rörlighet, så äro dessa förhållanden, enligt vad

Landsorganisationen erfarit, föremål för undersökning av rationaliseringsutredningen.

Med hänsyn härtill torde det icke vara motiverat, att dessa

spörsmål innefattas i en eventuell utredning.

I anslutning till vad i det föregående anförts, och under förutsättning att

detta beaktas, har Landsorganisationen ingen erinran att göra mot, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en utredning rörande möjligheterna

att mildra de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

Stockholm den 28 februari 1939.

LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE.

Gunnar Andersson.

I Torvald Karlbom.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

17

Bilaga 5.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott har berett Kooperativa

förbundet tillfälle att avge yttrande i anledning av motionen nr 272

angående åtgärder för att mildra de ekonomiska fluktuationernas verkningar.

Kooperativa förbundets styrelse får i anledning härav anföra följande:

Styrelsen har tidigare i olika sammanhang, bl. a. i remissyttrande över

arbetslöshetsutredningens betänkande, understrukit betydelsen av att från

det allmännas sida lämpliga åtgärder i form av offentliga arbeten och annorledes

vidtagas för att under depressionsperioderna motverka en minskning

av produktions- och sysselsättningsvolymen. Styrelsen har därvid samtidigt

erinrat örn det kända faktum, att möjligheterna att i vart land föra

en depressionsbekämpande och konjunkturutjämnande politik äro mer begränsade

än i åtskilliga andra länder, beroende på att det svenska näringslivet

i så hög grad påverkas av världskonjunkturerna via våra exportindustrier.

Gjorda beräkningar utvisa nämligen att omkring en tredjedel

av den svenska industriproduktionen torde arbeta för export, och att ungefär

35 procent av hela det i industristatistiken redovisade industriarbetarantalet

sysselsattes i exportindustrin.

Givet är emellertid, att inom den i viss mån begränsade ram, som det

svenska näringslivets nyssnämnda struktur uppdrager, kunna åtskilliga åtgärder

från det allmännas sida vidtagas i syfte att uppehålla produktionsoch

inkomstvolymen inom landet under depressionsperioderna. De pa det

hela taget gynnsamma erfarenheterna av den statliga konjunkturpolitiken

i Sverige under den världsekonomiska depressionen tyda otvivelaktigt även

härpå.

I motionen påpekas med all rätt den centrala betydelsen av att den statliga

konjunkturpolitiken främst inriktas på »att befordra en jämnare produktion

just av kapitalvaror». För att nå detta syfte tarvas enligt motionärernas

uppfattning i första hand, eftersom byggnadsverksamheten torde motsvara

ungefär hälften av Sveriges totala realkapitalbildning, att i beredskapssyfte

undersökningar ske i fråga örn under vilka betingelser »en stabilisering

av byggnadsverksamheten på önskvärd niva» kan komma till stand.

Vad åter gäller möjligheterna att inom de för världsmarknadsförändringarna

ytterst känsliga exportindustrierna åstadkomma en statligt påverkad

»motkonjunktur», räkna motionärerna med i huvudsak tre möjligheten
1.

Statligt stödd produktion på lager av sådana varor, som icke minska

i användbarhet genom lagring.

2. Extraordinära offentliga beställningar av varor som exportföretagen

kunna framställa. .

3. Statligt stöd för sådana omändrings- och förbättringsarbeten, som företagen

lämpligen kunna igångsätta under depressionsperioderna.

Styrelsen finner det i och för sig vara av intresse, att undersökningar

på sätt motionärerna föreslå vid lämplig tidpunkt företagas beträffande det

allmännas möjligheter alt bl. a. i nu angivna Irenne avseenden bidraga till

att uppehålla produktions- och inkomstvolymen inom exportindustrierna.

Emellertid synes, för den händelse en utredning härom framdeles kommer

att beslutas, vissa andra problem i detta sammanhang libra uppmärksam
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 12 sami. 2 avd. Nr 9. ''2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

mas. Av stort intresse att få närmare belyst vore enligt styrelsens menin"

spörsmålet, huruvida den av vissa exportindustrier genom kartellavtal med

motsvarande industrier i andra länder bedrivna avsättningspolitiken i olika

situationer och på längre sikt verkligen tillgodoser det allmänna samhälleliga

intresset av en stor och jämn produktions- och sysselsättningsvolym

morn industrierna i fråga. Styrelsen förbiser icke problemets ytterst komplicerade

natur, vilken hl. a. i vissa fall kan sammanhänga med önskemålet

att pa längre sikt hushålla med inhemska råvarutillgångar i syfte att på så

sätt av utländska köpare uttaga vissa knapphetspriser. Emellertid lär det

icke kunna bestridas, att i en del situationer vissa exportindustriers kartellbundna

pris- och avsättningspolitik kan leda till en konflikt mellan ett kortS1

vinstintresse och ett intresse på längre sikt av största och jämnast

möjliga produktions- och sysselsättningsvolym. Det torde sålunda för att

laga ett exempel vara uppenbart, att örn i två länder, som i några branscher

sta i förbindelse med varandra såsom råvaruleverantörer åt varandra, en

monopolistisk prisbildning genomföres på de respektive exportråvarorna,

kommer detta att ogynnsamt påverka produktionen och sysselsättningen

pa både råvaru- och fabrikatstadiet inom ifrågavarande branscher i de båda

länderna. Då det bär berörda problemkomplexet står i ett ytterst intimt samband

med spörsmålet örn en utjämning av den ekonomiska aktiviteten inom

vissa exportindustrier medelst en på antingen enskilt initiativ eller med statligt

stöd bedriven lagringsverksamhet av avsaluprodukterna, vill styrelsen

påyrka, att en eventuell utredning beaktar även de här betonade sidorna

av spörsmålet.

I motionen har vikt lagts vid önskemålet, att vissa — på grund av ändrade

efterfrågerelationer — på hemmamarknaden skeende industriella strukturförändringar

på längre sikt icke böra motverkas genom att samhälleliga

permanenta subventionsåtgärder genomföras i syfte att »hålla en oräntabel

produktion vid liv». Motionärerna betona den svårighet som strävandena

att bereda befolkningen en jämn sysselsättning möta i »behovet av anpassning

efter sysselsättningsmöjligheternas lokala förändringar»

(kursiverat i motionen). Det heter vidare: »När arbetstillfällena

inom ett område avtaga i antal kan det bliva nödvändigt, att en del

av befolkningen avflyttar till andra trakter.» Med utgångspunkt från dessa

överväganden föreslå motionärerna, att frågan om på vilka vägar det allmänna

kan underlätta arbetskraftens omflyttning och överhuvud öka dess

rörlighet synes förtjänt av att upptagas till samlad behandling.

Styrelsen delar motionärernas uppfattning örn vikten av att detta spörsmål

upptages till närmare utredning, men vill påpeka, att frågan icke blott

har betydelse för den industriella delen av näringslivet. Alla kända data

örn befolkningsutvecklingen och de sannolika framtida försörjningsmöjligheterna

i det svenska samhället synas tala för att problemet örn ett underlättande

av befolkningens överflyttning i större skala har särskilt stor aktualitet

för jordbruket och förmodligen i all synnerhet för det norrländska

jordbruket. Da en sadan befolkningsomflyttning i regel är en synnerligen

tidskrävande process, som i många fall med större lätthet först kan äga

rum i samband med en generationsväxling, synes det önskvärt, att en utredning

härom upplägges i syfte att skapa ett verkligt långtidsprogram för

det allmännas åtgöranden (såsom genom utbyggande av en omfattande och

effektiv yrkesutbildning för arbetskraften, varigenom denna får förutsättningar

att vinna sin utkomst inom andra lämpliga yrken). Ur denna syn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

19

punkt kan det framstå som mindre ändamålsenligt att upptaga detta spörsmål

till utredning i samband med de mer korttidsbetonade variationer i

sysselsättningsvolymen, som sammanhänga med de industriella konjunkturväxlingarna.

Det torde nämligen vara uppenbart, att örn en dylik utredning

företas med sikte på de konjunkturella variationerna i sysselsättningen,

exempelvis under trycket av de svårigheter, som en lågkonjunktur alstrar,

blir det icke möjligt att på problemen anlägga de praktiska långtidssynpunkter,

som äro av verkligt central betydelse för dessa frågors rätta bedömande.

Som av det anförda framgår, vill styrelsen, för den händelse statsmakterna

nu skulle finna en utredning örn möjliga åtgärder för att underlätta

befolkningsomflyttningar påkallad, förorda att denna icke infogas i den

av motionärerna begärda utredningen om åtgärder för de industriella konjunkturväxlingarnas

mildrande utan företages såsom en fristående allmän

undersökning, avsedd att belysa det svenska näringslivets folkomflyttningsproblem

överhuvud taget betraktade på längre sikt.

Vad slutligen beträffar frågan om lämpligheten att nu igångsätta den utredning

om medlen för de industriella fluktuationernas dämpande, som

motionärerna föreslå, vill styrelsen framhålla, att det ur flera synpunkter

synes önskvärt att avvakta resultaten av de förebådade planerna på upptagande

av systematiska överläggningar mellan representanter för

statsmakterna och för näringslivet beträffande möjligheterna och

formerna för ett samarbete mellan dessa båda parter. Då nyssnämnda överläggningar,

för vilka sedan motionen skrevs f. ö. vissa fastare former lära

lia skapats, av allt att döma i hög grad måste komma att beröra bl. a. de

problem, som motionärerna åsyfta, och då sådana praktiskt inriktade diskussioner

vidare torde erbjuda en väsentligt smidigare och snabbare metod

att nå de eftersträvade resultaten på vissa områden, synes det enligt styrelsens

uppfattning vara välbetänkt, att frågan om en allmän utredning får

vila i avvaktan på resultaten av nyssnämnda samarbete.

Stockholm den 1 mars 1939.

KOOPERATIVA FÖRBUNDET.

Albin Johansson.

Mauritz Bonow.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.