Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden jämte en i ämnet väckt motion.

1939-02-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1939 kl. 11.16 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden

jämte en i ämnet väckt motion.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 4 januari 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 31, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att högst 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond

må tagas i anspråk för utbetalande av pristillägg vid export

av fodersäd under tiden intill den 1 september 1939.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 180, av herr Holstenson

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit att använda

ett belopp av 50,000 kronor från jordbrukets prisregleringsfond till

fraktbidrag för hö, som försäljes till export.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

1938 års fodersädsskörd har blivit mycket stor, även om dess kvalitet

i vissa delar av landet blivit ojämn och i vissa fall mindre god. Följande

sammanställning återgiver statistiska centralbyråns preliminära uppskattningar

angående skördens storlek 1938 i förhållande till tidigare ar.

Skörd i ton

1931/35 1937 1938

Korn.......................... 216.000 207,000 267,000

Havre’.''.''.’.''...................... 1,161,000 1,265,000 1,381,000

Blandsäd ...................... 520,000_554,000_664,000

Summa 1,897,000 2,026,000 2,312,000.

Enligt dessa uppgifter överstiger 1938 års fodersädsskörd skörden 1937

med 286,000 ton och genomsnittsskörden under åren 1931/35 med 415,000

lon.

Även brödsädsskörden har under 1938 blivit osedvanligt riklig. Enligt

statistiska centralbyråns beräkningar utgör den totala brödsädsskörden

1,226,000 ton, vilket innebär en ökning av 113,000 ton i förhållande till år

1937 och en ökning av 154,000 ton i förhållande till medelskörden under

åren 1931/35. Då i vissa landsdelar brödsäden år 1938 blivit groddska
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 10 sand. Nr 10. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10.

dad, måste en ej obetydlig del av skörden komma till användning för foderändamål.

De för innevarande regleringsår gällande direktiven för jordbruksstödets

liandhavande förutsätta att, om priset på inhemskt foder till följd av en

särskilt riklig skörd skulle sjunka under 14 å 15 öre per foderenhet, importen

av majs och annan fodersäd skall i möjligaste mån begränsas. I en

dylik situation får majspriset bringas att stiga utöver den eljest som eftersträvansvärd

angivna nivån av 15 å 16 öre per kilogram enligt Sveriges allmänna

lantbrukssällskaps noteringar.

Departementschef en har — efter redogörelse för skrivelse den 23 november

1938 från statens jordbruksnämnd ävensom för ett av 1938 års jordbruksutredning

i ämnet avgivet uttalande — anfört följande.

»Såsom av det anförda framgår har 1938 års fodersädsskörd varit osedvanligt

stor. En följd härav har blivit, att priserna å fodersäd sjunkit kraftigt.

Till detta prisfall torde även ha bidragit, att brödspannmål för närvarande

kommer till användning för utfodring i större utsträckning än vad

som annars är brukligt. Detta lärer bero på den likaledes rikliga brödsädsskörden

och de låga priserna å denna spannmål. Nu antydda läge är givetvis

ägnat att skapa svårigheter för de jordbrukare, som äro beroende av

försäljning utav fodersäd.

De för innevarande regleringsår gällande direktiven för jordbruksstödets

handhavande förutsätta, såsom förut omnämnts, att om priset på inhemskt

foder till följd av en särskilt riklig skörd skulle sjunka under 14 å 15 öre

Per foderenhet, importen av majs och annan fodersäd bör i möjligaste mån

begränsas. För dylikt ändamål få höjda importavgifter komma i fråga. Då

det i dessa direktiv avsedda prisläget uppkommit, har Kungl. Maj:t förordnat

om höjning av dessa avgifter. Marginalen mellan priserna i Sverige

å inhemska och utländska fodermedel torde härigenom numera ha blivit så

stor, att det i sådana fall, där ett utbyte kan anses befogat, måste ställa

sig ekonomiskt fördelaktigare att använda svenskt foder i stället för utländskt.

Vid sådant förhållande kan det näppeligen förväntas, att en ytterligare

höjning av införselavgifterna skulle medföra någon större lättnad å

fodersädsmarknaden. Sannolikt skulle ej heller en kvantitetsbegränsning

av maj sini porten leda till ett dylikt resultat. Att på den väg, som förenämnda

direktiv angiva, åstadkomma någon förbättring av prisläget för inhemsk

fodersäd torde därför icke vara möjligt.

En sådan förbättring anser jag emellertid önskvärd. Såsom framgår av

tab. 21 utgjorde majsimporten under tredje kvartalet 1938 omkring 67,500

ton mot 33,400 under samma tid 1937. Denna import har sannolikt till

stor del haft sin grund i leveransavtal, som avslutats tidigt på året, innan

skördeutsikterna här i landet kunnat överblickas. Men även det utrikespolitiska

läget torde ha inverkat. Nämnda läge gjorde det också vanskligt

att under sommaren och de tidigare höstmånaderna i allt för hög grad beskära

importen av utländska fodermedel. Dessa omständigheter tala för

att speciella förhållanden medverkat till att öka tillgången på fodermedel

1 Här utesluten; se prop. nr 31 sid. 2.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10.

3

inom landet. Jordbruksnämnden har såsom nämnts föreslagit att statsmakterna

skulle stödja en export av fodersäd genom utbetalande av pristillägg.

Detta förslag har även understötts av 1938 års jordbruksutredning.

Ehuru jag vid framställning till 1937 års riksdag örn åtgärder till den svenska

jordbruksnäringens stödjande avstyrkt ett liknande förslag och fortfarande

anser att i regel dylikt exportstöd icke bör ifrågakomma, finner jag

mig nu på grund av nyss angivna särskilda omständigheter böra förorda

jordbruksnämndens förslag. Genom dess realiserande åstadkommes i själva

verket endast, att ett av speciella förhållanden orsakat fodersädsöverskott

utjämnas.

Såsom jordbruksnämnden framhållit torde redan en jämförelsevis ringa

avlastning av den inhemska fodersädsmarknaden genom export medföra en

ganska stor lättnad på denna. Därtill kommer, att läget för en export av

foderspannmål för närvarande torde vara gynnsammare än för en export av

brödspannmål. Kostnaderna för erforderliga pristillägg torde därför kunna

begränsas till 2 miljoner kronor och synas lämpligen böra bestridas av medel,

som till jordbrukets prisregleringsfond influtit eller inflyta genom upptagande

av avgifter å majs och därmed jämförliga fodermedel. Behållningen

av dylika medel utgjorde den 31 december 1938 omkring 4,130,000 kronor.

På längre sikt räknat torde andra åtgärder till förbättrande av läget för

jordbrukare, som med hänsyn till jordens beskaffenhet äro hänvisade till

att odla väsentligt mera fodersäd än som erfordras för det egna behovet,

vara erforderliga. I detta avseende är det min förhoppning, att i det föregående

omnämnd utredning skall kunna påvisa möjligheter för de statliga

upphandlingsmyndigheterna att inköpa och lagra fodersäd för framtida behov.

En viss avlastning bör kunna uppnås på denna väg. De kvantiteter,

som kunna ifrågakomma för dylika inköp, torde dock bli relativt små i betraktande

av det totala fodersädsöverskottet. Av större betydelse är att handeln

med och distributionen av den inhemska foderspannmålen sker på sådant

sätt att högsta möjliga pris erhålles för varan utan att köparna belastas

med onödiga prisförhöjningar. Saluförandet av foderspannmålen

måste, örn det för producenterna skall lämna bästa möjliga resultat, fördelas

på en större del av konsumtionsåret. En anhopning av utbuden under

en relativt kort tidrymd är icke endast till nackdel för producenterna,

vilka till följd av den pristryckande verkan anhopningen utövar måste nöja

sig med lägre priser än eljest, utan jämväl för köparna, vilka ofta äga begränsade

lagrings- och inköpsmöjligheter och därför ej till fullo kunna utnyttja

tillfällena för billiga inköp. Det är också angeläget tillse att inom

landet odlad foderspannmål göres lättillgänglig även inom områden, där

varan odlas i mindre utsträckning. För att den svenska fodersäden skall

kunna på ett effektivt sätt upptaga konkurrensen med utländska fodermedel,

t. ex. majs, är det vidare av vikt, att fodervärdet av den svenska foderspannmålen

göres mera känt än det för närvarande på sina ställen är och

att för olika foderändamål lämpliga blandningar, t. ex. av korn och av havre,

tillhandahållas konsumenterna. Jag förväntar, att jordbrukets organi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10.

sationer skola med anslutning från såväl de säljande som de köpande jordbrukarna

begagna alla möjligheter för att tillgodose förevarande viktiga

jordbruksintressen.»

Motionärerna föreslå, att ett belopp av 50,000 kronor anvisas ur jordbrukets

prisregleringsfond att av Kungl. Majit disponeras till fraktbidrag vid

export av hö. Grunderna för bidraget skola bestämmas av Kungl. Majit.

Utskottet. Utskottet vill med hänsyn till rådande läge å fodersädsmarknaden tillstyrka,

att åtgärder vidtagas för att utjämna befintligt fodersädsöverskott.

Även om betänkligheter kunna anföras mot att på föreslaget sätt genomföra

ett exportstöd, anser sig utskottet likväl på grund av föreliggande särskilda

omständigheter kunna tillstyrka jordbruksnämndens förevarande av departementschefen

biträdda framställning. Kungl. Majit torde alltså böra äga

befogenhet att under tiden intill den 1 september 1939 av jordbrukets prisregleringsfond

taga i anspråk ett belopp av högst 2,000,000 kronor att användas

till stödjande av exporten av fodersäd. Det synes härvid böra ankomma

på Kungl. Majit att närmare bestämma formerna för exportstödet.

De åtgärder som sålunda må vidtagas torde få betraktas såsom försök. Erfarenheten

därav lärer sedermera kunna läggas till grund för eventuellt

fortsatta stödåtgärder.

Vidkommande motionärernas yrkande vill utskottet icke förneka, att vissa

skäl anförts till stöd för deras framställning. Emellertid torde de åtgärder

motionärerna åsyfta knappast falla inom ramen för prisregleringsfondens

egentliga ändamål. Ett bifall till motionen skulle säkerligen jämväl medföra

konsekvenser å andra områden, som icke utan en mera ingående utredning

kunna överblickas. Med hänsyn till dessa omständigheter anser

sig utskottet alltså icke böra tillstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må bifalla förevarande proposition;

B) att motionen I: 180 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 februari 1939.

På jordbruksutskottets vägnar-.

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Tjällgren, Alfred Andersson,

Hansson, Mannerskantz, Lindbärg och Gottfrid Karlsson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Gustafson i

Vimmerby, Carlström, Casenberg, Ericsson i Sörsjön, Karlsson i Munkedal och Andersson

i Surahammar.

897265. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden. a1 i texten