Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag.

1939-03-03 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:19, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

5

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande

av medel för avbetalning å statslån till vissa

torrläggningsföretag.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 4 januari 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 55, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—3:o.

Beträffande utredningen i ärendena får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

l:o.

Fuscåns reglcringsföretag i Björkö och Höreda socknar av Jönköpings län.

Under punkt l:o har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva att för

avbetalning av på fastigheten 1U mantal Bodasjögle 13 belöpande andel av

det till Fuseåns regleringsföretag inom Björkö och Höreda socknar av Jönköpings

län den 31 december 1919 beviljade lånet från odlingslånefonden

må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 4,564 kronor.

Kungl. Majit beviljade den 31 december 1919 dels bidrag från allmänna

avdikningsanslaget med 42,890 kronor och dels lån från odlingslånefonden

med 85,780 kronor till ett företag, benämnt Fuseåns reglering mellan Fuse

och Bodasjögle kvarnar och avseende torrläggning av vattenskadad mark

tillhörande Bodasjögle m. fl. hemman i Björkö och Höreda socknar av

Jönköpings län, varjämte Kungl. Majit fastställde plan för arbetets utförande.

Sedermera beviljade Kungl. Majit på grund av uppkommen kostnadsökning

den 18 december 1925 ytterligare lån från samma fond med

6,950 kronor.

Länsstyrelsen i Jönköpings län fastställde genom utslag den 30 juni 1927

och den 25 januari 1928 fördelningen å vederbörande fastigheter av före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

nämnda lån och ålade därvid ägaren av 1fi mantal Bodasjögle l3 att gälda

för ett vart av åren 1927—1951 632 kronor 25 öre och för år 1952 574 kronor

99 öre respektive för ett vart av åren 1933—1957 51 kronor 54 öre och för år

1958 46 kronor 85 öre.

I en den 14 januari 1938 dagtecknad skrift har hemmansägaren Karl

Broderus Hultquist i Bodasjögle såsom ägare av nämnda hemmansdel anhållit

om största möjliga nedskrivning av det genom beslutet den 31 december

1919 beviljade lånet. Såsom stöd för ansökningen har åberopats, att

Hultqvist icke haft den båtnad av företaget som beräknats samt att hans

ekonomiska ställning vore svag. Vid ansökningen har fogats ett av lantbruksingenjören

Carl Berner med biträde av god man avgivet utlåtande rörande

företaget ävensom en uppgift rörande Hultqvists ekonomiska förhållanden.

I ärendet ha yttranden avgivits den 9 mars 1938 av länsstyrelsen i Jönköpings

län, den 2 september 1938 av lantbruksstyrelsen och den 4 november

1938 av statskontoret. Vid länsstyrelsens yttrande fanns fogat utlåtande från

vederbörande landsfiskal samt ifrågavarande företags arbetsstyrelse.

Lantbruksingenjören C. Berner har i det av honom med biträde av gode

män avgivna utlåtandet föreslagit, att av skillnaden mellan den Hultqvist åvilande

kostnaden för företaget och den verkliga båtnaden eller 6,846 kronor

staten med hänsyn till omständigheterna i ärendet borde bestrida två tredjedelar

eller 4,564 kronor och Hultqvist själv bära återstoden.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Av utredningen i ärendet torde framgå, att båtnaden av företaget för Hultqvists

fastighet minskats på grund av vid företagets planläggning oförutsedd

sättning av hans i företaget ingående mark. De Hultqvist åvilande

kostnaderna lia till följd därav kommit att avsevärt överstiga båtnaden. På

grund härav har Hultqvists fastighet kommit att i oskäligt hög grad betungas

i anledning av ifrågavarande företag. Den förebragta utredningen synes

vidare giva vid handen, att Hultqvist skulle komma i ekonomiska svårigheter,

därest han icke erhåller lättnad i den skuld, som på grund av företaget

beviljade lån åvilar hans fastighet. I betraktande av berörda omständigheter

anser jag i likhet med de hörda myndigheterna, att billighetsskäl

tala för att ytterligare statsunderstöd beredes Hultqvist för verkställande av

en avbetalning å hans skuld i anledning av de till företaget beviljade lånen

från odlingslånefonden. Vad beträffar beloppet för detta statsunderstöd synes

mig med hänsyn till förhållandena i förevarande fall de av lantbruksingenjören

Berner använda grunderna för understödets beräknande böra komma

till användning. Jag tillstyrker alltså, att för ändamålet må från statens

avdikningsanslag utgå ett belopp av 4,564 kronor. Härtill bör riksdagens

medgivande inhämtas. Beloppet torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till

statskontorets förfogande för att såsom avbetalning å den på Hultqvists

fastighet belöpande andelen av omförmälda, den 31 december 1919 beviljade

lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Beloppet torde icke böra inräknas i

det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år

bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19 ?

Utskottet, som biträder förevarande framställning, hemställer,

att riksdagen medgiver att för avbetalning av på fastig.

heten V4 mantal Bodasjögle 13 belöpande andel av det till

Fuseåns regleringsföretag inom Björkö och Höreda socknar

av Jönköpings län den 31 december 1919 beviljade lånet

från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 4,564 kronor.

2:o.

Företag för sänkning av Västra och Östra Ballasjöarna samt Kvarnsjön i

Fridlevstads och Rödeby socknar av Blekinge län.

Under punkt 2:o har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva att för

avbetalning av vissa andelar i ett till sänkning av Västra och Östra Ballasjöarna

samt Kvarnsjön i Fridlevstads och Rödeby socknar av Blekinge län

den 17 juli 1925 beviljat lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 1,930 kronor.

Den 17 juli 1925 beviljade Kungl. Majit dels bidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 8,860 kronor och dels lån från odlingslånefonden med

26,590 kronor till ett företag, som avsåg sänkning av Västra och östra Ballasjöarna

samt Kvarnsjön i Fridlevstads och Rödeby socknar av Blekinge län.

I samband härmed fastställde Kungl. Majit plan för arbetets utförande.

Sedermera fastställde länsstyrelsen i Blekinge län genom utslag den 30 juli

1935 fördelningen å de i företaget deltagande fastigheterna av förenämnda

lån och ålade därvid följande personer att årligen för vart och ett av åren

1935—1959 ävensom år 1960 erlägga, Per Alfred Niklasson såsom ägare av

''/is mantal Kvarngården 112 64 kronor 66 öre och 58 kronor 81 öre samt såsom

ägare av 31/ooo mantal av hemmanen Västra Ballasjö l2 och l5 89 kronor 43

öre och 81 kronor 34 öre, Astrid Andersson såsom ägare av */*« mantal av

hemmanet Ballasjö l2 159 kronor 71 öre och 145 kronor 26 öre samt Ferdinand

Johansson såsom ägare av lägenheten Kuleryd l5 139 kronor 51 öre och

126 kronor 88 öre.

I en den 25 september 1937 dagtecknad till lantbruksstyrelsen ställd skrift

lia Niklasson och Johansson samt förre hemmansägaren Manfred Andersson,

den sistnämnde i egenskap av förutvarande ägare till J/24 mantal av Ballasjö

1 2, hemställt, att dem åliggande årliga inbetalningar å förenämnda lån från

odlingslånefonden måtte nedsättas. Vid ansökningen fanns fogad en av lantbruksingenjören

M. Wixell verkställd utredning rörande företaget.

Lantbruksstyrelsen har med eget yttrande den 29 september 1938 samt av

lantbruksstyrelsen inhämtat utlåtande från länsstyrelsen i Blekinge län in
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

sänt handlingarna till Kungl. Majit. I ärendet har statskontoret efter remiss

avgivit yttrande den 4 november 1938.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande hemställt, att för nedskrivning av

ifrågavarande lån måtte från statens avdikningsanslag anvisas ett belopp av

1,930 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Utredningen i ärendet torde giva vid handen, att båtnaden av företaget för

de ifrågavarande fastigheterna blivit avsevärt lägre än vad vid företagets

igångsättande beräknats och att detta föranletts av en betydande sättning å

vissa delar av den i företaget ingående marken. Med hänsyn härtill och vad

som i ärendet upplysts rörande fastighetsägarnas ekonomiska förhållanden

synas billighetsskäl tala för att ytterligare statsunderstöd beviljas för åstadkommande

av en avbetalning av lånet från odlingslånefonden. Den av länsstyrelsen

och statskontoret åberopade omständigheten mot bifall till ansökningen,

såvitt densamma rör Andersson och Niklasson, finner jag i förevarande

fall icke böra utgöra hinder för en dylik åtgärd med hänsyn till att

överlåtelsen av deras fastigheter skett till deras barn. I fråga om statsunderstödets

storlek ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar

alltså, att för ändamålet må från statens avdikningsanslag utgå ett

belopp av 1,930 kronor. Härtill bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas.

Bidragsbeloppet torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets

förfogande för att såsom avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras

avdikningslånefonden. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa

bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter. Beloppet torde

icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning.»

Utskottet. Med biträdande av förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen medgiver att för avbetalning av vissa andelar

i ett till sänkning av Västra och östra Ballasjöarna samt

Kvarnsjön i Fridlevstads och Rödeby socknar av Blekinge

län den 17 juli 1925 beviljat lån från odlingslånefonden må

från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,930 kronor.

3:o.

Gåsemossens torrläggningsföretag i Skara landsförsamling och Stenums

socken i Skaraborgs län.

Under punkt 3:o har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva att för avbetalning

av den på stadsägan nr 813 i Skara stad belöpande andelen av det

till Gåsemossens torrläggningsföretag inom Skara landsförsamling och Ste
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

9

nums socken av Skaraborgs län den 9 november 1922 beviljade lånet från

odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av

l, 285 kronor.

Den 9 november 1922 beviljade Kungl. Majit dels bidrag från allmänna

avdikningsanslaget med 4,700 kronor och dels lån från odlingslånefonden

med 9,400 kronor till ett företag, som avsåg utdikning av den så kallade

Gåsemossen i och för torrläggning av vattenskadade marker inom Udden

m. fl. hemman inom Skara landsförsamling samt Lilleskogen m. fl. hemman

i Stenums socken av Skaraborgs län. I sammanhang härmed fastställdes

plan för arbetets utförande.

Sedermera fastställde länsstyrelsen i Skaraborgs län genom utslag den

3 december 1929 fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda

lån och ålade därvid ägaren av 9/128 mantal Götala l12 och 212, vilka fastigheter

numera betecknas stadsägan nr 813 i Skara stad, att gälda för ett

vart av åren 1930—1954 126 kronor 44 öre och för år 1955 115 kronor

12 öre.

Genom beslut den 17 november 1933 medgav Kungl. Majit dels anstånd

under tre år med erläggande av de annuiteter, som för vissa fastigheter,

däribland även nyssnämnda stadsäga, från och med 1933 förf ollo till betalning

å lånet från odlingslånefonden, dels ock räntefrihet under uppskovstiden

å samma fastigheters andelar å oguldna kapitalskulden å lånet.

I en den 26 april 1937 dagtecknad skrift har lägenhetsägaren Karl Vallander

i Skomakartorp hemställt örn befrielse helt eller delvis från honom

såsom ägare av förenämnda stadsäga åvilande utgifter för omförmälda dikningsföretag.

Såsom stöd för ansökningen har Vallander åberopat, att han

påförts delaktighet i företaget i betydligt större mån än som motsvarar den

för fastigheten genom företaget vunna båtnaden samt att de honom åvilande

annuiteterna vore synnerligen betungande. Vid ansökningen fanns fogat ett

av jordbrukskonsulenten E. Almlöf upprättat utlåtande.

I ärendet ha yttranden avgivits den 24 februari 1938 av länsstyrelsen i

Skaraborgs län, den 20 juli 1938 av lantbruksstyrelsen, den 27 augusti 1938

av statskontoret och den 11 november 1938 av torrläggningskommittén.

Vid länsstyrelsens yttrande har fogats ett utlåtande av lantbruksingenjören S.

Hallin samt en polisrapport rörande Vallanders ekonomiska förhållanden.

Lantbruksingenjören S. Hallin har uppgivit, att endast en del av den

Vallander tillhöriga marken, som vid företagets planläggning ansetts lia

nytta av företaget, hade bort indragas i detsamma. Enligt Hallins uppfattning

hade endast ett område av 2.46 hektar bort medtagas vid båtnadsberäkningen.

Eli område av 3.25 hektar hade därjämte kunnat avvahnas genom

ett i företaget ingående avlopp. Emellertid hade detta område lika

lätt kunnat avvattnas genom ett annat i företaget ej ingående avlopp. Förbättringsvärdet

för förstnämnda område örn 2.46 hektar hade enligt synemänncns

beräkning utgjort 1,230 kronor. Med hänsyn härtill syntes skäligt,

att Vallanders del i lånet från odlingslånefonden reducerades i pro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

portion till förbättringsvärdets reduktion eller i runt tal till 15 procent, vilket

motsvarade 316 kronor. Då Vallander redan erlagt mer än detta belopp,

borde återstående skuldbeloppet avskrivas.

Lantbruksstyrelsen har avgivit följande promemoria.

P. M. angående nedskrivning av odlingslån till Gåsemossen i Skaraborgs

län.

Under förutsättning att fastigheten 9/128 mtl. Götala 112 och 2 12 skall

anses böra deltaga i företaget endast för ägofigurerna 107 och 108 samt en

mindre del av ägofigur 104, sammanlagt 2.46 hektar med en sammanlagd

båtnad av 1,230 kronor, skulle fastighetens andel i företagets kostnader uppgå

till i runt tal 660 kronor eller endast omkring 23 procent av den enligt

synehandlingarna beräknade kostnadsandelen.

Kapitalskulden å länet vid amorteringens början, 2,107 kronor 34 öre, synes

böra nedskrivas i förhållande till kostnadsminskningen eller med omkring

77 procent, d. v. s. med 1,620 kronor. Härifrån bör dock dragas

uppkommet överskott å statsbidraget 335 kronor och kapitalskulden sålunda

minskas med (1,620 — 335=) 1,285 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Av utredningen torde framgå, att den båtnad, som vid syneförrättningen

påförts Vallanders fastighet, upptagits till ett alltför högt belopp, vilket haft

till följd att Vallander påförts en för stor andel i det till företaget beviljade

lånet från odlingslånefonden. På grund härav anser jag i likhet med de

hörda myndigheterna och torrläggningskommittén, att ytterligare statsunderstöd

bör beredas Vallander för åstadkommande av en avbetalning av dennes

skuld på grund av nämnda lån. Vid beräknandet av statsunderstödets

storlek anser jag med hänsyn till utredningen i ärendet, att man på sätt

lantbruksingenjören Hallin förordat bör utgå från att endast det av honom

omförmälda området örn 2.46 hektar bort medtagas vid båtnadsberäkningen.

Vid sådant förhållande torde i anslutning till vad i lantbruksstyrelsens promemoria

anförts, ett belopp av 1,285 kronor för ändamålet anvisas från statens

avdikningsanslag. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas. Beloppet

torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande

för att såsom avbetalning å den på Vallanders fastighet belöpande andelen

av det den 9 november 1922 beviljade lånet tillgodoföras avdikningslånefonden.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt

riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser

för avdikningsanslagets användning.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Majits framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen medgiver att för avbetalning av den på stadsägan

nr 813 i Skara stad belöpande andelen av det till Gåse
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

11

mossens torrläggningsföretag inom Skara landsförsamling

och Stenums socken av Skaraborgs län den 9 november 1922

beviljade lånet från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 1,285 kronor.

Stockholm den 3 mars 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 17.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statslån till förhöjning av vissa arbetarsmåbrukslån. s. 7 i texten