Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvestering jämte i ämnet väckta motioner.

1939-03-21 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:32, Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvestering jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

1

Nr 32,

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande

jordbruksdepartementet gjorda framställningar

örn anslag till kapitalinvestering jämte i ämnet

väckta motioner.

(1 :a avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats de i statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag till kapitalinvestering, som röra jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av berörda i

statsverkspropositionen framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4

januari 1939 (Kapitalbudgeten: bil. 7).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft åtskilliga i ämnet

väckta motioner.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

l:o) Rörelsekapital för domänverket. Under punkt 1 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till Rörelsekapital för domänverket såsom kapitalinvestering

i statens domäners fond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 7,500,000 kronor.

Med Kungl. Maj:ts förslag avses, alt vissa å domänverkets lagerregleringskonto

reserverade medel frigöras samt att i stället anvisas ett särskilt rörelsekapital

för domänverket.

Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Rörelsekapital för domänverket såsom

kapitalinvestering i statens domäners fond för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 7,500,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 sami. Nr 32.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

2:o) Inköp av viss del av egendomen Nyckelby i Stockholms län. Under

punkt 2 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till Inköp av viss del av

egendomen Nyckelby i Stockholms län för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 62,000 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning avser kapitalinvestering i statens affärsverksfonder

med 62,000 kronor, motsvarande av statens domäners fond förskotterat

belopp för inköp av en med litt. B betecknad lott av Nyckelby egendom i

Ekerö socken av Stockholms län, vilken skulle upplåtas som försöksgård på

trädgårdsodlingens område.

Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av viss del av egendomen Nyckelby

i Stockholms län såsom kapitalinvestering i statens domäners

fond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 62,000 kronor.

3:o) Inköp av egendomen Mosslunda i Kristianstads län. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 3 kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.

Statens reproduktionsanstalt.

4:o) Utökad maskinell utrustning vid statens reproduktionsanstalt. Under

punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Utökad maskinell

utrustning vid statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 20,000 kronor.

Med Kungl. Maj :ts förslag avses anslagsanvisning för utökande av den

maskinella utrustningen vid anstalten med en offsetpress.

Utskottet. Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utökad maskinell utrustning vid statens

reproduktionsanstalt såsom kapitalinvestering för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

3

Statens allmänna fastighetsfond.

5:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 5 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 355,000 kronor.

Med Kungl. Maj:ts förslag avses anslagsanvisning till vissa ombyggnadsarbeten

för medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska institutionen och

biblioteket ävensom för medicinska och husdjurshygieniska avdelningarna

vid veterinärhögskolan. Kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnadsarbeten

fördela sig sålunda, för medicinska hundkliniken 64,000 kronor, för

patologisk-anatomiska institutionen 175,000 kronor, för biblioteket 111,000

kronor samt för medicinska och husdjurshygieniska avdelningarna 5,000

kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 88,800 kronor.

Då framställningen icke föranlett någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

355,000 kronor.

6:o) Nybyggnad för statens vetcrinärbakteriologiska anstalt. Beträffande

Kungl. Majus framställning under punkt 6 kommer utskottet framdeles

under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för

riksdagen

anmäla.

7:o) Inredningsarbeten för geokemiskt laboratorium i naturhistoriska

riksmuseets byggnad. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits framställning

under punkt 7 och under erinran, att Kungl. Majit å driftbudgeten

föreslagit att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering må anvisas

15,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inredningsarbeten för geokemiskt laboratorium

i naturhistoriska riksmuseets byggnad såsom kapitalinvestering

i statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,500 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

TJtskottet.

Statens utlåningsfonder.

8:o) Lånefonden för inköp av adla avelsston. Under punkt 8 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till lånefonden för inköp av ädla avelsston för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Fonden inrättades enligt beslut av 1913 års riksdag. Bestämmelser angående

villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 4 juli 1913

(nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917, 116/1920 och 630/1937

gjorda ändringar. Högsta årliga utlåningsbeloppet från fonden utgör för

närvarande 200,000 kronor.

Kungl. Majit har från och med 1927 beviljat lån från fonden till följande

belopp:

År

Lånebelopp

1927 ...................

95,600

1928 ...................

..... »

102,400

1929 ...................

..... »

110,800

1930 ...................

..... »

89,095

1931 ...................

»

153,500

1932 ...................

..... »

104,740

115,200

1933 ...................

»

1934 ...................

..... »

123,950

1935 ...................

»

133,400

1936 ...................

..... »

141,400

1937 ...................

..... »

140,400

141,600.

1938 (t. o. m. 1 sept.) .....

..... »

Kungl. Maj:ts framställning avser, att ett anslag för kapitalinvestering i

fonden för nästa budgetår av 50,000 kronor måtte anvisas av riksdagen.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 50,000 kronor.

Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

9:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under

punkt 9 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl.

Majit må under budgetåret 1939/40 från lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 275,000 kronor, dels

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32-

5

ock till Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

Gällande bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen den

12 juni 1931 (nr 217).

De utlåningsbelopp från fonden, vilka bestämts för de budgetår, under

vilka fonden ägt bestånd, ävensom storleken av de anslag, vilka för samma

budgetår anvisats för kapitalökning å fonden, framgå av följande sammanställning:
-

Budgetår

1931/32

1932/33

1933/34

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

Högsta med- givna utlå- ningsbelopp

Kronor

För kapital- bildning an- visat anslag

Kronor

. 200,000

200,000

. 190,000

150,000

. 160,000

100,000

. 160,000

85,000

. 175,000

65,000

.. 175,000

—

. 175,000

16,000

. 275,000

100,000.

Kungl. Maj.ts framställning innefattar förslag, att högsta medgivna utlåningsbeloppet

från fonden för nästkommande budgetår bestämmes till oförändrat

275,000 kronor samt att såsom kapitalinvestering i fonden anvisas ett

belopp av 75,000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Maj:t föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 75,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker förevarande framställning, hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1939/40

från lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

bevilja lån intill ett belopp av 275,000 kronor;

2) till Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

10:o) Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Under

punkt 10 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp

av avelsston av nordsvensk ras för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 171, av herr Werner i

Höjen, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att lån ur låne
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras måtte på enahanda grunder

som för de sex nordligaste länen ställas till förfogande till hushållningssällskapet

i Värmlands län, dels ock att sagda lånefond måtte utökas med ett

belopp av 30,000 kronor att utgå av totalisatormedel.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur fonden ha

meddelats i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 440). Enligt dessa bestämmelser

må stat lån för utlämnande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk

ras kunna tilldelas hushållningssällskapen i de sex nordligaste länen.

Lantbruksstyrelsen Ilar föreslagit att såsom kapitalinvestering i fonden för

nästa budgetår måtte anvisas ett belopp av 100,000 kronor.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap har hos Kungl. Maj:t hemställt,

att lån från fonden måtte få utlämnas inom samtliga län, där ifrågavarande

hästras vore föremål för premiering.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande den 7 oktober 1938 framhållit,

att förevarande lånefond inrättades i syfte att i möligaste mån avhjälpa den

inom Norrland och Kopparbergs län rådande bristen på lämpliga arbetshästar.

Någon anledning att låta fonden omfatta alla län, där nordsvenska

hästar vore föremål för premiering, varigenom syftet med densamma delvis

skulle ändras, förelåge icke enligt styrelsens mening.

Kungl. Maj.ts framställning avser, att såsom kapitalinvestering i fonden

för nästa budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 100,000 kronor.

Motionären åsyftar, att lån från fonden skulle få utlämnas jämväl inom

Värmlands län samt att därför måtte anvisas ett belopp av 30,000 kronor.

Utskottet. Vad först angår motionärens yrkande att utsträcka verksamhetsområdet för

ifrågavarande lånefond till Värmlands län vill utskottet erinra, att inom detta

läns mera skogiga delar, synnerligast västra Värmland, sedan lång tid tillbaka

bedrivits en omfattande uppfödning av nordsvenska hästar. Emellertid

har en betydande försäljning av dessa hästar ägt rum huvudsakligen

till norrländska köpare. Det torde på grund härav förhålla sig så — vilket

jämväl motionären framhållit —- att den nordsvenska häststammen inom

Värmlands län visat tendenser att minskas och ersättas av ardennerhästen.

Man har till och med ansett sig kunna konstatera en viss urvalsförsämring

därigenom att en alltför stor del goda avelsdjur sålts för utförsel.

I likhet med motionären vill utskottet understryka, att hästuppfödningen

är av stor betydelse för det värmländska jordbruket i skogsområdena i synnerhet

för de lantbrukare, som icke med fördel kunna producera mjölk.

Även anser sig utskottet böra framhålla, att den nordsvenska hästen beträffande

länets skogstrakter i allmänhet kan anses lämpligare än ardenner
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

7

hästen. En utveckling i den riktningen, att den nordsvenska hästen i dessa

trakter ersättes av ardennerhästen, finner utskottet alltså icke lycklig.

Med hänsyn till anförda omständigheter förmenar utskottet det vara väl

motiverat att nu vidtaga åtgärder för att stödja den nordsvenska hästuppfödningen

i Värmland. Utskottet kan därför biträda yrkandet i motionen,

att statslån för utlämnande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk ras

skola kunna tilldelas jämväl hushållningssällskapet i Värmlands län. I anslutning

härtill torde kapitalinvesteringen i fonden för nästa budgetår böra

ökas med 30,000 kronor.

Gentemot Kungl. Maj:ts framställning har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

och motionen II: 171 till Lånefonden för inköp av avelsston

av nordsvensk ras såsom kapitalinvestering i fonden för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 130,000

kronor.

lim) Statens kaninavelslånefond. Under punkt 11 har departementschefen

lämnat en redogörelse för anslagsfrågans läge samt därvid anmält,

att något kapitalökningsanslag till statens kaninavelslånefond icke torde böra

anvisas för budgetåret 1939/40.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 102 av

herr Mannerskantz m. fl. och II: 168 av herr Liedberg m. fl., vari hemställts,

att räntefoten för lån ur bland annat statens kaninavelslånefond provisoriskt

sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent, samt att riksdagen för täckande

av minskad ränteinkomst för i motionerna angivna fonder måtte anvisa

ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Kungl. Maj:t har i brev den 30 juni 1938 meddelat huvudsakligen följande

bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse.

Lantbruksstyrelsen må bevilja lån åt den, som kan anses äga förutsätningar

för kaninuppfödning och är i behov av understöd för bedrivande av

sådan verksamhet. Lån må ej beviljas samma låntagare till högre belopp

än 300 kronor. Lånen, vilka äro räntefria och under de två första åren amorteringsfria,

skola under loppet av de därpå följande fem åren återbetalas med

en femtedel årligen. Ansökning örn lån skall ställas till lantbruksstyrelsen

samt insändas till Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund, sommar att

efter erforderlig närmare utredning rörande lånesökandenas förhållanden

m. m. översända ansökningshandlingarna med eget yttrande till lantbruksstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

U Iskotta.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

Såsom förut berörts erfordras icke någon kapitalinvestering i fonden för

nästa budgetår.

Då lån från fonden äro räntefria, finner utskottet någon åtgärd i anledning

av motionerna, såvitt angår förevarande lånefond, icke vara påkallad.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt de behandlats under

förevarande punkt, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

12:o) Statens fjäderfälånefond. Under punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till Statens fjäderfälånefond för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr

Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat statens

fjäderfälånefond provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent,

samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna

angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;

2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr

Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan

å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes

till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna hänvisas till

dessa.

I kungörelsen den 17 juni 1932 (nr 235) med däri genom kungörelsen nr

608/1937 gjord ändxång ha meddelats närmare villkor och bestämmelser för

lån från statens fjäderfälånefond.

Enligt kungörelsen kan ekonomisk förening, som har till ändamål att

främja avsättning av ägg eller att idka gödning och slakt av fjäderfä, under

vissa villkor erhålla lån från fonden för a) anläggande, inrättande eller inköp

av äggpackerier eller av för lagring eller konservering av ägg avsedda

lokaler med tillhörande inredning och utrustning, b) anläggande, inrättande

eller inköp av anstalter, likaledes med tillhörande inredning och utrustning,

för gödning och slakt av fjäderfä, c) ombyggnad av packerier, lokaler eller

anstalter av omförmält slag eller d) vidtagande i dylika packerier, lokaler

eller anstalter av tekniska förbättringar med avseende å inredning eller utrustning.

Å lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra procent om året från

lyftningsdagen; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den höjning

av räntan, som Kungl. Maj :t med hänsyn till den effektiva medelräntan

för statens upplåning kan finna gott bestämma. Lån amorteras från och med

tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången

lyftats, med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje

särskilt fall bestämmer, under iakttagande att amorteringstiden sättes be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

9

träffande lån för anläggande, inrättande, inköp eller ombyggnad av gödnings-

och slaktanstalt eller för vidtagande av tekniska förbättringar i dylik

anstalt eller i äggpackeri eller lagrings- eller konserveringslokal till högst 10

år och beträffande annat lån till minst 10, högst 20 år.

Vid 1935 års riksdag hemställdes i då väckta motioner (I: 195—218 och

II: 356—379), att räntan å lån ur statens fjäderfälånefond och andra statens

utlåningslånefonaer mätte nedsättas till högst 3.5 procent.

Jordbruksutskottet erinrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 49

punkt 4:o), att för en allmän sänkning till 3.5 procent av räntorna å lån från

såväl de i motionerna omnämnda som andra statens utlåningsfonder ett belopp

av 52,931,538 kronor 1 öre lånemedelskapital skulle behöva ersättas av

skattemedel. Utskottet anförde vidare, bland annat, följande.

Ehuru utskottet delar motionärernas åsikt, att lån från ifrågavarande

fonder, som tjäna samhällsnyttiga ändamål, böra vara begärliga för lånesökande,

kan utskottet likväl icke tillstyrka så stora uppoffringar för genomförande

av en allmän räntesänkning som de nu angivna. Utskottet vill i

detta sammanhang framhålla, att — även om räntan å statslånen i och för

sig kan förefalla hög — lånen dock kunna vara fördelaktiga på grund av

de särskilda förmåner staten erbjuder. Sålunda åtnjutes bland annat räntefrihet

under två eller flera år från lyftningsdagen för lån ur flera av de i

motionerna omnämnda fonderna, exempelvis gödselvårdslånefonden, spannmålslagerhusfonden,

täckdikningslånefonden och allmänna nyodlingsfonden.

På nu angivna skäl kan utskottet icke biträda motionärernas förslag om

sänkning av räntan å lån från statens utlåningsfonder. Med hänsyn till att

en dylik räntesänkning i och för sig är synnerligen önskvärd förutsätter utskottet

emellertid, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer denna fråga

och att det rådande låga ränteläget så snart som möjligt utnyttjas för statens

upplåning, varigenom beredes möjlighet för utlåningsräntans sänkning.

1937 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 1; statsutskottets

uti. nr 68; R. skr. nr 222) en nedsättning av räntesatsen från dåvarande

4V2 till 4 procent å ett flertal utlåningsfonder, bland andra statens fjäderfälånefond,

statens fruktodlingslånefond, statens mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden,

statens slakterilånefond, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond

samt virkesmätningslånefonden. Räntesänkningen förbands emellertid

med skyldighet för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av

räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till utvecklingen av den effektiva

medelräntan av den fonderade statsskulden prövar påkallad.

Vid 1938 års riksdag hemställdes i då väckta motioner (I: 120 och II: 226),

att den årliga räntan å lån utlämnade från statens fjäderfälånefond och vissa

andra statens utlåningsfonder måtte nedsättas till 3.ö procent.

Jordbruksutskottet, som införskaffade yttranden över motionerna från fullmäktige

i riksgäldskontoret och statskontoret, anförde enhälligt i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 65, punkt 8, bland annat följande.

Utskottet vill till en början erinra, att den effektiva medelräntan för statens

upplåning för budgetåret 1936/37 utgjorde 4.04 procent. Enligt vad fullmäktige

i riksgäldskontoret i sitt yttrande angivit, har den effektiva medel
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

räntan å den fonderade statsskulden — under förutsättning dels att erforderlig

ny fonderad upplåning sker mot 3 procent ränta, dels ock att samtliga

successivt konvertibla statslån, löpande med högre ränta än 3 procent,

konverteras till denna räntefot — beräknats för budgetåret 1938/39 till 3.8

procent, för budgetåret 1939/40 till 3.6 procent och för budgetåret 1940/41

till 3.4 procent. Under angivna förutsättning anse fullmäktige först den 1

juli 1940 föreligga möjlighet för en räntesänkning till 3.6 procent.

En omedelbar räntesänkning torde enligt fullmäktiges och statskontorets

uppfattning icke kunna genomföras utan att det avskrivningsbehov, som

skulle uppkomma genom räntenedsättningen, tillgodoses. Fullmäktige angiva

detta avskrivningsbehov till 11,210,000 kronor, motsvarande 10 procent

av fondernas kapitaltillgångar. Emellertid torde ett bifall till motionerna

med största sannolikhet medföra krav på enahanda nedsättning av räntan

även å lån från andra statens utlåningsfonder. Vidare lärer en omedelbar

räntenedsättning från 4 till 3.6 procent för vissa fonder medföra en sänkning

av fondernas förräntningskvoter och därmed ökade krav på avskrivningsmedel

vid nya kapitalinvesteringar. Slutligen skulle en räntesänkning medföra

minskning i de beräknade ränteinkomsterna för fonderna.

I likhet med vad jordbruksutskottet vid 1935 års riksdag anförde, torde

tillses, att lån från ifrågavarande fonder, som tjäna samhällsnyttiga ändamål,

äro begärliga för lånesökandena. Emellertid anser sig utskottet icke

böra tillstyrka så stora uppoffringar för genomförande av en allmän räntesänkning,

som förut angivits. Även örn räntan å statslånen i och för sig

kan förefalla hög, kunna lånen vara fördelaktiga på grund av de särskilda

förmåner, staten erbjuder. Sålunda åtnjutes bland annat räntefrihet under

två eller flera år från lyftningsdagen för lån ur flera av de i motionerna omnämnda

fonderna, exempelvis gödselvårdslånefonden, spannmålslägerhusfonden,

täckdikningslånefonden och allmänna nyodlingsfonden.

Inom utskottet har uttalats den meningen,att räntan å lånen borde provisoriskt

sänkas till 3.6 procent under en tid av två år eller till den 1 juli

1940. Därest den effektiva medelräntan icke då sjunkit till 3.6 procent, skulle

räntan ånyo få återgå till den högre räntesatsen. Eftersom åtgärden endast

vore av provisorisk art och motiverad av den pågående successiva räntesänkningen

i statens upplåning, förmenades, att åtgärden icke skulle behöva

medföra annan följd än att därigenom föranledd minskning i de beräknade

ränteinkomsterna för fonderna ersattes med särskilda anvisningar å driftbudgeten.

o Den sålunda föreslagna räntesänkningen å samtliga ifrågavarande fonder,

såväl de med motionerna avsedda som de av fullmäktige i riksgäldskontoret

särskilt angivna, torde medföra en minskning i de uti årets statsverksproposition

beräknade ränteinkomsterna för fonderna med, i runt tal, 650,000

kronor. En nedsättning av räntan å fonderna vid nuvarande ränteläge

utan att samtidigt verkställa erforderliga avskrivningar torde emellertid icke

vara förenlig med principen, att de i rikshuvudboken redovisade kapitalvärdena

för statens utlåningar skola avse endast räntabla investeringar. Även

en tillfällig räntenedsättning lärer minska fondernas räntabilitet. Vidare får

enligt utskottets uppfatning i detta sammanhang icke förbises, att absolut

visshet för att de av fullmäktige i riksgäldskontoret angivna förutsättningarna

för en ytterligare sänkning av medelräntefoten å den fonderade statsskulden

komma att inträffa ingalunda föreligger.

På nu angivna skäl kan utskottet icke biträda förslagen om sänkning av

räntan å lån från statens utlåningsfonder. Då en dylik räntesänkning foch

för sig är synnerligen önskvärd, vill utskottet emellertid föreslå, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande möjlighe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

11

terna för utlåningsräntans sänkning. Så snart ett lägre ränteläge kunnat utnyttjas

för statens upplåning, torde Kungl. Majit, i enlighet med vad utredningen

må giva vid handen, böra förelägga riksdagen förslag om nedsättning

av räntan å lån från utlåningsfonderna.

I skrivelse den 6 maj 1938 (nr 236) hemställde riksdagen, att Kungl. Majit

ville låta utreda möjligheterna att sänka räntan å lån från statens utlåningsfonder

samt underställa riksdagen de förslag, vartill utredningen föranledde.

I 1939 års statsverksproposition (avdelningen inkomster å driftbudgeten

sid. 46—47) har chefen för finansdepartementet erinrat om behandlingen vid

1938 års riksdag av spörsmålet om sänkning av räntan å lån från statens utlåningsfonder.

Till komplettering av den genom 1938 års jordbruksutskotts försorg verkställda

utredningen har Kungl. Majit genom remiss den 14 oktober 1938 berett

fullmäktige i riksbanken tillfälle att avgiva utlåtande över det i riksdagsskrivelsen

den 6 maj 1938 (nr 236) väckta spörsmålet örn bestämningen av

räntan å lån från statens utlåningsfonder i vad denna bestämning förutsatte

en prövning av frågan, huruvida räntan å långa lån kunde förväntas visa en

sådan fortgående nedgång som skulle motivera den ifrågasatta sänkningen av

de statliga utlåningsräntorna. I anledning av denna remiss lia bankofullmäktige

anfört följande.

Till belysande av ränteutvecklingen i fråga örn långa lån må meddelas, att

vid början av år 1937 tjuguåriga lån till landsting med konverteringsrätt för

låntagaren efter tio år betingade en ränta av cirka 3 procent. För närvarande

torde räntan för dylika lån hava sjunkit till cirka 2 3/„ procent. Trots det att

marknaden utmärkts av en växande tillgång på medel, för vilka placering

sökts, har sålunda under en period av nära två år räntan icke fallit med mer

än cirka V4 procent.

Det torde icke vara möjligt att förutse utvecklingen av räntan för långa

lån under någon längre tid. Sannolikheten synes emellertid icke giva vid

handen, att man för den tid, som nu kan överblickas, och med de förhållanden,

som nu äro kända, har att räkna med någon mera betydande sänkning

av räntan för dylika lån. Huruvida en sänkning av räntan å lån från statens

utlåningsfonder motiveras av den nu förefintliga marginalen mellan räntan å

dessa lån och marknadsräntan å nya långfristiga lån, torde det icke ankomma

på fullmäktige att nu yttra sig om.

En reservant bland fullmäktige har yrkat, att fullmäktiges utlåtande skulle

erhålla följande avfattning.

Räntetendensen har under de senaste åren varit i sjunkande men icke i sådan

omfattning, att den enligt fullmäktiges mening för närvarande berättigar

till en sänkning av räntan för lån från de statliga utlåningsfonderna.

Chefen för finansdepartementet har anfört följande.

Då sålunda, enligt de av riksdagen och Kungl. Majit hörda myndigheternas

uppfattning, å ena sidan ränteutvecklingen efter den år 1937 genomförda

revisionen av för statens utlåningsfonder gällande lånevillkor icke varit sådan,

att en ny räntereduktion syntes motiverad, samt å andra sidan icke heller

ett fortsatt räntefall av större omfattning anses sannolikt, torde något för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

slag om en ytterligare allmän räntereduktion icke för närvarande böra framläggas

för riksdagen. Jag vill erinra om, att — såsom under fjolårets riksdagsbehandling

av frågan framhölls — en sådan räntesänkning med bibehållande

av nuvarande^ förräntningskrav för statskapitalet borde åtföljas av en

avskrivning av i utlåningsfonderna investerade medel, vilken skulle innebära

en betydande belastning på nästa års budget.

Kungl. Maj:ts framställning avser, att såsom kapitalinvestering i fonden

för nästa budgetår anvisas 100,000 kronor.

Motionärerna åsyfta en sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning

endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.

Utskotta. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.

Vad härefter angår motionärernas yrkande om sänkning av räntan å lån

från ett flertal utlåningsfonder vill utskottet liksom tidigare vid flera tillfällen

framhålla, att det torde böra tillses, att lån från statens utlåningsfonder,

som tjäna samhällsnyttiga ändamål, äro begärliga och förmånliga

för lånesökandena. En räntesänkning synes därför böra vidtagas så snart

detta kan anses genomförbart. Att sänka räntesatserna med mindre än 0.5

procent anser sig utskottet ej böra förorda.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att vid kapitalinvesteringar i

lånefonderna tillämpats den principen, att den del av det i fondema investerade

kapitalet, som icke lämnar full förräntning, avskrivits genom särskilda

anvisningar å driftbudgeten. Det nuvarande förräntningskravet har ansetts

innebära, att kapitalet skall lämna en avkastning av 4 procent. I och

med att den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden sjunkit till

3.5 procent, torde förräntningskravet kunna minskas med 0.5 procent. Enligt

vad utskottet inhämtat beräknas den effektiva medelräntan för budgetåret

1939/40 ha sjunkit till 3.6 procent. Efter ytterligare ett år lärer denna

ränta ha sjunkit med ytterligare 0.2 procent eller till 3.4 procent; men detta

endast under förutsättning dels att erforderlig ny fonderad upplåning sker

mot högst 3 procent ränta, dels ock att under tiden till den 1 juli 1941 konvertibla

statslån, löpande med högre ränta än 3 procent, konverteras till

högst denna räntefot.

I enlighet med nu angivna, av riksdagen godtagna principer synes en definitiv

räntesänkning från och med nästa budgetår icke böra genomföras

utan att det avskrivningsbehov, som skulle uppkomma genom räntenedsättningen,

tillgodoses. Då utskottet av statsfinansiella hänsyn icke är berett

att tillstyrka anvisande av härför erforderliga avskrivningsanslag å driftbudgeten,

anser sig utskottet icke nu kunna förorda en definitiv sänkning

av räntan å utlåningsfonderna.

Emellertid synes en räntereduktion av provisorisk art utan mer betydande

kostnad för statsverket kunna genomföras från och med den 1 juli 1939.

Därest riksdagen nu föreskriver, att räntan under nästa budgetår tillfälligt

nedsättes med 0.5 procent, synes det utskottet icke erforderligt att nu vidtaga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

13

några avskrivningar å de verkställda kapitalinvesteringarna. Genom åtgärdens

provisoriska karaktär torde fondernas bokföringsmässiga kapitalvärde

icke undergå någon sådan minskning, som påfordrar avskrivningsåtgärd.

Emellertid förutsätter utskottet härvid att, om ränteläget den 1 juli 1940

mot förmodan icke medgiver en allmän och definitiv reduktion av räntan

å lånefonderna till 3.5 procent, det nu förordade provisoriet får upphöra.

Vad härefter angår spörsmålet, vilka utlåningsfonder som böra avses med

en provisorisk räntesänkning, vill utskottet med hänsyn till de ekonomiska

svårigheter, under vilka framförallt det mindre jordbruket alltjämt arbetar,

ansluta sig till den uppfattning som kommit till uttryck i föreliggande motioner,

att nedsättningen bör begränsas till jordbrukets räntebärande lånefonder.

Utöver de i motionerna I: 102 och II: 168 särskilt uppräknade

lånefonderna — lånefonden för bostadsbyggande på landsorten, statens

fjäderfälånefond, gödselvårdslånefonden, statens fruktodlingslånefond, statens

mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens slakterilånefond, Västerbottens

och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond, kolonisternas

kreaturs- och redskapslånefond, täckdikningslånefonden, allmänna

nyodlingsfonden samt kommunskogslånefonden — torde i anslutning till

motionerna I: 224 och II: 337 räntereduktionen även böra avse statens kalkbrukslånefond

och virkesmätningslånefonden. Då en omorganisation av egnahemsverksamheten

lärer förberedas inom jordbruksdepartementet, synas

lånevillkoren för de med denna verksamhet sammanhängande fonderna icke

nu böra upptagas till behandling.

Vid bifall till vad utskottet nu förordat i fråga om räntesänkning torde

avkastningen av ifrågavarande fonder för nästa budgetår minskas med i

runt tal 90,000 kronor. Härav föranledda budgetära åtgärder synas lämpligen

kunna vidtagas i samband med statsregleringen för budgetåret 1939/40.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Statens fjäderfälånefond

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

B) i anledning av motionerna I: 102 och II: 168 samt

1:224 och 11:337 medgiva, att räntan å lån från statens

fjäderfälånefond må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5

procent.

13:o) Gödselvårdslånefonden. Under punkt 13 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Gödselvårdslånefonden för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr

Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat göd
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

selvårdslånefonden provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent,

samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna

angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;

2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr

Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan

å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes

till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna i kungörelsen den 11

juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr 186/1925, 241/1927, 132/

1931 och 632/1937 gjorda ändringar.

o Statslån från fonden tilldelas hushållningssällskap för att därav utlämna

lån för utförande av ändamålsenliga gödselstäder samt sådana anordningar

inom vederbörande djurstallar, som betingas av en rationell gödselvård

(gödselvårdslån). Gödselvårdslån kan beviljas ägare eller brukare av åker

eller annan odlad jord, oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet

är avsett att utföras, och, beträffande brukare, av brukningstidens längd

samt må ej beviljas till högre belopp än 2,000 kronor och icke uppgå till melån

75 procent av den beräknade kostnaden för anläggningen.

För lånen åtnjutes amorterings- och räntefrihet under två år från lyftningsdagen.

Sedan lånet innehafts under sagda två år, skall vid utgången

av vart och ett av de därpå följande tio åren dels återbetalas en tiondel

av det ursprungliga lånebeloppet, dels ock gäldas ränta efter fyra procent

för år å oguldet kapitalbelopp.

Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan om anvisande såsom

kapitalinvestering i fonden ett belopp av 150,000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 40,500 kronor.

Motionärerna åsyfta en sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning

endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning tilistyrkes av utskottet.

På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i anledning

av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond under

budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Gödselvårdslånefonden

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor;

B) i anledning av motionerna I: 102 och II: 168 samt I: 224

II: 337 medgiva, att räntan å lån från gödselvårdslånefonden

må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5 procent.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

15

14 :o) Statens kalkbrukslånefond. Under punkt 14 har departementschefen

lämnat en redogörelse för anslagsfrågans läge samt tillika anmält, att

anvisande av nytt kapital till fonden ej torde vara behövligt för budgetåret

1939/40.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:224

av herr Nilsson, Bror, m. fl. och II: 337 av herr Onsjö m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å jordbrukets räntebärande

lånefonder från och med nästa budgetår sänkes till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna hänvisas till

dessa.

Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober

1932 (nr 461), däri ändring vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934

och 609/1937.

Lån från fonden må beviljas dels för utförande av anläggning i syfte att

för tillgodoseende av jordbrukets behov nyttiggöra förefintliga kalkförekomster

eller mesatillgångar samt för anskaffande för anläggningen av nödig

inredning och utrustning, dels för utbyggande av redan förefintlig men

i förhållande till försäljningsområdet otillräcklig sådan anläggning, som nyss

nämnts, dels ock för vidtagande i anläggning av ifrågavarande slag av tekniska

förbättringar med avseende å inredning, maskinutrustning eller dylikt.

Ä lyftat lånebelopp skall erläggas ränta efter fyra procent om året från

lyftningsdagen; dock är låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den höjning

av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan

för statens upplåning kan finna gott bestämma. Lån skall amorteras från

och med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del

första gången lyftats, med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen

för varje särskilt fall bestämmer under iakttagande, att amorteringstiden

kommer att utgöra beträffande lån för vidtagande av tekniska förbättringar

högst 10 år och beträffande annat lån minst 10, högst 20 år.

Berörda bestämmelser i avseende å räntan å lån från fonden trädde i kraft

den 1 juli 1937 och äga tillämpning jämväl å lån, som beviljats före sagda

dag, dock att beträffande lån som beviljats före den 1 juli 1934, låntagaren

icke skall vara skyldig att underkasta sig höjning av räntan i vidare mån än

intill det procenttal, som gällde vid lånets beviljande.

Motionärerna åsyfta en sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent.

Såsom förut berörts erfordras icke någon kapitalinvestering i fonden för

nästa budgetår.

På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i

anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond

under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

UlakotUA.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 224 och

II: 337 medgiva, att räntan å lån från statens kalkbrukslånefond

må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.6 procent.

läro) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkt 15 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Vid 1938 års riksdag beslöts (prop. nr 217; R. skr. nr 275) inrättande av

jordbrukets maskinlånefond, varifrån lån må tilldelas hushållningssällskap

för utlämnande till enskild person eller sammanslutning av lån för anskaffande

av jordbruksmaskin, som avses skola användas gemensamt av flera

jordbrukare.

De närmare bestämmelser, vilka reglera utlåningen från fonden, återfinnas

i kungörelsen den 17 juni 193S (nr 401) angående lån från jordbrukets

maskinlånefond. Såsom kapital för fonden har för budgetåret 1938/39 anvisats

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning avser att såsom kapitalinvestering i fonden för

nästa budgetår anvisas ett belopp av 1,200,000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 210,000 kronor.

Utskottet,. Då förevarande framställning icke föranlett någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets maskinlånefond såsom

kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

16:o) Spannmålslagcrliusfunden. Under punkt 16 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till Spannmålslagerliusfonden för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med lii 168 av herr

Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat spannmålslagerhusfonden

provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.6

procent, samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i

motionerna angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2)

I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med lii 337 av herr

Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan

å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes

till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

17

Gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från spannmålslagerhusfonden

äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342),

med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933 och 612/1937 gjorda

ändringar.

Ränta å lån för uppförande, inrättande, inköp eller ombyggnad av lagerhus

eller av magasin för torkning av spannmål utgår först från och med

fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första

gången lyftats, samt beräknas efter 4 procent om året; dock vare låntagare

skyldig att vidkännas den höjning av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn

till den effektiva medelräntan för statens upplåning kan finna gott bestämma.

Lånet amorteras från och med sjunde året efter det kalenderår, under

vilket lånet till någon del första gången lyftats. Amorteringen jämte

ränta å oguldet lånebelopp utgöres genom en annuitet av tillhopa 7 procent

å lånets ursprungliga belopp. För lån till anskaffande av spannmålstork

bestämmer Kungl. Majit räntefoten, och ränta å dylikt lån skall löpa

från och med dagen efter den, då lånet utlämnats. Sådant lån amorteras

från och med kalenderåret efter det, under vilket låntagaren bekommit lånet.

Kungl. Majit bestämmer i varje särskilt fall den tid, högst 15 år, inom

vilken lånet skall vara till fullo återbetalt, samt de grunder i övrigt, efter

vilka det skall amorteras.

Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan om anvisande såsom

kapitalökning till fonden för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning

endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.

Kungl. Majits framställning tillstyrkes av utskottet.

På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i

anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond

under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

A) med bifall till Kungl. Majits förslag till Spannmålslagerhusfonden

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
B)

i anledning av motionerna I: 102 och lii 168 samt

I: 224 och lii 337 medgiva, att räntan å lån från spannmålslagerhusfonden

må under budgetåret 1939/40 utgå efter

3.5 procent.

17:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Under punkt 17 har

departementschefen förklarat sig förutsätta, att Kungl. Majit med stöd av

kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående

milling till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 32.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

äldre reservationsanslag kommer att medgiva, att erforderligt belopp —

5,000,000 kronor — av det för budgetåret 1936/37 anvisade anslaget till fonden

får tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1939/40. Med hänsyn härtill

torde anvisande för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för ändamålet

ej vara behövligt.

Utskottet. Vad sålunda i ärendet förekommit har ej föranlett något utskottets uttalande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

18:o) Egnahemslånefonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 12 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

19:o) Jordförmedlingsfonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 19 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

20 :o) Arrendeegnahemsfonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 20 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

21 :o) Arrendelånefonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 21 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

viiket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

22:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva,

1) att Kungl. Maj :t må under budgetåret 1939/40 från statens avdikningslånefond

bevilja lån å tillhopa högst 2,800,000 kronor;

2) att Kungl. Maj:t må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål

varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande

särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 medgiva

anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånel onden och

statens avdikningslånefond.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 224 av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

19

herr Nilsson, Bror, m. fl. och II: 337 av herr Onsjö m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å jordbrukets räntebärande

lånefonder från och med nästa budgetår sänkes till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Statens avdikningslånefond, vilken före den 1 juli 1926 benämndes odlingslånefonden,

är avsedd för utlämnande av lån till utförande av sådana torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med

hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i

kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) med däri genprn kungörelserna nr

166/1929 och 300/1933 gjorda ändringar.

Beviljat lån är avsett att utbetalas i olika delar i den man arbetets fortgång

styrkes. Å lånesumman beräknas för de tre första åren från första

lyftningsdagen icke någon ränta. För näst därpå följande tre år beräknas

å lyftade belopp tre och sex tiondels procent årlig ränta, vilken vid dessa

tre års slut lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande

beloppet erlägges från och med det sjunde året efter första lyftningsdagen,

till dess lånet blivit slutbetalt, en annuitet av sex procent, därav

såsom ränta räknas tre och sex tiondels procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedan beslut om lånets återbetalning och fördelning vunnit laga

kraft äger jordägare, som sådant önskar, att, oberoende av det stadgade

återbetalningssättet, när som helst under lånetiden, sex månader efter hos

statskontoret gjord uppsägning, inbetala hela det på hans fastighet belöpande

skuldbelopp jämte all därå upplupen, ogulden ränta.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning.

Yrkandet i motionerna att sänka räntan å lån ur fonden från 3.6 till 3.5 procent

finner utskottet icke skäl att biträda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

medgiva

1) att Kungl. Majit må under budgetåret 1939/40 från statens

avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 2,800,000

kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 medgiva anstånd med

erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

B) att motionerna I: 224 och lii 337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

23:o) Täckdikningslånefonden. Under punkt 23 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Täckdikningslånefonden för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr

Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat täckdikningslånefonden

provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.6

procent, samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna

angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;

2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr Onsjö

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å

jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes

till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Täckdikningslånefonden är avsedd för beredande av lån til) täckdikningsföretag.

Lånen utlämnas till hushållningssällskap såsom låneförmedlare.

Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den

22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922,

84/1930, 306/1933 och 636/1937 gjorda ändringar. Genom kungörelsen den

28 juli 1932 (nr 375) hava vidare meddelats bestämmelser örn viss amorteringsfrihet

beträffande lån från täckdikningslånefonden. Lån från fonden

må under tre år från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan amortering.

Därefter skall vid utgången av vart och ett av de därpå följande

tolv åren dels återbetalas en tolftedel av det ursprungliga lånebeloppet, dels

ock gäldas ränta efter 4 procent för år å oguldet kapitalbelopp.

Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan att för tillgodoseende av

ett lånebehov för 1939 av oförändrat 2,000,000 kronor fonden skulle tillföras

ett kapitalökningsanslag för nästa budgetår av 500,000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 160,000 kronor.

Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning

endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.

Vukom. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.

På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i anledning

av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond under

budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

21

att riksdagen må

A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Täckdikningslånefonden

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

B) i anledning av motionerna I: 102 och II: 168 samtl: 224

och II: 337 medgiva, att räntan å lån från täckdikningslånefonden

må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5 procent.

24:o) Statens fiskredskapslånefond. Under punkt 24 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Maj:t föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering må anvisas 8,000 kronor.

Då utskottet tillstyrker framställningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens fiskredskapslånefond såsom

kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

25:o) Kommunskogslånefonden. Under punkt 25 har departementschefen

förklarat sig förutsätta, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att behållningen

å det för budgetåret 1936/37 anvisade kapitalökningsanslaget till

kommunskogslånefonden får disponeras för en eventuell låneverksamhet

jämväl under budgetåret 1939/40. Något nytt anslag för ifrågavarande ändamål

torde sålunda icke behöva äskas av 1939 års riksdag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr

Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat kommunskogslånefonden

provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5

procent, samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna

angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;

2) 1:224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med 11:337 av herr

Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan

å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes

till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Bestämmelser angående villkoren för lån från fonden äro meddelade i

kungörelsen den 27 juni 1930 (nr 272), ändrad genom kungörelsen 639/1937.

Från fonden må lån av Kungl. Maj:t beviljas landskommun, köping, som

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

utgör särskild kommun, landsting eller kommunalförbund, omfattande uteslutande

kommuner av nämnda slag, för förvärv genom köp eller expropriation

inom område, som lyder under skogsvårdslagen, av sådan mark med

otillfredsställande skogstillstånd i ändamål av markens försättande i nöjaktigt

skogligt skick. Å lånen beräknas ränta efter fyra procent om året.

Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning

endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.

malcom. Såsom förut berörts erfordras icke någon kapitalinvestering till fonden

för nästa budgteår.

På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i

anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond

under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och II:

168 samt I: 224 och II: 337 medgiva, att räntan å lån från

kommunskogslånefonden må under budgetåret 1939/40 utgå

efter 3.5 procent.

26:o) Virkesmätningslånefonden. Under punkt 26 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till Virkesmätningslånefonden för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 224 av

herr Nilsson, Bror, m. fl. och 11:337 av herr Onsjö m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å jordbrukets räntebärande

lånefonder från och med nästa budgeår sänkes till 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna hänvisas till

dessa.

Gällande villkor angående lån från virkesmätningslånefonden återfinnas

i kungörelsen den 20 juni 1935, nr 370, ändrad genom kungörelsen 617/

1937.

Lån ur fonden bör beredas virkesmätningsnämnd allenast för bestridande

av egentliga organisationskostnader. Kungl. Maj:t äger på ansökan av virkesmätningsnämnd

bevilja lån och bestämma lånets belopp. Lån skola

återbetalas genom amorteringar under högst tio år. Å lån skall gäldas ränta

efter 4 procent; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den

höjning av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan

för statens upplåning kan finna gott bestämma.

Kungl. Maj.ts framställning innefattar hemställan att såsom kapitalinvestering

i fonden för nästa budgetår skulle anvisas 100,000 kronor

Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5

procent.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

23

Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.

På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i

anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond

under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Virkesmåtningslånefonden

såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

B) i anledning av motionerna 1:224 och 11:337 medgiva,

att räntan å lån från virkesmätningslånefonden må under

budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5 procent.

Fonden för låneunderstöd.

27 :o) Lån för utrustning av den lokala lantbrukskemiska kontrollstationen

i Luleå. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkt 27

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån för utrustning av den lokala

lantbrukskemiska kontrollstationen i Luleå såsom kapitalinvestering

i fonden för låneunderstöd för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

28:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I

enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkt 28 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m. såsom kapitalinvestering i fonden

för låneunderstöd för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

U tslcotUt.

C. J. JOHANSSON.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Granath, Alfred Andersson, Gabrielsson,

von Stockenström, Lindbärg, Anderberg och Bror Nilsson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Uddenberg, Hedlund i Häste,

Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Hilding och Persson i

Grytterud;

med det undantag att herr Mannerskantz i stället för herr Gabrielsson deltagit vid behandlingen

av punkterna 11—28.

Reservationer

linder punkt 12 (statens fjäderfälånefond) av herrar Johansson i Björnlunda,

Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och

Andersson i Tungelsta, som ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande

lydelse.

»Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.

Vad härefter angår motionärernas yrkande om sänkning av räntan å lån

från ett flertal utlåningsfonder vill utskottet liksom tidigare vid flera tillfällen

framhålla, att det torde böra tillses, att lån från statens utlåningsfonder,

som tjäna samhällsnyttiga ändamål, äro begärliga för lånesökandena.

En räntesänkning synes därför böra vidtagas så snart detta kan anses genomförbart.

Att sänka räntesatserna med mindre än 0.5 procent vill utskottet

emellertid av praktiska hänsyn ej förorda.

För bedömande av frågan örn en räntereduktion torde böra erinras, att

riksdagen beträffande kapitalinvesteringar i lånefonderna numera tillämpar

deri principen, att den del av det i fonderna investerade kapitalet, som icke

lämnar full förräntning, avskrives genom särskilda anvisningar å driftbudgeten.

Det nuvarande förräntningskravet innebär, att kapitalet skall lämna

en avkastning av 4 procent. I och med att den effektiva medelräntan

å den fonderade statsskulden sjunkit till 3.5 procent, torde förräntningskravet

kunna minskas med 0.5 procent. Enligt vad utskottet inhämtat, synes

en sådan situation inträffa tidigast för budgetåret 1940/41 men endast under

förutsättning dels att erforderlig ny fonderad upplåning sker mot högst 3

procent ränta, dels ock att samtliga successivt konvertibla statslån, löpande

med högre ränta än 3 procent, konverteras till högst denna räntefot.

I enlighet med nu angivna, av riksdagen godtagna principer synes en omedelbar

räntesänkning icke kunna genomföras utan att det avskrivningsbehov,

som skulle uppkomma genom räntenedsättningen, tillgodoses. Från riksgäldskontoret

har utskottet under hand inhämtat, att en nedsättning av räntan

från 4 till 3.5 procent å statens samtliga utlåningsfonder — vid nuvaran
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

25

de medelränta för den fonderade statsskulden och med upprätt hållande av

det förräntningskrav som påkallas av denna räntekostnad — skulle medföra

ett avskrivningsbehov av omkring 16,000,000 kronor. Inskränktes räntereduktionen

till att avse allenast de i motionerna I: 102 och II: 168 uppräknade

lånefonderna — lånefonden för bostadsbyggande på landsorten, statens fjäderfälånefond,

gödselvårdslånefonden, statens fruktodlingslånefond, statens

mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens slakterilånefond, Västerbottens

och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätlringslånefond, kolonisternas

kreaturs- och redskapslånefond, täckdikningslånefonden, allmänna

nyodlingsfonden samt kommunskogslånefonden — skulle avskrivningarna

kunna begränsas till omkring 5,000,000 kronor. Vidare lärer en omedelbar

räntenedsättning för vissa fonder medföra en sänkning av fondernas förräntningskvoter

och därmed ökade krav på avskrivningsmedel vid nya kapitalinvesteringar.

Slutligen skulle en räntesänkning medföra minskning i de

beräknade ränteinkomsterna för fonderna.

Utskottet är i detta sammanhang angeläget framhålla att, därest en räntereduktion

skall genomföras, densamma ej bör begränsas på sätt motionärerna

åsyfta till vissa utlåningsfonder utan bör omfatta samtliga räntebärande

fonder med fasta räntesatser. Så stora uppoffringar för genomförande

av en allmän räntesänkning, som förut angivits, är utskottet emellertid

icke berett att tillstyrka. Härmed har utskottet angivit sin ståndpunkt

till motionerna I: 224 och II: 337 om en definitiv räntereduktion.

Vidkommande motionerna I: 102 och II: 168, som endast åsyfta en provisorisk

räntenedsättning under ett år beträffande vissa angivna lånefonder,

har utskottet redan förklarat sig principiellt icke kunna biträda en räntereduktion,

vilken ej omfattar samtliga utlåningsfonder. Den utväg, som i

dessa motioner i händelse av en provisorisk räntenedsättning anvisats för

att undvika avskrivningar å verkställda kapitalinvesteringar, nämligen att

å driftbudgeten genom särskild anvisning täcka den uppkomna ränteförlusten,

synes utskottet icke vara förenlig med sunda budgetprinciper och

strida mot vad riksdagen härutinnan tidigare beslutat. En tillfällig nedsättning

av räntan å visst utlånat kapital minskar givetvis detta kapitals räntabilitet

under ifrågavarande tid. Den i motionerna föreslagna anordningen

att å budgetens inkomstsida såsom avkastning av lånefonderna upptaga ett

belopp, som motsvarar en räntesats å 4 procent, medan skillnaden mellan

denna bokförda inkomst och den verkliga inkomsten skulle anvisas genom

ett särskilt anslag å driftbudgeten, innebär en budgetteknisk nyhet, som

utskottet för sin del icke finner tillrådlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

till Statens jjäderfälånefond såsom kapitalinvestering i fonden

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 32.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

Under punkt 13 (gödselvårdslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,

Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och

Andersson i Tungelsta, vilka anfört.

»Gentemot Kungl. Maj:ts förslag framställes icke någon erinran.

På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas

motionerna örn sänkning av räntan å lån ur fonden.

Under åberopande av det anförda hemställes,

A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Gödselvärdslånefonden såsom kapitalinvestering i fonden

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

150,000 kronor;

B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

Under punkt 14 (statens kalkbrukslånefond) av herrar Johansson i

Björnlunda, Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo

och Andersson i Tungelsta, vilka anfört.

»Någon kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår erfordras icke.

På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas

motionerna om sänkning av räntan å lån ur fonden.

Under åberopande av det anförda hemställes,

att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

Under punkt 16 (spannmålslagerhusfonden) av herrar Johansson i Björnlunda,

Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och

Andersson i Tungelsta, vilka anfört.

s. 27 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

27

»Anledning till erinran gentemot Kungl. Maj:ts förslag föreligger icke.

På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas

motionerna om sänkning av räntan å lån ur fonden.

Under åberopande av det anförda hemställes,

A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Spannmålslagerhusfonden såsom kapitalinvestering i

fonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

Under punkt 23 (iäckdikningslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,

Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och

Andersson i Tungelsta, vilka anfört.

»Kungl. Majus förslag tillstyrkes.

På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas

motionerna örn sänkning av räntan å lån ur fonden.

Under åberopande av det anförda hemställes,

A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag,

till T äckdikning släne fonden såsom kapitalinvestering i fonden

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor;

B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

Under punkt 25 (kommunskogslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,

Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och

Andersson i Tungelsta, vilka anfört.

»Någon kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår erfordras icke.

På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas

motionerna örn sänkning av räntan å lån ur fonden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

Under åberopande av det anförda hemställes,

A) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

B) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

Under punkt 26 (virkesmätningslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,

Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och

Andersson i Tungelsta, vilka anfört.

»Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes.

På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas

motionerna om sänkning av räntan å lån ur fonden.

Under åberopande av det anförda hemställes,

A) att riksdagen må, med bifall till Kungl Maj:ts förslag,

till Virkesmätningslånefonden såsom kapitalinvestering i

fonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor;

B) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats

under förevarande punkt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

397537. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:181 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinveste a1 i texten