Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av räntan å lån ur vissa statens utlånings fonder.
1939-03-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1939:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av räntan å lån ur vissa statens utlånings fonder.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
1
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1989 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av räntan
å lån ur vissa statens utlånings fonder.
(l:a avd.)
Till jordbruksutskottet ha hänvisats följande inom riksdagen väckta motioner,
nämligen
1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr
Liedberg m. fl, vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat statens
fruktodlingslånefond, statens mejerilånefond, statens slakterilånefond, Västerbottens
och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond, kolonisternas
kreaturs- och redskapslånefond samt allmänna nyodlingsfonden
provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent, samt att riksdagen
för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna angivna fonder
måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr
Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan
å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes
till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Motionerna behandlas här nedan punktvis för varje särskilt angiven fond.
l:o) Statens fruktodlingslånefond. Bestämmelser rörande utlåningen
från fonden äro meddelade i kungörelsen den 24 maj 1934 (nr 196) angående
allmänna villkor och bestämmelser för lån från statens fruktodlingslånefond,
vilken kungörelse ändrats genom kungörelserna nr 595/1937 och 530/
1938.
Lån från fonden må utlämnas för anläggning av större fruktodling för
ekonomisk drift, för utvidgning eller förbättring för ekonomisk drift av
redan befintlig fruktodling, för uppförande och iordningställande av förvaringslokaler
för inom landet odlad frukt ävensom, i samband därmed,
för anläggning, avseende fruktens tillgodogörande, såsom anläggning för
fruktmosberedning eller safttillverkning, samt för utförande av anordning
för kylning av inom landet odlad frukt. Då särskilda skäl därtill äro,
må lån från fonden jämväl utlämnas för inköp av maskindrivna fruktträdssprutor
och redskap för bearbetning av jord, avsedd för fruktodling, samt
för anordnande av bevattningsanläggning för fruktodling.
Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 33.
1
2
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
Utskottet.
Utskottet.
Lyftat lånebelopp förräntas efter fyra procent om året från lyftningsdagen;
dock vare låntagaren skyldig att vidkännas den höjning av räntan,
som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens upplåning
kan finna gott bestämma. Amortering skall verkställas beträffande
lån för anläggning eller utvidgning av fruktodling från och med sjätte året,
beträffande lån för förbättring av redan befintlig fruktodling från och med
tredje året och beträffande lån för annat ändamål från och nied andra året
efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats,
med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt
fall bestämmer, under iakttagande att amorteringstiden sättes i fråga om
lån för förbättring av fruktodling, som är äldre än fem år, och för inköp
av redskap till högst fem år samt i fråga om lån för annat ändamål till
högst tio år.
På skäl, som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 32 under punkt 12, vill
utskottet i anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande
lånefond under budgetåret 1939,40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och
II: 168 samt I: 224 och II: 337 medgiva, att räntan å lån
från statens fruktodlingslånefond må under budgetåret 1939/
40 utgå efter 3.5 procent.
2:o) Statens mejerilånefond. Utlåningen från fonden är reglerad genom
kungörelse den 12 september 1930 (nr 339) med ändringar däri genom kungörelserna
nr 125/1931, 266/1933 och 610/1937.
Lån från fonden må beviljas ekonomisk förening, som har till ändamål
att driva andelsmejeri och vars flesta medlemmar äro jordbrukare, antingen
för anläggande av mejeri med tillhörande inredning och utrustning, eller för
ombyggnad av mejeri eller för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar
med avseende å inredning, maskinutrustning, vattenanskaffning, kylanordning
eller dylikt. Å lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra procent örn
året från lyftningsdagen; dock vare låntagare skyldig att framdeles vidkännas
den höjning av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva
medelräntan för statens upplåning kan finna gott bestämma. Lån amorteras
från och med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till
någon del första gången lyftats, med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen
för varje särskilt fall bestämmer, under iakttagande, att amorteringstiden
sättes beträffande lån för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar
till högst 10 år och beträffande annat lån till minst 10, högst 20 år.
På skäl, som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 32 under punkt 12, vill
utskottet i anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande
lånefond under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
3
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och
II: 168 samt I: 224 och II: 337 medgiva, att räntan å lån från
statens mejerilånefond må under budgetåret 1939/40 utgå
efter 3.5 procent.
3:o) Statens slakterilåncfond. Bestämmelser angående villkoren för lån
från fonden äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 386), ändrad
genom kungörelsen nr 614/1937.
Lån från fonden må under vissa förutsättningar beviljas ekonomisk förening,
som har till ändamål att driva andelsslakteri och vars flesta medlemmar
äro jordbrukare, för anläggande, inrättande eller inköp av slakteri med
tillhörande inredning och utrustning, för ombyggnad av slakteri eller för vidtagande
i slakteri av tekniska förbättringar med avseende å inredning och
utrustning.
Å lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra procent om året från lyftningsdagen;
dock vare låntagare skyldig att vidkännas den höjning av räntan,
som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens
upplåning kan finna gott bestämma. Lån amorteras från och med tredje
året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats,
med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt
fall bestämmer, under iakttagande, att amorteringstiden sättes beträffande
lån för vidtagande i slakteri av tekniska förbättringar till högst 10 år
och beträffande annat lån till högst 20 år.
På skäl, som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 32 under punkt 12, vill
utskottet i anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande
lånefond under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och
11:168 samt 1:224 och 11:337 medgiva, att räntan å lån
från statens slakterilånefond må under budgetåret 1939/40
utgå efter 3.5 procent.
4:o) Västerbottens och Norrbottens nybygges- oell bostadsförbättringslåncfond.
Bestämmelser angående villkoren för lån från fonden äro meddelade
i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 250).
Till innehavare av krononybyggen, vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker
nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare
socknar i Norrbottens län, må länsstyrelsen i sagda län, där nybyggaren
med hänsyn till omfattningen av det å honom upplåtna nybygget eller
på grund av andra omständigheter prövas därav vara i behov, bevilja lån
från Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond
för utförande av byggnadsarbeten å nybygget (byggnadslån).
Till innehavare av ovan odlingsgränsen inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker belägna fastigheter, vilka icke upplåtits enligt kungö
-
Utekottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
Utskottet.
reisen den 3 juni 1915 (nr 169) angående upplåtande av odlingslägenheter
m. m. i trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker, må länsstyrelserna inom respektive län, där fastighetsinnehavaren
prövas vara därav i behov och icke i annan ordning kan ifrågakomma
till erhållande av statsmedel av kontant byggnadshjälp, jämväl bevilja lån
från sagda fond för uppförande eller förbättrande av bostadsbyggnad å lägenheten
(bostadsförbättringslån ).
Byggnadslån uppdelas i två lika stora delar, en stående del och en amorteringsdel,
och i fråga om lånets förräntning och gäldande gäller i tillämpliga
delar vad som är eller framdeles kan bliva föreskrivet beträffande från
statens egnahemslånefond av låneförmedlare utlämnat egnahemslån för bostadslägenhet.
Vad nu sagts gäller jämväl i fråga örn bostadsförbättringslån, därvid
vederbörande länsstyrelse dock må, örn sådant anses påkallat med hänsyn
till lånebeloppets storlek eller eljest föreliggande omständigheter, föreskriva
den ändrade amorteringsplan, att lånet skall, efter fem amorteringsfria år,
återbetalas under loppet av därpå följande tio år med en tiondel årligen.
På skäl, som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 32 under punkt 12, vill
utskottet i anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande
lånefond under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och
11:168 samt 1:224 och 11:337 medgiva, att räntan å lån
från Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond
må under budgetåret 1939/40 utgå efter
3.5 procent.
5:o) Kolonisternas kreaturs- oell redskapslåncfond. Bestämmelserna
angående villkoren för lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 26
juni 1925 (nr 292), med däri genom kungörelserna nr 409/1934 och 616/1937
gjorda ändringar.
Enligt dessa må innehavare av kolonat, upplåtet jämlikt bestämmelserna
i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 291) angående allmänna grunder för upplåtande
av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna, kunna för inköp
av en första uppsättning kreatur och smärre jordbruksredskap av statsmedel
erhålla lån, motsvarande tre fjärdedelar av de till inköp avsedda kreaturens
och redskapens värde, dock högst tillhopa 600 kronor. Lånet skall amorteras
under loppet av fem år från lyftningsdagen med en femtedel av ursprungliga
lånebeloppet årligen. Låneinnehavaren äger dock att, därest han
så önskar, även före lånetidens utgång på en gång inbetala ogulden del av
lånebeloppet. Å lyftat, oguldet lånebelopp erlägges årlig ränta från lyftningsdagen
med fyra procent; dock är låninnehavaren skyldig att vidkännas
den höjning av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva
medelräntan för statens upplåning kan finna gott bestämma.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
5
Beträffande lån, som beviljats för den 1 juli 1934, är låninnehavaren icke
skyldig att underkasta sig höjning av räntan i vidare mån än intill det procenttal,
som gällde vid lånets beviljande.
På skäl, som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 32 under punkt 12, vill
utskottet i anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande
lånefond under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och
II: 168 samt I: 224 och II: 337 medgiva, att räntan å lån från
kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond må under budgetåret
1939/40 utgå efter 3.5 procent.
6:o) Allmänna nyodlingsfonden. Gällande villkor för lån från allmän
na nyodlingsfonden äro meddelade i kungörelsen den 21 augusti 1925, nr
396, med däri genom kungörelserna nr 300/1930 och 637/1937 gjorda ändringar.
!
Allmänna nyodlingsfonden är avsedd för utlämnande av lån för befrämjande
av uppodling av jord i andra delar av landet än Norrland och Dalarna
(nyodlingslån) samt för befordrande av en rationell beteskultur å icke odlad
jord inom samma delar av riket (betesförbättringslån). Låneverksamheten
bedrives genom hushållningssällskap och landsting såsom låneförmedlare.
Lån må under två år från lyftningsdagen innehavas räll tefritt utan amortering.
Sedan lånet innehafts under sagda två år, skall i fråga om nyodlingslån
vid utgången av vart och ett av de därpå följande sju åren och i fråga
om betesförbättringslån vid utgången av vart och ett av de därpå följande
fem åren dels återbetalas en sjundedel respektive en femtedel av det ursprungliga
lånebeloppet, dels ock gäldas ränta å oguldet kapitalbelopp efter
fyra procent.
På skäl, som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 32 under punkt 12, vill
utskottet i anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande
lånefond under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och
11:168 samt 1:224 och 11:337 medgiva, att räntan å lån
från allmänna nyodlingsfonden må under budgetåret 1939/
40 utgå efter 3.5 procent.
Stockholm den 21 mars 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. .T. JOHANSSON.
Utskottet.
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Granath, Alfred Andersson, von Stockenström,
Mannerskantz, Lindbärg, Anderberg och Bror Nilsson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Uddenberg, Hedlund i Häste,
Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Hilding och Persson
i Grytterud.
Reservation er
av herrar Johansson i Björnlunda, Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg,
Andersson i Löbbo och Andersson i Tungelsta, vilka — under åberopande
av de skäl, som angivits i en vid jordbruksutskottets utlåtande nr 32
under punkt 12 avgiven reservation — hemställt
under punkt 1 (statens fruktodlingslånefond)
A) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
under punkt 2 (statens mejerilånefond)
A) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
under punkt 3 (statens slakterilånefond)
A) att motionerna 1:102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33. 7
under punkt 4 (Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond)
A)
att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
> B) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
under punkt 5 (kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond)
A) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
under punkt 6 (allmänna nyodlingsfonden)
A) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.