Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag.

1939-03-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1939 kl. lern.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande

av medel för avbetalning å statslån till vissa

torrläggningsföretag.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 10 mars 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 216, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—2:o.

Beträffande utredningen i ärendena får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

l:o.

Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län.

Under punkt l:o har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, dels

att till avbetalning i enlighet med vad i statsrådsprotokollet anförts å

det till sänkning av Lyngsjön samt torrläggning och odling av vattensjuka

marker inom Häradshammars, östra Ny och Rönö socknar av Östergötlands

län den 14 maj 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden må från statens

avdikningsanslag utgå ett belopp av 55,865 kronor 14 öre, dels ock att statens

avdikningslånefonds fordran å upplupen ränta å den del av lånet, som

sålunda avbetalas, må avskrivas.

Den 4 oktober 1918 anvisade Kungl. Majit till sänkning av Lyngsjön samt

torrläggning och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars, östra

Ny och Rönö socknar av Östergötlands län dels lån från odlingslånefonden

med 132,730 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278)

angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, dels ock

statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 87,300 kronor under de

i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren för erhållande

och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget stadgade

villkor, varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Vidare har Kungl. Majit till företaget anvisat den 14 maj 1920 ytterligare

lån från odlingslånefonden med 132,730 kronor samt den 5 juli 1929 dels

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

15

statsbidrag från statens avdikningsanslag med 147,580 kronor under de villkor,

som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren

för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom kungörelserna

den 27 juni 1927 (nr 276) och den 27 juni 1929 (nr 215) gjorda ändringar,

dels ock lån från statens avdikningslånefond med 201,120 kronor under de i

kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från statens

avdikningslånefond stadgade villkor.

I samband med företagets godkännande år 1930 har lantbruksstyrelsen

jämlikt kungörelsen den 1 juni 1923 (nr 159) med ytterligare bestämmelser

för tilläggsbidrag till med statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget understödda

företag tillerkänt företaget sådant tilläggsbidrag med 20,350 kronor.

1935 års riksdag (prop. nr 180; jordbruksutskottets uti. nr 55; riksdagens

skr. nr 169) medgav dels att till inbetalning av det till sänkning av lungsjön

samt torrläggning och odling av vissa vattensjuka marker den 5 juli 1929 beviljade

lån från statens avdikningslånefond finge från statens avdikningsanslag

till företaget anvisas ett statsbidrag av 201,120 kronor, dels ock att avdikningslånefondens

fordran för å nämnda lån upplupen ränta finge avskrivas.

1938 års riksdag (prop. nr 66; jordbruksutskottets uti. nr 8; riksdagens

skr. nr 72) medgav dels att till avbetalning å det till Lyngsjön samt torrläggning

och odling av vissa vattensjuka marker den 14 maj 1920 beviljade lånet

från odlingslånefonden finge från statens avdikningsanslag till företaget anvisas

ett statsbidrag av 40,529 kronor 37 öre, dels ock att odlingslånefondens

fordran å upplupen ränta å den del av lånet, som sålunda skulle avbetalas,

finge avskrivas.

I skrivelse den 5 december 1938 har nu styrelsen för Lyngsjöns vattenavledningsföretag

hemställt dels att ägarna till de fastigheter, som under år

1938 erhållit lindring i återbetalningen av det företaget den 14 maj 1920 beviljade

lånet å 132,730 kronor, måtte erhålla statsbidrag till betalning av

ännu oguldna annuiteter för åren 1932—1935, dels att övriga delägare i

företaget måtte erhålla statsbidrag till betalning av resterande skuld å samma

lån, dels ock att avdikningslånefondens fordran för å sagda lån upplupen

ränta måtte för samtliga delägare avskrivas.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits den 30 december 1938 av

länsstyrelsen i Östergötlands län, den 20 februari 1939 av lantbruksstyrelsen

och den 25 februari 1939 av statskontoret.

Med ledning av från statskontoret införskaffade uppgifter lia inom jordbruksdepartementet

upprättats de tre tabeller (betecknade A, B och C), vilka

intagits å sid. 16—19.

Tabell A upptager de fastigheter, vilkas ägare enligt 1938 års beslut fått

sina efter 1935 års annuitet återstående andelar i kapitalskulden avskrivna

med tillhopa 40,529 kronor 37 öre. I den kolumn, vars slutsumma uppgår

till 4,731 kronor 3 öre, angives kapitaldelen av annuiteterna för år 1935 oell

tidigare år, vilka annuiteter på grund av de av Kungl. Majit år 1933 och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

Tabell A.

''

F a s t i g h e t

Jord-

re-

gister

nr

.

Annuitet

för åren

1931-1952

Krono!1

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1935 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

ännu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1935 års

annuitet

Kronor

Östra Ny socken.

Norrmems mellangård ....................

u

1 247:31

374:28

3,151: 57

j Höckerstad, Söderskog ....................

i7

1 51:82

78:43

660:36

Söderskog ................................

i*

1 32: 67

49: 44

416:33

‘ En till hemmanet l''/s mantal Eneberga i

Kuddby socken hörande andel av utjorden

Norrkärret..............................

1 38:88

58:84

495: 46

! En till hemmanet 1 mantal Skarpenberga i

I Å socken hörande andel av utjorden Norr- kärret ..................................

1 18:40

27:85

234: 48

: En till hemmanet 7* mantal Grevstad i Å

socken hörande andel av utjorden Norr- kärret ..................................

1 8:99

- ’''/ t • | !T

13: 61

''

114: 56

En till hemmanet Södermem hörande andel

av utjorden Norrkärret..................

1 14:30

21:64

.7

182: 23

| Södermem................................

23

1 86:88

131:49

1,107:15

D:o

2S

1 109: 48

165: 69

1,395:15

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

av 2-3

1 18: 72

28:33

238:56

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

| Södermem................................

av 2-3

3*

1 22: 27

1 128: 55

33:70

194:55

.

283:80

1,638:16

D:o

33

1 108: 26

163:84

1,379: 60

! Södermem

En å utjorden Partmossen belöpande andel

av 2-3

1 49:10

74: 31

625:70

Södermem

En å utjorden Partmossen belöpande andel

av 2-3

1 22: 25

33:67

283:54

Södermem................................

l3

1 185: 88

281: 31

2,368: 74

D:o

42

‘270: 11

408: 79

3,442:12 j

Fagerhult ................................

1‘

1 187: 93

284: 42

2,394:87 |

Såntorp ..................................

l1

1 354:13

535:96

4,512: 82

Hus eller Norrängen ......................

avi1

1 523: 58

792:40

6,672:19

Lyngsjöhagen, Lundbo ....................

1*

1 54: 48

82: 45

694:26

Hårsmossen, ett torp......................

1*

49:74

14: 74

124: 12

Olofstorp

gemensamma och oskiftade ägor..........

]6—8

1 64:72

97:95

824: 75

D:o

21

1163:81

247: 91

2,087: 50

Gryt och Lönsholmen,

1 äng ..................................

1‘

1 64: 49

97:60

821: 82

Kuddby socken.

Kapperstad klt.

Gobondeäng ...........................

33

3 29: 34

373:89

Rönö socken.

Rävegrav ................................

avi1

*25:03

318:97 !

Stensätter

gemensamma och oskiftade ägor ........

l3-3

1 289:30

437: 83

3,686: 67

Summa kronor

4,731: 03

40,529:37 J

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

> 1 » » » > 7 > 1934.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

17

Tabell B.

.....

.

Fastighet

Jord-

regis-

ter

nr

Annuitet

för åren

1931-1952

Kronor

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1937 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

ännu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1937 års

annuitet

Kronor

Häradshammars socken.

Möckeläng, Möckelstalund..................

V

1:30

—

15:13

östra Ny socken.

Höckerstad, Gobondeäng ..................

l6

220: 77

11:65

241:79

Södermem................................

l8

■38: 65

101:09

449:94

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

1», 4S

*21: 77

56:94

253:43

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

13,43

''23:36

61:10

271: 94

Södermem................................

43

125:99

67: 97

302: 56

Östermem ................................

41

■123:88

324: —

1,442:14

Gärdet ..................................

1''

>19: 41

50:77

225:96

Tomta

gemensamma och oskiftade ägor..........

]2—3

>81:63

213: 50

950: 29

Örtomta..................................

7‘

239: 32

22:05

457: 74

Hus eller Norrängen ......................

is

218:13

10:17

211:06

Dyhult ..................................

l1

20: 40

—

237:49

Ingelstorp ................................

l1

256: 20

31:51

654:25

Håkantorp ..............................

l1

213:43

7:53

156:34

Tobo ....................................

l1

*11:11

6:23

129: 34

Råsätter..................................

l1

*2:78

1:56

32:36

Frötorp ..................................

l1

8: 20

—

95:46

Ahltorp ..................................

l1

7: 36

—

85:68

Hemmingstorp............................

l2

22:05

—

256: 69

Kuddby socken.

Gnestad, Lida ............................

Kapperstad, Fredriksberg..................

ls

>43:53

113:85

506:75

1°

*17:37

9:74

202:21

Summa kronor j

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

2 > 1 » » > > 7 > 1934.

1,089: 66

7,178:55

1934 beviljade anstånden under respektive 5 och 1 ar ännu icke blivit vederbörande

debiterade.

Tabell B upptager de fastigheter, vilkas ägare i ett av länsstyrelsen i Östergötlands

län avgivet utlåtande angivits ha svag eller mycket svag ekonomi

och som icke erhållit någon avskrivning av sina andelar i kapitalskulden.

Tabell C upptager övriga av lånet besvärade fastigheter.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.19. 10 sand. Nr 40—45.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 .

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

Tabell C.

Kapitaldel av

annuiteterna för

Kapital-

Jord-

Annuitet

år 1937 och tidi-

skuld efter

Fastighet

re-

gare år, vilka på

erläggandet

Bister

1931-1952

grund av bevil-

av 1937 års

nr

jade anstånd

ännu ej debiterats

annuitet

Kronor

Kronor

Kronor

Häradshammars socken.

Lundby storgård..........................

i1

2 69: 77

39:12

812; 22

759: 25

Särstad ..................................

21

1 65:22

170: 58

Långsätter................................

l1

1 24:27

63:48

282: 54

Vånga ....................................

l1 2

2:87

33: 41

D:o ....................................

22

5:20

—

60:54

Möckeläng, Möckelstalund..................

ls

0:42

—

4:89

Möckeläng, Ekenberg......................

Börstorpstäppan

l8

3:39

—

39:46

utjord..................................

l1

4:06

—

47:26 j

Östra Ny socken.

i

Norrmems västergård......................

21

381: 08

—

4,436:32

D:o östergård ......................

3‘

332:17

—

3,866:94 |

Tjuvetorp ................................

l4

4153:03

400: 24

1,781:49 i

Höckerstad ..............................

l2

49: 96

__

581: 61

D:o ................................

l2

26:14

304:31

En till hemmanet ''/a mantal Grevstad i Å

socken hörande andel i utjorden Norrkärret

En till hemmanet Södermem hörande andel

10: 45

—

121: 65

av utjorden Norrkärret..................

En till hemmanet Va mantal Magelstad i

2 19:05

10:68

221: 77

Östra Ny socken hörande andel av utjor- den Norrkärret ........................

1 37: 69

98:58

438:77 1

i Prästgården

Den å utjorden Norrkärret belöpande an-

delen ................................

ll

1 43: 59

114:01

507:45

j Österskam östergård ......................

l2

1 134:10

350: 73

1,561:12

D:o Norr Mellangård................

32

42:14

—

490:57

D:o D:o ................

3S

1 80: 09

209:47

932:36

Östermem................................

l2

39:74

462: 63

D:o ................................

l3

1 34: 55

90:36

402: 21

D:o Lövsätter ......................

l6

1 14: 80

38:71

172: 29

D:o ................................

l9

1 10:16

26: 57

118: 28

i D:o ..........

21

36: 57

425: 73

D:o ..............................

31

*36: —

20:19

419: 09

D:o ................................

5‘

1 139: 66

365: 27

1,625:84

1,872:18

Starrmyra................................

Prästgården

l1

1 160:82

420: 61

Den å utjorden Partmossen belöpande an-

delen ................................

1‘

2 28: 38

15:91

330:38

Starrmyra

En å utjorden Partmossen belöpande andel

1‘

1 93: 62

244:86

1,089:87

I Örtomta..................................

ll_j

17:40

—

202: 56

D:o ..................................

(av22l

\av56/

2 54:23

30:41

631:32

D:o ..................................

|av2s\

|av56/

33: 92

394:88

|av34|

D:o ..................................

29:42

342:49

|avö4|

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

2 > 1 » > » »7 > 1934.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

19

Fastighet

Jord-

re-

gister

nr

Annuitet

för åren

1931-1952

Kronor

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1937 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

ännu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1937 års

annuitet

Kronor

Spångtorpet......i.......................

l* 1

30:07

_

350: 06

Hus eller Norrängen......................

av l1

445: 70

—

5,188:59

Lyngsjöhagen

gemensamma och oskiftade ägor..........

]2—3

1 445: 62

1,165:45

5,187: 66

Merums allmänning nr 4..................

65:85

—

766: 59

Olofstorp ................................

Lönsås

l7

2 103: 07

57:79

1,199:88

gemensamma och oskiftade ägor..........

l»-»

21,000: 97

561: 26

11,652: 74

Lönsås allmänning nr 2 ..................

2:84

—

33:06

Näsängsudden ............................

98: 95

—

1,151:92

Näsängen ett torp ........................

l1

30: 69

—

357: 28

Åkermossen ..............................

l>

2 22: 77

12: 77

265:08

Åkermossen av Mansängen ................

32

>87:80

229:63

1,022:12

D:o D:o ................

33

1 87:16

227: 96

1,014: 67

Hasselö ..................................

1''

77:53

—

902:56

Hemmingstorp............................

Kuddby socken.

l3

16: 49

191: 97

Kapperstad kl t.

8:60

100: 12

Gobondeäng ............................

3’

Rönö socken.

i

Rävegrav, skattelägenhet ..................

av l1

2 23:72

13: 30

276:13 |

Lövhejan ................................

l2

>54:63

142:88

635:97 i

Mörje ....................................

33

3: 96

—

46:10

Summa kronor

Nedskrivning med 70 %

5,120:82

3,584:57

56,116:18

39,281: 33

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

1 > 1 > » > >7 september 1934.

Departementschefen Ilar i ärendet anfört följande.

»Vid den under år 1938 företagna prövningen av frågan, huruvida hjälp

borde lämnas delägarna i förevarande företag med avseende å återbetalningen

av det genom beslutet den 14 maj 1920 till företaget beviljade lånet

å 132,730 kronor från odlingslånefonden anförde jag bland annat, att med

hänsyn till då föreliggande utredning bistånd endast borde givas sådana delägare

i företaget, vilka till följd av sin svaga ställning vore i trängande

behov därav. Det av riksdagen sedermera anvisade, i tabell A upptagna

beloppet å 40,529 kronor 37 öre avsåg efterskänkande av den efter erläggandet

av 1935 års annuitet återstående kapitalskulden beträffande de delägare,

som upptagits å en av lantbruksstyrelsen upprättad förteckning över

vissa ekonomiskt särskilt betryckta delägare. Samtidigt uttalade jag, att

frågan huruvida bistånd från statens sida jämväl borde lämnas andra delägare

i företaget borde underkastas ytterligare utredning. Denna utred
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottet.

ning har nu verkställts av torrläggningskommittén. Härjämte ha länsstyrelsen

i Östergötlands län, lantbruksstyrelsen och statskontoret avgivit yttranden

över en framställning från företaget örn ytterligare bistånd. Av kommitténs

utredning torde framgå, att även andra delägare än de, som under

år 1938 erhållit bistånd, äro i trängande behov av hjälp. Vid beräknandet

av storleken av ytterligare bistånd från statens sida torde hänsyn böra

tagas även till den omständigheten, att nästan samtliga delägare med svag

ekonomi erhållit uppskov under vissa år med erläggandet av sina annuiteter.

Det under år 1938 lämnade understödet avsåg blott efterskänkandet av kapitalskulden

efter erläggandet av 1935 års annuitet, vilket för då tillgodosedda

delägare icke innebar fullständig hjälp på grund av att vissa annuiteter för

tidigare år ännu ej debiterats. Jag biträder torrläggningskommitténs uppfattning,

att samtliga de intressenter, som i den till länsstyrelsens utlåtande

den 25 februari 1937 fogade förteckningen angivas ha svag eller mycket

svag ekonomi, böra erhålla fullständig befrielse från sin återstående kapitalskuld

å 1920 års lån. Detta skulle innebära, att de i tabellerna A och B

upptagna beloppen 4,731 kronor 3 öre, 1,089 kronor 66 öre och 7,178 kronor

55 öre, tillhopa 12,999 kronor 24 öre, tillgodofördes avdikningslåncfonden.

Vad angår övriga delägare i företaget anser jag nied billigheten överensstämmande,

att jämväl dessa nu erhålla bistånd på grund av vad som under utredningen

framkommit angående kostnaderna för företaget. Jag anser emellertid

icke, att dessa delägare böra erhålla fullständig befrielse från sin kapitalskuld

från och med 1938 års annuitet. I stället vill jag förorda torrläggningskommitténs

förslag örn nedsättning med 70 procent av återstående kapitalskuld,

vari inbegripas de annuiteter, som på grund av beviljade anstånd

ännu ej blivit påförda. Av tabell C framgår, att härför erfordras ett belopp av

(3,584: 57 + 39,281: 33=) 42,865 kronor 90 öre. I anslutning till vad jag nu

anfört torde för ändamålet ett sammanlagt belopp av (12,999:24 +

42,865: 90 =) 55,865 kronor 14 öre böra utgå från statens avdikningsanslag.

I samband härmed torde böra avskrivas den å den avbetalade kapitalskulden

upplupna räntan. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas. Bidragsbeloppet

torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande

för att såsom avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa bidragsbeloppets

fördelning å de olika fastigheterna. Beloppet torde icke böra inräknas

i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst

år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen medgiver,

A) att till avbetalning i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

anförts å det till sänkning av Lyngsjön samt torrlägg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

21

ning och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars,

Östra Ny och Rönö socknar av Östergötlands län den

14 maj 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden må från

statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 55,865 kronor

14 öre,

B) att statens avdikningslånefonds fordran å upplupen

ränta å den del av lånet, som sålunda avbetalas, må avskrivas.

2:o.

Ätrans rcgleringsföretag i Älvsborgs och Skaraborgs län.

Under punkt 2:o har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att för

avbetalning av vissa andelar i de lån till reglering av ån Ätran för torrläggning

av vattenskadade marker inom Vartofta-Åsaka m. fl. socknar av Skaraborgs

län samt Norra Åsarps m. fl. socknar av Älvsborgs län, som beviljats

den 31 december 1924 från odlingslånefonden samt den 27 juni 1927 och den

6 april 1934 från statens avdikningslånefond, må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 18,740 kronor.

Den 31 december 1924 anvisade Kungl. Maj:t till reglering av ån Ätran

för torrläggning av vattenskadade marker inom Vartofta-Åsaka, Vistorps

och Vårkumla socknar av Skaraborgs län samt Norra Åsarps, Kölaby och

Smula socknar av Älvsborgs län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 59,500 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med 178,500

kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Den 11 juni 1927 medgav lantbruksstyrelsen viss ändring i arbetsplanen

och föreskrev i samband därmed, att nyssnämnda statsbidrag och lån

skulle minskas till 58,530 kronor respektive 175,620 kronor.

Vidare har Kungl. Majit till företagets utförande anvisat dels den 27 juni

1927 lån från statens avdikningslånefond med 63,540 kronor, dels ock den

19 april 1929 — under förutsättning att nyssnämnda lån å 63,540 kronor

minskades med 9,400 kronor till 54,140 kronor — statsbidrag från statens

avdikningsanslag med 18,050 kronor.

Härefter beviljade Kungl. Majit den 6 april 1934 till vissa i företaget delaktiga

fastigheter, vilkas ägare icke erhållit del av omförmälda statsunderstöd,

ytterligare såväl statsbidrag från statens avdikningsanslag med 610 kronor

som lån från statens avdikningslånefond med 1,830 kronor.

I en den 28 december 1937 dagtecknad skrift ha Erik Johansson, Valunda,

Åsarp, med flera delägare i företaget anhållit örn nedskrivning med 50 procent

av sin återstående kapitalskuld å de till Ätrans reglering beviljade lånen

från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits den 7 december

1938 av lantbruksstyrelsen och den 17 januari 1939 av statskontoret. Vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

lantbruksstyrelsens utlåtande funnos fogade yttranden från länsstyrelserna i

Skaraborgs och Älvsborgs län, lantbruksingenjören i förstnämnda län samt

vederbörande landsfiskaler.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Av vad i det föregående anförts framgår, att sökandenas annuiteter å de

till förevarande torrläggningsföretag beviljade statslånen uppgå till belopp,

motsvarande omkring 16 kronor per hektar av sökandenas i företaget ingående

mark. För sökandena, vilka samtliga, enligt vad den i ärendet verkställda

utredningen giver vid handen, ha att dragas med en betydande

skuldbörda, ställer det sig givetvis ytterst svårt att gälda en annuitet av

sådan storlek. Med hänsyn härtill finner jag billighetsskäl tala för att sökandena

erhålla någon lindring i sin bekymmersamma ekonomiska belägenhet.

Såsom lantbruksstyrelsen och statskontoret föreslagit torde ytterligare

statsunderstöd böra beredas sökandena för verkställande av en avbetalning

å deras skuld i anledning av de till torrläggningsföretaget beviljade

lånen. I fråga om statsunderstödets storlek ansluter jag mig till

lantbruksstyrelsens förslag. Jag tillstyrker alltså, att för ändamålet må

från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 18,740 kronor. Härtill

bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas. Bidragsbeloppet torde

böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att såsom

avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning

å här avsedda, sökandena tillhöriga fastigheter. Beloppet torde icke

böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning.»

Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Majits framställning, hemställer,

att riksdagen medgiver, att för avbetalning av vissa andelar

i de lån till reglering av ån Ätran för torrläggning av vattenskadade

marker inom Vartofta-Asaka m. fl. socknar av

Skaraborgs län samt Norra Åsarps m. fl. socknar av Älvsborgs

län, som beviljats den 31 december 1924 från odlingslånefonden

samt den 27 juni 1927 och den 6 april 1934 från

statens avdikningslånefond, må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 18,740 kronor.

Stockholm den 28 mars 1939.

På jordbruksutskottets vägnar;

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 35.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsunderstöd till Kågcdalens kaikbruksförening u. p. a. för utförande av en kalkbruk a1 i texten