Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och slakthus.
1939-04-20 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1939:47, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och slakthus.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om
viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och
slakthus.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 166, av herr Andersson i Falkenberg m. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning huruvida
icke inom sådana samhällen, där köttbesiktningstvång är infört och
kontrollslakteri finnes, föreskriven besiktning enligt av kungl, medicinalstyrelsen
fastställd taxa skall verkställas å kontrollslakteriet och sådant samhälle
befrias från skyldigheten att hålla besiktningsningsveterinär m. m. enligt
vad i lagen av den 11 maj 1934 angående köttbesiktning och slakthus är
föreskrivet, och att förslag härom framlägges till nästkommande riksdag.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionen
från medicinalstyrelsen, Sveriges slakteriförbund och svenska stadsförbundet.
Jämlikt 2 § 3 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning
och slakthus skola i samhälle med köttbesiktningstvång genom samhällets
försorg och på dess bekostnad finnas anställt nödigt antal besiktningsveterinärer
och vara vidtagna de övriga åtgärder, som erfordras för att
köttbesiktning inom samhället må kunna äga rum utan större vare sig tidsutdräkt
eller annan olägenhet. Denna bestämmelse, som med andra ord innebär
att samhälle med köttbesiktningstvång är skyldigt hålla köttbesiktningsbyrå
för besiktning och stämpling av s. k. landsslaktat kött, d. v. s. annorledes
än å offentligt slakthus eller kontrollslakteri slaktat kött, är emellertid icke
ovillkorlig. Konungen kan nämligen, därest den för samhället erforderliga
köttbesiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas inom annat eller
andra samhällen eller i kontrollslakteri, medgiva befrielse från skyldigheten
att anordna köttbesiktningsbyrå.
Medicinalstyrelsen har i ärendet anfört följande:
Möjligheten att tillämpa köttbesiktningstvång utan egen köttbesiktningsbyrå
hava ett betydande antal samhällen och kommuner begagnat sig av (för
närvarande omkring 740), och ansökningar örn dylik befrielse göras alltjämt
i betydande omfattning. I regel har man därvid träffat överenskommelse med
ett närbeläget samhälle att för det egna samhället (området) erforderlig köttbesiktning
finge försiggå vid det andra samhällets köttbesiktningsbyrå. I
några fall har man träffat överenskommelse med ett närbeläget kontrollslakteri,
att besiktningen finge verkställas därstädes genom slakteriets försorg (ge
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 47. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
nom därvarande besiktningsveterinär) och på slakteriets bekostnad. Så är
förhållandet med städerna Arvika och Eksjö samt Hallsbergs köping, vilka
erhållit Kungl. Maj:t befrielse från skyldigheten anordna egen köttbesiktningsbyrå
tillsvidare, så länge besiktningen enligt träffad överenskommelse
får utföras vid respektive kontrollslakterier (nr 94 i Arvika, nr 50 i Eksjö
och nr 59 i Hallsberg). Så vitt styrelsen har sig bekant bär framställning icke
gjorts av några andra samhällen örn befrielse från skyldigheten att anordna
köttbesiktningsbyrå mot det att den erforderliga köttbesiktningen finge försiggå
i kontrollslakteriet. När motionärerna framhålla att »för städernas del
torde sådan dispens praktiskt taget icke lämnas för närvarande», så torde
detta påstående icke vara med verkligheten överensstämmande, därest därmed
avsetts att angiva att Kungl. Majit icke skulle bevilja gjorda ansökningar
om befrielse, då köttbesiktningen hänvisats till kontrollslakteri. Samtliga hittills
gjorda, till styrelsen för avgivande av underdånigt utlåtande remitterade
framställningar örn dylik befrielse hava bifallits av Kungl. Majit Förtegen
del torde styrelsen komma att tillstyrka sådana ansökningar, då avståndet
från samhället till kontrollslakteriet icke är alltför stort (= för stora svårigheter
för yrkesidkarna), slakteriet har för ändamålet lämpliga lokaler samt
överenskommelse härom träffats mellan samhället och slakteriet. Detta senare
villkor torde vara av väsentlig betydelse. A ena sidan torde det nämligen
icke vara lämpligt att tvinga ett samhälle att emot dess egen önskan
överlämna omhänderhavandet av dess köttkontroll till ett enskilt företag, och
å andra sidan torde dylikt enskilt företag (kontrollslakteri^ icke böra åläggas
skyldighet att verkställa kommunal köttbesiktning, även då detta skulle medföra
avsevärda förluster för slakteriet, t. ex. på grund av att verksamheten
med den kommunala besiktningen bleve förlustbringande till följd av allt för
ringa omfattning av rörelsen eller på grund av nödvändigheten att uppföra
nybyggnader i sådana fall, då slakteriet icke har för den kommunala besiktningen
lämpliga lokaler.
Beträffande det av motionärerna framkastade förslaget att taxa å avgifter
för köttbesiktning skulle fastställas av medicinalstyrelsen i stället för som
hittills av Kungl. Majit, torde tiden nu vara inne för en dylik omläggning.
Genom inryckandet i nuvarande slakthuslag av bestämmelsen att de fastställda
avgifterna icke få överstiga en (av Konungen) för varje år fastställd
maximitaxa har skapats garanti för att avgifterna icke bliva oskäligt höga.
Enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser skall ansökan örn förnyad
köttbesiktningstaxa åtföljas av statförslag för det kommande året ävensom
av redovisning enligt fastställda formulär för de med besiktningsverksamheten
förenade inkomsterna och utgifterna dels under närmast föregående
år och dels under den gångna delen av det löpande året, varvid skall tillses
att med tillämpning av den fastställda taxan eventuellt uppkommet överskott
icke användes för annat ändamål än till täckande av kostnaderna för
köttbesiktningen följande år.
Efter genomförandet av det sålunda tillämpade förfaringssättet vid förnyelse
av köttbesiktningstaxorna har det visat sig, att Kungl. Majit vid fastställandet
av taxorna med ytterst få undantag fastställt de medicinalstyrelsen
förordade avgiftsbeloppen. Vid sådant förhållande torde det numera fa anses
alltför omständligt att Kungl. Majit betungas med fastställandet av andra
köttbesiktningstaxor än den för varje år förnyade maximitaxan, utan torde
detta kunna anförtros åt medicinalstyrelsen.
Under åberopande av ovanstående får styrelsen hemställa, att utskottet
ville i sitt utlåtande över den väckta motionen endast på så sätt tillstyrka bifall
till densamma att utskottet föreslår riksdagen att i underdånig skrivelse
göra framställning örn sådan ändring av 8 § 1 mom. slakthuslagen att detta
moment erhåller följande lydelse: 1 mom. För köttbesiktning----■
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
3
äger samhället eller kommunen uppbära avgifter enligt taxa, som medicinalstyrelsen
fastställer för minst ett år i sänder. Förslag------i riket
och som angives uti av Konungen för varje år fastställd maximitaxa.
Sveriges slakteriförbunds utlåtande är av följande lydelse:
I motionen påpekade förhållande örn en allt mindre frekvens vid besiktningsbyråerna
är naturlig och förklarlig, beroende pa att producenterna i
stigande utsträckning finna det fördelaktigt att ansluta sig till slakteriföreningarna
samt att dessa av ekonomiska och hygieniska skäl anskaffa lämpliga
slakterier, varest djuren kunna både slaktas och besiktigas på samma
plats. En utredning i vad mån köttsbesiktningsbyråerna i större utsträckning
än vad nu är fallet lämpligen kunna förläggas till kontrollslakterier, torde
med anledning av de senaste årens utveckling vara behövlig.
Svenska stadsförbundet bar anfört följande:
Den i motionen behandlade frågan har redan nu betydelse för ett ej ringa
antal städer och andra till stadsförbundet anslutna samhällen, och man synes
ha anledning räkna med ytterligare nyanläggningar av kontrollslakterier, som
kunna göra frågan aktuell för ännu flera av förbundets medlemmar. . Kontrollslakteriernas
antal utgjorde vid senaste årsskiftet 54, varav 34 i eller
omedelbart invid 33 städer (Kristianstad: 2 slakterier) och de övriga på 20
andra orter, huvudsakligen köpingar eller municipalsamhällen. Vad angår
städerna ha 17 av dessa slakterier tillkommit under de senaste fem åren.
För att närmare klarlägga verkningarna i åsyftade hänseende av kontrollslakteriernas
verksamhet har förbundets byrå införskaffat vissa uppgifter
från ifrågakommande städer. Först bör då nämnas, att två av dessa, nämligen
Arvika och Eksjö, liksom även en köping, Hallsberg, utverkat befrielse
från skyldigheten att hålla besiktningsbyrå just med hänsyn till förefintliglieten
av kontrollslakterier därstädes. Jämlikt köttbesiktningslagen 2 § 3
mom. äger Konungen medgiva sådan befrielse där den för samhället erforderliga
besiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas i kontrollslakteri,
och enligt från medicinalstyrelsen inhämtad uppgift har befrielsen
i nu nämnda fall medgivits på denna grund.
Beträffande de övriga städer, där kontrollslaktericr tillkommit först under
de senaste fem åren, lia införskaffats bl. a. uppgifter örn totala beloppen årligen
influtna avgifter till deras köttbesiktningsbyråer före och efter slakteriernas
tillkomst. En sammanställning härav bifogas (bilaga A). Därav
framgår, att i flertalet fall en mycket ansenlig minskning av besiktningsbyråernas
inkomster inträtt från slakteriernas tillkomst. Beträffande Umeå,
där slakteriet börjat sin verksamhet så nyligen, att sammanställningens siffror
ej ge möjlighet till någon jämförelse, har särskilt inhämtats, att byråns
inkomster under månaderna därefter varit avsevärt mindre än förut. Att
märka är också, att åtskilliga av dessa städer — såsom av anmärkningar till
sammanställningen framgår — numera nödgats höja taxeavgifterna för besiktningen
så långt gällande maximibestämmelser medgiva.
I fråga örn de städer åter, där de nuvarande kontrollslakterierna existerat
sedan längre tid, har det icke synts böra ifrågasättas att söka erhålla uppgifter
för belysande av verkningarna just av slakteriernas tillkomst. Det
torde emellertid vara eli faktum, att den starka utvecklingen under de senaste
åren av slaktdjursproducentcrnas föreningsrörelse betytt även en avsevärd
ökning av verksamheten vid nu ifrågavarande slakterier. Med hänsyn
härtill lia uppgifter begärts örn de i besiktningsavgifter årligen influtna
beloppen till dessa städers besiktningsbyråer för åren 1931—1938. För belysande
av städernas möjligheter att kunna finansiera byråernas verksamhet
med avgiftsinkomsterna lia i dessa fall också begärts uppgifter örn de
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
årliga kostnaderna för besiktningsbyråerna under samma tid. En sammanställning
härav •— avseende såväl inkomster som utgifter — bifogas likaledes
(bilaga B). Den har, liksom i fråga om de nyss behandlade städerna,
kompletterats med anmärkningar örn bl. a. taxeavgifternas storlek. Av densamma
framgår, att besiktningsbyråernas inkomster i nästan alla fall minskats
under perioden och att minskningen i en del fall varit mycket betydande.
Den visar ock, att de av minskningen särskilt drabbade städerna
visserligen lyckats, mer än man kunnat vänta, åstadkomma beskärningar av
utgifterna för sina besiktningsbyråer, men att resultatet dock i flera fall
blivit underskott för de senaste åren.
Det har också synts vara av visst intresse att påvisa, att besiktningsbyråerna
redan nu i åtskilliga av de ifrågakommande städerna äro förlagda till
slakterierna, ehuru städerna alltjämt ha ansvaret för besiktningen. Såsom
framgår av anmärkningar till de båda sammanställningarna är detta förhållandet
i 12 av de städer, för vilka uppgifter där lämnats. I betydande
utsträckning anlitas i dessa fall personal, som är anställd vid slakteriet,
även för besiktningsbyråns arbete. Uppgörelserna mellan dessa städer och
slakterierna angående besiktningen äro av synnerligen skiftande innebörd.
I ett fall, Kalmar, gäller ett tioårigt avtal från den 1 oktober 1935, enligt
vilket slakteriet har att utan kostnad för staden ombesörja besiktningen
för dess räkning mot att detsamma äger åtnjuta de för besiktningen inflytande
avgifterna. För övrigt torde de olika uppgörelserna härvidlag få
ses i samband med den ekonomiska medverkan vid slakteriets anläggning
eller andra förmåner, som lämnats detta från stadens sida i åtminstone
flertalet av ifrågavarande fall. I ytterligare några städer har förläggning av
besiktningsbyrån till slakteriet ifrågasatts.
Såsom man kunnat förutse, har den sålunda förebragta utredningen bestyrkt,
att omsättningen vid ett ej ringa antal kommunala köttbesiktningsbyråer
minskats i betydande mån på grund av den avsevärt ökade omfattning,
vari numera kontrollslakterier anlitas av slaktdjursproducenterna. I åtskilliga
fall synes denna omsättning numera vara så ringa, att ett bibehållande
av nämnda byråer i dessa fall måste anses oekonomiskt, i den mån den på
dem ankommande besiktningen utan olägenhet skulle kunna förläggas till i
orten förefintliga kontrollslakterier. Då möjligheten att trots den minskade
omsättningen finansiera besiktningsbyråernas verksamhet genom höjning av
besiktningsavgifterna är begränsad, få resp. samhällen i dessa fall bestrida
en del av kostnaderna för byråerna. Ur deras synpunkt är det därför givetvis
ett önskemal, att de örn möjligt bliva fritagna från ansvaret för besiktningen.
Då man synes få antaga, att besiktningens förläggande till kontrollslakterierna
i mångå fall skulle kunna medgiva en sänkning av nu vid ifrågakommande
byråer utgående avgifter, torde en sådan anordning också kunna innebära
fördel för producenterna. Sannolikt kunde därmed dessutom följa att besiktningen
i en del fall bleve bekvämare ordnad till fördel likaledes för producenterna.
Vid en del besiktningsbyråer med mycket ringa omsättning torde
nämligen öppethållandet hava inskränkts så långt, att byråerna knappast
kunna anses tillfredsställande fylla sin uppgift. Däremot synes man få förutsätta,
att slakterierna skulle kunna utan särskilda kostnader bättre tillgodose
producenternas krav härvidlag.
Å andra sidan kan man ej gärna bortse ifrån att kontrollslakterierna äro
privata företag och i regel ägas av producentsammanslutningar, som stå i
konkurrentställning till dem som torde utgöra huvudparten av besiktningsbyråernas
kundkrets. Det förhållandet, att dessa sammanslutningar här och
var sökt utverka besiktningsbyråernas förläggning till sina slakterier, torde
svårligen kunna förklaras, om man icke får antaga att de väntat fördel av
sådan förläggning för sina organisationssträvanden. I flera städer ha veder
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
5
börande kommunala myndigheter med hänsyn härtill i olika sammanhang
uttalat sig mot dylik förläggning eller i vart fall mot ett fullständigt överlåtande
av besiktningsuppgiften på slakterierna. Man har icke ansett det
tillbörligt att från stadens sida medverka till en förändring, som synes kunna
vara till fördel för den ena av ifrågavarande parter gent emot den andra,
och detta så mycket mindre som åtgärden befarats kunna underlätta tillkomsten
av en monopolställning för sagda producentsammanslutningar med
därav följande olägenheter för stadsinvånarna. Härvid bör emellertid också
erinras, att å andra sidan åtskilliga städer redan funnit sig böra förlägga
sina besiktningsbyråer till därstädes belägna kontrollslakterier, samt att
två städer och en köping t. o. m. anlitat möjligheten att utverka befrielse
från skyldigheten att hålla besiktningsbyrå med motivering att den för dem
erforderliga besiktningen kan utan olägenhet verkställas i kontrollslakteri.
Med hänsyn till det nu anförda finner sig styrelsen visserligen böra tillstyrka
en utredning i motionens syfte. Men tillika synes böra understrykas
angelägenheten av att här sist berörda synpunkter bliva vid utredningen
vederbörligen beaktade. Särskilt torde vid utredningen böra övervägas, örn
det kan anses ifrågakomma att ålägga kontrollslakterierna sådan förpliktelse,
som föreslagits, under förutsättning att resp. samhälle finner sig böra
avstå från hållandet av besiktningsbyrå.
Utskottet får till en början erinra om att slakthuslagens bestämmelse om
skyldighet för samhälle med köttbesiktningstvång att hålla köttbesiktningsbyrå
icke är ovillkorlig. Konungen kan nämligen, därest den för samhället
erforderliga besiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas inom annat
eller andra samhällen eller i kontrollslakteri, medgiva befrielse från
skyldigheten att anordna besiktningsbyrå. Enligt vad medicinalstyrelsen
meddelat har dylik dispens lämnats i ett betydande antal fall — hittills omkring
740. Därvid har i regel träffats överenskommelse med närbeläget
samhälle att få anlita dettas köttbesiktningsbyrå; i tre fall har emellertid
överenskommelsen gällt i det egna samhället beläget kontrollslakteri.
Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att det icke mött
svårighet att i erforderlig utsträckning erhålla dispens, varom här är fråga.
Enligt utskottets mening synes det vara lämpligt, att vederbörande samhälle
må söka ordna sin köttbesiktningsfråga såsom bäst passar. Då dessutom
den praxis på området, som utvecklat sig, synes tillgodose motionärernas
önskemål örn köttbesiktning å kontrollslakteri, finner följaktligen utskottet
icke anledning föreligga att tillstyrka den i motionen föreslagna lagändringen,
varigenom komme atl bestämmas att köttbesiktning .skulle verkställas
å förefintligt kontrollslakteri.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen II: 166 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Slockholm deri 20 april 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. .1 .IOHANSSON.
Utskottet.
Närvarande: se nicmorisil nr 46.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga A
(Sv. stadsförbundets yttrande).
Totala beloppen årligen influtna avgifter1 åren 1931—1938 till köttbesiktningsbyråerna 1 vissa städer, där kontrollslakterier
tillkommit under perioden.
Totala
beloDnen
influtna avgifter
Anmärkninga
r
Stad
ang. tidpunk-
ang. taxeavgifternas storlek
(utom beträffande obetydliga
förändringar)
äng. byråns belägenhet
inom slakteriet eller
icke
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
ten för slak- teriets till- komst
Örebro ......
—
—
2
45,588
34,018
28,861
41,395
31,330
sept. 1936
Höjningar 1937. Sänkningar 1938,
under maximibeloppen.
Ej i slakteriet.
Uppsala ____
56,232
56,277
47,761
50,127
39,062
31,505
33,248
29,709
9 juli 1935
Höjningar 1935—1937. I stort
sett maximiavgifter 1937 och
1938.
D » »
Västerås ....
30,440
30,851
27,261
24,407
14,143
14,209
15,761
14,408
1935
Med få undantag maximiavgif- ter från 1935.
» » »
Jönköping ..
21,309
17,887
19,086
22,260
18,783
16,303
23,191
21,674
1934
Höjningar 1935 och 1937. Maxi- miavgifter från 1937.
» » T>
Trollhättan ..
18,429
19,458
17,235
18,129
17,320
11,969
12,799
11,201
mars 1936
Avgifter 1938 under maximibe- loppen.
I slakteriet sedan dettas
tillkomst.
Kristinehamn
—
—
—
—
—
3
6,105
5,599
sept. 1936
(Maximiavgifter för 1939.)
I slakteriet sedan dettas
tillkomst.
Umeå ......
—
—
—
—
—
20,276
25,285
19,866
sept. 1938
Ej i slakteriet.
Västervik....
11,797
17,145
18,557
14,129
12,618
9,003
6,807
6,360
juli 1936
Maximiavgifter från 1935.
I slakteriet sedan dettas
tillkomst.
Tranås ......
26,596
21,743
30,084
30,550
25,619
28,196
26,955
13,813
1 sept. 1937
Höjningar 1933 och 1935—1938.
(Maximiavgifter för 1939.)
I slakteriet sedan dettas
tillkomst.
Motala......
18,926
16,853
16,989
15,757
12,889
6,885
7,041
6,211
1936
Maximiavgifter (åtminstone de
senaste åren).
X slakteriet sedan 1 jan.
1937.
Norrtälje____
—
—
14,810
13,327
9,017
11,132
10,949
9,242
1 juli 1935
Höjningar 1936. Avgifter 1938
under maximibeloppen.
Ej i slakteriet.
Strängnäs____
10,780
10,964
14,330
19,704
11,014
19,575
2,029
1,477
1937
Maximiavgifter från 1937.
I slakteriet sedan 1 juli
1937.
Vetlanda ....
17,327
17,318
17,580
17,538
13,481
15,979
11,860
10,019
1 april 1937
Höjningar 1936 och 1937. (Maxi- miavgifter för 1939.)
I slakteriet sedan dettas
tillkomst.
Vimmerby ..
14,699
13,119
19,801
12,561
8,839
7,303
6,495
1 okt. 1935
Höjningar 1934. Sänkningar 1938,
under maximibeloppen.
I slakteriet sedan dettas
tillkomst.
1 Ovisst om för vissa städer medräknats eller icke medräknats avgifter (merendels till obetydliga belopp) för nyttjande av våginrättning
vid besiktningsbyrån; dessa avgifter ej medräknade för Uppsala.
2 Besiktningstvång infört i slutet av 1933.
3 » »i sept. 1936.
Cfc
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga B
(Sv. stadsförbundets yttrande).
Köttbesiktningsbyråernas inkomster och utgifter åren 1931—1938 i vissa städer, där kontrollslakterier funnits under
hela perioden.
Stad
Inkomster resp. utgifter
Anmärkning
ang. taxeavgifternas storlek
(utom beträffande obetydliga
förändringar
a r
äng. byråns be- lägenhet inom slak- teriet eller icke
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Halmstad ...
ink.
14,750
15,990
14,452
16,111
17,895
17,387
14,878
11,606
Höjningar 1934 och 1937. Avgif-
Ej i slakteriet.
utg.
15,596
15,465
15,231
16,969
15,389
16,491
17,302
17,437
ter 1938 under maximibeloppen.
j Kalmar.....
ink.
—
—
—
—
besiktn.-
14,432
14.148
13,107
Avgifter 1938 under maximibe-
I slakteriet alltifrån
utg.
—
—
—
—
tvång inf. 1/io)
14,432
14,148
13,332
loppen.
besiktningstvång-
ets införande.
Landskrona .
ink.
18,115
15,278
16,775
16,226
15,821
15,783
13,734
10,256
Höjningar 1933—1935. Maximi-
I slakteriet alltifrån
utg.
17,874
17,669
17,318
16,485
15,498
15,083
14,575
13,642
avgifter från 1935.
besiktningstvång-
ets införande.
Uddevalla...
ink.
25,600
22,699
19,020
17,452
18,286
13,338
13,685
9,730
Sänkningar 1932—1934. Höjningar
Ej i slakteriet.
utg.
23,793
21,996
20.255
20,117
19,003
17,326
13,715
10,976
1935. Maxirpiavgifter från 1935.
| Kristianstad.
ink.
30,579
26,870
30,950
27,865
25,170
28,032
35,810
27,980
» > >
utg.
27,775
34.327
27,593
27,224
25,669
24,680
27,534
26,066
Trelleborg ...
ink.
11,065
8,520
6,121
5,729
7,914
7,300
7,294
6,216
Sänkningar 1932. Höjningar 1935
> » >
utg.
9*620
9,390
10,000
8,983
8,454
8,792
8,081
7,204
och 1936. (I det allra närmaste
maximiavgifter för 1939.)
Nyköping ...
ink.
13,809
12,266
13,328
12,401
Avgifter under maximibeloppen.
I slakteriet sedan
utg.
9,560
13,987
14,238
12,167
början av 1920-tal.
Visby........
ink.
—
—
—
—
(besiktn.
11,858
10,269
10,612
Avgifter under maximibeloppen.
Ej i slakteriet.
utg.
—
—
—
—
tvång inf.''/?)
9,105
9,502
10,345
Ystad.......
ink.
15,060
15,162
13,507
11,601
8,927
8,020
8,455
9,347
Maximiavgifter från 1935.
1> D >
utg.
15,138
15,215
13,750
11,883
11,526
11,310
11,567
11,985
Varberg.....
ink.
11,565
9,126
9,336
8,752
9,027
8,909
11,687
8,584
Höjningar 1936 och 1937. Maxi-
» » T>
utg.
11,722
12,061
11,585
10,753
9,646
9,014
12,079
8,665
miavgifter från 1937.
Skara.......
ink.
—
(besiktn.-
9,442
9,173
7,093
8,657
9,376
9,489
Sänkningar 1935. Maximiavgifter
> » >
utg.
—
tvång inf. */io)
9,765
8,984
8,834
9,330
9,800
9,093
från 1935.
Falkenberg .
ink.
16,194
14,886
11,467
8,641
7,894
5,819
6,002
3,805
Sänkningar 1934. Höjningar 1935—
> » >
utg.
13,332
13,749
12,169
11,214
10,348
9,170
8,551
7,169
1937. Avgifter under maximibe-
loppen.
Eslöv .... ''. .
ink.
8,441
7,840
6,769
5,463
4,815
3,885
4,160
4,079
Sänkningar 1934. Maximiavgifter
I slakteriet sedan
utg.
7,346
7,123
6,410
6,410
6,410
6,480
6,441
6,127
1935. Därefter oförändrade av-
1927.
gifter.
Ängelholm .
ink.
12,762
12,980
12,742
11,539
8,231
8,112
10,363
6,943
Sänkning 1935. Maximiavgifter
Ej i slakteriet.
utg.
12,246
12,341
13,866
12,557
11,155
8,965
8,656
8,583
1935—1937. Vissa avgifter något
under maximibeloppen 1938.
Värnamo ...
ink.
8,885
9,922
8,115
7,922
6,986
9,205
12,529
9,789
T> » »
utg.
9,769
8,303
8,104
8,278
8,527
8,564
8,705
8,754
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.