Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och slakthus.

1939-04-20 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:47, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och slakthus.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om

viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och

slakthus.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 166, av herr Andersson i Falkenberg m. fl. har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning huruvida

icke inom sådana samhällen, där köttbesiktningstvång är infört och

kontrollslakteri finnes, föreskriven besiktning enligt av kungl, medicinalstyrelsen

fastställd taxa skall verkställas å kontrollslakteriet och sådant samhälle

befrias från skyldigheten att hålla besiktningsningsveterinär m. m. enligt

vad i lagen av den 11 maj 1934 angående köttbesiktning och slakthus är

föreskrivet, och att förslag härom framlägges till nästkommande riksdag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionen

från medicinalstyrelsen, Sveriges slakteriförbund och svenska stadsförbundet.

Jämlikt 2 § 3 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning

och slakthus skola i samhälle med köttbesiktningstvång genom samhällets

försorg och på dess bekostnad finnas anställt nödigt antal besiktningsveterinärer

och vara vidtagna de övriga åtgärder, som erfordras för att

köttbesiktning inom samhället må kunna äga rum utan större vare sig tidsutdräkt

eller annan olägenhet. Denna bestämmelse, som med andra ord innebär

att samhälle med köttbesiktningstvång är skyldigt hålla köttbesiktningsbyrå

för besiktning och stämpling av s. k. landsslaktat kött, d. v. s. annorledes

än å offentligt slakthus eller kontrollslakteri slaktat kött, är emellertid icke

ovillkorlig. Konungen kan nämligen, därest den för samhället erforderliga

köttbesiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas inom annat eller

andra samhällen eller i kontrollslakteri, medgiva befrielse från skyldigheten

att anordna köttbesiktningsbyrå.

Medicinalstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Möjligheten att tillämpa köttbesiktningstvång utan egen köttbesiktningsbyrå

hava ett betydande antal samhällen och kommuner begagnat sig av (för

närvarande omkring 740), och ansökningar örn dylik befrielse göras alltjämt

i betydande omfattning. I regel har man därvid träffat överenskommelse med

ett närbeläget samhälle att för det egna samhället (området) erforderlig köttbesiktning

finge försiggå vid det andra samhällets köttbesiktningsbyrå. I

några fall har man träffat överenskommelse med ett närbeläget kontrollslakteri,

att besiktningen finge verkställas därstädes genom slakteriets försorg (ge
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 47. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

nom därvarande besiktningsveterinär) och på slakteriets bekostnad. Så är

förhållandet med städerna Arvika och Eksjö samt Hallsbergs köping, vilka

erhållit Kungl. Maj:t befrielse från skyldigheten anordna egen köttbesiktningsbyrå

tillsvidare, så länge besiktningen enligt träffad överenskommelse

får utföras vid respektive kontrollslakterier (nr 94 i Arvika, nr 50 i Eksjö

och nr 59 i Hallsberg). Så vitt styrelsen har sig bekant bär framställning icke

gjorts av några andra samhällen örn befrielse från skyldigheten att anordna

köttbesiktningsbyrå mot det att den erforderliga köttbesiktningen finge försiggå

i kontrollslakteriet. När motionärerna framhålla att »för städernas del

torde sådan dispens praktiskt taget icke lämnas för närvarande», så torde

detta påstående icke vara med verkligheten överensstämmande, därest därmed

avsetts att angiva att Kungl. Majit icke skulle bevilja gjorda ansökningar

om befrielse, då köttbesiktningen hänvisats till kontrollslakteri. Samtliga hittills

gjorda, till styrelsen för avgivande av underdånigt utlåtande remitterade

framställningar örn dylik befrielse hava bifallits av Kungl. Majit Förtegen

del torde styrelsen komma att tillstyrka sådana ansökningar, då avståndet

från samhället till kontrollslakteriet icke är alltför stort (= för stora svårigheter

för yrkesidkarna), slakteriet har för ändamålet lämpliga lokaler samt

överenskommelse härom träffats mellan samhället och slakteriet. Detta senare

villkor torde vara av väsentlig betydelse. A ena sidan torde det nämligen

icke vara lämpligt att tvinga ett samhälle att emot dess egen önskan

överlämna omhänderhavandet av dess köttkontroll till ett enskilt företag, och

å andra sidan torde dylikt enskilt företag (kontrollslakteri^ icke böra åläggas

skyldighet att verkställa kommunal köttbesiktning, även då detta skulle medföra

avsevärda förluster för slakteriet, t. ex. på grund av att verksamheten

med den kommunala besiktningen bleve förlustbringande till följd av allt för

ringa omfattning av rörelsen eller på grund av nödvändigheten att uppföra

nybyggnader i sådana fall, då slakteriet icke har för den kommunala besiktningen

lämpliga lokaler.

Beträffande det av motionärerna framkastade förslaget att taxa å avgifter

för köttbesiktning skulle fastställas av medicinalstyrelsen i stället för som

hittills av Kungl. Majit, torde tiden nu vara inne för en dylik omläggning.

Genom inryckandet i nuvarande slakthuslag av bestämmelsen att de fastställda

avgifterna icke få överstiga en (av Konungen) för varje år fastställd

maximitaxa har skapats garanti för att avgifterna icke bliva oskäligt höga.

Enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser skall ansökan örn förnyad

köttbesiktningstaxa åtföljas av statförslag för det kommande året ävensom

av redovisning enligt fastställda formulär för de med besiktningsverksamheten

förenade inkomsterna och utgifterna dels under närmast föregående

år och dels under den gångna delen av det löpande året, varvid skall tillses

att med tillämpning av den fastställda taxan eventuellt uppkommet överskott

icke användes för annat ändamål än till täckande av kostnaderna för

köttbesiktningen följande år.

Efter genomförandet av det sålunda tillämpade förfaringssättet vid förnyelse

av köttbesiktningstaxorna har det visat sig, att Kungl. Majit vid fastställandet

av taxorna med ytterst få undantag fastställt de medicinalstyrelsen

förordade avgiftsbeloppen. Vid sådant förhållande torde det numera fa anses

alltför omständligt att Kungl. Majit betungas med fastställandet av andra

köttbesiktningstaxor än den för varje år förnyade maximitaxan, utan torde

detta kunna anförtros åt medicinalstyrelsen.

Under åberopande av ovanstående får styrelsen hemställa, att utskottet

ville i sitt utlåtande över den väckta motionen endast på så sätt tillstyrka bifall

till densamma att utskottet föreslår riksdagen att i underdånig skrivelse

göra framställning örn sådan ändring av 8 § 1 mom. slakthuslagen att detta

moment erhåller följande lydelse: 1 mom. För köttbesiktning----■

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

3

äger samhället eller kommunen uppbära avgifter enligt taxa, som medicinalstyrelsen

fastställer för minst ett år i sänder. Förslag------i riket

och som angives uti av Konungen för varje år fastställd maximitaxa.

Sveriges slakteriförbunds utlåtande är av följande lydelse:

I motionen påpekade förhållande örn en allt mindre frekvens vid besiktningsbyråerna

är naturlig och förklarlig, beroende pa att producenterna i

stigande utsträckning finna det fördelaktigt att ansluta sig till slakteriföreningarna

samt att dessa av ekonomiska och hygieniska skäl anskaffa lämpliga

slakterier, varest djuren kunna både slaktas och besiktigas på samma

plats. En utredning i vad mån köttsbesiktningsbyråerna i större utsträckning

än vad nu är fallet lämpligen kunna förläggas till kontrollslakterier, torde

med anledning av de senaste årens utveckling vara behövlig.

Svenska stadsförbundet bar anfört följande:

Den i motionen behandlade frågan har redan nu betydelse för ett ej ringa

antal städer och andra till stadsförbundet anslutna samhällen, och man synes

ha anledning räkna med ytterligare nyanläggningar av kontrollslakterier, som

kunna göra frågan aktuell för ännu flera av förbundets medlemmar. . Kontrollslakteriernas

antal utgjorde vid senaste årsskiftet 54, varav 34 i eller

omedelbart invid 33 städer (Kristianstad: 2 slakterier) och de övriga på 20

andra orter, huvudsakligen köpingar eller municipalsamhällen. Vad angår

städerna ha 17 av dessa slakterier tillkommit under de senaste fem åren.

För att närmare klarlägga verkningarna i åsyftade hänseende av kontrollslakteriernas

verksamhet har förbundets byrå införskaffat vissa uppgifter

från ifrågakommande städer. Först bör då nämnas, att två av dessa, nämligen

Arvika och Eksjö, liksom även en köping, Hallsberg, utverkat befrielse

från skyldigheten att hålla besiktningsbyrå just med hänsyn till förefintliglieten

av kontrollslakterier därstädes. Jämlikt köttbesiktningslagen 2 § 3

mom. äger Konungen medgiva sådan befrielse där den för samhället erforderliga

besiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas i kontrollslakteri,

och enligt från medicinalstyrelsen inhämtad uppgift har befrielsen

i nu nämnda fall medgivits på denna grund.

Beträffande de övriga städer, där kontrollslaktericr tillkommit först under

de senaste fem åren, lia införskaffats bl. a. uppgifter örn totala beloppen årligen

influtna avgifter till deras köttbesiktningsbyråer före och efter slakteriernas

tillkomst. En sammanställning härav bifogas (bilaga A). Därav

framgår, att i flertalet fall en mycket ansenlig minskning av besiktningsbyråernas

inkomster inträtt från slakteriernas tillkomst. Beträffande Umeå,

där slakteriet börjat sin verksamhet så nyligen, att sammanställningens siffror

ej ge möjlighet till någon jämförelse, har särskilt inhämtats, att byråns

inkomster under månaderna därefter varit avsevärt mindre än förut. Att

märka är också, att åtskilliga av dessa städer — såsom av anmärkningar till

sammanställningen framgår — numera nödgats höja taxeavgifterna för besiktningen

så långt gällande maximibestämmelser medgiva.

I fråga örn de städer åter, där de nuvarande kontrollslakterierna existerat

sedan längre tid, har det icke synts böra ifrågasättas att söka erhålla uppgifter

för belysande av verkningarna just av slakteriernas tillkomst. Det

torde emellertid vara eli faktum, att den starka utvecklingen under de senaste

åren av slaktdjursproducentcrnas föreningsrörelse betytt även en avsevärd

ökning av verksamheten vid nu ifrågavarande slakterier. Med hänsyn

härtill lia uppgifter begärts örn de i besiktningsavgifter årligen influtna

beloppen till dessa städers besiktningsbyråer för åren 1931—1938. För belysande

av städernas möjligheter att kunna finansiera byråernas verksamhet

med avgiftsinkomsterna lia i dessa fall också begärts uppgifter örn de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

årliga kostnaderna för besiktningsbyråerna under samma tid. En sammanställning

härav •— avseende såväl inkomster som utgifter — bifogas likaledes

(bilaga B). Den har, liksom i fråga om de nyss behandlade städerna,

kompletterats med anmärkningar örn bl. a. taxeavgifternas storlek. Av densamma

framgår, att besiktningsbyråernas inkomster i nästan alla fall minskats

under perioden och att minskningen i en del fall varit mycket betydande.

Den visar ock, att de av minskningen särskilt drabbade städerna

visserligen lyckats, mer än man kunnat vänta, åstadkomma beskärningar av

utgifterna för sina besiktningsbyråer, men att resultatet dock i flera fall

blivit underskott för de senaste åren.

Det har också synts vara av visst intresse att påvisa, att besiktningsbyråerna

redan nu i åtskilliga av de ifrågakommande städerna äro förlagda till

slakterierna, ehuru städerna alltjämt ha ansvaret för besiktningen. Såsom

framgår av anmärkningar till de båda sammanställningarna är detta förhållandet

i 12 av de städer, för vilka uppgifter där lämnats. I betydande

utsträckning anlitas i dessa fall personal, som är anställd vid slakteriet,

även för besiktningsbyråns arbete. Uppgörelserna mellan dessa städer och

slakterierna angående besiktningen äro av synnerligen skiftande innebörd.

I ett fall, Kalmar, gäller ett tioårigt avtal från den 1 oktober 1935, enligt

vilket slakteriet har att utan kostnad för staden ombesörja besiktningen

för dess räkning mot att detsamma äger åtnjuta de för besiktningen inflytande

avgifterna. För övrigt torde de olika uppgörelserna härvidlag få

ses i samband med den ekonomiska medverkan vid slakteriets anläggning

eller andra förmåner, som lämnats detta från stadens sida i åtminstone

flertalet av ifrågavarande fall. I ytterligare några städer har förläggning av

besiktningsbyrån till slakteriet ifrågasatts.

Såsom man kunnat förutse, har den sålunda förebragta utredningen bestyrkt,

att omsättningen vid ett ej ringa antal kommunala köttbesiktningsbyråer

minskats i betydande mån på grund av den avsevärt ökade omfattning,

vari numera kontrollslakterier anlitas av slaktdjursproducenterna. I åtskilliga

fall synes denna omsättning numera vara så ringa, att ett bibehållande

av nämnda byråer i dessa fall måste anses oekonomiskt, i den mån den på

dem ankommande besiktningen utan olägenhet skulle kunna förläggas till i

orten förefintliga kontrollslakterier. Då möjligheten att trots den minskade

omsättningen finansiera besiktningsbyråernas verksamhet genom höjning av

besiktningsavgifterna är begränsad, få resp. samhällen i dessa fall bestrida

en del av kostnaderna för byråerna. Ur deras synpunkt är det därför givetvis

ett önskemal, att de örn möjligt bliva fritagna från ansvaret för besiktningen.

Då man synes få antaga, att besiktningens förläggande till kontrollslakterierna

i mångå fall skulle kunna medgiva en sänkning av nu vid ifrågakommande

byråer utgående avgifter, torde en sådan anordning också kunna innebära

fördel för producenterna. Sannolikt kunde därmed dessutom följa att besiktningen

i en del fall bleve bekvämare ordnad till fördel likaledes för producenterna.

Vid en del besiktningsbyråer med mycket ringa omsättning torde

nämligen öppethållandet hava inskränkts så långt, att byråerna knappast

kunna anses tillfredsställande fylla sin uppgift. Däremot synes man få förutsätta,

att slakterierna skulle kunna utan särskilda kostnader bättre tillgodose

producenternas krav härvidlag.

Å andra sidan kan man ej gärna bortse ifrån att kontrollslakterierna äro

privata företag och i regel ägas av producentsammanslutningar, som stå i

konkurrentställning till dem som torde utgöra huvudparten av besiktningsbyråernas

kundkrets. Det förhållandet, att dessa sammanslutningar här och

var sökt utverka besiktningsbyråernas förläggning till sina slakterier, torde

svårligen kunna förklaras, om man icke får antaga att de väntat fördel av

sådan förläggning för sina organisationssträvanden. I flera städer ha veder
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

5

börande kommunala myndigheter med hänsyn härtill i olika sammanhang

uttalat sig mot dylik förläggning eller i vart fall mot ett fullständigt överlåtande

av besiktningsuppgiften på slakterierna. Man har icke ansett det

tillbörligt att från stadens sida medverka till en förändring, som synes kunna

vara till fördel för den ena av ifrågavarande parter gent emot den andra,

och detta så mycket mindre som åtgärden befarats kunna underlätta tillkomsten

av en monopolställning för sagda producentsammanslutningar med

därav följande olägenheter för stadsinvånarna. Härvid bör emellertid också

erinras, att å andra sidan åtskilliga städer redan funnit sig böra förlägga

sina besiktningsbyråer till därstädes belägna kontrollslakterier, samt att

två städer och en köping t. o. m. anlitat möjligheten att utverka befrielse

från skyldigheten att hålla besiktningsbyrå med motivering att den för dem

erforderliga besiktningen kan utan olägenhet verkställas i kontrollslakteri.

Med hänsyn till det nu anförda finner sig styrelsen visserligen böra tillstyrka

en utredning i motionens syfte. Men tillika synes böra understrykas

angelägenheten av att här sist berörda synpunkter bliva vid utredningen

vederbörligen beaktade. Särskilt torde vid utredningen böra övervägas, örn

det kan anses ifrågakomma att ålägga kontrollslakterierna sådan förpliktelse,

som föreslagits, under förutsättning att resp. samhälle finner sig böra

avstå från hållandet av besiktningsbyrå.

Utskottet får till en början erinra om att slakthuslagens bestämmelse om

skyldighet för samhälle med köttbesiktningstvång att hålla köttbesiktningsbyrå

icke är ovillkorlig. Konungen kan nämligen, därest den för samhället

erforderliga besiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas inom annat

eller andra samhällen eller i kontrollslakteri, medgiva befrielse från

skyldigheten att anordna besiktningsbyrå. Enligt vad medicinalstyrelsen

meddelat har dylik dispens lämnats i ett betydande antal fall — hittills omkring

740. Därvid har i regel träffats överenskommelse med närbeläget

samhälle att få anlita dettas köttbesiktningsbyrå; i tre fall har emellertid

överenskommelsen gällt i det egna samhället beläget kontrollslakteri.

Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att det icke mött

svårighet att i erforderlig utsträckning erhålla dispens, varom här är fråga.

Enligt utskottets mening synes det vara lämpligt, att vederbörande samhälle

må söka ordna sin köttbesiktningsfråga såsom bäst passar. Då dessutom

den praxis på området, som utvecklat sig, synes tillgodose motionärernas

önskemål örn köttbesiktning å kontrollslakteri, finner följaktligen utskottet

icke anledning föreligga att tillstyrka den i motionen föreslagna lagändringen,

varigenom komme atl bestämmas att köttbesiktning .skulle verkställas

å förefintligt kontrollslakteri.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen II: 166 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Slockholm deri 20 april 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. .1 .IOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se nicmorisil nr 46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A

(Sv. stadsförbundets yttrande).

Totala beloppen årligen influtna avgifter1 åren 1931—1938 till köttbesiktningsbyråerna 1 vissa städer, där kontrollslakterier

tillkommit under perioden.

Totala

beloDnen

influtna avgifter

Anmärkninga

r

Stad

ang. tidpunk-

ang. taxeavgifternas storlek

(utom beträffande obetydliga

förändringar)

äng. byråns belägenhet

inom slakteriet eller

icke

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

ten för slak- teriets till- komst

Örebro ......

—

—

2

45,588

34,018

28,861

41,395

31,330

sept. 1936

Höjningar 1937. Sänkningar 1938,

under maximibeloppen.

Ej i slakteriet.

Uppsala ____

56,232

56,277

47,761

50,127

39,062

31,505

33,248

29,709

9 juli 1935

Höjningar 1935—1937. I stort

sett maximiavgifter 1937 och

1938.

D » »

Västerås ....

30,440

30,851

27,261

24,407

14,143

14,209

15,761

14,408

1935

Med få undantag maximiavgif- ter från 1935.

» » »

Jönköping ..

21,309

17,887

19,086

22,260

18,783

16,303

23,191

21,674

1934

Höjningar 1935 och 1937. Maxi- miavgifter från 1937.

» » T>

Trollhättan ..

18,429

19,458

17,235

18,129

17,320

11,969

12,799

11,201

mars 1936

Avgifter 1938 under maximibe- loppen.

I slakteriet sedan dettas

tillkomst.

Kristinehamn

—

—

—

—

—

3

6,105

5,599

sept. 1936

(Maximiavgifter för 1939.)

I slakteriet sedan dettas

tillkomst.

Umeå ......

—

—

—

—

—

20,276

25,285

19,866

sept. 1938

Ej i slakteriet.

Västervik....

11,797

17,145

18,557

14,129

12,618

9,003

6,807

6,360

juli 1936

Maximiavgifter från 1935.

I slakteriet sedan dettas

tillkomst.

Tranås ......

26,596

21,743

30,084

30,550

25,619

28,196

26,955

13,813

1 sept. 1937

Höjningar 1933 och 1935—1938.

(Maximiavgifter för 1939.)

I slakteriet sedan dettas

tillkomst.

Motala......

18,926

16,853

16,989

15,757

12,889

6,885

7,041

6,211

1936

Maximiavgifter (åtminstone de

senaste åren).

X slakteriet sedan 1 jan.

1937.

Norrtälje____

—

—

14,810

13,327

9,017

11,132

10,949

9,242

1 juli 1935

Höjningar 1936. Avgifter 1938

under maximibeloppen.

Ej i slakteriet.

Strängnäs____

10,780

10,964

14,330

19,704

11,014

19,575

2,029

1,477

1937

Maximiavgifter från 1937.

I slakteriet sedan 1 juli

1937.

Vetlanda ....

17,327

17,318

17,580

17,538

13,481

15,979

11,860

10,019

1 april 1937

Höjningar 1936 och 1937. (Maxi- miavgifter för 1939.)

I slakteriet sedan dettas

tillkomst.

Vimmerby ..

14,699

13,119

19,801

12,561

8,839

7,303

6,495

1 okt. 1935

Höjningar 1934. Sänkningar 1938,

under maximibeloppen.

I slakteriet sedan dettas

tillkomst.

1 Ovisst om för vissa städer medräknats eller icke medräknats avgifter (merendels till obetydliga belopp) för nyttjande av våginrättning

vid besiktningsbyrån; dessa avgifter ej medräknade för Uppsala.

2 Besiktningstvång infört i slutet av 1933.

3 » »i sept. 1936.

Cfc

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga B

(Sv. stadsförbundets yttrande).

Köttbesiktningsbyråernas inkomster och utgifter åren 1931—1938 i vissa städer, där kontrollslakterier funnits under

hela perioden.

Stad

Inkomster resp. utgifter

Anmärkning

ang. taxeavgifternas storlek

(utom beträffande obetydliga

förändringar

a r

äng. byråns be- lägenhet inom slak- teriet eller icke

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Halmstad ...

ink.

14,750

15,990

14,452

16,111

17,895

17,387

14,878

11,606

Höjningar 1934 och 1937. Avgif-

Ej i slakteriet.

utg.

15,596

15,465

15,231

16,969

15,389

16,491

17,302

17,437

ter 1938 under maximibeloppen.

j Kalmar.....

ink.

—

—

—

—

besiktn.-

14,432

14.148

13,107

Avgifter 1938 under maximibe-

I slakteriet alltifrån

utg.

—

—

—

—

tvång inf. 1/io)

14,432

14,148

13,332

loppen.

besiktningstvång-

ets införande.

Landskrona .

ink.

18,115

15,278

16,775

16,226

15,821

15,783

13,734

10,256

Höjningar 1933—1935. Maximi-

I slakteriet alltifrån

utg.

17,874

17,669

17,318

16,485

15,498

15,083

14,575

13,642

avgifter från 1935.

besiktningstvång-

ets införande.

Uddevalla...

ink.

25,600

22,699

19,020

17,452

18,286

13,338

13,685

9,730

Sänkningar 1932—1934. Höjningar

Ej i slakteriet.

utg.

23,793

21,996

20.255

20,117

19,003

17,326

13,715

10,976

1935. Maxirpiavgifter från 1935.

| Kristianstad.

ink.

30,579

26,870

30,950

27,865

25,170

28,032

35,810

27,980

» > >

utg.

27,775

34.327

27,593

27,224

25,669

24,680

27,534

26,066

Trelleborg ...

ink.

11,065

8,520

6,121

5,729

7,914

7,300

7,294

6,216

Sänkningar 1932. Höjningar 1935

> » >

utg.

9*620

9,390

10,000

8,983

8,454

8,792

8,081

7,204

och 1936. (I det allra närmaste

maximiavgifter för 1939.)

Nyköping ...

ink.

13,809

12,266

13,328

12,401

Avgifter under maximibeloppen.

I slakteriet sedan

utg.

9,560

13,987

14,238

12,167

början av 1920-tal.

Visby........

ink.

—

—

—

—

(besiktn.

11,858

10,269

10,612

Avgifter under maximibeloppen.

Ej i slakteriet.

utg.

—

—

—

—

tvång inf.''/?)

9,105

9,502

10,345

Ystad.......

ink.

15,060

15,162

13,507

11,601

8,927

8,020

8,455

9,347

Maximiavgifter från 1935.

1> D >

utg.

15,138

15,215

13,750

11,883

11,526

11,310

11,567

11,985

Varberg.....

ink.

11,565

9,126

9,336

8,752

9,027

8,909

11,687

8,584

Höjningar 1936 och 1937. Maxi-

» » T>

utg.

11,722

12,061

11,585

10,753

9,646

9,014

12,079

8,665

miavgifter från 1937.

Skara.......

ink.

—

(besiktn.-

9,442

9,173

7,093

8,657

9,376

9,489

Sänkningar 1935. Maximiavgifter

> » >

utg.

—

tvång inf. */io)

9,765

8,984

8,834

9,330

9,800

9,093

från 1935.

Falkenberg .

ink.

16,194

14,886

11,467

8,641

7,894

5,819

6,002

3,805

Sänkningar 1934. Höjningar 1935—

> » >

utg.

13,332

13,749

12,169

11,214

10,348

9,170

8,551

7,169

1937. Avgifter under maximibe-

loppen.

Eslöv .... ''. .

ink.

8,441

7,840

6,769

5,463

4,815

3,885

4,160

4,079

Sänkningar 1934. Maximiavgifter

I slakteriet sedan

utg.

7,346

7,123

6,410

6,410

6,410

6,480

6,441

6,127

1935. Därefter oförändrade av-

1927.

gifter.

Ängelholm .

ink.

12,762

12,980

12,742

11,539

8,231

8,112

10,363

6,943

Sänkning 1935. Maximiavgifter

Ej i slakteriet.

utg.

12,246

12,341

13,866

12,557

11,155

8,965

8,656

8,583

1935—1937. Vissa avgifter något

under maximibeloppen 1938.

Värnamo ...

ink.

8,885

9,922

8,115

7,922

6,986

9,205

12,529

9,789

T> » »

utg.

9,769

8,303

8,104

8,278

8,527

8,564

8,705

8,754

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.