Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående märkning av importerad gädda och gös.

1939-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:48, Utlåtande i anledning av väckt motion angående märkning av importerad gädda och gös.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående märkning av importerad

gädda och gös.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 53, av herr Åqvist m. fl. har hemställts, att riksdagen hos Kungl. Majit

anhåller örn förslag om märkning av importerad gädda och gös.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande över motionen

från lantbruksstyrelsen, som däri anfört följande:

Redan tidigare har frågan om märkning av importerad fisk vid flera tillfällen

varit föremål för prövning. Avsikten torde städse hava varit att genom

märkningen bereda möjlighet för köpare att skilja importerad fisk från inhemsk

vara. I underdånigt utlåtande den 20 juni 1929 med anledning av särskilda

framställningar i detta syfte från Stockholms läns fiskareförening, Gävleborgs

läns fiskareförbund, Stockholms läns fiskhandlareförening samt

Sörmlands skärgårds fiskareförbund framhöll Lantbruksstyrelsen bland annat,

att det vore önskvärt, att det beträffande importerad fisk kunde genom

stämpling angivas, att varan vore importerad, men att stora svårigheter förefunnes

att åstadkomma en nöjaktig märkning, varjämte den fisk, som ankomme

i levande tillstånd, måste menligt påverkas av en märkning. Styrelsen

ansåg sig därför icke kunna tillstyrka då föreslaget införande av stämpling av

färsk fisk.

I underdånigt utlåtande den 12 april 1932 över av jordbruksutredningen avgivet

förslag rörande ursprungsbeteckning av vissa slag utav importerade

lantmanna- och trädgårdsprodukter samt fisk hänvisade Lantbruksstyrelsen

till sitt ovannämnda utlåtande den 20 juni 1929. Härutöver anförde Lantbruksstyrelsen,

bland annat, att man ej kunde generellt förutsätta att importerad

vara vore den inhemska kvalitativt underlägsen, varför en märkning av

utländsk vara, särskilt om denna vore billigare, kunde verka som reklam för

densamma till skada för den svenska fiskerinäringen. Enligt Styrelsens mening

vore det säkerligen till större gagn, om man sökte åstadkomma svenska

produkter, som genom behandling och förpackning vore de utländska överlägsna

till kvalitet och genom märkning eller på annat sätt gjorde reklam för

dessa varor. Dylik märkning hade prövats för svensk spillånga och kabeljo

med gott resultat samt för Ringsjöns braxen. Styrelsen erinrade vidare örn

vikten av att icke vidtaga handelspolitiska åtgärder, som kunde vålla svårigheter

för avsättningen utomlands av svenskfångad fisk genom motåtgärder

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 10 samt. Nr 48—SO. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

från andra länders sida. Styrelsen ansåg sig därför ej heller i detta sammanhang

kunna förorda åtgärder för märkning av importerad fisk.

I yttrande den 4 maj 1936 till Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet

över en framställning från Hjälmarens fiskareförbund angående

begränsning av importen av gädda och gös ävensom i allmänhet märkning

av importerad fisk hänvisade Lantbruksstyrelsen till nu nämnda tidigare

utlåtanden och vidhöll sin i desamma intagna ståndpunkt.

Vad angår det nu föreliggande förslaget må framhållas, att detsamma avser

endast märkning av importerad gädda och gös. Såsom i motionen erinrats

förekommer en omfattande import av dessa fiskar, därvid gäddan huvudsakligen

kommer från Finland, gösen åter från Estland. I fråga örn omfattningen

av denna import under olika år har Styrelsen låtit göra en sammanställning

(Bilaga A), till vilken Styrelsen hänvisar. Av sagda sammanställning

framgår, att särskilt importen av gädda tagit en stor omfattning

men att även importen av gös kraftigt ökat.

Det må erinras, att tidigare en ganska omfattande export av gädda och gös

ägde rum från Sverige. Sålunda exporterades i medeltal under 5-årsperioden

1910—1914 210,250 kilogram gädda och 69,477 kilogram gös, medan motsvarande

export för 5-årsperioden 1930—1934 endast utgjorde 12,019 kilogram

gädda och 2,203 kilogram gös.

Då importerad gädda och gös ofta salubjudes inom landet till låga priser,

har ifrågavarande import, med den omfattning den numera tagit, sannolikt

i många fall medfört, att svensk gädda och gös måst försäljas till priser,

som understigit vad som eljest kunnat erhållas. Enligt vad av fiskare meddelas,

har det även tid efter annan inträffat, att priserna å gädda och gös inom

landet varit så låga, att fisket efter dem ej lönat sig. Vid en av Svenska insjöfiskarnes

centralförbund nyligen företagen utredning rörande priser m. m.

på olika fisksjag har framgått, att beträffande gösen priset är i stort sett detsamma

som år 1914. För gädda ligger enligt för kustfisket föreliggande statistik

priset under de senare åren omkring 33 procent över 1914 och 1915

års prisnivå. Även i detta fall torde dock prisförhöjningen icke motsvara

prisstegringen på redskap m. m. samt höjningen av löner. Priser å förnödenheter

och löner hava i många fall, enligt vad av tillgängliga uppgifter framgår,

stigit med 50 procent eller mera. Gädd- och gösfiskare torde därför åtminstone

på vissa håll hava att kämpa med betydande svårigheter.

Beträffande nu föreslagen åtgärd till stödjande av ifrågavarande fisken må

till en början framhållas, att gädda och gös huvudsakligen införas från länder,

till vilka någon mera omfattande utförsel av svensk fisk icke äger rum.

Huruvida en märkning kan medföra avsedd effekt, torde dock vara svårt att

På förhand avgöra. Förutsättningar härför torde nämligen vara att den importerade

fisken är sämre än den svenska eller att allmänheten köper den

svenska fisken, även örn den importerade fisken försäljes till lägre pris. Den

importerade gäddan kommer oftast till Sverige i levande tillstånd, medan gelsen

vanligen försändes frusen. Beträffande den importerade gäddan torde

sålunda knappast vara någon anledning antaga att den skulle i kvalitativt

avseende vara sämre än den inhemska gäddan. I fråga örn gösen torde däremot

den importerade varan i vissa fall vara sämre än den inhemska. Beskaffenheten

hos fisken i fråga — både den inhemska och den importerade

—- torde emellertid vara beroende av huru länge det dröjer, innan den blir

försåld till konsumenterna. Det torde även böra observeras, att en märkning

av den importerade fisken möjligen skulle kunna verka gynnsamt för

denna. Därest den komme att säljas billigare, kunde det befaras, att konsumenterna

med hänsyn till de höga priser de nu oftast få betala för gädda

och gös komme att i första hand köpa den billigare importerade gäddan och

gösen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

3

På grund av det anförda håller Lantbruksstyrelsen liksom tidigare före,

att det är i hög grad tvivelaktigt, om man av den föreslagna åtgärden överhuvud

taget kan förvänta någon fördel för det svenska fisket, men vill Styrelsen

å andra sidan icke motsätta sig, att ett försök göres i den riktning som

i motionen föreslagits.

Frågan örn märkning av importerad fisk har redan vid flera tillfällen varit

föremål för prövning utan att föranleda någon åtgärd. Liksom nu motionärernas

hemställan angående märkning av importerad gädda och gös ha

även tidigare förslag om märkningstvång avsett att bereda fördel för det

svenska fisket. Strävanden i detta syfte vill utskottet givetvis understödja.

Emellertid torde det vara i hög grad tvivelaktigt, såsom ock lantbruksstyrelsen

framhållit, om den i motionen föreslagna märkningen verkligen kan förväntas

bliva till gagn för den inhemska fiskerinäringen. Härtill kommer att

ett dylikt märkningstvång kan befaras få ogynnsamma verkningar på handelsutbytet

med de länder, som skulle komma att beröras av åtgärden. Under

för handen varande förhållanden anser sig utskottet icke böra tillstyrka

motionärernas ifrågavarande hemställan. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Majit alltjämt har sin uppmärksamhet på förevarande angelägenhet och vidtager

de åtgärder, som därvid befinnas kunna främja den svenska fiskerinäringen.

Under åberopande av det anförda får sålunda utskottet hemställa,

att motionen II: 53 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 20 april 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se memorial nr 46.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Bilaga A.

Sveriges import i kg av gädda och gös.

Å r

Gädda

Gös

Å r

Gädda

Gös

1910

378.629

__

1925

628,989

72,361

1911

331,867

1,490

1926

683,107

79,255

1912

371,332

140

1927

741,882

65,712

1913

402,119

17,150

1928

607,484

96,921

1914

171,118

—

1929

525,968

120,736

Medeltal

1910-1914

331,013

3,756

Medeltal

1925—1929

637,486

86,997

1915

4,182

—

1930

622,967

198,852

1916

183

—

1931

564,781

292,312

1917

. 898

—

1932

721,973

269,571

1918

18,637

425

1933

763,085

407,992

1919

153,709

780

1934

846,718

539,450

Medeltal

1915—1919

35,522

241

Medeltal

1930—1934

703,904

341,635

1920

310,789

5,160

1935

867,491

471,349

1921

640,375

10,800

1936

908,222

430,658

1922

719,692

9,733

1937

993,407

454,969

1923

533,295

19,193

1924

472,867

36,183

Medeltal

1920—1924

535,403

16,213

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.