Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iordningställande av vissa kolonat i Norrbottens län, att upplåtas till lappar, m. m.

1939-04-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iordningställande av vissa kolonat i Norrbottens län, att upplåtas till lappar, m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53-

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iordningställande

av vissa kolonat i Norrbottens län, att

upplåtas till lappar, m. m.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 3 mars 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 174, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

att, utan hinder av bestämmelserna i kungörelsen den 18 juli 1928 (nr

314) angående grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark,

för upplåtelse genom länsstyrelsen i Norrbottens län åt lappfamiljer av sex

kolonat å hemmanen Kurravaara nr 5, 6 och 7 i Jukkasjärvi socken av

nämnda län må utgå tillskott av statsmedel med högst 6,500 kronor för varje

kolonat,

samt att ett belopp av 110,000 kronor må överföras från jämtländska renbetesfjällens

skogsfond till Norrbottens lappfond.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 2 december 1938 hemställt,

att ett belopp av 50,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens förfogande

för bestridande av kostnaderna för iordningställande för därtill lämpade

familjer av sex jordbrukskolonat å hemmanen Kurravaara nr 5, 6 och 7

i Jukkasjärvi socken av Norrbottens län. Länsstyrelsen har avsett att sålunda

föreslagna kolonat skulle upplåtas åt lappar, som utan eget förvållande nödgats

lämna renskötseln.

Vidare har länsstyrelsen i skrivelse den 17 februari 1939 hemställt, att

Kungl. Majit måtte vidtaga anordningar för överförande från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond av 200,000 kronor ävensom

förordna, att belopp, som av länsstyrelsen förskotteras till Norge för betesavgifter,

vilka förklaras skola stanna på statsverket, hädanefter icke skola

påföras lappfonden. Härvid har länsstyrelsen tillika anhållit, att därest icke

av länsstyrelsen i nyssberörda framställning den 2 december 1938 begärda

belopp för viss lapsk kolonisation anvisas av andra medel än lappfonden,

överförande av medel till Norrbottens lappfond måtte ske med 250,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 53■ 5

I. Framställningen angående anvisande av medel för iordningställande av

kolonat.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

»Länsstyrelsens framställning avser medelsanvisning för iordningställande

å Kurravaarahemmanen av sex jordbrukskolonat för upplåtelse till lappfamiljer,

som hållit sig kvar å vår- eller höstvisten i lågfjället vid Tometräsk.

Upplåtelserna skulle ske till lappfamiljer, som anses ha förutsättning att slå

sig fram såsom jordbrukare. Vad som förekommit i ärendet torde giva vid

handen, att åtgärder i det av länsstyrelsen angivna syftet utan dröjsmål böra

vidtagas.

I fråga om kostnaderna för kolonatens iordningställande har länsstyrelsen

hänfört sig till de beräkningar, som gjorts av 1930 års lapputredning. Enligt

dessa skulle tillskottet från det allmänna uppgå till 7,000 kronor, därav 5,000

kronor för byggnader, 1,000 kronor för första odling, 500 kronor för ytterligare

odling och 500 kronor för brunn och väg. Kostnaden för byggnaderna

är beräknad med ledning av erfarenheten frän de redan upplåtna Kurravaarakolonaten.

Länsstyrelsen har emellertid med hänsyn till inträffad prisstegring

funnit ett belopp av 1,000 kronor utöver det av lapputredningen beräknade

erforderligt.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat sig anse, att statsbidrag till

kolonaten borde utgå enligt 1928 års upplåtelsegrunder, alltså med högst

2,500 kronor, därav 2,000 kronor för byggnader och 500 kronor för odling,

detta i överensstämmelse med vad statskontoret anfört i utlåtandet över

lapputredningens betänkande. I övriga över betänkandet avgivna utlåtanden

ha icke framställts erinringar i förevarande hänseende i annan mån än

att egnahemsstyrelsen ifrågasatt viss förenkling av byggnaderna.

Viss reducering synes kunna göras beträffande av länsstyrelsen begärt belopp

för kolonatens iordningställande. Sålunda synes anledning icke föreligga

att beräkna kostnaderna högre än lapputredningen gjort. Även örn viss

prisstegring inträffat, synes dock möjlighet finnas att få arbetena utförda

med av lapputredningen föreslagna bidrag för iordningställandet av kolonaten,

detta jämväl för det fall att, enligt vad länsstyrelsen meddelat, av

egnahemsstyrelsen ifrågasatt förenkling av husbyggnaderna icke låter sig

genomföra. Vidare synes icke nödvändigt att i detta sammanhang anvisa

bidrag till ytterligare odling utöver det, som kan erhållas enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 12 oktober 1934 angående statsbidrag till jordförbättring

å ofullständiga jordbruk. Vid anförda reduceringar skulle statens

tillskott uppgå till 6,500 kronor för kolonat.

Nyssnämnda belopp är betydligt högre än det bidrag, som kan utanordnas

med tillämpning av bestämmelserna i 1928 års kungörelse. En tillfällig avvikelse

från dessa grunder synes emellertid med hänsyn till föreliggande

särskilda förhållanden ha fog för sig. Att undanskjuta frågan i avvaktan

på den slutliga prövningen av lapputredningens förslag, som ej kan ske vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

innevarande års riksdag, anser jag mig ej böra förorda, då omedelbara åtgärder

synas av nöden.

Av nu anförda grunder finner jag mig böra tillstyrka medelsanvisning till

de föreslagna 6 kolonaten med 39,000 kronor. Jag torde icke behöva framhålla

att detta tillstyrkande icke innefattar något som helst ställningstagande

till frågan om vilka bidrag som under normala förhållanden böra utgå

vid lappkolonisation. Någon erinran mot kolonatens iordningställande genom

länsstyrelsens försorg har jag ej att framställa.

Då nu gällande grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark

tillkommit med riksdagens medverkan, lärer frågan örn de av mig nu

förordade förmånligare upplåtelsevillkoren böra underställas riksdagens

prövning.

I likhet med statskontoret finner jag, att för bestridande av kostnaderna för

ifrågavarande kolonatupplåtelser bör anlitas Norrbottens lappfond. Jag erinrar

örn att kostnaderna vid upplåtelse enligt 1928 års grunder utgå ur lappfonden,

detta i enlighet med vad uttryckligen angavs vid grundernas tillkomst.

Jag förbiser icke i detta sammanhang ett uttalande 1930 av riksdagens

revisorer därom att enligt revisorernas mening större aktgivande borde ägnas

frågan i vad mån avkastningen av lappfonderna må kunna finna användning

för höjandet av själva den näringsgren, som för lappbefolkningen vore den

viktigaste, nämligen renskötseln. I sådant avseende må endast framhållas,

att det är bland annat angelägenheten av att förhindra uppkomsten av en

för renskötseln vådlig bosättning, som föranlett länsstyrelsens framställning.

Norrbottens lappfonds tillgångar förslå emellertid ej till bestridande av

kostnaden för den förordade kolonisationen, varför visst förstärkande av

fonden erfordras. I sådant hänseende torde jag få framlägga förslag i det

följande.»

II. Framställningen om överförande av medel till Norrbottens lappfond

m. m.

1938 års riksdag (prop. nr 55; statsutskottets uti. nr 85; skr. nr 172) har

medgivit, att ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond ett belopp av 200,000

kronor finge räknat från den 1 januari 1938 uttagas och överföras till Norrbottens

lappfond.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört huvudsakligen

följande.

»Det belopp, som år 1938 jämlikt riksdagens medgivande tillfördes Norrbottens

lappfond, var avsett att räcka till för bestridande av fondens utgifter

intill dess lapputredningens förslag blivit slutligen prövat. Så har emellertid

icke blivit fallet, detta beroende dels på att den slutliga prövningen av

lapputredningens förslag icke kan som beräknats ske under innevarande år,

dels ock därpå att lappfondens utgifter under 1938 stigit utöver vad man

förutsett. Sistnämnda förhållande är i sin tur föranlett bland annat av att

förskotterade betesavgifter till Norge å icke mindre än omkring 94,000 kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

7

lior måst under året ersättas ur fonden. På grund härav erfordras viss förstärkning

av fonden.

Då medel sålunda måste tillföras fonden utifrån, synes särskilt angeläget

att vid beräkning av fondens utgifter begränsa sig till vad som är

oundgängligen nödvändigt. Erforderligt belopp för bestridande av utgifterna

under innevarande och nästa år synes icke kunna beräknas lägre än

210.000 kronor, däri då ingå 39,000 kronor för av mig i det föregående förordade

åtgärder för viss lapsk kolonisation. Vid beräkningen har jag utgått

från att kostnaderna för nya anläggningar oell fortsättande av anläggningar

under arbete hålla sig omkring ett belopp av 55,000 kronor för år,

vilket vad innevarande år angår skulle innefatta en beskärning av vad länsstyrelsen

för ändamålet begärt med omkring 14,000 kronor. Jag förbiser

icke, att vissa olägenheter kunna följa härav, men finner av förut antydd

grund en dylik beskärning befogad.

Då lappfondens likvida tillgångar uppgå till i runt tal 73,000 kronor, däri

ingår beräknad inkomst för fonden intill utgången av innevarande budgetår,

och fondens inkomst under nästa budgetår beräknas till 30,000 kronor, uppgår

bristen för innevarande och nästkommande budgetår till (210,000 —

73.000 — 30,000 =) 107,000 kronor eller avrundat uppåt 110,000 kronor.

Däri har då inräknats jämväl erforderligt tillskott för utgifter under

senare halvåret 1940. Även om beloppet således ej kan förutsättas bliva

tillfullo taget i anspråk före den 1 juli 1940, synas nämligen praktiska skäl

lala för att, i avvaktan på resultatet av omprövningen angående sättet för

finansiering av utgifterna för lappväsendet, beloppet i sin helhet medtages

vid beräknande av för fonden under budgetåret 1939,40 erforderliga tillgångar.

Vad av länsstyrelsen i Jämtlands län anförts synes icke utgöra hinder för

överförande av erforderliga medel för oundgängliga utgifter från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond. På sätt skett vid Norrbottens lappfonds bildande

och vid dess ökande 1919 och 1938 torde för erforderliga medels tillförande

den utvägen böra anlitas, att det behövliga beloppet överföres från

jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Riksdagens medgivande till åtgärden

torde böra inhämtas.»

Beträffande först framställningen om anvisande av medel för iordningställande

av sex jordbrukskolonat för upplåtelse till lappfamiljer har det

inom utskottet uttalats viss tvekan rörande möjligheten att åstadkomma en

varaktig förbättring av lapparnas ställning genom kolonisation. Att med

framgång driva jordbruk inom Jukkasjärvi socken lärer knappast heller

vara möjligt. Då åtgärder emellertid böra vidtagas utan dröjsmål för att bispringa

sådana lappfamiljer, som nödgats upphöra med renskötseln och

nomadlivet, anser sig utskottet icke böra motsätta sig den av Kungl. Majit

för ifrågavarande ändamål äskade medelsanvisningen. Den erfarenhet, som

må utvinnas genom den nu föreslagna kolonisationen, torde få bliva vägledande

för de ytterligare hjälpåtgärder, som kunna erfordras å lappväsendets

område.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om överförande av medel från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond biträdes av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 25 april 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 52.

Reservationer

av herrar Hedlund i Häste och Olsson i Rödningsberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående iordningställande av vissa kolonat i Norrbottens län, att upplåtas till lappar, m. m. a1 i texten