Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens skogsförsöksanstalt.

1939-05-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens skogsförsöksanstalt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av statens skogsförsöksanstalt.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 10 mars 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 222, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna, att statens skogsförsöksanstalt må organiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet uppdragna riktlinjer,

dels ock medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga för omorganisationen erforderliga

åtgärder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 23 juli 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en utredningsman för att i enlighet med i

statsrådsprotokollet angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag

rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunde vidtagas

för att höja dess bärkraft, ävensom högst sju sakkunniga personer att

med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet. Den 3 oktober

1936 erhöll departementschefen Kungl. Majits bemyndigande att förordna

ytterligare en utredningsman i berörda ärende. Med stöd härav ha såsom

utredningsmän tillkallats kanslichefen i statens jordbruksnämnd byrådirektören

N. A. E. Malmfors och numera statsrådet G. Strindlund samt som sakkunniga

ordföranden i skogsägareföreningarnas riksförbund ryttmästaren

N. R. Berg, juris doktorn G. Hedlund, direktören i Munksunds aktiebolag

jägmästaren B. Holmbäck, landstingsmannen länsskogvaktaren J. V. Jansén,

ledamoten av riksdagens första kammare redaktören H. Sten och direktören

i aktiebolaget Iggesunds bruk civilingenjören G. Sundblad.

Med skrivelser den 25 och 26 november 1938 har utredningen, vilken antagit

benämningen 1936 års skog sutredning, avlämnat två betänkanden, innefattande

det ena förberedande undersökningar och uttalanden rörande åtgärder

för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion och det andra

förslag till åtgärder i ämnet (stat. off. utr. 1938: 53 och 58). över förslaget

ha yttranden avgivits av statskontoret, kommerskollegium, domänstyrelsen,

styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, fullmäktige i

Bihang till riksdagens protokoll 19,10. 10 sami. Nr 07—68. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

riksgäldskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund jämte samtliga skogsvårdsstyrelser i riket,

svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet, riksförbundet landsbygdens

folk, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

och skogssällskapet. Vid yttrandet från styrelsen för skogshögskolan

och skogsförsöksanstalten fanns fogat utlåtande från högskolans lärarråd

samt föreståndarna för skogsförsöksanstaltens skogsavdelning och entomologiska

avdelning.

I utredningens betänkande 1938: 58 bar framlagts, bland annat, förslag till

utvidgning av statens skogsförsöksanstalt.

För närvarande bedrives systematisk skoglig forskning främst vid statens

skogsförsöksanstalt. Därjämte utövas sådan forskningsverksamhet även vid

skogshögskolan. Vid sidan härav utföras skogsförsök av ett flertal personer

i enskild eller allmän tjänst.

Statens skogsförsöksanstalt är för närvarande organiserad på tre avdelningar

och har följande personal.

skogsavdelningen: en föreståndare, en Överassistent, två assistenter, ett

första skogsbiträde, två skogsbiträden, ett kameralbiträde och ett kontorsbiträde;
naturvetenskapliga

avdelningen: en föreståndare (tillika chef för anstalten),

två överassistenter, en assistent samt tre laboratoriebiträden;

skogsentomologiska avdelningen: en föreståndare och en assistent;

övriga tjänstemän: en kamrerare (gemensam med skogshögskolan), en

biblioteksamanuens (d:o), tre skogsmästare (stationerade å försöksparkerna),

två kanslibiträden samt en vaktmästare.

Härjämte sysselsättes å anstalten tillfällig personal framförallt å skogsavdelningen.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. I spetsen för anstalten

skall ställas en chef. Anstalten skall uppdelas på sex avdelningar, nämligen

en avdelning för skogsbotanik och marklära, motsvarande nuvarande naturvetenskapliga

avdelning, en genetisk avdelning och en skogszoologisk avdelning,

den sistnämnda motsvarande den nuvarande skogsentomologiska avdelningen,

en avdelning för skogsstatistik, en skogsavdelning och en skogsteknologisk

avdelning. Varje avdelning med undantag för avdelningen för

skogsstatistik skall ledas av en särskild avdelningsföreståndare med titeln

professor. Ledningen för avdelningen för skogsstatistik, vilken avdelning

i fortsättningen avses skola ombesörja riksskogstaxeringen, skall handhas av

anstaltens chef. Därjämte skola finnas sju försöksledare samt åtta assistenter

ävensom erforderlig kansli- och biträdespersonal. Vissa av de nu föreslagna

tjänsterna har utredningen ansett böra upptagas såsom extra ordinarie. Föranstalten

skall liksom hittills finnas en styrelse, vilken skall vara gemensam

med skogshögskolan. Enligt förslaget skall vidare chefen tillsammans med

avdelningsföreståndarna bilda ett föreståndarkollegium för behandling av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

3

vissa anstaltens arbete rörande frågor. Vad beträffar den personal, som utredningen

anser erforderlig, och dennas placering i lönehänseende har utredningen

upprättat följande förslag till

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän d ordinarie stat.

1 chef ...................................................... C 8

3 avdelningsföreståndare ...................................... A 30

4 försöksledare .............................................. A 27

1 kamrerare .................................................. A 24

1 förste skogsbiträde .......................................... A 15

3 skogsmästare................................................ A 15

3 tekniska biträden ............................................ A 11

2 skogsbiträden .............................................. A 9

2 kanslibiträden ............................................. A 7

1 vaktmästare ................................................ A 7

Extra ordinarie tjänstemän.

2 avdelningsföreståndare ...................................... 30 :e

3 försöksledare ................................................ 27 :e

8 assistenter .................................................. 21 :a

1 notarie ...................................................... 21 :a

2 tekniska biträden ............................................ Ilie

1 kansliskrivare................................................ Ilie

4 skogsbiträden ................................................. 9:e

2 kameralbiträden ............................................ 8:e

6 kanslibiträden .............................................. 7:e

1 biträdande vaktmästare.......................................5:e

4 kontorsbiträden .............................................. 4:e.

De olika befattningshavarna skola fördelas å avdelningarna på följande

sätt:

å skogsavdelningen: 1 föreståndare, 3 försöksledare, därav en extra ordinarie,

2 extra ordinarie assistenter samt 1 första skogsbiträde och 4 skogsbiträden,

därav två extra ordinarie, ävensom å extra ordinarie stat 1 kansliskrivare,

2 kameralbiträden, 6 kanslibiträden och 3 kontorsbiträden; sist berörda

extra ordinarie personal avses skola vara sysselsatt med för skogsavdelningen

erforderligt räknearbete;

å avdelningen för skogsbotanik och marklära: 1 föreståndare, 2 försöksledare,

2 extra ordinarie assistenter, 3 tekniska biträden och 2 extra ordinarie

skogsbiträden;

å genetiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra ordinarie

tekniskt biträde;

å skogszoologiska avdelningen: 1 föreståndare samt såsom extra ordinarie

1 försöksledare, 1 assistent och 1 tekniskt biträde;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

å skog steknologiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra

ordinarie assistent; samt

å avdelningen för skogsstatistik: 1 extra ordinarie försöksledare och 2

extra ordinarie assistenter.

Därjämte skola enligt förslaget finnas följande för anstalten gemensam

personal, nämligen chefen, 1 kamrerare, 1 extra ordinarie notarie, 2 kanslibiträden,

1 extra ordinarie kontorsbiträde samt 1 expeditionsvakt och 1 extra

ordinarie biträdande expeditionsvakt ävensom 3 skogsmästare vid försöksparkerna.

Kostnaderna för avlöningar till anstaltens personal enligt detta förslag har

utredningen beräknat till 419,500 kronor. Omkostnadsstaten har av utredningen

beräknats efter ett genomförande av den nya organisationen komma

att uppgå till 145,000 kronor.

I de av utredningen föreslagna avlönings- och omkostnadsstaterna ingå

icke, bortsett från lönerna till försöksledaren och de två assistenterna, utgifter

för statistiska avdelningen. Utredningen har nämligen icke ansett det

möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna övriga å avdelningen

belöpande utgiftsposter. Först när den mera detaljerade planläggningen av

arbetet fullföljts finner utredningen detta låta sig utföra. Utredningen har

härom vidare anfört:

Av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd lära i sinom tid uppgifter framläggas,

som kunna tjäna till vägledning för denna angelägenhets bedömande.

Medelsanvisningen till inventeringen torde komma att stå i intimt beroende

av intensiteten i observationerna, taxeringsmetoden samt den takt, varmed

arbetet i stort skall fortskrida över landet. I sitt förberörda utlåtande den

2 december 1936 anförde utredningen, att även rätt långt gående anspråk på

riksskogstaxeringens fullständighet borde kunna tillfredsställas inom en kostnadsram

för år räknat av i genomsnitt 200,000 kronor. Detta belopp har av

riksdagen anvisats för budgetåret 1938/39. Utredningen anser sig alltjämt

böra utgå från att verksamheten i fortsättningen avväges efter ett anslag av

sådan storlek. Denna avvägning bör givetvis ske utan åsidosättande av nödig

grundlighet i arbetets utförande. För den årliga avverkningsstatistiken bliva

kostnaderna helt avhängiga av den omfattning och utformning statistiken

erhåller vid övervägande av den nu pågående provundersökningens resultat.

Enligt meddelade direktiv ingår det i 1937 års riksskogstaxeringsnämnds

uppdrag att, därest de genom denna undersökning samlade erfarenheterna

och gjorda rönen giva vid handen, att en nöjaktig, fortlöpande avverkningsstatistik

kan åvägabringas, planlägga en dylik samt uppgöra kostnadskalkyler.

Till provundersökningen har beviljats ett anslag av 50,000 kronor.

Ytterligare medelsanvisning uppgives vara av behovet för undersökningens

fullbordande. Vid genomförande av en kontinuerlig avverkningsstatistik bör

man dock kunna räkna med avsevärt lägre kostnad. Ehuru utredningen saknar

några säkra hållpunkter för uppskattning av kostnadsbeloppet, anser den

sig likväl böra under reservation företaga en approximativ bedömning av

detsamma. Utredningen antager sålunda, att ett anslag för ifrågavarande

syfte av högst 25,000 kronor bör vara tillräckligt. Med avdrag för de i den föreslagna

avlöningsstaten ingående, å statistiska avdelningen belöpande beloppen

skulle sålunda avdelningens medelsanvisning böra uppgå till ungefär

200,000 kronor. Av nyssberörda orsaker har utredningen varit nödsakad att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

5

hålla denna anslagspost vid sidan av de egentliga staterna. Sedermera bör

självfallet skogsförsöksanstaltens ledning vid beräkning och äskande av anslag

till verksamheten i sin helhet i de uppgjorda staterna på vanligt sätt infoga

avdelningen för skogsstatistik.

Förutom förut angivna medelsbelopp erfordras, enligt vad utredningen

framhållit, engångsanslag för anskaffande av inventarier, instrument m. m. till

de nyinrättade och förstorade avdelningarna ävensom till chefskansliet. Utredningen

har emellertid ej verkställt den detaljundersökning, som erfordras

för bedömande av detta anslagsbehov, utan förutsatt att denna angelägenhet

i vederbörlig ordning behandlas av styrelsen.

I detta sammanhang har utredningen även berört nödvändigheten av att

anskaffa nya lokaler åt anstalten, därest det nu av utredningen framlagda

omorganisationsförslaget genomfördes. Kostnaderna för en dylik byggnad

förlagd till anstaltens och högskolans nuvarande tomtområde ha beräknats

till 1,500,000 kronor.

På skogshögskolan återverka utredningens i det föregående väckta för;

slag ekonomiskt i blott obetydlig utsträckning. Det hittillsvarande sekreterararvodet,

1,440 kronor per år, skulle enligt vad utredningen framhållit

ej längre bliva behövligt. Å andra sidan har utredningen räknat med något

högre kostnad för styrelsen, beträffande vilken utredningen utgått från att

kostnaderna för densamma liksom hittills föras å högskolans stat. Denna

utgiftspost har uppskattats till årligen cirka 4,000 kronor mot 2,000 kronor

under budgetåret 1938/39.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Under senare år har en livlig verksamhet på den skogliga forskningens

område förekommit. För vårt lands skogsproduktion betydelsefulla resultat

ha nåtts. Emellertid är skogsvetenskapen förhållandevis ung och har i relativt

ringa omfattning hunnit tränga igenom de olika skogliga spörsmål,

som äro föremål för dess uppmärksamhet. Samtidigt är att märka, att inom

skogsbruket råder ett mycket stort behov av vägledande anvisningar för den

praktiska verksamheten. Därförutan måste nämnda verksamhet komma

att präglas av en hög grad av ovisshet och osäkerhet örn vilka verkningar

som följa av den ena eller andra åtgärden. Möjligheterna att på erfarenhetens

väg vinna kännedom örn de ändamålsenligaste formerna för skogsbrukets

bedrivande äro starkt begränsade. Främst beror detta på den långa

produktionstiden i skogen. Skola några verkliga resultat nås på detta område,

fordras systematiska vetenskapliga studier. Nyssnämnda behov av

tillräckligt stöd från vetenskapens sida vid utförande av skogsvårdande och

andra virkesproduktionen berörande åtgärder har med åren starkt tilltagit.

Detta är bland annat en följd av att skogsbruket som försörjningskälla intagit

en alltmer framträdande plats i folkhushållet och att den ekonomiska

utvecklingen nödvändiggör bästa möjliga tillvaratagande av produktionsmedlen.

De nuvarande forskningsresurserna på det skogliga området synas icke

längre motsvara berättigade fordringar. Med den ur social och ekonomisk

synpunkt allt större betydelse, som skogsbruket fått i vårt land, är det en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

angelägenhet av största vikt, att ifrågavarande vetenskap uppmuntras och

förses med bästa möjliga livsbetingelser. Det torde böra framhållas, att i

andra virkesproducerande länder denna vetenskap i syfte att öka produktionen

understötts och framdrivits. Emellertid är tillämpningen av de vetenskapliga

rön av praktisk betydelse som göras ofta begränsad till det egna

landet och äger sålunda icke allmängiltighet. Det är därför av stor vikt för

vårt land att här bedrives en självständig och intensiv forskning på detta

område, så att landet icke kommer i en sämre ställning i konkurrensen med

andra länder. Jag förordar därför, att åtgärder vidtagas i syfte att utöka

skogsförsöksanstaltens organisation för att sätta den i stånd att möta de

större krav, som numera ställas på den skogliga forskningen.

Vad angår den föreslagna organisationen kan jag i princip ansluta mig

till skogsutredningens förslag. Emellertid kan en alltför kraftig på en gång

skeende expansion medföra svårigheter att finna lämpliga personer för de

nyinrättade forskarbefattningarna. Med hänsyn härtill anser jag att i varje

fall tills vidare den skogsteknologiska forskningen bör kunna anslutas till

skogsavdelningen och den genetiska forskningen till avdelningen för skogsbotanik

och marklära. Härvid torde dessa forskningsgrenar höra företrädas

av var sin försöksledare. Om så skulle visa sig önskvärt, torde dock hinder

icke föreligga att låta dessa försöksledare få en mera självständig ställning

inom anstalten. Därest det på grund av vunna erfarenheter sedermera skulle

visa sig önskvärt, torde sistnämnda forskningsgrenar böra överflyttas till

särskilda avdelningar.

De avdelningar, som jag förordar skola vid anstalten bedriva den egentliga

skogsvetenskapliga forskningen, bli sålunda skogsavdelningen, avdelningen

för skogsbotanik och marklära samt skogszoologiska avdelningen. De

uppgifter ifrågavarande avdelningar närmast skola handha kunna angivas

sålunda. På skogsavdelningen skall ankomma att verkställa undersökningar

och utredningar rörande skogsskötsel, såsom angående skogsträdens utveckling

och produktion under olika naturförhållanden och vid skilda behandlingssätt.

Vidare skall denna avdelning syssla med skogsuppskattning, d. v s.

bestämning av trädens volym, tillväxt m. m., ävensom med skogsprodukternas

beskaffenhet, tillredning, transport samt andra skogsteknologiska frågor.

Skogsavdelningen skall jämväl öva närmaste tillsynen över de försöksparker,

vilka stå till anstaltens disposition. Vad angår avdelningen för skogsbotanik

och marklära skall denna ägna sig åt att utforska problem inom områdena

för markbiologi samt skoglig botanik och svamplära ävensom skogsträdens

ras- och ärftlighetsfrågor. Vid avdelningen skall inrättas ett driftslaboratorium

för verkställande av kemiska, mekaniska och fysiska analyser åt anstaltens

olika forskningsavdelningar. Den skogszoologiska avdelningen skall undersöka

samspelet mellan djurlivet och skogsproduktionen samt behandla

de problem, som röra bekämpandet av skogens skadegörare bland djuren.

Beträffande frågan om inrättande av en avdelning för skogsstatistik, vilken

i fortsättningen skulle handha riksskogstaxeringen, kan jag biträda utredningens

förslag. De betänkligheter mot denna anordning, som uttalats i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

7

vissa yttranden, kan jag icke dela. Ett flertal av de frågor, som uppkomma

vid riksskogstaxeringens utförande, lia ofta ett sådant samband med

spörsmål, vilka behandlas av de övriga avdelningarna vid anstalten, att det

är önskvärt att tillfälle öppnas till anordnande av samarbete under smidiga

och ändamålsenliga former. Givet är även, att det ur kostnadssynpunkt

måste ställa sig avsevärt billigare att inrymma riksskogstaxeringen inom anstaltens

verksamhetsram. Organisationskostnaderna torde härigenom kunna

nedbringas. Då möjlighet beredes anstaltens styrelse att tillkalla experter

på olika områden, torde utan svårighet kunna anskaffas den sakkunskap,

som kan behövas vid sidan av den varöver anstalten förfogar.

I vissa av de avgivna yttrandena har frågan om inrättande av en särskild

chefsbefattning för anstalten framkallat viss tvekan. Med den omfattning

anstalten enligt nu förordade förslag skulle få synes emellertid nödvändigt

att i spetsen för densamma sättes en chef, som kan leda och övervaka

arbetet vid anstalten. Såsom av utredningens motivering framgår, komma

att å denne befattningshavare vila icke obetydliga administrativa uppgifter.

Vid sidan av dessa uppgifter torde därför svårligen kunna påläggas

honom något mera avsevärt arbete med någon speciell forskningsgren inom

skogsvetenskapen. Att förena denna befattning med föreståndarbefattning

för någon av de nuvarande avdelningarna, på sätt för närvarande sker, torde

därför icke låta sig göra. Jag finner emellertid det av utredningen framförda

förslaget att ställa chefen såsom ledare för avdelningen för skogsslätt

ik ändamålsenligt. I fråga om chefens placering i lönehänseende kan

jag biträda vad utredningen förordat. Därest för ifrågavarande befattning

skall kunna vinnas en person, som besitter de erforderliga kvalifikationerna,

torde befattningen i lönehänseende icke böra placeras lägre än i lönegrad C 8.

I fråga örn anstaltens personal i övrigt kan jag i det stora hela biträda utredningens

förslag till personalorganisation. Organisationsförslagets detaljer

torde senare få underställas Kungl. Maj:ts prövning. Den fortsatta

utredningen rörande anstaltens lokalbehov torde emellertid kunna grundas

på det föreliggande förslaget till personalstat.

Den av utredningen föreslagna styrelsen torde på sätt utredningen uttalat

böra liksom hittills vara gemensam för anstalten och skogshögskolan. I

fråga om styrelsens arbetsuppgifter kan jag ansluta mig till vad utredningen

härom anfört. Styrelsen torde i huvudsak böra sammansättas i överensstämmelse

med vad utredningen förordat. Dock kan, med hänsyn till att

frågan örn inrättande av den av utredningen föreslagna statens skogsstyrelse

icke för närvarande synes böra upptagas till avgörande, förutsättas, att tillsvidare

en inskränkning av antalet styrelseledamöter till 8 äger rum. Utredningens

förslag, att vissa frågor av mindre vikt skulle kunna avgöras av ett

arbetsutskott, föranleder icke någon erinran från mili sida. Såsom utredningen

framhållit torde elt bibehållande av de s. k. 5-årsmötena icke längre

vara nödvändigt. I den mån ett behov för styrelsen förefinnes att rådgöra

med utomstående sakkunniga bör styrelsen äga att tillkalla sådana. Jag utgår

ifrån att styrelsen i erforderlig utsträckning anmodar representanter för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

Utskottet.

anstaltens avdelningar och skogshögskolan samt det praktiska skogsbruket

och annan sakkunskap att deltaga i dylika överläggningar. Styrelsens ordförande

och ledamöter böra vara oavlönade men erhålla resekostnads- och

traktamentsersättning.

Vad angår kostnaderna för personalen torde de av utredningen gjorda beräkningarna

i huvudsak kunna godtagas. Någon minskning i nämnda kostnader

torde dock komma att bliva följden av den av mig förut förordade begränsningen

av anstaltens organisation. Likaledes torde någon inskränkning i

de av utredningen upptagna omkostnaderna kunna göras.

Den av mig nu förordade omorganisationen torde böra träda i tillämpning

från och med ingången av budgetåret 1940/41.

Vad angår frågan om byggnader för anstaltens behov torde denna, därest

riksdagen lämnar sitt bifall till förevarande omorganisationsförslag, snarast

böra upptagas till avgörande. De nuvarande lokalerna för anstalten synas

nämligen icke bliva tillräckliga efter genomförandet av det förevarande

förslaget. Såsom framgår av vad förut anförts ha kostnaderna för erforderliga

byggnader beräknats till 1,500,000 kronor. Intill dess byggnadsfrågan

lösts, lära möjligheter finnas att provisoriskt anskaffa lokaler för anstaltens

behov.

Det är uppenbarligen av vikt, att beslut i princip fattats av riksdagen rörande

organisationen av anstalten innan byggnadsfrågan vinner sin slutliga

lösning. Först sedan dylikt beslut fattats, torde det nämligen vara möjligt

att taga ståndpunkt lill samtliga frågor rörande anstaltens lokaler. Även

med hänsyn till önskvärdheten av att en viss övergångstid beredes, under vilken

med organisationen sammanhängande spörsmål kunna lösas, är det

önskvärt, att riksdagen nu fattar ståndpunkt i organisationsfrågan.»

Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget, att åtgärder

vidtagas i syfte att utöka statens skogsförsöksanstalts organisation för att

sätta den i stånd att möta de större krav, som numera ställas på deri skogliga

forskningen. Främst torde förevarande försöksverksamhet böra inriktas

på att nedbringa den långa produktionstiden i skogen. För att på detta

område nå tillfredsställande resultat fordras systematiska vetenskapliga studier.

Den för närvarande vid skogsförsöksanstalten knutna personalen torde

otvivelaktigt icke vara tillräcklig för dessa uppgifter.

Kungl. Maj :ts framställning rörande omorganisation av skogsförsöksanstalten,

som avses skola träda i tillämpning från och med budgetåret 1940/41,

bygger i huvudsak på förslag av 1936 års skogsutredning. Emellertid har

departementschefen förordat en viss inskränkning i den utvidgning av anstalten,

som utredningen föreslagit. Sålunda avses, att anstalten hädanefter

skall bestå av fyra avdelningar mot tre för närvarande, under det att utredningen

föreslagit sex särskilda avdelningar. Enligt Kungl. Maj:ts förslag

kommer anstalten att bestå av en skogsavdelning, en avdelning för skogsbotanik

och marklära, en skogszoologisk avdelning samt en avdelning för

skogsstatistik. De två av utredningen föreslagna men i Kungl. Maj:ts för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

9

slag icke medtagna avdelningarna, en skogsteknologisk och en genetisk avdelning,

avses skola ingå i skogsavdelningen samt avdelningen för skogsbotanik

och marklära. Ifrågavarande båda forskningsgrenar, den skogsteknologiska

och den genetiska, skola emellertid företrädas av var sin försöksledare

med eventuellt mera självständig ställning inom anstalten. Denna

av Kungl. Majit föreslagna organisation synes utskottet väl avvägd. Såsom

departementschefen framhållit torde en alltför kraftig på en gång skeende

expansion medföra svårigheter att finna lämpliga personer för de nyinrättade

forskarbefattningarna. Därest det på grund av vunna erfarenheter

skulle visa sig lämpligt och önskvärt, torde den skogsteknologiska och den

genetiska forskningen sedermera kunna överflyttas till särskilda avdelningar.

De årliga kostnaderna för avlöningar till anstaltens personal enligt utredningens

förslag ha beräknats till 419,500 kronor. Omkostnadsstaten efter

genomförande av den nya organisationen har av utredningen beräknats

komma att uppgå till 145,000 kronor. I dessa beräknade utgiftsstater ingå

emellertid icke, bortsett från löner till en försöksledare och två assistenter,

utgifter för statistiska avdelningen. För nästa budgetår ha till statens skogsförsöksanstalt:

avlöningar och omkostnader av riksdagen anvisats 204,700

kronor och 88,200 kronor. Någon minskning i de av utredningen beräknade

kostnaderna torde komma att bliva följden av den begränsning av

anstaltens organisation, som Kungl. Majits förslag innebär.

Ett bifall till ifrågavarande omorganisation anses medföra behov av nya

lokaler för anstalten. De nuvarande torde nämligen icke bliva tillräckliga

efter utvidgningen. Kostnaderna för erforderliga nybyggnader ha beräknats

till 1,500,000 kronor. Närmare utredning härutinnan har emellertid ännu

icke verkställts.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits framställning

ej heller i övrigt föranlett någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 9 maj 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

G. J. JOHANSSON.

Närvarande; se utlåtande nr 65.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående anslag till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter. s. 6 i texten