Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

1939-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statsbidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar

på landsbygden.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkt 148, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, till Åtgärder till lättande av hemarbetet

på landsbygden för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av

50,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 17 mars 1939 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 238, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar

på landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 29 januari 1937 bemyndigade Kungl. Majit chefen för

jordbruksdepartementet att tillkalla särskilda utredningsmän för att verkställa

utredning och avgiva förslag rörande vissa åtgärder till lättande av

arbetsförhållandena inom det mindre jordbruket. Med stöd av detta bemyndigande

tillkallades såsom utredningsmän professorn vid lantbrukshögskolan

P. L. Nanneson, tillika ordförande, ingenjören N. H. Berglund i

Ultuna, ledamoten av riksdagens första kammare lantbrukaren A. Andersson

i Bussjö, ledamoten av riksdagens andra kammare agronomen S. Janson

i Sparreholm samt lantbrukaren F. Karlsson i Nöttja. Den 30 oktober 1937

avgav utredningen, vilken antagit benämningen 1937 års utredning angående

det mindre jordbrukets arbetsförhållanden, betänkande med förslag till åtgärder

för befrämjande av gemensam maskinanvändning inom det mindre

jordbruket. Sedermera bemyndigade Kungl. Majit den 14 januari 1938 chefen

för jordbruksdepartementet dels att uppdraga åt nyssnämnda utredningsmän

att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande utnyttjandet

av tekniska hjälpmedel, ägnade att underlätta arbetet inom

ekonomi- och bostadshus på landsbygden, dels ock att för denna utredning

tillkalla ytterligare tre utredningsmän. Med stöd av detta bemyndi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

11

gande tillkallades såsom nya ledamöter i utredningen fru Alfrida Linders i

Staffanstorp, vice ordföranden i Svenska landsbygdens kvinnoförbund fröken

Karin Collin i Njutånger och hemkonsulenten fröken Greta Nordlund i Uddevalla.

Den 27 februari 1939 har utredningen avgivit förslag om statsunderstöd

för inrättande av gemensamma tvättanläggningar. Över detta förslag

ha yttranden avgivits den 1 mars 1939 av lantbruksstyrelsen och den 9 i

samma månad av statens egnahemsstyrelse.

Utredningen har därefter den 10 mars 1939 inkommit med betänkande

med förslag till åtgärder för underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre

lanthemmen (stat. off. utr. 1939:6), i vilket betänkande jämväl nyssnämnda

förslag upptagits.

Utredningens förslag i fråga örn statsunderstöd för inrättandet av gemensamma

tvättanläggningar innebär i huvudsak följande.

Vissa olika försökstyper av tvättanläggningar skulle utföras. Antalet typer

av tvättanläggningar, som utredningen tänkt sig böra utföras, uppgår

till 19. Av vissa typer skulle två eller tre försöksanläggningar komma till utförande.

Enligt utredningens mening skulle sammanlagt 31 anläggningar utföras.

Statsbidrag skulle lämnas till föreningar, som utförde anläggningarna,

med 25 procent av anläggningskostnaderna. Såsom villkor för erhållande

av statsbidrag borde krävas, att tvättförenings stadgar godkänts av

vederbörande tillsynsmyndighet, alt anläggningen utförts i fullständig överensstämmelse

med fastställd plan, samt att föreningen förbundit sig att under

en tid av tre år utföra noggrann kontroll över avverkning och driftskostnader

enligt fastställt formulär. Av det föreslagna statsbidraget skall 70

procent utgå sedan anläggningen färdigställts och godkänts samt återstående

30 procent med 10 procent för vart och ett av de följande tre åren, sedan omförmälda

kontrollmaterial avlämnats och godkänts.

Det administrativa handhavandet av denna bidragsverksamhet borde överlåtas

på lantbruksstyrelsen. Organiserandet av verksamheten liksom kontrollen

av anläggningarna samt det inkomna kontrollmaterialets bearbetning

skulle däremot handhavas av ett av utredningen föreslaget institut för hemarbetets

rationalisering.

De totala kostnaderna för försöksanläggningarna beräknades till 370,300

kronor. Enligt de föreslagna grunderna för bidrag skulle kostnaderna för

slaten för uppförandet av försöksanläggningarna utgöra 92,575 kronor. Därest

en tredjedel av de föreslagna anläggningarna hunne att bli färdiga före

utgången av nästa budgetår, skulle enligt utredningens uttalande av detta

belopp under budgetåret 1939/40 erfordras (30,000 X 0.7=) 21,000 kronor.

Härutöver skulle erfordras ett belopp av omkring 1,000 kronor för anlitande

av nödig expertis för planläggning och organiserande av verksamheten under

ett första halvår, till dess nyssnämnda institut hunne att träda i funktion

och övertaga dessa utgifter liksom kontrollen av verksamheten. För budgetåret

1940/41 skulle erfordras 45,000 kronor. Återstoden av bidraget syntes

böra fördelas på de tre därpå följande budgetåren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

Utredningen har även föreslagit, att medel ställas till förfogande för viss

upplysningsverksamhet.

I de avgivna yttrandena har utredningens förslag i huvudsak tillstyrkts.

Lantbruksstyrelsen har emellertid ansett, att tillsynsmyndighet för ifrågavarande

verksamhet borde bliva statens egnahemsstyrelse. Styrelsen har

även ansett, att antalet typer för anläggningar kunde något begränsas. Liknande

uttalande har gjorts av egnahemsstyrelsen. Denna har även ifrågasatt

inrättande av en särskild lånefond för att underlätta finansieringen av

anläggningarna.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Arbetsförhållandena för husmödrar i de mindre lanthemmen torde i allmänhet

vara synnerligen otillfredsställande och tyngande. Detta sammanhänger

med att bostäderna ofta äro obekväma och olämpligt ordnade ur

arbetssynpunkt. Köksinredningen och hemmets utrustning i övrigt lämna

såväl ur arbetstekniska som hygieniska synpunkter mycket övrigt att önska.

Härtill kommer att arbetsbördan är mycket betydande till följd av att husmodern

i många fall kanske mer än erforderligt även deltager i lantbruksarbetet

såväl vid djurens skötsel som, i varje fall tidvis, i arbetet på fälten.

Härigenom blir arbetsdagen för husmodern i allmänhet lång och synnerligen

krävande. Den starka flykten av kvinnlig ungdom från landsbygden torde i

icke ringa utsträckning sammanhänga med den stora arbetsbelastning och de

i många fall alltför obekväma och svåra förhållanden, under vilka kvinnorna

lia att utföra sitt arbete i lanthushållen, även om en bidragande orsak är

att arbetskraften i vissa fall är större än behövligt och den ersättning ungdomen

kan erhålla för sitt arbete till följd härav icke blir tillfredsställande.

Varje uppslag ägnat att råda bot för nyssberörda missförhållanden bör hälsas

med tillfredsställelse. Utredningen har i sitt betänkande framlagt ett

flertal förslag i ämnet. Det nu ifrågavarande förslaget avser att genom

statsbidrag söka få fram olika slags tvättanläggningar med maskinell utrustning

för underlättande av arbetet med tvätten i de mindre lanthushållen.

Såsom utredningen framhållit utföres tvättarbetet å landsbygden i allmänhet

under primitiva förhållanden. Några maskinella anordningar finnas såsom

regel icke och ofta saknas till och med vanliga tvättstugor. Arbetet utföres

ofta i det fria även vintertid. En betydande hjälp skulle sålunda lämnas

husmödrarna på landsbygden därest frågan om anordnande av gemensamma

tvättanläggningar med maskinell utrustning kunde lösas på ett tillfredsställande

sätt. För hemmen skulle en stor vinst uppstå genom besparing

i tid, arbete och kostnader vid tvätt i sådana anläggningar. Ett

steg mot en lösning av nyss berörda spörsmål synes vara den av utredningen

föreslagna bidragsverksamheten för uppförande av försöksanläggningar. Jag

förordar alltså att en bidragsverksamhet i nyssberörda syfte igångsättes.

Vad angår formerna för den nu ifrågasatta bidragsverksamheten kan jag

i huvudsak biträda vad utredningen härutinnan föreslagit. Statsbidrag tor
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

13

de sålunda böra lämnas för anskaffande av antingen fasta eller flyttbara

tvättanläggningar. Bidragen böra uppenbarligen för att nå syftet med verksamheten

lämnas endast i de fall då fråga är om anläggningar avsedda att

underlätta tvättandet för husmödrar å den egentlig landsbygden. Storleken

av statsbidraget torde i allmänhet böra bliva av den omfattning utredningen

förordat. Sålunda torde staten böra lämna bidrag med 25 procent av anläggningskostnaderna.

Emellertid synes möjlighet böra finnas att lämna

större bidrag än nu nämnts. Det torde nämligen kunna befaras att i vissa

fall svårigheter skola uppstå att med nyssnämnda bidragsbelopp vinna anslutning

till verksamheten. Särskilt torde detta komma att bliva fallet i glesare

bebyggda trakter där på grund av avståndet icke alltid den mest ekonomiska

anordningen kan åstadkommas och där befolkningens ekonomiska

ställning motiverar ett kraftigare handtag. Då verksamheten till en början

måste betraktas som ett försök och avser att bereda erfarenhet rörande

de olika anläggningstypernas användbarhet, torde även i vissa fall för att få

verksamheten i gång vara önskvärt att kunna tillämpa en högre bidragsprocent

än utredningen föreslagit. Statsbidraget torde dock icke böra överstiga

40 procent av kostnaderna. Anskaffandet av övriga medel för täckande

av anläggningskostnaderna torde kunna ske på privat väg. Att inrätta

en lånefond för ändamålet synes i varje fall icke för närvarande böra ske.

De av utredningen förordade villkoren för erhållande av statsbidrag torde

i huvudsak böra godtagas. Såsom villkor härför torde sålunda böra krävas,

att stadgarna för den förening, som skall handha anläggningen, godkänts av

vederbörande tillsynsmyndighet, att anläggningen utförts i överensstämmelse

med godkänd plan samt att föreningen förbundit sig att under en tid av

tre år utföra noggrann kontroll över anläggningens driftskostnader och arbete.

De av utredningen föreslagna bestämmelserna angående bidragens utbetalande

synas mig något kunna mildras och bidragen sålunda utbetalas

åtminstone i viss utsträckning redan innan anläggningen helt slutförts. Att

godtaga bestämmelsen att 30 procent av bidragsbeloppet skulle utbetalas

först viss tid efter det anläggningen färdigställts synes mig mindre lämpligt.

Genom att till bidraget knyta villkor örn återbetalningsskyldighet, därest vid

bidragets beviljande uppställda föreskrifter icke iakttagas, torde garantier

för föreskrifternas iakttagande kunna vinnas.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag att antalet typer av anläggningar

som skola komma till användning bör kunna begränsas. Det

torde även kunna ifrågasättas huruvida, i varje fall till en början, det är

lämpligt att låta bidragsverksamheten avse anläggningar av de föreslagna

största typerna. Särskilt torde tvekan kunna råda om lämpligheten av att

bidrag lämnas till anläggningar, vilka skola drivas av anställd personal och

där husmödrarna sålunda icke själva ombesörja sin tvätt. Dylika anläggningar

synas i hög grad vara att jämställa med privatekonomiska företag

på ifrågavarande område och falla utanför ramen för ifrågavarande verksamhet.

Möjligheterna att realisera de av egnahemsstyrelsen framförda förslagen

att inreda byggnader, som använts av nedlagda mejerier, till tvätt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

anläggningar samt att i ett sammanhang lösa bad- och tvättanläggningsfrågorna

torde få övervägas från fall till fall. Det synes mig emellertid

önskvärt, att i den utsträckning befintliga byggnader äro praktiska för ändamålet

desamma böra komma till användning.

Beträffande bidragsverksamhetens handhavande torde på sätt myndigheterna

förordat densamma böra anförtros åt egnahemsstyrelsen. Med hänsyn

till den befattning med bostadsförbättringsbidragen som styrelsen har

torde det vara mest ändamålsenligt att även ifrågavarande verksamhet övertages

av styrelsen. Det torde jämväl böra tills vidare få ankomma på styrelsen

att handha insamlandet av kontrollmaterial för anläggningarna.

Vad angår kostnaderna för den nu föreslagna verksamheten torde en viss

ökning av det av utredningen för ändamålet beräknade beloppet bliva erforderlig

med hänsyn till den av mig förordade möjligheten att höja bidragspi-ocenten.

Genom den av mig ifrågasatta inskränkningen i antalet typer

av anläggningar torde emellertid denna kostnadsökning kunna hållas inom

förhållandevis snäva gränser. Då det torde vara svårt att närmare beräkna

vilken omfattning verksamheten kommer att få under första verksamhetsåret,

synes lämpligast att för nästa budgetår hela det under nionde huvudtiteln

beräknade beloppet 50,000 kronor anvisas för ändamålet. Anslaget

torde böra benämnas ''Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar

på landsbygden''. Med hänsyn till behovet av upplysningsverksamhet

på ifrågavarande område torde Kungl. Maj:t böra äga att härför av

nämnda medel disponera erforderligt belopp.»

Utskottet. I likhet med departementschefen hälsar utskottet med tillfredsställelse

varje uppslag, som är ägnat att underlätta arbetsförhållandena för husmödrar

i de mindre lanthemmen. Förevarande förslag av 1937 års utredning

angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden avser att genom, statsbidrag

söka få fram olika typer tvättanläggningar med maskinell utrustning

för underlättande av arbetet med tvätten i de mindre lanthushållen. Även örn

det torde vara i viss mån tveksamt, huruvida man genom den föreslagna

verksamheten kan uppnå tillfredsställande resultat, finner utskottet syftet

med densamma vara så behjärtansvärt, att man icke bör underlåta att nu

företaga försök i anslutning till utredningens uppslag.

Beträffande formerna för den ifrågasatta bidragsverksamheten har departementschefen

i huvudsak biträtt vad utredningen härutinnan föreslagit.

Även utskottet ansluter sig till dessa förslag. Enligt utredningens framställning

böra bidragen utgå med 25 procent av anläggningskostnaderna. I

likhet med departementschefen anser utskottet, att storleken av statsbidraget

i allmänhet bör bliva av den omfattning utredningen förordat. Emellertid

förmenar departementschefen, att möjlighet bör finnas att lämna större bidrag

än nu nämnts eller intill 40 procent av kostnaderna. En sådan möjlighet

till förhöjning av bidragsprocenten finner utskottet välbetänkt och tillstyrkes

således av utskottet.

Enligt vad departementschefen anfört torde det kunna ifrågasättas huru
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

15

vida, i varje fall till en början, det är lämpligt att låta bidragsverksamheten

avse anläggningar av de föreslagna största typerna. Utskottet, som instämmer

i detta uttalande, vill emellertid framhålla, att hinder icke torde böra

möta att, om så visar sig lämpligt, låta ifrågavarande försöksverksamhet

även omfatta en eller annan anläggning av större typ.

Kungl. Maj:ts anslagsäskande har icke föranlett någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag för anläggande av gemensamma

tvättinrättningar på landsbygden för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 65.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:305 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. a1 i texten